Alfonso jobbar som reporter på tidningen La Opinión de Málaga. Han läste spansk och europeisk juridik på universitetet i Madrid och hade planer på en tjänst i Bryssel. Juridiken låg i släkten men var till syvende och sist inte Alfonsos grej.
—När jag avslutat utbildningen bestämde jag mig för att göra det jag tyckte var roligt.

Livskvalitet är viktigt för honom. Han har visserligen språket och det ständiga sökandet efter nytt stoff i blodet. Han älskar livet på redaktionen, stämningen är hög med mycket humor. Men det viktigaste av allt är livet vid sidan om jobbet. Han arbetar för att leva, inte tvärtom.

Viktigt med engagemang
Alfonso kompletterade juridikstudierna med en Master i journalistik. Studierna blandades med praktik på tidningen El País. En av hans lärare var Nobelpristagaren i litteratur, Gabriel García Márquez. Sommaren 1994 praktiserade han på ”El siglo XXI de Guadalajara” i Mexico. Sex månader senare gick nuvarande prinsessan Leticia i hans fotspår.

Intresse för vad som händer i omvärlden, för språket, litteratur i allmänhet och att skriva. Det ser Alfonso som de viktigaste för att bli en bra journalist.
—Och att du känner engagemang för staden där du bor och verkar, tillägger han.
Han anser att nivån på journalisterna i Málaga är hög. Men så har det inte alltid varit.
—Förr var många reportrar självlärda, de kunde knappt varken läsa eller skriva. De lärde sig efter hand och resultatet blev därefter.

Kritisk kolumnist
Alfonso har dagligen en egen kolumn i La Opinión, “La ciudad”. Personligt och med humor förmedlar han sina åsikter om vad som sker i Málaga stad.
—Jag är ganska kritisk, säger han. Jag vill inte bara få folk att skratta utan även uppmärksamma dem på missförhållanden och få dem att bry sig om sin stad.

Han pekar på det fula grå kontorskomplexet vid Plaza Uncibay, där vi sitter på en uteservering.
—Här låg tidigare en biograf från 1920-talet, berättar han. Den var så vacker och en del av vår historia. Men den revs och ersattes av en fruktansvärd byggnad utan arkitektoniskt värde.

Svårt vara originell
Som journalist har Alfonso ett ansvar att medvetandegöra och kritiskt granska makten. Och trots att diktaturen och censuren inte ligger så långt tillbaka, anser han sig ha fullständig frihet att skriva det han vill.

Förutom den egna kolumnen försöker han söka upp det som är annorlunda och varje söndag publiceras hans intervju med en lokal personlighet.
—Det är det bästa med jobbet, säger han. Variationen. Att på morgonen intervjua en präst, till lunch en person som nyss kommit ut från fängelset, på eftermiddagen en utdöende konstnär.

Det svåraste är att vara originell och att inte upprepa sig själv. Det han tycker minst om är politikerna och presskonferenserna.
—Spanska politiker är generellt sett inte särskilt bildade, de är tråkiga och talar för mycket strunt.

Fler läser tidningen
Tills för bara några år sedan var El Diario Sur den enda lokaltidningen i Málaga. 1999 kom La Opinón och därefter Málaga Hoy. Därutöver kan läggas inte mindre än fem gratistidningar.
—Det är för mycket, säger Alfonso. Kvaliteten blir lidande. På gratistidningarnas redaktioner anställs ofta folk med mindre erfarenhet och allting görs snabbare.
—Det positiva är att fler läser tidningar.

Och en ökad konkurrens mellan olika redaktioner är sunt. Enligt Alfonso var El Diario Sur som enda officiella tidning i Málaga, alltför angelägen om att vara makten till lags.
—Idag är nyhetsflödet mer balanserat, säger han. La Opinión och Málaga Hoy är mer kritiska och försöker få politikerna att reagera och staden att förbättras.

Annonsörerna styr
När Alfonso får frågan om de spanska medierna är oberoende tvekar han.
—Mediernas största inkomstkälla är annonsörerna. Ju mer inflytelserik en annonsör är, desto mindre är risken att de ska kritiseras.
—Det är till exempel omöjligt att hitta en negativ nyhet om El Corte Inglés.

Själv har Alfonso bara haft problem en gång under sina år på La Opinión. Han riktade kritik mot en fabrik som förorenade en av Málagas stadsdelar. Samma företag hade precis köpt en helsidesannons i färg.
—De slutade annonsera, men det viktigaste var att min artikel publicerades, säger Alfonso. Tidningen ansåg det viktigare att information kom ut än att de förlorade pengar.

Politisk manipulation
Ett exempel på att politikerna fortfarande har makt över vad som skrivs är händelserna i samband med Madridattentaten för två år sedan. Dåvarande presidenten ringde upp redaktionscheferna på de stora tidningarna och nyhetsbyråerna. Han sade sig ha bevis för att ETA låg bakom dådet. Presidenten visste att om det kom ut att det var muslimska terrorister skulle han förlora det förestående valet.
—Regeringen manipulerade informationen och alla tidningar gick på det, säger Alfonso. Man hade inte tid att ifrågasätta.
—Om din huvudsakliga källa är landets president måste du tro på honom. Tack och lov kom sanningen fram ganska snabbt.

Namn: Alfonso Vázquez
Ålder: 35 år
Yrke: Journalist
Arbetsplats: La Opinión de Málaga
Utbildning: 5 års juridik, Universitetet i Madrid, Masterexamen med ett års kombinerade studier och praktik på El País.
Lön: 1 300 euro/månad (netto)
Semester: 31 dagar/år
Bostad: Lägenhet i Pedregalejo, Málaga
Familj: Fru
Intressen: Promenera, läsa, bio, umgås med vänner.