Array
(
[0] => Array
(
[id] => 40525
[sectionId] => 40
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Byggnaden Tamarindos ligger vid strandpromenaden, nära fritidshamnen Puerto Marina och med utsikt över stranden Malapesquera,och har över 280 lägenheter. En del av dessa bebos permanent, medan andra hyrs ut som turistboenden. Enligt tidningen Diario Sur klagar många bofasta grannar över höga samfällighetsavgifter utan att få tillgång till grönområden eller pooler och menar att byggnaden är i förfall.
Ockupationen av byggnadens affärslokal på bottenplanet, en tidigare makrorestaurang, har förvärrat situationen. Nyligen tändes bland annat en eld av ockupanterna för att värma sig, vilket nästan orsakade rökförgiftning hos några av de boende ovanför. Ockupationen är nu föremål för domstolsprövning.
Fastighetsförvaltaren, Pedro Hoz, uppger att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits, som att kontakta polisen och hälsomyndigheterna. Enligt Hoz gavs ockupanterna initialt tillstånd av fastighetens ägare i ett avsiktligt försök att skada samfälligheten, som hämnd för att denna stoppat pågående ombyggnadsarbeten.
Förvaltaren befarar att vräkningsprocessen kan ta flera år och under tiden riskerar konflikten att förvärras ytterligare.
[ingress] => En övergiven restauranglokal på bottenplanet av bostadskomplexet Tamarindos i Benalmádena har ockuperats, vilket lett till en infekterad konflikt med invånarna i fastigheten.
[headline] => Husockupanter vid strandpromenaden
[page] => 0
[modified] => 20240312114052
[created] => 20240311101117
[publishStart] => 20240314170000
[publishStop] => 20240907111159
[fullArticle] => Husockupanter vid strandpromenaden En övergiven restauranglokal på bottenplanet av bostadskomplexet Tamarindos i Benalmádena har ockuperats, vilket lett till en infekterad konflikt med invånarna i fastigheten. Byggnaden Tamarindos ligger vid strandpromenaden, nära fritidshamnen Puerto Marina och med utsikt över stranden Malapesquera,och har över 280 lägenheter. En del av dessa bebos permanent, medan andra hyrs ut som turistboenden. Enligt tidningen Diario Sur klagar många bofasta grannar över höga samfällighetsavgifter utan att få tillgång till grönområden eller pooler och menar att byggnaden är i förfall.
Ockupationen av byggnadens affärslokal på bottenplanet, en tidigare makrorestaurang, har förvärrat situationen. Nyligen tändes bland annat en eld av ockupanterna för att värma sig, vilket nästan orsakade rökförgiftning hos några av de boende ovanför. Ockupationen är nu föremål för domstolsprövning.
Fastighetsförvaltaren, Pedro Hoz, uppger att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits, som att kontakta polisen och hälsomyndigheterna. Enligt Hoz gavs ockupanterna initialt tillstånd av fastighetens ägare i ett avsiktligt försök att skada samfälligheten, som hämnd för att denna stoppat pågående ombyggnadsarbeten.
Förvaltaren befarar att vräkningsprocessen kan ta flera år och under tiden riskerar konflikten att förvärras ytterligare. Fastigheten Tamarindos ligger intill fritidshamnen Puerto Marina. Foto; Google Maps
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 40472
[sectionId] => 48
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En undersökning av 40 hyresannonser på den ledande bostadsportalen Idealista visar att alla priser ligger över de nya regeringsrekommendationerna, med skillnader på upp till hundra procent. En lägenhet på 65 kvadratmeter i området Ríos Rosas i Madrid rekommenderas kosta omkring 1.080 euro, med en variation mellan 910 och 1.250 euro enligt departementet. Denna annonseras dock för 1.700 euro på Idealista, vilket är 57 procent dyrare.
Analysen avslöjar en betydande skillnad mellan de statliga rekommendationerna och de faktiska priserna på marknaden, där hyresvärdars priser överstiger regeringens riktmärken avsevärt. I Madrid överstiger de genomsnittliga hyrespriserna på Idealista de statliga rekommendationerna med cirka 325 euro i månaden. Situationen är liknande i Barcelona, där de reella hyrorna i genomsnitt är 400 euro dyrare än ministeriets referenspriser.
Det statliga referenssystemet för hyrespriser baseras på fastighetens adress eller taxeringsreferens, vilket möjliggör en bedömning baserad på viktiga faktorer såsom storlek och läge, samt specifika egenskaper som tillgång till hiss eller gemensamma utrymmen. Trots vissa nära matchningar i Barcelona, där hyrorna endast ligger cirka 50 euro över det offentliga riktmärket, är det tydligt att marknadens priser i många fall överstiger de nya referensvärdena avsevärt.
Denna skillnad mellan marknadspriser och det statliga indexet belyser den utmaning regeringen står inför i sina försök att reglera och sänka hyreskostnaderna. Med införandet av detta index hoppas de statliga myndigheterna kunna införa en övre gräns för hyror i områden som deklareras som spända bostadsmarknader, ett steg som redan tagits i Katalonien. Planerna är att införa hyreskontroller i 140 katalanska kommuner den 13 mars, i ett försök att motverka de stigande hyrespriserna.
[ingress] => Det nya bostadsdepartementet har nyligen upprättat ett register över genomsnittliga hyrespriser i olika områden i Spanien, i syfte att hålla nere priserna. En jämförelse som tidningen El País gjort med verkliga priser visar dock att det skiljer kraftigt.
[headline] => Riktlinjer för hyrespriser inte verklighetstrogna
[page] => 0
[modified] => 20240313095422
[created] => 20240301094457
[publishStart] => 20240314120000
[publishStop] => 20240828104459
[fullArticle] => Riktlinjer för hyrespriser inte verklighetstrogna Det nya bostadsdepartementet har nyligen upprättat ett register över genomsnittliga hyrespriser i olika områden i Spanien, i syfte att hålla nere priserna. En jämförelse som tidningen El País gjort med verkliga priser visar dock att det skiljer kraftigt. En undersökning av 40 hyresannonser på den ledande bostadsportalen Idealista visar att alla priser ligger över de nya regeringsrekommendationerna, med skillnader på upp till hundra procent. En lägenhet på 65 kvadratmeter i området Ríos Rosas i Madrid rekommenderas kosta omkring 1.080 euro, med en variation mellan 910 och 1.250 euro enligt departementet. Denna annonseras dock för 1.700 euro på Idealista, vilket är 57 procent dyrare.
Analysen avslöjar en betydande skillnad mellan de statliga rekommendationerna och de faktiska priserna på marknaden, där hyresvärdars priser överstiger regeringens riktmärken avsevärt. I Madrid överstiger de genomsnittliga hyrespriserna på Idealista de statliga rekommendationerna med cirka 325 euro i månaden. Situationen är liknande i Barcelona, där de reella hyrorna i genomsnitt är 400 euro dyrare än ministeriets referenspriser.
Det statliga referenssystemet för hyrespriser baseras på fastighetens adress eller taxeringsreferens, vilket möjliggör en bedömning baserad på viktiga faktorer såsom storlek och läge, samt specifika egenskaper som tillgång till hiss eller gemensamma utrymmen. Trots vissa nära matchningar i Barcelona, där hyrorna endast ligger cirka 50 euro över det offentliga riktmärket, är det tydligt att marknadens priser i många fall överstiger de nya referensvärdena avsevärt.
Denna skillnad mellan marknadspriser och det statliga indexet belyser den utmaning regeringen står inför i sina försök att reglera och sänka hyreskostnaderna. Med införandet av detta index hoppas de statliga myndigheterna kunna införa en övre gräns för hyror i områden som deklareras som spända bostadsmarknader, ett steg som redan tagits i Katalonien. Planerna är att införa hyreskontroller i 140 katalanska kommuner den 13 mars, i ett försök att motverka de stigande hyrespriserna. De statliga riktlinjerna för hyrespriserna ligger långt under de reella kostnaderna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 40537
[sectionId] => 168
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Olyckan inträffade enligt tidningen Málaga Hoy vid 19.30-tiden. Flera mulor hade av oklar anledning tagit sig upp på spåren och två av dem träffades och dödades av ett annalkande tåg. Inga passagerare skadades och tåget kunde fullfölja sin resa.
Pendeltågstrafiken led inga störningar trots olyckan. En video som delas av Málaga Hoy visar flera mulor före olyckan som vandrar på spåret, medan några personer försöker mana dem därifrån.
[ingress] => Ett pendeltåg rammade på onsdagskvällen den 13 mars två mulor som tagit sig upp på spåren på linje C-1 mellan Málaga och Fuengirola.
[headline] => Mulor ihjälkörda på spåret
[page] => 0
[modified] => 20240314092905
[created] => 20240314092705
[publishStart] => 20240314092900
[publishStop] => 20240910102759
[fullArticle] => Mulor ihjälkörda på spåret Ett pendeltåg rammade på onsdagskvällen den 13 mars två mulor som tagit sig upp på spåren på linje C-1 mellan Málaga och Fuengirola. Olyckan inträffade enligt tidningen Málaga Hoy vid 19.30-tiden. Flera mulor hade av oklar anledning tagit sig upp på spåren och två av dem träffades och dödades av ett annalkande tåg. Inga passagerare skadades och tåget kunde fullfölja sin resa.
Pendeltågstrafiken led inga störningar trots olyckan. En video som delas av Málaga Hoy visar flera mulor före olyckan som vandrar på spåret, medan några personer försöker mana dem därifrån. En video som togs före olyckan visar flera mulor på spåren.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 40536
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den nuvarande regionpresidenten i Madrid har tidigare varit i blåsväder på grund av uppgifter om att hennes bror Tomás Díaz Ayuso tjänade 234.000 euro på en enda munskyddsaffär i pandemins inledning. Hon gick segrande ur den krisen, som tvingade den tidigare ledaren för Partido Popular Pablo Casado att avgå, efter att han försökt ställa sin partikollega Ayuso till svars.
Nu avslöjar tidningen El Diario att broderns affärer inte är den enda munskyddsskandalen som kastar skuggor över Isabel Díaz Ayuso. Visserligen kan de nu påvisade affärerna i inledningen av pandemin ha skett innan regionpresidenten inledde en relation med den utpekade affärsmannen Alberto González, men däremot ska det misstänkta skattebedrägeriet ha skett när de två redan var ett par. Dessutom bor Díaz Ayuso med sin partner i en miljonlägenhet som han enligt uppgift ska ha införskaffat med en del av pengarna från affärerna.
El Diario rapporterar att den 5 maj 2020 utfärdade Alberto González en faktura på 1.009.527,02 euro till FCS Select Products S.L., ett Barcelona-baserat företag med kopplingar till Kina. Detta företag, som tidigare fokuserade på energidrycker, började importera munskydd under pandemins svåraste skede. En andra faktura, daterad den 5 augusti 2020, på ytterligare över en miljon euro ökade González intäkter från FCS till omkring två miljoner euro.
Under 2019 och 2020 växte González företag, Maxwell Cremona, kraftigt. Från att ha haft en omsättning på 357.773 euro 2019, ökade företagets försäljning till 2,3 miljoner euro 2020, och därefter till 1,3 miljoner euro 2021. Denna tillväxt kopplas till företagets roll som mellanhand i försäljningen av skyddsmaterial under pandemin.
FCS Select Products spelade en betydande roll i denna ökning och hade själva erhållit kontrakt värda över 263 miljoner euro från den spanska regeringen för leverans av skyddsutrustning. Paradoxalt nog har regionsstyret i Madrid tidigare anmält företaget och den tidigare administratören ska ha erkänt sig skyldig till bedrägeri.
Ayusos partner Alberto González uppges vara föremål för utredningar om skattebedrägeri och falska fakturor avsedda att undvika skatt. Handläggningen uppges vara långt framskriden och ha överlämnats av skatteinspektörerna till åklagarämbetet. Isabel Díaz Ayuso skyller uppgifterna om brott på en ny medial kampanj mot henne.
[ingress] => Partnern till Madrid Isabel Díaz Ayuso, regionpresident i Madrid från Partido Popular, uppges ha tjänat nära två miljoner euro på försäljningen av munskydd och misstänks för bland annat grovt skattebedrägeri. Han ska ha brukat en del av medlen för att köpa den miljonlägenhet som Díaz Ayuso bor i.
[headline] => Ny munskyddsskandal skakar regionpresidenten
[page] => 0
[modified] => 20240313095258
[created] => 20240313095154
[publishStart] => 20240314070000
[publishStop] => 20240909105159
[fullArticle] => Ny munskyddsskandal skakar regionpresidenten Partnern till Madrid Isabel Díaz Ayuso, regionpresident i Madrid från Partido Popular, uppges ha tjänat nära två miljoner euro på försäljningen av munskydd och misstänks för bland annat grovt skattebedrägeri. Han ska ha brukat en del av medlen för att köpa den miljonlägenhet som Díaz Ayuso bor i. Den nuvarande regionpresidenten i Madrid har tidigare varit i blåsväder på grund av uppgifter om att hennes bror Tomás Díaz Ayuso tjänade 234.000 euro på en enda munskyddsaffär i pandemins inledning. Hon gick segrande ur den krisen, som tvingade den tidigare ledaren för Partido Popular Pablo Casado att avgå, efter att han försökt ställa sin partikollega Ayuso till svars.
Nu avslöjar tidningen El Diario att broderns affärer inte är den enda munskyddsskandalen som kastar skuggor över Isabel Díaz Ayuso. Visserligen kan de nu påvisade affärerna i inledningen av pandemin ha skett innan regionpresidenten inledde en relation med den utpekade affärsmannen Alberto González, men däremot ska det misstänkta skattebedrägeriet ha skett när de två redan var ett par. Dessutom bor Díaz Ayuso med sin partner i en miljonlägenhet som han enligt uppgift ska ha införskaffat med en del av pengarna från affärerna.
El Diario rapporterar att den 5 maj 2020 utfärdade Alberto González en faktura på 1.009.527,02 euro till FCS Select Products S.L., ett Barcelona-baserat företag med kopplingar till Kina. Detta företag, som tidigare fokuserade på energidrycker, började importera munskydd under pandemins svåraste skede. En andra faktura, daterad den 5 augusti 2020, på ytterligare över en miljon euro ökade González intäkter från FCS till omkring två miljoner euro.
Under 2019 och 2020 växte González företag, Maxwell Cremona, kraftigt. Från att ha haft en omsättning på 357.773 euro 2019, ökade företagets försäljning till 2,3 miljoner euro 2020, och därefter till 1,3 miljoner euro 2021. Denna tillväxt kopplas till företagets roll som mellanhand i försäljningen av skyddsmaterial under pandemin.
FCS Select Products spelade en betydande roll i denna ökning och hade själva erhållit kontrakt värda över 263 miljoner euro från den spanska regeringen för leverans av skyddsutrustning. Paradoxalt nog har regionsstyret i Madrid tidigare anmält företaget och den tidigare administratören ska ha erkänt sig skyldig till bedrägeri.
Ayusos partner Alberto González uppges vara föremål för utredningar om skattebedrägeri och falska fakturor avsedda att undvika skatt. Handläggningen uppges vara långt framskriden och ha överlämnats av skatteinspektörerna till åklagarämbetet. Isabel Díaz Ayuso skyller uppgifterna om brott på en ny medial kampanj mot henne. Isabel Díaz Ayuso inledde en relation med sin nuvarande partner under pandemin och bor i en lyxlägenhet som han ska ha införskaffat med pengar från försäljningen av munskydd.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 40350
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] => Albet i Noya håller hus i Penedès, med en ekologisk och vegan-certifierad bodega. Den har jag skrivit lite mer om i senaste numret av Sydkusten.
Curiós 2019 är bodegans instegsvin som säljs till ett mycket bra pris. Det är gjort på druvan tempranillo och har toner av körsbär och björnbär med en medellång frisk och elegant smak med lite mjuka tanniner.
Kostar cirka åtta euro.
[ingress] => Ekologiska viner blir alltmer i ropet, vilket är trevligt. Miljö och hälsa är ju viktiga faktorer som även vinvärlden börjar ta hänsyn till. Här är ett prisvärt vin från en av pionjärerna i Spanien inom ekologiska viner.
[headline] => Prisvärt ekologiskt vin
[page] => 0
[modified] => 20240313095135
[created] => 20240212110540
[publishStart] => 20240314065900
[publishStop] => 20230910132159
[fullArticle] => Prisvärt ekologiskt vin Ekologiska viner blir alltmer i ropet, vilket är trevligt. Miljö och hälsa är ju viktiga faktorer som även vinvärlden börjar ta hänsyn till. Här är ett prisvärt vin från en av pionjärerna i Spanien inom ekologiska viner. Albet i Noya håller hus i Penedès, med en ekologisk och vegan-certifierad bodega. Den har jag skrivit lite mer om i senaste numret av Sydkusten.
Curiós 2019 är bodegans instegsvin som säljs till ett mycket bra pris. Det är gjort på druvan tempranillo och har toner av körsbär och björnbär med en medellång frisk och elegant smak med lite mjuka tanniner.
Kostar cirka åtta euro.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 40534
[sectionId] => 35
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sammanlagt 54 par kom till start under ledning av TL Jonathan Lillycrop. Efter två dagars kval spelade 14 par A-final medan de övriga 40 gjorde upp i en B-final.
Fem svenska par nådde A-finalen och efter stabilt spel blev det svensk seger genom Stefan Olausson och Johan Grönkvist, på 60,6 procent. Även i B-finalen blev det svenskt på pallen genom en tredje plats av Pang Ventura och Jörgen Klasson.
Källa: Svenska Bridgeförbundet
[ingress] => Under helgen 8-10 mars spelades Fuengirola International Bridge Tournament, på Hotel Estival Torrequebrada. Tävlingen vanns av ett svenskt par och även i B-finalen fanns det svenskar på podiet.
[headline] => Nästan hemmaplan för svenska bridgepar
[page] => 0
[modified] => 20240312114206
[created] => 20240312114053
[publishStart] => 20240313170000
[publishStop] => 20240908124059
[fullArticle] => Nästan hemmaplan för svenska bridgepar Under helgen 8-10 mars spelades Fuengirola International Bridge Tournament, på Hotel Estival Torrequebrada. Tävlingen vanns av ett svenskt par och även i B-finalen fanns det svenskar på podiet. Sammanlagt 54 par kom till start under ledning av TL Jonathan Lillycrop. Efter två dagars kval spelade 14 par A-final medan de övriga 40 gjorde upp i en B-final.
Fem svenska par nådde A-finalen och efter stabilt spel blev det svensk seger genom Stefan Olausson och Johan Grönkvist, på 60,6 procent. Även i B-finalen blev det svenskt på pallen genom en tredje plats av Pang Ventura och Jörgen Klasson.
Källa: Svenska Bridgeförbundet
Stefan Olausson och Johan Grönkvist spelade hem segern. Foto: Svenska Bridgeförbundet Pang Ventura och Jörgen Claesson trea i B-finalen. Foto: Svenska Bridgeförbundet
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 40529
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det var enligt tidningen El Confidencial vid 18.20-tiden på måndagen som bilen körde in i flera familjer med turister som promenerade på trottoaren vid Avenida del Archipiélago, mellan Hotel Flamingo och vattenparken Aqualava. Föraren, en 23-årig brittisk kvinna som är bofast i Playa Blanca, greps på platsen av polisen, efter att hon visat tecken på att vara påverkad.
Det fem månader spädbarnet uppgavs först ha skadats men senare på kvällen bekräftades att pojken avlidit. Två kvinnor av de totalt sex skadade fick föras till sjukhus med allvarliga men, den ena med ambulans till Arrecife och den andra med helikopter till Las Palmas. Deras nationalitet har inte bekräftats men enligt vittnen var de alla engelskspråkiga.
Kommunledningen i Yaiza, dit Playa Blanca tillhör, har beklagat händelsen och framfört sin solidaritet med de drabbade.
[ingress] => Ett flertal turister rammades den 11 mars i Playa Blanca, på Lanzarote, av en bil vars förare förefaller ha varit påverkad av både alkohol och droger. Sex personer skadades, två av dem allvarligt, och en fem månader gammal pojke dödades.
[headline] => Påverkad förare dödade bebis
[page] => 0
[modified] => 20240314194806
[created] => 20240312073329
[publishStart] => 20240313120000
[publishStop] => 20240908083359
[fullArticle] => Påverkad förare dödade bebis Ett flertal turister rammades den 11 mars i Playa Blanca, på Lanzarote, av en bil vars förare förefaller ha varit påverkad av både alkohol och droger. Sex personer skadades, två av dem allvarligt, och en fem månader gammal pojke dödades. Det var enligt tidningen El Confidencial vid 18.20-tiden på måndagen som bilen körde in i flera familjer med turister som promenerade på trottoaren vid Avenida del Archipiélago, mellan Hotel Flamingo och vattenparken Aqualava. Föraren, en 23-årig brittisk kvinna som är bofast i Playa Blanca, greps på platsen av polisen, efter att hon visat tecken på att vara påverkad.
Det fem månader spädbarnet uppgavs först ha skadats men senare på kvällen bekräftades att pojken avlidit. Två kvinnor av de totalt sex skadade fick föras till sjukhus med allvarliga men, den ena med ambulans till Arrecife och den andra med helikopter till Las Palmas. Deras nationalitet har inte bekräftats men enligt vittnen var de alla engelskspråkiga.
Kommunledningen i Yaiza, dit Playa Blanca tillhör, har beklagat händelsen och framfört sin solidaritet med de drabbade. Avenida del Archipiélago är en av huvudgatorna i Playa Blanca. Foto: Google Maps
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 40535
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Eleverna från segelgymnasiet anlände med flyg till Gran Canaria den 6 mars. På programmet stod marinbiologiska studier och praktiska övningar i navigation och sjömanskap.
Målet var att klassen i slutet av seglingen skulle tentera för Fartygsbefäl klass 8, vilket är den lägsta behörigheten inom yrkessjöfarten. Aftonbladet citerar skolans rektor, som begränsar sig till att bekräfta att en tragisk olyckshändelse skett ombord på en båt.
Segellägret har avbrutits och deltagarna uppges vara på väg hem till Sverige.
[ingress] => En svensk gymnasieelev har omkommit under ett segelläger på Gran Canaria. Olyckan inträffade enligt Aftonbladet den 12 mars och eleven är hemmahörande i Svealand.
[headline] => Svensk elev förolyckades utanför Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20240313082046
[created] => 20240313081953
[publishStart] => 20240313083000
[publishStop] => 20240909091959
[fullArticle] => Svensk elev förolyckades utanför Gran Canaria En svensk gymnasieelev har omkommit under ett segelläger på Gran Canaria. Olyckan inträffade enligt Aftonbladet den 12 mars och eleven är hemmahörande i Svealand. Eleverna från segelgymnasiet anlände med flyg till Gran Canaria den 6 mars. På programmet stod marinbiologiska studier och praktiska övningar i navigation och sjömanskap.
Målet var att klassen i slutet av seglingen skulle tentera för Fartygsbefäl klass 8, vilket är den lägsta behörigheten inom yrkessjöfarten. Aftonbladet citerar skolans rektor, som begränsar sig till att bekräfta att en tragisk olyckshändelse skett ombord på en båt.
Segellägret har avbrutits och deltagarna uppges vara på väg hem till Sverige. Arkivbild på en segelbåt utanför Gran Canarias kust.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 40530
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt uttalanden från regeringens delegat i Valencia, Pilar Bernabé, har polisen avfärdat misstankar om brottsligt uppsåt, och händelsen betraktas som en olycka. Detta har lett till att förundersökningen lagts ner.
Polisen har funnit att branden startade i köket i en av lägenheterna, orsakad av en hushållsapparat. Detta öppnar nu vägen för försäkringsbolagen att börja arbeta med att ersätta de drabbade och hjälpa dem att påbörja nya kapitel i sina liv.
En liknande incident inträffade i Madrid år 2020, där en brand också spred sig via fasadmaterial från samma tillverkare, Alucoil, utan att den gången skada någon. Detta väcker frågor om materialets säkerhet och användning på flera platser i Spanien, speciellt sjukhus och köpcentrum.
Alucoil, företaget bakom de ifrågasatta panelerna, ber att avvakta de officiella utredningsresultaten för att klargöra brandens omständigheter. Trots tidigare incidenter uppges företaget ännu inte ha kontaktats av polis eller andra utredare angående den senaste händelsen.
Branden i Valencia och dess föregångare i Madrid belyser enligt tidningen Málaga Hoy vikten av att noggrant undersöka och eventuellt omvärdera säkerheten hos byggnadsmaterial, särskilt när det gäller deras brandegenskaper och installation.
[ingress] => En hushållsapparat i en av lägenheterna tros ha orsakat den förödande branden i ett bostadshus i Valencia den 22 februari, som resulterade i tio dödsfall och femton skadade. Händelsen, som inträffade i stadsdelen Campanar, befinns vara en olycka.
[headline] => Storbranden tros ha orsakats av en kortslutning
[page] => 0
[modified] => 20240312074631
[created] => 20240312074544
[publishStart] => 20240313070000
[publishStop] => 20240908084559
[fullArticle] => Storbranden tros ha orsakats av en kortslutning En hushållsapparat i en av lägenheterna tros ha orsakat den förödande branden i ett bostadshus i Valencia den 22 februari, som resulterade i tio dödsfall och femton skadade. Händelsen, som inträffade i stadsdelen Campanar, befinns vara en olycka. Enligt uttalanden från regeringens delegat i Valencia, Pilar Bernabé, har polisen avfärdat misstankar om brottsligt uppsåt, och händelsen betraktas som en olycka. Detta har lett till att förundersökningen lagts ner.
Polisen har funnit att branden startade i köket i en av lägenheterna, orsakad av en hushållsapparat. Detta öppnar nu vägen för försäkringsbolagen att börja arbeta med att ersätta de drabbade och hjälpa dem att påbörja nya kapitel i sina liv.
En liknande incident inträffade i Madrid år 2020, där en brand också spred sig via fasadmaterial från samma tillverkare, Alucoil, utan att den gången skada någon. Detta väcker frågor om materialets säkerhet och användning på flera platser i Spanien, speciellt sjukhus och köpcentrum.
Alucoil, företaget bakom de ifrågasatta panelerna, ber att avvakta de officiella utredningsresultaten för att klargöra brandens omständigheter. Trots tidigare incidenter uppges företaget ännu inte ha kontaktats av polis eller andra utredare angående den senaste händelsen.
Branden i Valencia och dess föregångare i Madrid belyser enligt tidningen Málaga Hoy vikten av att noggrant undersöka och eventuellt omvärdera säkerheten hos byggnadsmaterial, särskilt när det gäller deras brandegenskaper och installation. Tio personer omkom i branden i Valencia, som nu behandlas som en tragisk olycka. Foto: Wikimedia Commons
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 40527
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] => Det kanske är lika bra att klargöra: ingen av de gånger som vi har tagit med barnen till stora akvarier har det egentligen varit för barnens skull. De har inte varit pådrivande, om vi säger så. Nej, det är jag som vill se havsdjur.
Barnen har alldeles för bråttom på akvarierna. De tittar en kort stund i varje akvarium, och ser de inte genast något spännande springer de vidare. Och ser de något spännande springer de ändå strax vidare. Det spelar ingen roll hur jag lockar, ber dem vänta, pekar på krabbor eller berättar om plattfiskar som föds som vanliga fiskar med ett öga på varje sida. De har inte tålamod att studera havslivet.
I somras när vi var på ett av mina favoritakvarier tröttnade jag på att inte hinna se något själv. När ungarna hade sprungit färdigt placerades de i lekrummet, deras pappa sattes i en fåtölj bredvid (han hade också tröttnat, fast på akvariet) och så började jag om från början. Studerade vartenda algtäckt strå i akvarierna, små grå fiskar, spindelkrabbor och mollusker.
Jag tycker mycket om Havets hus i Lysekil. Första gången jag var där var det soligt ute, så när vi sett allt som fanns att se inne gick sambon och jag (inga barn på den tiden) ner till hamnen där jag la mig på en brygga, tittade ner i vattnet på precis samma växter och djur som jag sett och läst om inne på akvariet, och drömde om att bli marinbiolog. Jag hade kunnat ligga där till kvällningen, men sambon ledsnade.
Nu var jag alltså ensam i Sverige och kunde göra precis vad jag ville med min tid. Med buss skulle det ta tre och en halv timme enkel väg till Lysekil – det var inget att fungera över. Tidigt på morgonen drog jag iväg med saftflaska, smörgåsar och en bok i ryggsäcken.
Jag började traditionsenligt på toaletten som har ett draperi mot det stora tunnelakvariet. Man råds att vänta med att glutta på draperiet tills man är klar på toan.
Det var en makalös lyx att få gå runt själv. Inte bara utan min egen familj, nej, utan familjer överlag. En småregnig söndag i mars är tydligen den bästa besöksdagen. Varenda litet akvarium kunde jag studera precis så länge som jag hade lust med. Jag tittade på hummer, räkor, spättor, påfågelmaskar, röda fjäderpennor och större piprensare. Jag upprepade roliga namn som Ögonfranstrollhummer och Sjustrålig smörbult. En klumpig krabba försökte ta sig förbi en sten. Fjäderpennor stod på botten. En bläckfisk gömde sig i en kruka. Visste ni förresten att bläckfiskar har tre hjärtan och blått blod?
I flera akvarier simmade småfläckiga rödhajar som föds upp och ska släppas ut i Gullmarsfjorden. Jag satt länge framför det stora cylinderakvariet och betraktade fascinerat de tjocka, blåa havskatterna där de låg på botten. I tunnelakvariet flög rockor över mitt huvud, det ser ut som om de har vingar i vattnet. Varje gång jag ser en rocka påminns jag om den kanske enda gång som min svärfar misslyckats med en maträtt. Det var just rocka han hade tillagad, och den var oätlig.
Det enda som jag saknade den här gången var maneterna. Det fanns inga. Jag älskar maneter. Tänk att ha ett akvarium hemma med små maneter som lugnt svävar runt i strömmen!
Museibutiker är alltid roliga, och denna är inget undantag. Jag tittade i varenda bok, kände igen den urfina bläckfiskbok jag köpte i somras under förevändning att den var till barnen. Den har jag haft mycket glädje av. Ända sedan dess har min lilla pärla till unge kallats för pärlbåten, och hon protesterar och säger att hon inte är någon bläckfisk. Nu köpte jag en bok om stranden till henne, och en omfattande havsatlas till oss alla. Fast mest till mig själv. Den boken läste jag sedan varenda kväll när jag inte kunde somna på grund av något hemskt som hände på jobbet. Berättelser om Sargassohavet, djuphavsgravar, dykarklockor och monsunregn fick alla andra tankar att stillna lite.
Killen i kassan var samme som visat mig den stora bläckfisken i somras, och som berättat om sjöstjärnornas ögon. Han stod i kassan och hade just nu inget att göra, så jag passade på att fråga om mina egna havsmysterier som jag samlat på mig.
Sist vi var på stranden med barnen hade jag hittat en märklig klump i sanden. Den var av samma konsistens som maneter, men hade en massa små knottriga armar. Vad sjutton kunde det vara?
Bläckfiskägg, slog kassakillen fast. Förmodligen ett kluster med bläckfiskägg som slitits loss från någonstans och flutit iland på Huelvastranden.
Han kunde också se att det inte var hajägg som vi hittat i mängder, utan ägg av rocka. Äggen likar varandra, men rockans ägg är bredare. Därinne ligger den lilla rockan hopvecklad som en servett, och när den kläcks vecklar den ut sina vingfenor och simmar i väg.
Det största mysteriet, som jag funderat på sedan september, var en märklig varelse som barnen och jag såg när vi åkte tåg mellan Sverige och Spanien, och tillbringade ett långt tågbyte på stranden i Portbou. Havet var iskallt och kristallklart. Nioåringen och jag stod bredvid varandra på den steniga botten med vatten upp till knäna när en märklig undervattensskugga rörde sig mot oss. Det såg ut som en stor havsväxt, en alg i jätteformat som flöt omkring, men snart tyckte jag att algen verkade allt för målinriktad.
–Det måste vara ett djur. Den simmar, sa jag när varelsen kom allt närmare oss.
Strax därefter blev vattnet alldeles rött, som av blod!
–Den blöder, den är skadad, ropade min dotter, men jag trodde inte det och tog med henne upp ur vattnet innan den märkliga skepnaden krockade mot våra ben.
Den måste ha sprutat ut något mot oss, i försvarssyfte. Som bläckfiskar och deras bläck. Fast det här var blodrött.
Vad sjutton var det?
Inne på havets hus såg jag en liten snäcka som kallas för Sjöhare. Jag började leta information om den i mobilen. Sjöharar kan bli upp till 40 centimeter stora och faktiskt spruta ut röd vätska! Jag trodde att mysteriet var löst, men kassakillen trodde inte att det var en sjöhare när han såg min bild. Att det rörde sig om en bakgälad snäcka var han dock övertygad om.
Jag tog med mig de nya böckerna och informationen och åkte hem. Tre och en halv timmes bussresa igen, gott om tid att fundera på marin snö, ishav och om det kanske är dags att ta med familjen till akvariet i Lissabon på påsklovet.
[ingress] => ANNIKA ELWING Senast jag var i Sverige och jobbade hade jag en ledig helg. Då passade jag på att åka och titta på fiskar och havsdjur. Ett typexempel på roliga saker att göra utan barn!
[headline] => Simmande snäckor och andra havsmysterier
[page] => 0
[modified] => 20240312063031
[created] => 20240312063015
[publishStart] => 20240313065900
[publishStop] => 20240908072759
[fullArticle] => Simmande snäckor och andra havsmysterier ANNIKA ELWING Senast jag var i Sverige och jobbade hade jag en ledig helg. Då passade jag på att åka och titta på fiskar och havsdjur. Ett typexempel på roliga saker att göra utan barn! Det kanske är lika bra att klargöra: ingen av de gånger som vi har tagit med barnen till stora akvarier har det egentligen varit för barnens skull. De har inte varit pådrivande, om vi säger så. Nej, det är jag som vill se havsdjur.
Barnen har alldeles för bråttom på akvarierna. De tittar en kort stund i varje akvarium, och ser de inte genast något spännande springer de vidare. Och ser de något spännande springer de ändå strax vidare. Det spelar ingen roll hur jag lockar, ber dem vänta, pekar på krabbor eller berättar om plattfiskar som föds som vanliga fiskar med ett öga på varje sida. De har inte tålamod att studera havslivet.
I somras när vi var på ett av mina favoritakvarier tröttnade jag på att inte hinna se något själv. När ungarna hade sprungit färdigt placerades de i lekrummet, deras pappa sattes i en fåtölj bredvid (han hade också tröttnat, fast på akvariet) och så började jag om från början. Studerade vartenda algtäckt strå i akvarierna, små grå fiskar, spindelkrabbor och mollusker.
Jag tycker mycket om Havets hus i Lysekil. Första gången jag var där var det soligt ute, så när vi sett allt som fanns att se inne gick sambon och jag (inga barn på den tiden) ner till hamnen där jag la mig på en brygga, tittade ner i vattnet på precis samma växter och djur som jag sett och läst om inne på akvariet, och drömde om att bli marinbiolog. Jag hade kunnat ligga där till kvällningen, men sambon ledsnade.
Nu var jag alltså ensam i Sverige och kunde göra precis vad jag ville med min tid. Med buss skulle det ta tre och en halv timme enkel väg till Lysekil – det var inget att fungera över. Tidigt på morgonen drog jag iväg med saftflaska, smörgåsar och en bok i ryggsäcken.
Jag började traditionsenligt på toaletten som har ett draperi mot det stora tunnelakvariet. Man råds att vänta med att glutta på draperiet tills man är klar på toan.
Det var en makalös lyx att få gå runt själv. Inte bara utan min egen familj, nej, utan familjer överlag. En småregnig söndag i mars är tydligen den bästa besöksdagen. Varenda litet akvarium kunde jag studera precis så länge som jag hade lust med. Jag tittade på hummer, räkor, spättor, påfågelmaskar, röda fjäderpennor och större piprensare. Jag upprepade roliga namn som Ögonfranstrollhummer och Sjustrålig smörbult. En klumpig krabba försökte ta sig förbi en sten. Fjäderpennor stod på botten. En bläckfisk gömde sig i en kruka. Visste ni förresten att bläckfiskar har tre hjärtan och blått blod?
I flera akvarier simmade småfläckiga rödhajar som föds upp och ska släppas ut i Gullmarsfjorden. Jag satt länge framför det stora cylinderakvariet och betraktade fascinerat de tjocka, blåa havskatterna där de låg på botten. I tunnelakvariet flög rockor över mitt huvud, det ser ut som om de har vingar i vattnet. Varje gång jag ser en rocka påminns jag om den kanske enda gång som min svärfar misslyckats med en maträtt. Det var just rocka han hade tillagad, och den var oätlig.
Det enda som jag saknade den här gången var maneterna. Det fanns inga. Jag älskar maneter. Tänk att ha ett akvarium hemma med små maneter som lugnt svävar runt i strömmen!
Museibutiker är alltid roliga, och denna är inget undantag. Jag tittade i varenda bok, kände igen den urfina bläckfiskbok jag köpte i somras under förevändning att den var till barnen. Den har jag haft mycket glädje av. Ända sedan dess har min lilla pärla till unge kallats för pärlbåten, och hon protesterar och säger att hon inte är någon bläckfisk. Nu köpte jag en bok om stranden till henne, och en omfattande havsatlas till oss alla. Fast mest till mig själv. Den boken läste jag sedan varenda kväll när jag inte kunde somna på grund av något hemskt som hände på jobbet. Berättelser om Sargassohavet, djuphavsgravar, dykarklockor och monsunregn fick alla andra tankar att stillna lite.
Killen i kassan var samme som visat mig den stora bläckfisken i somras, och som berättat om sjöstjärnornas ögon. Han stod i kassan och hade just nu inget att göra, så jag passade på att fråga om mina egna havsmysterier som jag samlat på mig.
Sist vi var på stranden med barnen hade jag hittat en märklig klump i sanden. Den var av samma konsistens som maneter, men hade en massa små knottriga armar. Vad sjutton kunde det vara?
Bläckfiskägg, slog kassakillen fast. Förmodligen ett kluster med bläckfiskägg som slitits loss från någonstans och flutit iland på Huelvastranden.
Han kunde också se att det inte var hajägg som vi hittat i mängder, utan ägg av rocka. Äggen likar varandra, men rockans ägg är bredare. Därinne ligger den lilla rockan hopvecklad som en servett, och när den kläcks vecklar den ut sina vingfenor och simmar i väg.
Det största mysteriet, som jag funderat på sedan september, var en märklig varelse som barnen och jag såg när vi åkte tåg mellan Sverige och Spanien, och tillbringade ett långt tågbyte på stranden i Portbou. Havet var iskallt och kristallklart. Nioåringen och jag stod bredvid varandra på den steniga botten med vatten upp till knäna när en märklig undervattensskugga rörde sig mot oss. Det såg ut som en stor havsväxt, en alg i jätteformat som flöt omkring, men snart tyckte jag att algen verkade allt för målinriktad.
–Det måste vara ett djur. Den simmar, sa jag när varelsen kom allt närmare oss.
Strax därefter blev vattnet alldeles rött, som av blod!
–Den blöder, den är skadad, ropade min dotter, men jag trodde inte det och tog med henne upp ur vattnet innan den märkliga skepnaden krockade mot våra ben.
Den måste ha sprutat ut något mot oss, i försvarssyfte. Som bläckfiskar och deras bläck. Fast det här var blodrött.
Vad sjutton var det?
Inne på havets hus såg jag en liten snäcka som kallas för Sjöhare. Jag började leta information om den i mobilen. Sjöharar kan bli upp till 40 centimeter stora och faktiskt spruta ut röd vätska! Jag trodde att mysteriet var löst, men kassakillen trodde inte att det var en sjöhare när han såg min bild. Att det rörde sig om en bakgälad snäcka var han dock övertygad om.
Jag tog med mig de nya böckerna och informationen och åkte hem. Tre och en halv timmes bussresa igen, gott om tid att fundera på marin snö, ishav och om det kanske är dags att ta med familjen till akvariet i Lissabon på påsklovet. Havskatter på botten av akvariet.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 40516
[sectionId] => 38
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den gripna 33-åringen är enligt La Opinión de Málaga från Senegal och var efterlyst av polisen. Han lokaliserades på en tågstation i Madrid när han var på väg att resa till Portugal med falska identitetshandlingar. Nu försöker polisen även spåra hans misstänkta kumpan, som är landsman till 33-åringen.
Det var på morgonen den 13 september 2023 som den 22-åriga norska kvinnan hittades död mellan två parkerade bilar i kvarteret Benyamina, i Torremolinos. Identifieringen av kroppen tog flera dagar, då hon saknade legitimationshandlingar. Ett tågkort som hittades bland hennes uppges ha varit avgörande för polisen.
Norskan bodde i Torremolinos sedan ett år tillbaka och hade inte setts av bekanta på två dygn innan hon hittades död. Utredningen har kunnat styrka att hon festat på natten i Fuengirola och ska ha följt med de två misstänkta hem, för att köpa droger. I deras bostad drabbades 22-åringen av allt att döma av en reaktion som ledde till hennes död. Männen ska då ha beslutat att forsla bort kroppen i en bil, trots att båda saknar körkort, och lämnat henne på gatan där kroppen senare hittades. De såg även till att ta ifrån henne personliga föremål, för att försvåra identifieringen av kvinnan.
[ingress] => Nationalpolisen har gripit en 33-årig man som misstänks ha sålt droger till den 22-åriga norska som i september hittades död på en gata i Torremolinos. Utredningen pekar på att kvinnan dog av en överdos i den nu gripnes hem och att mannen tillsammans med en bekant dumpat kroppen.
[headline] => Man gripen för norsk kvinnas död
[page] => 0
[modified] => 20240311101600
[created] => 20240310105224
[publishStart] => 20240312170000
[publishStop] => 20240906115259
[fullArticle] => Man gripen för norsk kvinnas död Nationalpolisen har gripit en 33-årig man som misstänks ha sålt droger till den 22-åriga norska som i september hittades död på en gata i Torremolinos. Utredningen pekar på att kvinnan dog av en överdos i den nu gripnes hem och att mannen tillsammans med en bekant dumpat kroppen. Den gripna 33-åringen är enligt La Opinión de Málaga från Senegal och var efterlyst av polisen. Han lokaliserades på en tågstation i Madrid när han var på väg att resa till Portugal med falska identitetshandlingar. Nu försöker polisen även spåra hans misstänkta kumpan, som är landsman till 33-åringen.
Det var på morgonen den 13 september 2023 som den 22-åriga norska kvinnan hittades död mellan två parkerade bilar i kvarteret Benyamina, i Torremolinos. Identifieringen av kroppen tog flera dagar, då hon saknade legitimationshandlingar. Ett tågkort som hittades bland hennes uppges ha varit avgörande för polisen.
Norskan bodde i Torremolinos sedan ett år tillbaka och hade inte setts av bekanta på två dygn innan hon hittades död. Utredningen har kunnat styrka att hon festat på natten i Fuengirola och ska ha följt med de två misstänkta hem, för att köpa droger. I deras bostad drabbades 22-åringen av allt att döma av en reaktion som ledde till hennes död. Männen ska då ha beslutat att forsla bort kroppen i en bil, trots att båda saknar körkort, och lämnat henne på gatan där kroppen senare hittades. De såg även till att ta ifrån henne personliga föremål, för att försvåra identifieringen av kvinnan. Ett tågkort möjliggjorde identifieringen av den döda 22-åringen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 40520
[sectionId] => 168
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Under drygt två dygn har upp till 95 liter regn per kvadratmeter registrerats i Jubrique och Ojén, och runt 80 liter i Frigiliana och Istán. Det är ett välbehövt tillskott som innebär att de sju reservoarerna i Málagaprovinsen fylls på och nu överstiger 17 procent av sin kapacitet. Speciellt har dammen vid La Viñuela, öster om Málaga, fått ett efterlängtat tillskott. Det är den största i provinsen och mest torkdrabbade. Det skriver tidningen Diario Sur.
Den efterlängtade nederbörden innebar också en del problem och larmtjänsten tvingades göra flera utryckningar. I naturparken El Torcal föll ett ymnigt snöfall och i Estepona fick två personer undsättas från en bil som fastnat i den översvämmade Padrón-ån.
[ingress] => De senaste dagarnas regn har inneburit ett tillskott till vattenreservoarerna i Málagaprovinsen motsvarande två månaders förbrukning. Även om reserverna fortfarande är rejält under det normala så överstiger de nu psykologiska 100 kubikhetometer vatten.
[headline] => Efterlängtad påfyllning av reservoarerna
[page] => 0
[modified] => 20240312112307
[created] => 20240310105555
[publishStart] => 20240312120000
[publishStop] => 20240906115559
[fullArticle] => Efterlängtad påfyllning av reservoarerna De senaste dagarnas regn har inneburit ett tillskott till vattenreservoarerna i Málagaprovinsen motsvarande två månaders förbrukning. Även om reserverna fortfarande är rejält under det normala så överstiger de nu psykologiska 100 kubikhetometer vatten. Under drygt två dygn har upp till 95 liter regn per kvadratmeter registrerats i Jubrique och Ojén, och runt 80 liter i Frigiliana och Istán. Det är ett välbehövt tillskott som innebär att de sju reservoarerna i Málagaprovinsen fylls på och nu överstiger 17 procent av sin kapacitet. Speciellt har dammen vid La Viñuela, öster om Málaga, fått ett efterlängtat tillskott. Det är den största i provinsen och mest torkdrabbade. Det skriver tidningen Diario Sur.
Den efterlängtade nederbörden innebar också en del problem och larmtjänsten tvingades göra flera utryckningar. I naturparken El Torcal föll ett ymnigt snöfall och i Estepona fick två personer undsättas från en bil som fastnat i den översvämmade Padrón-ån. De senaste dagarna har man äntligen kunnat se paraplyer i bland annat Málaga stad.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 40528
[sectionId] => 23
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Våldsspiralen i Marbella ser ut att fortsätta. Den senaste skottlossningen sker exakt en månad efter att en svensk man träffats av två skott i ena armen och benet i samma område som den senaste incidenten. Då var det två män som klev ur en bil och började skjuta.
Nu senast färdades gärningsmännen på en motorcykel och enligt vittnen som citeras av La Opinión de Málaga var det den som färdades bak som öppnade eld mot restaurangen. De flydde raskt från platsen och nationalpolisen försöker nu spåra individerna samt klargöra omständigheterna kring denna nya skottlossning.
I december förra året antändes två verksamheter i köpcentret Cristamar i Puerto Banús och på samma plats registrerades förra sommaren ytterligare en skottlossning vid en restaurang. Skjutningar på öppen plats har även skett i centrala San Pedro Alcántara.
[ingress] => En restaurang intill den tidigare tjurfäktningsarenan i Nueva Andalucía besköts mitt på dagen den 11 mars av två personer på en motorcykel. En glasdörr sprängdes i bitar men lyckligtvis skadades inga människor.
[headline] => Ny skottlossning i Puerto Banús
[page] => 0
[modified] => 20240312071922
[created] => 20240312071757
[publishStart] => 20240312073000
[publishStop] => 20240908081759
[fullArticle] => Ny skottlossning i Puerto Banús En restaurang intill den tidigare tjurfäktningsarenan i Nueva Andalucía besköts mitt på dagen den 11 mars av två personer på en motorcykel. En glasdörr sprängdes i bitar men lyckligtvis skadades inga människor. Våldsspiralen i Marbella ser ut att fortsätta. Den senaste skottlossningen sker exakt en månad efter att en svensk man träffats av två skott i ena armen och benet i samma område som den senaste incidenten. Då var det två män som klev ur en bil och började skjuta.
Nu senast färdades gärningsmännen på en motorcykel och enligt vittnen som citeras av La Opinión de Málaga var det den som färdades bak som öppnade eld mot restaurangen. De flydde raskt från platsen och nationalpolisen försöker nu spåra individerna samt klargöra omständigheterna kring denna nya skottlossning.
I december förra året antändes två verksamheter i köpcentret Cristamar i Puerto Banús och på samma plats registrerades förra sommaren ytterligare en skottlossning vid en restaurang. Skjutningar på öppen plats har även skett i centrala San Pedro Alcántara.
Den senaste skottlossningen orsakade endast materiella skador på restaurangen. Foto: marbellasequeja2021/Instagram
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 40512
[sectionId] => 48
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt en studie som tagits fram av den spanska byggsektorn och konsultfirman PricewaterhouseCoopers (PwC) genererade de återkommande turisterna över 105.000 jobb i Spanien under 2022. Turismen är en grundläggande sektor för den spanska ekonomin och 2023 året slog Spanien rekord i antal utländska besökare, med fler än 85 miljoner personer som vistades på hotell, campingplatser eller hyreslägenheter i Spanien. Men många även i sina egna hus. Utlänningar utgör numera en viktig del av fastighetsmarknaden och den ledande branschorganisationen för utvecklare, APCE España, vill att myndigheterna ska vara medvetna om detta. Det skriver tidningen El País.
En studie som beställts från konsultföretaget PwC anger att turister som skaffar sina egna hem i Spanien, både genom köpet av själva bostaden och de efterföljande utgifterna, bidrar med 6,3 miljarder euro till Spaniens bruttonationalprodukt, direkt och indirekt. Enbart den direkta effekten, som överstiger 2,7 miljarder, är större än vad som exempelvis omsätts av den inhemska textilindustrin eller trä- och korkindustrin. Skatteintäkterna beräknas till 3,2 miljarder euro, varav mer än 1,8 miljarder kommer från nybyggnation.
PwC har analyserat både den effekt som årligen genereras av bostadsköp av turister och intäkterna från de återkommande besöken till bostaden. Den huvudsakliga källan har varit registerstatistik och rapporter om turistsektorn från statistikinstitutet INE.
Studien är begränsad till 2022 eftersom det ännu saknas tillräckliga uppgifter för att göra samma analys för 2023. Dock hålls det som troligt att effekten av turisterna med eget boende var ännu större förra året. Även om köp av bostäder av utlänningar minskade något 2023, enligt preliminära siffror, ökade både antalet besök och genomsnittliga utgifter kraftigt, jämfört med 2022.
[ingress] => Enligt en färskt studie genererar så kallad ”turismo residencial”, det vill säga återkommande turister med eget boende, mer pengar i Spanien än både textilindustrin och trä- och korkindustrin. Antalet semesterbostäder i Spanien som ägs av utlänningar uppges vara nära 3,7 miljoner.
[headline] => Utlänningar äger nära 3,7 miljoner semesterbostäder
[page] => 0
[modified] => 20240311101404
[created] => 20240308102456
[publishStart] => 20240312070000
[publishStop] => 20240904112459
[fullArticle] => Utlänningar äger nära 3,7 miljoner semesterbostäder Enligt en färskt studie genererar så kallad ”turismo residencial”, det vill säga återkommande turister med eget boende, mer pengar i Spanien än både textilindustrin och trä- och korkindustrin. Antalet semesterbostäder i Spanien som ägs av utlänningar uppges vara nära 3,7 miljoner. Enligt en studie som tagits fram av den spanska byggsektorn och konsultfirman PricewaterhouseCoopers (PwC) genererade de återkommande turisterna över 105.000 jobb i Spanien under 2022. Turismen är en grundläggande sektor för den spanska ekonomin och 2023 året slog Spanien rekord i antal utländska besökare, med fler än 85 miljoner personer som vistades på hotell, campingplatser eller hyreslägenheter i Spanien. Men många även i sina egna hus. Utlänningar utgör numera en viktig del av fastighetsmarknaden och den ledande branschorganisationen för utvecklare, APCE España, vill att myndigheterna ska vara medvetna om detta. Det skriver tidningen El País.
En studie som beställts från konsultföretaget PwC anger att turister som skaffar sina egna hem i Spanien, både genom köpet av själva bostaden och de efterföljande utgifterna, bidrar med 6,3 miljarder euro till Spaniens bruttonationalprodukt, direkt och indirekt. Enbart den direkta effekten, som överstiger 2,7 miljarder, är större än vad som exempelvis omsätts av den inhemska textilindustrin eller trä- och korkindustrin. Skatteintäkterna beräknas till 3,2 miljarder euro, varav mer än 1,8 miljarder kommer från nybyggnation.
PwC har analyserat både den effekt som årligen genereras av bostadsköp av turister och intäkterna från de återkommande besöken till bostaden. Den huvudsakliga källan har varit registerstatistik och rapporter om turistsektorn från statistikinstitutet INE.
Studien är begränsad till 2022 eftersom det ännu saknas tillräckliga uppgifter för att göra samma analys för 2023. Dock hålls det som troligt att effekten av turisterna med eget boende var ännu större förra året. Även om köp av bostäder av utlänningar minskade något 2023, enligt preliminära siffror, ökade både antalet besök och genomsnittliga utgifter kraftigt, jämfört med 2022. Turister med eget boende genererar en allt större del av den spanska bruttonationalprodukten.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 40508
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] => Så stod jag där och kastade pil då en nymålad och nogsamt ondulerad dam i övre medelåldern kom fram och tyckte att hon och jag skulle dansa.
–Nej tack, svarade jag. Jag dansar inte,
–Varför inte det?
–Nej, jag tycker det är viktigare att träffa tavlan än att träffa damer!
–Men det är väl trevligt att träffa damer!
–Ja, ställ dig där då, svarade jag och pekade mot tavlan.
Hon som sjöng på scenen anförtrodde mig en kväll:
–Ända sen jag var en liten flicka har jag drömt om att bli sångerska.
–Varför blev du inte det då?
Det renderade mig en lätt örfil.
En kväll, vid stängningsdags, blev Göran förbannad och gick in och sa upp sin anställning. Sedan berättade han detta för mig och min hustru. Jag hade lite roligt åt detta så Göran sa:
–Du skrattar du, men nu är jag faktiskt arbetslös.
–Kom Göran sa jag, tog hans hand och gick tvärs över gatan in på krogen Area 51 och där stod krögaren Tommy.
–Tommy, sa jag. Göran är arbetslös.
–Ja, du kan börja på måndag sa Tommy till Göran.
På den arbetsplatsen träffade Göran sin Lotta och ljuv musik uppstod. De två blev ett par.
Några månader senare, sent en kväll, satt jag ensam på en annan svensk bar som hette Polar Bear bar i Los Boliches, då Göran och Lotta kom in. Efter ett par öl tittade Göran mig stint i ögonen och såg hemlighetsfull ut då ha sa:
–Kan du bevara en hemlighet?
–Självklart, vad gäller det?
–Inte ett ord till någon. Lova det!
–Det har jag redan lovat.
Jo, du vet, den där lilla baren som heter La Bodeguita. Där skall Lotta och jag starta upp om en månad, men inte ett ord till någon om detta.
Nästa dag var jag runt på stan och alla talade om det utom jag som lovat att hålla käften.
Ett par dagar senare mötte jag Göran och Lotta på stan och jag sa:
–Nu har jag kommit på ett bra namn på eran bar!
–Vadå? Undrade båda.
–Den skall heta ”St Göran och draken”.
Det får den inte heta, skrek Lotta.
Nästa gång vi möttes hade jag ett nytt namnförslag.
–Er bar skall inte heta ”La Bodeguita”, den skall ”Rumpan Bar”!
–NEJ! sa Lotta och underkände även detta mitt namnförslag.
–Spelar ingen roll vad du säger. Nu sprider jag det namnet, sa jag.
Alla jag talade med tyckte namnet ”Rumpan Bar” var perfekt och efter en tid gav Lotta med sig, då alla stamkunder använde det namnet. Nu skrev man det själv på en tavla vid ingången. Så var det stor invigning med massor av gäster och jag skaldade en vers som jag läste upp.
Rumpan bar
Vad är det man hör? Vad i allsin dar?
Ett nytt litet ställe man öppnat har.
En spricka i väggen – en trottoar.
Det är en beskrivning av Rumpan Bar.
Stället är stort som en budoar
där Lotta serverar och hon har en karl
och han heter Göran och är som en far
för alla som kommer till Rumpan Bar.
Det är så sant den som spar han har.
Den som spar han har sina pengar kvar
För dem kan han få sig en öl och en klar
bara han tar sig till Rumpan Bar.
Vad finns det då mera i denna hangar
Jo, här finns det tapas med kaviar
Och skivor från korven som Göran skar
Ja allt kan man få här på Rumpan Bar.
Krogskylten den är helt obegripbar.
Ett felaktigt namn man skrivit har.
Vad heter det då? Jo, den saken är klar.
Det riktiga namnet är Rumpan Bar.
Välkomna då både mor och far
Ja skynda er hit alla och envar
För kommer det folk så blir krogen kvar
Då får vi behålla Rumpan Bar.
Lokalen var minimal. Strax innanför dörren till vänster fanns ett litet bord med väggfast bänk. Bardisken var tre meter lång, så alla som ville sitta fick göra det på utsidan. Där flyttade man varje kväll ut fyra bord och sexton stolar.
Februari är en kall månad även här på Costa del Sol och en kväll hade man dörrarna stängda. När jag klev in var hela den lilla baren fullsatt. Alla rökte. Då frågade jag Göran om jag kunde få hänga in några fiskar till rökning.
Vi var strax en skara med trogna stamkunder, men så bytte krogen intill ägare och denne krögare öppnade en populär skaldjursrestaurang. Där var fullt av gäster. En kväll satt jag och Göran ensamma på ”Rumpan Bar”. Då kom jag med ett av mina många goda råd:
–Jag vet hur du skall konkurrera ut honom.
–Vadå? undrade Göran lite missmodigt.
–Jo, han serverar ju skaldjur. Då skall du naturligtvis sälja färdigskalade djur.
Trots restaurationens litenhet var vi många stamgäster. Vi gillade stället och värdparet, men ingenting roligt är beständigt. Lotta insjuknade och finns i dag inte bland oss, Göran pensionerade sig och bor i Los Boliches.
Så på onsdag i förra veckan tog ett par eldsjälar vid namn Marianne Englund och Claes Johansson initiativet att samla så många gamla stammisar som möjligt för att fira minnet av ”Rumpan bar”. Det blev den mysigaste sammankomsten på många år. Göran var naturligtvis centralfigur. Här möttes 55 personer, varav en del som inte setts sedan stängningen. Vi drack öl och vin och pratade minnen i flera timmar och hade hejdlöst roligt.
[ingress] => BENGT SÄNDH Och huru väl minns ja inte den tiden, för 20 år sedan. Vi hade en svensk krog i Fuengirola som hette Amris där jag fördrev åtskilliga kvällar. Den drevs av ett svenskt par som även framträdde på scenen varje kväll med dansmusik där han kliade på strängskorpan och båda sjöng. Själv dansar jag inte. Jag har alltid gått rakt på sak. Men man hade öl och en darttavla. Jag drack öl och kastade pil. Bartendern hette Göran. Så fort han såg mig hälsade han sålunda:
–Hej Bengt, vill du ha en öl?
–Inga dumma frågor!.
–Ska det vara en stor eller en liten?
–Jag sa: Inga dumma frågor!
[headline] => Rumpan bar
[page] => 0
[modified] => 20240311100919
[created] => 20240308093937
[publishStart] => 20240312065900
[publishStop] => 20240904103759
[fullArticle] => Rumpan bar BENGT SÄNDH Och huru väl minns ja inte den tiden, för 20 år sedan. Vi hade en svensk krog i Fuengirola som hette Amris där jag fördrev åtskilliga kvällar. Den drevs av ett svenskt par som även framträdde på scenen varje kväll med dansmusik där han kliade på strängskorpan och båda sjöng. Själv dansar jag inte. Jag har alltid gått rakt på sak. Men man hade öl och en darttavla. Jag drack öl och kastade pil. Bartendern hette Göran. Så fort han såg mig hälsade han sålunda:
–Hej Bengt, vill du ha en öl?
–Inga dumma frågor!.
–Ska det vara en stor eller en liten?
–Jag sa: Inga dumma frågor! Så stod jag där och kastade pil då en nymålad och nogsamt ondulerad dam i övre medelåldern kom fram och tyckte att hon och jag skulle dansa.
–Nej tack, svarade jag. Jag dansar inte,
–Varför inte det?
–Nej, jag tycker det är viktigare att träffa tavlan än att träffa damer!
–Men det är väl trevligt att träffa damer!
–Ja, ställ dig där då, svarade jag och pekade mot tavlan.
Hon som sjöng på scenen anförtrodde mig en kväll:
–Ända sen jag var en liten flicka har jag drömt om att bli sångerska.
–Varför blev du inte det då?
Det renderade mig en lätt örfil.
En kväll, vid stängningsdags, blev Göran förbannad och gick in och sa upp sin anställning. Sedan berättade han detta för mig och min hustru. Jag hade lite roligt åt detta så Göran sa:
–Du skrattar du, men nu är jag faktiskt arbetslös.
–Kom Göran sa jag, tog hans hand och gick tvärs över gatan in på krogen Area 51 och där stod krögaren Tommy.
–Tommy, sa jag. Göran är arbetslös.
–Ja, du kan börja på måndag sa Tommy till Göran.
På den arbetsplatsen träffade Göran sin Lotta och ljuv musik uppstod. De två blev ett par.
Några månader senare, sent en kväll, satt jag ensam på en annan svensk bar som hette Polar Bear bar i Los Boliches, då Göran och Lotta kom in. Efter ett par öl tittade Göran mig stint i ögonen och såg hemlighetsfull ut då ha sa:
–Kan du bevara en hemlighet?
–Självklart, vad gäller det?
–Inte ett ord till någon. Lova det!
–Det har jag redan lovat.
Jo, du vet, den där lilla baren som heter La Bodeguita. Där skall Lotta och jag starta upp om en månad, men inte ett ord till någon om detta.
Nästa dag var jag runt på stan och alla talade om det utom jag som lovat att hålla käften.
Ett par dagar senare mötte jag Göran och Lotta på stan och jag sa:
–Nu har jag kommit på ett bra namn på eran bar!
–Vadå? Undrade båda.
–Den skall heta ”St Göran och draken”.
Det får den inte heta, skrek Lotta.
Nästa gång vi möttes hade jag ett nytt namnförslag.
–Er bar skall inte heta ”La Bodeguita”, den skall ”Rumpan Bar”!
–NEJ! sa Lotta och underkände även detta mitt namnförslag.
–Spelar ingen roll vad du säger. Nu sprider jag det namnet, sa jag.
Alla jag talade med tyckte namnet ”Rumpan Bar” var perfekt och efter en tid gav Lotta med sig, då alla stamkunder använde det namnet. Nu skrev man det själv på en tavla vid ingången. Så var det stor invigning med massor av gäster och jag skaldade en vers som jag läste upp.
Rumpan bar
Vad är det man hör? Vad i allsin dar?
Ett nytt litet ställe man öppnat har.
En spricka i väggen – en trottoar.
Det är en beskrivning av Rumpan Bar.
Stället är stort som en budoar
där Lotta serverar och hon har en karl
och han heter Göran och är som en far
för alla som kommer till Rumpan Bar.
Det är så sant den som spar han har.
Den som spar han har sina pengar kvar
För dem kan han få sig en öl och en klar
bara han tar sig till Rumpan Bar.
Vad finns det då mera i denna hangar
Jo, här finns det tapas med kaviar
Och skivor från korven som Göran skar
Ja allt kan man få här på Rumpan Bar.
Krogskylten den är helt obegripbar.
Ett felaktigt namn man skrivit har.
Vad heter det då? Jo, den saken är klar.
Det riktiga namnet är Rumpan Bar.
Välkomna då både mor och far
Ja skynda er hit alla och envar
För kommer det folk så blir krogen kvar
Då får vi behålla Rumpan Bar.
Lokalen var minimal. Strax innanför dörren till vänster fanns ett litet bord med väggfast bänk. Bardisken var tre meter lång, så alla som ville sitta fick göra det på utsidan. Där flyttade man varje kväll ut fyra bord och sexton stolar.
Februari är en kall månad även här på Costa del Sol och en kväll hade man dörrarna stängda. När jag klev in var hela den lilla baren fullsatt. Alla rökte. Då frågade jag Göran om jag kunde få hänga in några fiskar till rökning.
Vi var strax en skara med trogna stamkunder, men så bytte krogen intill ägare och denne krögare öppnade en populär skaldjursrestaurang. Där var fullt av gäster. En kväll satt jag och Göran ensamma på ”Rumpan Bar”. Då kom jag med ett av mina många goda råd:
–Jag vet hur du skall konkurrera ut honom.
–Vadå? undrade Göran lite missmodigt.
–Jo, han serverar ju skaldjur. Då skall du naturligtvis sälja färdigskalade djur.
Trots restaurationens litenhet var vi många stamgäster. Vi gillade stället och värdparet, men ingenting roligt är beständigt. Lotta insjuknade och finns i dag inte bland oss, Göran pensionerade sig och bor i Los Boliches.
Så på onsdag i förra veckan tog ett par eldsjälar vid namn Marianne Englund och Claes Johansson initiativet att samla så många gamla stammisar som möjligt för att fira minnet av ”Rumpan bar”. Det blev den mysigaste sammankomsten på många år. Göran var naturligtvis centralfigur. Här möttes 55 personer, varav en del som inte setts sedan stängningen. Vi drack öl och vin och pratade minnen i flera timmar och hade hejdlöst roligt. Lotta och Göran framför sin bar år 2003. Foto: Bengt Sändh
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)