Hur skulle du beskriva den politiska situationen i dagens Spanien?
– Det mest karakteristiska är den starka politiska spänning som råder. Det beror framför allt på att oppositionen, Partido Popular, valt en konfrontationsstrategi. Vad regeringen än föreslagit under sina fyra år vid makten, har PP gått emot och vi har knappt sett några politiska överenskommelser.

Varför är det så?
– Efter terroristattentatet i Madrid 11 mars 2004, förlorade PP ett val som de i teorin redan hade vunnit. Jag tror de ansåg att en aggressiv opposition var det som bäst passade dem för att dölja sina misstag och sin frustration över valnederlaget.

Är Spanien idag ett land fyllt av konflikter?
– Nej, konfrontationen ligger på politisk nivå och återspeglar inte vad väljarna står för. Politikerna har sin agenda och samhället en annan. Vanligt folk har sina problem, sin oro, men lever långt ifrån de motsättningar som politikerna för fram.

– Många medier ger också en felaktig bild av vad som faktiskt sker i vårt land och bidrar till att sprida en känsla av konflikt och annalkande katastrof.

– Det betyder inte att det spanska samhället inte har några problem, exempelvis när det gäller arbetslöshet och invandring. Men konflikterna överdrivs. Spanien kommer inte att delas i två och vi är inte i närheten av ett nytt inbördeskrig, som man ibland hör i medierna.

Vilka är de stora politiska frågorna just nu?
– Först och främst terrorismen, som har fått ytterligare en dimension i och med hotet från Al Qaida. När det gäller ETA misstog regeringen sig när den trodde att vi befann oss nära en fred. José Luís Rodríguez Zapatero gjorde en felberäkning när han ville få till stånd en snabb lösning.

– Sedan har vi reformen av de regionala statuterna som i grunden handlar om att definiera den statliga makten. Spanien är varken en centralstyrd eller en federal stat utan något mitt emellan, med sina självstyrande regioner. Reformen innebär en administrativ och politisk decentralisering som har lett till kraftig debatt. Frågan är dock inte så allvarlig som en del vill göra gällande. Det rör sig om administrativa problem av vilka man kommer lösa en del och andra inte. Men inte i något fall kommer det leda till en delning av landet.

– En annan stor fråga är flyktingarna. Spanien har en lång kust och vi kan aldrig lösa denna problematik enbart med gränskontroller, det krävs andra typer av åtgärder. Spanien håller på att bli ett mångkulturellt samhälle och vi måste hantera hur vi ska integrera dessa nya invånare, få dem att respektera våra seder och bruk och samtidigt, inom ramen för demokratin, tillåta dem att behålla sina värderingar och traditioner.

– Nästa fråga handlar om ekonomin, arbetslösheten och bristen på trygga arbetsförhållanden. Väldigt många har tillfälliga kontrakt och lever i en instabil situation.

– Sist men inte minst, boendefrågan som har fått mycket uppmärksamhet bland annat på grund av korruptionen inom byggbranschen. I Spanien har det på senare år byggts mer än i många andra europeiska länder. Trots det är bostäderna väldigt dyra och nu har räntorna dessutom gått upp.

Vilka är de stora skillnaderna mellan PSOE och PP?
– De är i princip de samma som på den politiska scenen i Sverige. PSOE är ett typiskt europeiskt socialdemokratiskt parti, ett centervänsterparti som arbetar för välfärdsstaten och en utbyggnad av de sociala tjänsterna.

– PP å andra sidan är ett parti med ungefär samma linje som Moderaterna i Sverige, liberala och konservativa. De vill framför allt sänka skatterna, utvidga marknaden, främja de privata initiativen och minska statens roll. De har idelogiska band med katolska kyrkan och står för typiska nyckelbegrepp som familjen och traditionerna.

Vilken politik får vi se den kommande mandatperioden om PSOE vinner valet?
– Jag tror de försöker komplettera reformen av de regionala statuterna, går vidare i kampen mot terrorismen, och vidareutvecklar ”La ley de la Dependencia”, en ny lag som innebär ekonomiskt och praktiskt stöd till dem som behöver hjälp för att klara sitt dagliga liv.

– Jag tror egentligen inte att vi får se några sensationella nyheter. Möjligen kan vi vänta oss en reform av den nuvarande abortlagen.

Vilka förändringar kan vi vänta om PP vinner valet?
– PP skulle troligen förändra mycket av det som PSOE gjort de senaste fyra åren. Inom vissa områden får vi eventuellt se en tillbakagång till gamla system, exempelvis inom utbildning och universitet. Säkert satsar de också på lägre skatter och lättnader för företagen.

– Givetvis skulle även PP fortsätta kampen mot terrorismen. Trots den kraftiga debatten är det i praktiken inga större skillnader, det handlar framför allt om polisiärt arbete.

– Ett byte av regeringsparti medför inga radikala förändringar. Ur ekonomisk synvinkel spelar det inte så stor roll om vi har en vänster- eller högerregering. I dagens samhälle färgas den politiska scenen i högre grad av den europeiska finanspolitiken.

Vem vinner valet?
– Det är svårt att sia om utfallet. Enligt opinionsundersökningarna ligger de två stora partierna i princip lika, med ett knappt försprång för socialisterna. Vad som händer beror på ett antal faktorer; ett högt röstdeltagande gynnar nog PSOE, sedan finns en grupp vänsterpartister som är missnöjda med sitt eget parti och kan komma att lägga sin röst på socialisterna. Därefter har vi en stor del osäkra väljare som bestämmer sig i sista timmen.

– Med ett högt valdeltagande och med hjälp av vänsterröster kan PSOE få en relativ majoritet.

– Men PP är också nära. Möjligen kan konflikterna inom partiet och att Madrids borgmästare, Alberto Ruiz Gallardón, förmodligen lämnar politiken efter att ha nekats en plats i en eventuell PP-regering, skada Mariano Rajoys anseende som ledare.