Sedan 1994 omfattas även Sverige av EU-reglerna och många spaniensvenskar ska kunna tillgodogöra sig pensionsgrundande år från båda länderna. En stor fördel är att inget år går förlorat när pensionen räknas ut.

I Spanien måste man ha arbetat i minst 15 år för att vara berättigad inkomstbaserad pension. En svensk kan däremot fylla på med sina år i Sverige. Den undre gränsen för att få pension från ett land är ett år, men har man jobbat några månader i olika länder, finns möjlighet att räkna samman dem till ett år. Detta är onekligen positivt, men hur fungerar det i praktiken?

Varja land betalar sin del
Ansökan om pension ska göras där man bor. I Spanien är det Seguridad Social som tar hand om både den spanska pensionen och kontakten med övriga länder.
Längst erfarenhet av dessa ärenden har Eduardo Martos, handläggare på kontoret på Avenida Alameda i Málaga.
– Alla pensionsgrundande år räknas först ihop och betraktas som arbetade i Spanien, förklarar han. Full pension gäller om man arbetat minst 35 år, sedan görs avdrag med två procent per år ned till 25 år och med tre procent per år mellan 25 och 15 år.
– Detta kallas “pensión teórica”, den pension du får om du har jobbat alla dina år i Spanien. Avslutningsvis räknar vi ut den andel som Spanien betalar, kallad “pensión prorrata”: dagarna du arbetat i Spanien divideras med totalt antal dagar. Sedan tillkommer det belopp Sverige betalar ut, enligt svenska regler. Varje land är alltså ansvarigt för att beräkna och även betala ut sin pension.
– Beloppet på den svenska pensionen kommer inte att påverka den spanska. Du har alltid rätt till din spanska pension om du har jobbat här. Däremot finns ett minimibelopp på mellan 557 och 725 euro beroende på familjesituation. Om din sammanlagda pension inte når upp till detta belopp, skjuter vi till resten.

Martos tycker att kontakten mellan myndigheterna inom EU fungerar relativt bra.

Byråkrati försenar
En del svenskar som vänt sig till Sydkusten håller inte med. Ett exempel är ett par som varit verksamma som egenföretagare i både Spanien och Sverige. De är bosatta i Benalmádena och anser sig ha blivit dåligt bemötta på Seguridad Socials kontor i Fuengirola.
– Jag besökte dem redan i januari för att ha min pension klar i juni, då jag fyllde 65, berättar makan. Men jag fick beskedet att söka högst tre månader innan, vilket försvårade kommunikationen med Sverige där man ska söka minst sex månader i förväg. Vid nästa besök bad de om ett intyg från banken om att jag hade betalat in till Seguridad Social de senaste sex månaderna. Kan de inte bara titta i sitt eget dataregister?
– Jag blev också tvungen att sätta in min svenska pension på ett spanskt bankkonto. För att inte fördröja allt ytterligare gjorde vi som de sade.

Den svenska pensionen var det inga problem med, men hon upplever kontakterna mellan länderna som onödigt krångliga.
– Seguridad Social får information om min svenska pension från Sverige, men samtidigt måste jag själv ge dem precis samma uppgifter. Språket är också en barriär. Spanjorerna talar oerhört fort och brukar tekniska termer som kan vara svåra att förstå.

Dåligt behandlade
I slutet av oktober hade paret fortfarande inga klara besked. De tycker att behandlingen de fått är snudd på förnedrande.
– Vi har ju så vi klarar oss, men vad händer med dem som verkligen behöver pengarna?
– Egenföretagare har en speciell situation, förklarar Eduardo Martos. När det gäller anställda ser vi direkt vad som betalas in i deras namn, men banken dröjer med företagarnas inbetalningar. Därför brukar vi be om kvitton från de senaste två, tre månaderna, men sex månader verkar överdrivet. Däremot är det helt fel att kräva att den svenska pensionen ska sättas in på ett spanskt konto!

En annan viktig fråga är hur pensionen påverkas om man slutar jobba innan man fyllt 65. Företagarna som skrev till Sydkusten är i just denna situation och de är definitivt inte ensamma. Många som passerat 60-strecket vill sälja verksamheten och leva ett lugnare liv. Andra får inte ekonomin att gå ihop och föredrar att lägga ned sin verksamhet. Hur påverkar detta pensionen och vad kan man själv göra åt sin situation?

Ett alternativ är förtidspensionering, förutsatt att man har rätt till det. Spanien är inte lika flexibelt som Sverige i denna fråga. Den som kan förtidspensionera sig får ett avdrag på åtta procent för vart och ett av de år som fattas till 65.
En annan variant är att leva utan inkomst fram till 65 år och ansöka om pension då, vilket gör att man slipper avdrag. Om man har god ekonomi kan det verka fördelaktigt, men det finns två hakar:

Dels blir man utskriven ur Seguridad Social, och har ingen sjukförsäkring. Detta kan lösas om maken är inskriven, då kan man bli “benificiario” om man bevisar att man själv inte har inkomst. Andra har privat sjukförsäkring. Är den spansk är det dock viktigt att tänka på att de ofta är utformade som komplement, inte som ersättning för Seguridad Social, vilket gör att de har vissa begränsningar.

Men den stora nackdelen med att sluta jobba innan 65, är att det spanska pensionsbeloppet baseras på inkomsten de senaste 15 åren. Inkomsterna under det övriga yrkeslivet räknas inte alls.

Komplicerad uträkning
Grovt förenklat kan man säga att bruttolönen, den så kallade “base de cotización” multipliceras med 180 månader och resultatet divideras med 210. I verkligheten tas även hänsyn till familjesituation och inflation.

För egenföretagare räknas alla månader utan inkomst som noll. Den som slutar jobba vid 61, har alltså bara 132 månader att räkna med, vilket gör att pensionsbeloppet sjunker betydligt. För anställda är situationen något lättare: kortare perioder utan inkomst räknas som “lagunas” och för dessa appliceras ett minimibelopp.

Det finns ett alternativ för egenföretagare: ett kontrakt som kallas “Convenio Especial”. Företagaren fortsätter att betala in sina kvoter under perioder utan inkomst. Detta rekommenderas ofta för att behålla en högre pension, bland annat av Bo Wennertorp på Global Acounting.
– Vi brukar rekommendera att fortsätta betala, eftersom det dessutom innebär att man faktiskt tillhör en försäkringskassa med alla dess fördelar, menar han.

Vad lönar sig?
Det svenska paret vi nämnt tidigare följde det rådet. Nu undrar de om det egentligen blir lönsamt. När de båda når pensionsåldern har de, utan att ha varit verksamma, tillsammans betalat in nästan 16 000 euro till Seguridad Social. Dessa pengar kunde kanske ha investerats på annat sätt?

Makens totala yrkesliv, om han fortsätter med inbetalningarna, skulle bli 19 spanska år, samt 24 svenska. Hans “pensión teórica” räknas ut med 180 gånger ”base de cotización” delat på 210, utan avdrag eftersom han totalt arbetat mer än 35 år.

Hade han slutat betala in när han sålde sin verkamhet vid 61 år, blir den teoretiska pensionen istället 132 gånger ”base de cotización” delat på 210. Inget avdrag görs, eftersom den totala perioden fortfarande överstiger 35 år.

Skillnaden mot en vanlig spansk företagare kommer när hans “pensión prorrata” räknas ut: Spanien betalar bara sin proportionella andel. Resten av hans totala pension kommer från Sverige och påverkas inte av spanska regler

Myndigheten ska också räkna ut om det hade varit fördelaktigare att bara räkna på det spanska yrkeslivet. I detta fall hade grundbeloppet blivit detsamma, men istället för att räkna ut Spaniens andel hade man gjort avdrag för de år som fattas till 35.

Detta är en förenkling och bara menad som en fingervisning. Det är tydligt att det är stor skillnad mellan den som bara jobbat i Spanien och den som jobbat i flera EU-länder. Det gäller alltså att vara försiktig med råd som ges generellt.
– För spanjorer lönar det sig nästan alltid att teckna Convenio Especial men det är mycket du måste tänka på, menar Eduardo Martos. För den som inte har jobbat här så länge kanske det kostar mer än det smakar.

Orättvist system
EU-reglerna innebär bättre förutsättningar när vi ska planera pensionen, men också ökat krångel. Till detta kan läggas att Spanien med all sannolikhet står inför en övergripande reform av pensionssystemet. Befolkningen lever allt längre, vilket gör att det nuvarande systemet blir ohållbart. Många anser också att de spanska reglerna är orättvisa och ser det svenska systemet som ett föredöme.
– I Sverige räknas hela arbetslivet, det är det man betalar in totalt som ligger till grund för pensionen, skriver Javier Díaz-Giménez, ekonom, i tidningen El Mundo. De svenska pensionerna är flexibla och rättvisa, de får mig att känna verklig avund, slutar han.

Ett gott råd till privatpersoner är att informera sig så mycket som möjligt och vända sig till myndigheter och rådgivare med konkreta frågor. Information och hjälp finns på: www.ec.europa.eu/eulisses, www.pensionsmyndigheten.se (utland) och Seguridad Social, som har gratisnummer 900 166 565. Betjäning på spanska.