När jag kom till Spanien år 1999 for jag omkring i de sydligaste landskapen och fotograferade. Vidare porträtterade jag alla spaniensvenskar som kom i min väg. I skrivande stund har jag 1.681 sådana porträtt i ett register. Sanningen att säga så är det en och annan icke-svensk med men det rör sig då om folk som umgås med, är gift med en svensk eller på annat sätt tillhör gänget. Alla är ordnade efter förnamn så efternamnet känner jag oftast inte.

För tolv år sedan fick jag för mig att jag skulle visa spaniensvenskar, med projektor på vita duk, på restaurang Tvillingarna i Fuengirola. Lokalen blev fullsatt och jag tog fem euro i entré. Då hörde min fru en dam i kön som sa: ”Nu skall den jäveln tjäna pengar igen?” (Vet inte vilka tidigare pengar hon syftade på). Den struntsumma jag fick in var mycket blygsam om jag tänker på alla investeringar i kamerautrustning, datorprogram och nedlagt arbete. Jag satt i tre nätter, sorterade och gjorde om TIFF-bilder till JPG för att kunna visa dem i projektor.

Några år senare gjorde jag om det hela genom att visa 900 spaniensvenskar på restaurang La Chispa i Fuengirola. Även denna gång tog jag fem euro i entré. För att jag inte skulle bli misstänkt att vilja tjäna pengar så sa jag redan i annonseringen att jag skulle skänka dubbla entrébeloppet till LUG, Läkare utan gränser. Det kom 63 besökare så nästa dag hängde jag upp ett kvitto i baren som visade att jag skickat 630 euro till LUG.

Det händer att folk avlider och då kan anhöriga höra av sig för att få en porträtt på personen. En vårdag fotograferade jag en trevlig norrman i Fuengirolas hamn. Fjorton dagar senare hörde man av sig från Norge och ville ha bilden till en minnesstund vid hans begravning.

En glad Göteborgare vid namn Kåge avled här för 20 år sedan. Då bad man mig om en halvmeters förstoring av hans porträtt till minnesstunden i Svenska kyrkan. Den bilden ser du ovan. Helt nyligen dog Pelle elektriker, varför jag skickade två porträtt på honom till hans anhöriga.

Bilden är aldrig färdig så länge den finns i kameran. När jag matat in den i datorn reglerar jag ljus ock kontrast, skärpa, utsnitt och färgbalans. Det händer att jag retuscherar och tar bort en plita eller ett sår av tillfällig natur, men aldrig födelsemärken och rynkor som hör personen till.

Det finns de som inte vill bli avbildade och då respekterar jag det. Har jag då redan exponerat så raderar jag bilden i kameran. Medelålders och äldre damer är sällan nöjda med porträtten när de upptäcker att de inte liknar en ung Brigitte Bardot. ”Gud så jag ser ut!” brukar de skrika. Ändå är det ofta som man ber mig skicka bilderna när jag visar dem på kamerans display. Jag får en mailadress nerklottrad på en servett och redan samma kväll har de fotot i sin dator. Många använder porträttet som profilbild på nätet. Det händer ytterligt sällan att någon svarar och tackar för bilden. Tack” är inget modeord i dag.

Nej, tack kan man inte säga. I stan bor en man som saknar bil. Där bor även en kvinna i samma predikament. De har ingen relation till varandra. Min fru tyckte att de två skulle få åka med till hästgården La Peseta. Hon hämtade dem båda vid deras portar. Väl på plats visade det sig att han saknade kontanter. Han hade bara ett plastkort och det tog man inte emot. Nu hade han kunnat be att få låna en tia av mig men då hade han ju blivit skyldig mig motsvarande belopp så det gjorde han inte. När vi andra åt och drack så bjöd min fru honom på en öl och en tapa.

Sedan hade man ett lotteri på en delikatesskorg. Min fru bjöd honom även på en lott som kostade två euro och han vann hela korgen med ägg, marmelad, olivolja och andra delikatesser. Sedan skjutsade min fru hem de båda till respektive adress. Damen visade stor tacksamhet och ville vara med och betala bensinkostnaden vilket min fru avböjde. Hon mejlade oss även dagen därpå och tackade återigen för en underbar utflykt. Han däremot saknade ordet ”tack” i sitt ordförråd. Tre mils bilresa, en lott, en öl och en tapas men han bara klev ur bilen och tog korgen med sig och gick. Däremot publicerade han ett inlägg på facebook nästa dag där han visade att han vunnit en delikatesskorg på lotteri. Vi får väl gratulera!