Club Internacional de Marbella arrangerade 25 april en middag med föredrag på Hotel Incosol. José María Calleja, chef för nyhetskanalen CNN+, författare och flitig debattör i både tidningar, radio och tv var gästföreläsare.

Under Francoregimen var Calleja en av de få i Spanien som vågade kritisera regimen. Det kostade honom också en tid i fängelse. Idag är Spanien ett demokratiskt land men Callejas kamp mot förtrycket har inte upphört. Om han under Franco riskerade fängelse verkar han idag med risk för sitt eget liv.

"Det verkar som om jag inte kan leva utan polisen. På Francos tid kämpade jag mot den och idag tvingas jag leva med den."

Situationen i Baskien anno 2003 är lika allvarlig som svårförklarlig. Inte ens Calleja, som är den första och en av de flitigaste författarna om den radikala nationalismen kan förklara allt som sker i denna region, som upptar åtta procent av Spaniens yta.

Gör ingen åtskillnad
"Situationen i Baskien kan jämföras med en person som håller på att våldtaga en annan i en portuppgång. En fotgängare anser att angreppet borde stoppas men hans kamrat menar att det finns många sociala aspekter som ligger bakom våldtäktsmannens agerande och som måste förstås. I huset bor dessutom en baskisk nationalist som när han ser övergreppet utbriser !"

José María Calleja är medlem i människorättsorganisationen "Basta Ya" (Nu räcker det). Han har tvingats närvara vid en rad begravningar för mördade kamrater men ser sig själv som optimist.

"Idag råder nästan inflation på människorättsorganisationer som kritiserar terrorismen. På 70- och 80-talet var vi fyra själar som demonstrerade mot ETA:s attentat. Majoriteten vände andra kinden till eller konstaterade cyniskt att ."

I Baskien är det icke nationalister som kallas för "mördare" och som möts av dödande blickar på gatorna. Att ställa upp som kandidat för ett av rikspartierna kan liknas vid en dödsdom och därför utövas inte politiken i regionen på lika villkor.

Inga anspråk i Sydfrankrike
"De radikala baskerna motiverar ETA:s terroraktioner med att Baskien har legitima anspråk. Om så är fallet, varför pågår inte en väpnad kamp i den franska delen av Baskien, där de varken har autonomiskt självstyre eller så mycket som en bråkdel av de spanska baskernas rättigheter?"

De regionala nationalisternas argument baserar sig till stor del på ett förtryck under Francoregimen som menas pågå än idag. I Baskiska skolor och me-dier är det bannlyst att använda uttrycket "Spanien". Man talar om "spanska staten" eller enbart "staten".

"Under mina många år på baskiska regionaltelevisionen stod jag inför surrealistiska situationer om att försöka hänvisa till Spaniens landslag i fotboll utan att nämna ordet Spanien. Det fick bli uttryck som eller ."

Tusentals hotade och i exil
Omkring 42 000 basker beräknas leva under direkt hot av terrorismen. Endast en bråkdel av dessa har livvakt och cirka 200 000 basker lever idag utanför Bas-kien. Det totala innevånarantalet i regionen uppgår till 2,2 miljoner.

"Dilemmat i dag är att de exilierade baskerna inte kan rösta i lokal- och regionalvalen. Mot bakrund av att nationalisterna vann det senaste regionalvalet med 25 000 rösters marginal är det inte orimligt att tro att om demokratin hade fungerat skulle det finnas en annan regering i regionen."

ETA har hittills dödat 937 personer. Offren omfattar alla kategorier, från poliser, militärer, politiker och journalister till hårfrisörer, kockar, pensionärer, gravida kvinnor och små barn.
"Det är närmast en sensation att ingen av de anhöriga till dessa offer valt att själv skipa rättvisa. Trots att det finns människor som förlorat sina treåriga tvillingdöttrar har de svalt vreden och förlitat sig på rättssamhället."

Calleja beskriver situationen i Baskien som "social apartheid". De som är icke nationalister blir utfrysta och till och med de som på gatan hälsar på en icke nationalist ställs tills svars. Detta trots att alla undersökningar antyder att andelen regionalnationalister och icke nationalister är närmast lika stor.

Bekvämast stödja radikalerna

"I Baskien idag är det bekväma att vara regionalnationalist. Då slipper du leva under hot och alla dörrar står öppna, både socialt och ekonomiskt. Därför röstar många fortfarande på nationalistpartierna, av rädsla och/eller ekonomiska skäl".

De baskiska nationalistpartierna i regionalregeringen har den senaste tiden skärpt sin ton mot de spanska centralmyndigheterna. Enligt Calleja beror detta på att både PNV och Eusko Alkartasuna vill vinna de radikala röstarnas sympatier, nu när Batasuna olagligförklarats och inte kan ställa upp i lokalvalet.

"Lösningen på problemet i Baskien går genom en sammansvetsad linje mellan rikspartierna Partido Popular och PSOE. Det är inte orimligt att tro att de två tillsammans skulle kunna regera i Baskien men tyvärr har meningsskiljaktigheterna varit för stora för att de två skulle kunna samarbeta."

Hela föredraget genomsyras av en allvarsam och samtidigt tragikomiskt stämning. Flera gånger lockar Calleja till öppna skratt, som dock genast fastnar i halsen när åhöraren inser vad som egentligen berättas.

"I Baskien finns både det bästa och sämsta av Spanien. Det kommer aldrig att uttryckas tillräcklig tacksamhet till dem som varje dag riskerar sina liv för demokratin och friheten."