Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 42749
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt Crónicas de Lanzarote inleddes utredningen den 7 februari, efter att den spanska polisens grupp för internationellt efterlysta fick information om hennes möjliga vistelseort. Kvinnan har varit på flykt sedan slutet av 2021 och fanns med på EU:s lista över de mest efterlysta brottslingarna. Hon misstänks vara en del av ett svenskt kriminellt nätverk som fungerade som ett "växlingskontor" och en "bank" för att tvätta pengar åt andra brottslingar.

Polisen kunde lokalisera och gripa kvinnan i kommunen Tías, dit Puerto del Carmen hör, den 20 februari. Hon har nu överlämnats till en domstol, där det beslutades att hon ska förbli häktad i väntan på utlämning till Sverige.


            [ingress] => Den spanska nationalpolisen har gripit en 33-årig kvinna i kommunen Tías, på Lanzarote, efter en europeisk arresteringsorder utfärdad av svenska myndigheter. Kvinnan, som har svensk mor och spansk far, misstänks för narkotikahandel och penningtvätt och riskerar upp till 14 års fängelse.
            [headline] => Efterlyst svenska arresterad på Lanzarote
            [page] => 0
            [modified] => 20250224180223
            [created] => 20250224180021
            [publishStart] => 20250224181000
            [publishStop] => 20250823190059
            [fullArticle] => Efterlyst svenska arresterad på Lanzarote Den spanska nationalpolisen har gripit en 33-årig kvinna i kommunen Tías, på Lanzarote, efter en europeisk arresteringsorder utfärdad av svenska myndigheter. Kvinnan, som har svensk mor och spansk far, misstänks för narkotikahandel och penningtvätt och riskerar upp till 14 års fängelse. Enligt Crónicas de Lanzarote inleddes utredningen den 7 februari, efter att den spanska polisens grupp för internationellt efterlysta fick information om hennes möjliga vistelseort. Kvinnan har varit på flykt sedan slutet av 2021 och fanns med på EU:s lista över de mest efterlysta brottslingarna. Hon misstänks vara en del av ett svenskt kriminellt nätverk som fungerade som ett "växlingskontor" och en "bank" för att tvätta pengar åt andra brottslingar.

Polisen kunde lokalisera och gripa kvinnan i kommunen Tías, dit Puerto del Carmen hör, den 20 februari. Hon har nu överlämnats till en domstol, där det beslutades att hon ska förbli häktad i väntan på utlämning till Sverige.

 33-åringen greps den 20 februari. Foto: Policía Nacional 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 42724
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => De drabbade, som inkluderar pensionärer, familjer och yrkesarbetande, avvisar vräkningarna och hävdar att deras rätt att bo i båtarna stöds av både den spanska grundlagen och rättspraxis. Många ser det också som en nödvändig lösning i en stad där bostadspriserna skjutit i höjden, rapporterar El País.

Hamnmyndigheten försvarar sitt agerande med att småbåtshamnen inte är avsedd för permanent boende. En ny ordningsstadga, som antogs i december och trädde i kraft i januari, används som grund för utrymningarna. Kritiker menar dock att detta är ett steg mot en privatisering av hamnen och att de boende behandlas orättvist.

Flera av de drabbade överväger nu rättsliga åtgärder mot hamnmyndigheten, samtidigt som konflikten väcker debatt om rätten att bo på sin egen båt.
            [ingress] => Hamnmyndigheten i Las Palmas har inlett en process för att avhysa upp till 70 personer som bor i sina båtar i småbåtshamnen. De första 18 personerna har redan fått besked om att de måste lämna sina båtplatser inom tio dagar, annars hotar myndigheten med böter på upp till 60.000 euro och beslag av båtarna.
            [headline] => Boende i båtar i Las Palmas hamn vräks
            [page] => 0
            [modified] => 20250223154816
            [created] => 20250222095723
            [publishStart] => 20250224120000
            [publishStop] => 20250821105759
            [fullArticle] => Boende i båtar i Las Palmas hamn vräks Hamnmyndigheten i Las Palmas har inlett en process för att avhysa upp till 70 personer som bor i sina båtar i småbåtshamnen. De första 18 personerna har redan fått besked om att de måste lämna sina båtplatser inom tio dagar, annars hotar myndigheten med böter på upp till 60.000 euro och beslag av båtarna. De drabbade, som inkluderar pensionärer, familjer och yrkesarbetande, avvisar vräkningarna och hävdar att deras rätt att bo i båtarna stöds av både den spanska grundlagen och rättspraxis. Många ser det också som en nödvändig lösning i en stad där bostadspriserna skjutit i höjden, rapporterar El País.

Hamnmyndigheten försvarar sitt agerande med att småbåtshamnen inte är avsedd för permanent boende. En ny ordningsstadga, som antogs i december och trädde i kraft i januari, används som grund för utrymningarna. Kritiker menar dock att detta är ett steg mot en privatisering av hamnen och att de boende behandlas orättvist.

Flera av de drabbade överväger nu rättsliga åtgärder mot hamnmyndigheten, samtidigt som konflikten väcker debatt om rätten att bo på sin egen båt. De planerade vräkningarna i Las Palmas fritidshamn berör uppemot 70 personer. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 42569
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt det kanariska registret har antalet registrerade turistlägenheter på Kanarieöarna ökat med 21 procent sedan april förra året, när den kanariska regeringen lade fram ett förslag till ny lagstiftning för offentlig konsultation. Denna ökning har skett trots de stora demonstrationerna mot massturism som ägde rum samma månad, där deltagarna krävde ett stopp för semesterboenden.

På bara tio månader har antalet platser i dessa boenden ökat med 25 procent, vilket innebär att de nu överstiger antalet hotellplatser på öarna. Totalt finns det 274.556 platser i turistlägenheter jämfört med 251.308 hotellplatser. Oppositionen hävdar att regeringen har överlåtit ansvaret på kommunerna och att processen har skapat en lockelseffekt. Det kanariska regionstyret förnekar detta och menar att det enda som lockar är lönsamheten i branschen, skriver José Manuel Sanabria, vice turistminister och representant för Partido Popular. Det rapporterar El País.

Jessica de León, turist- och arbetsminister (PP), lämnade i slutet av förra året in ett förslag till en ny lag om hållbar användning av bostäder för turism till det kanariska parlamentet. Lagen syftar till att begränsa antalet turistlägenheter till högst tio procent av den planerade bostadsbebyggelsen i ett bostadsområde. På öarna La Palma, La Gomera och El Hierro kommer gränsen att vara 20 procent. Dessutom måste lägenheterna ha en yta på minst 35 kvadratmeter och vara minst tio år gamla.

En central del av lagen är att inga nya turistlägenheter får etableras under de kommande fem åren förrän varje kommun uttryckligen tillåter det i sin stadsplanering. ”Vi vill att kommunerna ska bestämma när, hur och var”, säger Sanabria. ”Det kan inte vara så att tillväxten i turismen enbart styrs av fastighetsägare. Det här är inte en ideologisk fråga, det är en fråga om stadsplanering och sunt förnuft.”

Socialisternas opposition är kritisk till både form och innehåll i förslaget. Regionalparlamentarikern Gustavo Santana menar att regionstyret borde ha använt sig av ett dekret för att skynda på processen. Han kritiserar också att ansvaret läggs på kommunerna, vilket han anser leder till en avreglering. ”Detta kommer att öka trycket och driva upp bostadspriserna ytterligare”, säger Santana.

Oscar Perelli, vice verkställande direktör för Exceltur, som representerar stora hotellkedjor som Meliá, Riu, Iberostar och Minor, ser positivt på den föreslagna lagstiftningen. Han menar dock att förslaget har ändrats under processen, vilket har skapat en lockelseffekt. ”Många har velat registrera sina lägenheter i förtid för att undvika framtida restriktioner”, säger han.

På Kanarieöarna, som har den näst lägsta medianinkomsten i Spanien och där bostadskris har förklarats, är situationen särskilt akut. Enligt det spanska statistikinstitutet INE har öarna den högsta andelen turistlägenheter i förhållande till det totala antalet bostäder (4,71 procent). Under de senaste månaderna har situationen förvärrats, med en ökning på 33,12 procent av antalet turistlägenheter sedan november 2023.

Lanzarote och Tenerife leder ökningen med 25 procent respektive 28 procent. Dessa öar har också de högsta genomsnittliga månadsinkomsterna från turistlägenheter, enligt data från den kanariska institutmyndigheten Istac. ”Fenomenet är lönsamt och växer överallt, inte bara på Kanarieöarna”, förklarar Sanabria.

Kanarieöarna är inte den del av Spanien där turistlägenheterna växer snabbast, men de har en betydande andel av marknaden. I vissa kommuner, som Yaiza på Lanzarote, utgör turistlägenheter 22 procent av det totala antalet bostäder. I Las Palmas de Gran Canaria, den största staden på öarna, finns områden där upp till 50 procent av bostäderna används som turistlägenheter.

Den föreslagna lagstiftningen påminner om de restriktioner som införts i andra spanska städer som Valencia och Málaga, där antalet turistlägenheter har ökat kraftigt. I Madrid och Barcelona har dock striktare regler införts. Från augusti 2025 kommer turistlägenheter att förbjudas i centrala Madrid, och i Barcelona är planerna att alla turistlicenser ska upphöra i november 2028.

Kritiker menar att dessa restriktioner kommer att gynna stora fastighetsägare och göra städerna till elitistiska destinationer. ”I stället för tio fastighetsägare kommer det att finnas en ägare av tio fastigheter”, säger Adolfo Meras, ordförande för Madrid Aloja. Chema González, ordförande för Asotur, varnar för att dessa åtgärder kan leda till färre turister och högre hotellpriser.
            [ingress] => Registreringen av turistlägenheter på Kanarieöarna har ökat med 21 procent sedan en ny reglering presenterades. Antalet platser som erbjuds i dessa boenden överstiger nu antalet hotellplatser på öarna.
            [headline] => Registreringen av turistlägenheter ökar kraftigt efter ny reglering
            [page] => 0
            [modified] => 20250217100535
            [created] => 20250202095726
            [publishStart] => 20250218170000
            [publishStop] => 20250801105759
            [fullArticle] => Registreringen av turistlägenheter ökar kraftigt efter ny reglering Registreringen av turistlägenheter på Kanarieöarna har ökat med 21 procent sedan en ny reglering presenterades. Antalet platser som erbjuds i dessa boenden överstiger nu antalet hotellplatser på öarna. Enligt det kanariska registret har antalet registrerade turistlägenheter på Kanarieöarna ökat med 21 procent sedan april förra året, när den kanariska regeringen lade fram ett förslag till ny lagstiftning för offentlig konsultation. Denna ökning har skett trots de stora demonstrationerna mot massturism som ägde rum samma månad, där deltagarna krävde ett stopp för semesterboenden.

På bara tio månader har antalet platser i dessa boenden ökat med 25 procent, vilket innebär att de nu överstiger antalet hotellplatser på öarna. Totalt finns det 274.556 platser i turistlägenheter jämfört med 251.308 hotellplatser. Oppositionen hävdar att regeringen har överlåtit ansvaret på kommunerna och att processen har skapat en lockelseffekt. Det kanariska regionstyret förnekar detta och menar att det enda som lockar är lönsamheten i branschen, skriver José Manuel Sanabria, vice turistminister och representant för Partido Popular. Det rapporterar El País.

Jessica de León, turist- och arbetsminister (PP), lämnade i slutet av förra året in ett förslag till en ny lag om hållbar användning av bostäder för turism till det kanariska parlamentet. Lagen syftar till att begränsa antalet turistlägenheter till högst tio procent av den planerade bostadsbebyggelsen i ett bostadsområde. På öarna La Palma, La Gomera och El Hierro kommer gränsen att vara 20 procent. Dessutom måste lägenheterna ha en yta på minst 35 kvadratmeter och vara minst tio år gamla.

En central del av lagen är att inga nya turistlägenheter får etableras under de kommande fem åren förrän varje kommun uttryckligen tillåter det i sin stadsplanering. ”Vi vill att kommunerna ska bestämma när, hur och var”, säger Sanabria. ”Det kan inte vara så att tillväxten i turismen enbart styrs av fastighetsägare. Det här är inte en ideologisk fråga, det är en fråga om stadsplanering och sunt förnuft.”

Socialisternas opposition är kritisk till både form och innehåll i förslaget. Regionalparlamentarikern Gustavo Santana menar att regionstyret borde ha använt sig av ett dekret för att skynda på processen. Han kritiserar också att ansvaret läggs på kommunerna, vilket han anser leder till en avreglering. ”Detta kommer att öka trycket och driva upp bostadspriserna ytterligare”, säger Santana.

Oscar Perelli, vice verkställande direktör för Exceltur, som representerar stora hotellkedjor som Meliá, Riu, Iberostar och Minor, ser positivt på den föreslagna lagstiftningen. Han menar dock att förslaget har ändrats under processen, vilket har skapat en lockelseffekt. ”Många har velat registrera sina lägenheter i förtid för att undvika framtida restriktioner”, säger han.

På Kanarieöarna, som har den näst lägsta medianinkomsten i Spanien och där bostadskris har förklarats, är situationen särskilt akut. Enligt det spanska statistikinstitutet INE har öarna den högsta andelen turistlägenheter i förhållande till det totala antalet bostäder (4,71 procent). Under de senaste månaderna har situationen förvärrats, med en ökning på 33,12 procent av antalet turistlägenheter sedan november 2023.

Lanzarote och Tenerife leder ökningen med 25 procent respektive 28 procent. Dessa öar har också de högsta genomsnittliga månadsinkomsterna från turistlägenheter, enligt data från den kanariska institutmyndigheten Istac. ”Fenomenet är lönsamt och växer överallt, inte bara på Kanarieöarna”, förklarar Sanabria.

Kanarieöarna är inte den del av Spanien där turistlägenheterna växer snabbast, men de har en betydande andel av marknaden. I vissa kommuner, som Yaiza på Lanzarote, utgör turistlägenheter 22 procent av det totala antalet bostäder. I Las Palmas de Gran Canaria, den största staden på öarna, finns områden där upp till 50 procent av bostäderna används som turistlägenheter.

Den föreslagna lagstiftningen påminner om de restriktioner som införts i andra spanska städer som Valencia och Málaga, där antalet turistlägenheter har ökat kraftigt. I Madrid och Barcelona har dock striktare regler införts. Från augusti 2025 kommer turistlägenheter att förbjudas i centrala Madrid, och i Barcelona är planerna att alla turistlicenser ska upphöra i november 2028.

Kritiker menar att dessa restriktioner kommer att gynna stora fastighetsägare och göra städerna till elitistiska destinationer. ”I stället för tio fastighetsägare kommer det att finnas en ägare av tio fastigheter”, säger Adolfo Meras, ordförande för Madrid Aloja. Chema González, ordförande för Asotur, varnar för att dessa åtgärder kan leda till färre turister och högre hotellpriser. I kommunen Yaiza på Lanzarote, som inkluderar turistorten Playa Blanca, utgör turistlägenheter 22 procent av det totala antalet bostäder. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 42455
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Turismen utgör 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och är därmed den främsta drivkraften bakom ögruppens ekonomiska tillväxt. Enligt en rapport från arbetsgivarföreningen CEOE på Tenerife har Lanzarote och Fuerteventura haft den största tillväxten under det senaste decenniet, med över 50 procents ökning i sin BNP. Samtidigt har öar med mindre beroende av turism, som La Palma, La Gomera och El Hierro, haft mer blygsamma tillväxtsiffror på mellan 7,6 och 10,7 procent.

Lanzarote är nu den rikaste ön med en inkomst per capita på 27.267 euro, medan det regionala genomsnittet ligger på 24.345 euro. Fuerteventura följer med en inkomst något över genomsnittet, medan Gran Canaria och Tenerife ligger strax under. El Hierro har den lägsta inkomstnivån per capita på 19.232 euro.

Skillnaderna har lett till krav på riktade offentliga åtgärder för att stödja de mindre utvecklade öarna. Arbetsgivarföreningen betonar behovet av infrastrukturinvesteringar, diversifiering av ekonomin genom satsningar på teknik och hållbart jordbruk samt att skapa bättre förutsättningar för innovation och entreprenörskap.

Rapporten förespråkar också att offentliga och privata aktörer samarbetar för att främja investeringar och skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för regionens invånare.
            [ingress] => Lanzarote har blivit den rikaste ön på Kanarieöarna med en genomsnittlig inkomst på 27.267 euro per person, medan El Hierro ligger i botten med 8.000 euro mindre. Skillnaderna speglar turismens betydelse för den ekonomiska utvecklingen.
            [headline] => Stora inkomstskillnader mellan öarna
            [page] => 0
            [modified] => 20250212091525
            [created] => 20250115082845
            [publishStart] => 20250213170000
            [publishStop] => 20250714092859
            [fullArticle] => Stora inkomstskillnader mellan öarna Lanzarote har blivit den rikaste ön på Kanarieöarna med en genomsnittlig inkomst på 27.267 euro per person, medan El Hierro ligger i botten med 8.000 euro mindre. Skillnaderna speglar turismens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Turismen utgör 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och är därmed den främsta drivkraften bakom ögruppens ekonomiska tillväxt. Enligt en rapport från arbetsgivarföreningen CEOE på Tenerife har Lanzarote och Fuerteventura haft den största tillväxten under det senaste decenniet, med över 50 procents ökning i sin BNP. Samtidigt har öar med mindre beroende av turism, som La Palma, La Gomera och El Hierro, haft mer blygsamma tillväxtsiffror på mellan 7,6 och 10,7 procent.

Lanzarote är nu den rikaste ön med en inkomst per capita på 27.267 euro, medan det regionala genomsnittet ligger på 24.345 euro. Fuerteventura följer med en inkomst något över genomsnittet, medan Gran Canaria och Tenerife ligger strax under. El Hierro har den lägsta inkomstnivån per capita på 19.232 euro.

Skillnaderna har lett till krav på riktade offentliga åtgärder för att stödja de mindre utvecklade öarna. Arbetsgivarföreningen betonar behovet av infrastrukturinvesteringar, diversifiering av ekonomin genom satsningar på teknik och hållbart jordbruk samt att skapa bättre förutsättningar för innovation och entreprenörskap.

Rapporten förespråkar också att offentliga och privata aktörer samarbetar för att främja investeringar och skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för regionens invånare. Turismen har lett till att invånarna på Lanzarote nu har den högsta medelinkomsten på Kanarieöarna. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 42565
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det senaste fyndet av en förmodad flyktingbåt med 19 illa tilltygade kroppar gjordes utanför Saint Kitts och Nevis. De lokala myndigheterna uppger att dokumentation som hittats i båten tyder på att minst några av de omkomna härstammar från Mali, rapporterar Canarias7.

Det är oklart vart båten var på väg och hur olyckan inträffade, men den var troligtvis på väg till Kanarieöarna när den drabbades av motorhaveri. Polis och rättsmedicinska team arbetar med att identifiera offren och rekonstruera händelseförloppet.

Båten upptäcktes av kustbevakningen utanför Nevis kust och bogserades sedan till Saint Kitts. Enligt biträdande polischefen Cromwell Henry var kropparna i ett kraftigt nedbrutet tillstånd, och det är oklart om barn fanns bland de omkomna.

Några dagar tidigare upptäcktes en annan träbåt utanför Trinidad och Tobago med minst fem döda ombord. Trinidads kustbevakning noterade att båten liknade en som hittades 2021 med migranter från Västafrika, vilket gör det troligt att även denna båt hade samma ursprung och mål. Fler detaljer saknas, och det exakta antalet kroppar kan inte bekräftas eftersom båten sjönk under bogseringen.

I augusti 2024 drev en flyktingbåt med 14 döda kroppar i land vid Dominikanska republiken. Den befanns ha lämnat Mauretaniens huvudstad Nouakchott den 22 januari med 77 personer ombord, inklusive fyra minderåriga.

Enligt den spanska hjälporganisationen Caminando Fronteras omkom över 10.000 migranter förra året på den farliga överfarten till Kanarieöarna. Den Internationella organisationen för migration IOM, som ingår i FN, har lägre uppskattningar och beräknar att cirka 1.400 personer mist livet under 2024. Dock medger IOM att många förlisningar inte registreras eftersom många båtar försvinner utan att några överlevande eller vrakdelar hittas.

            [ingress] => Den senaste veckan har ytterligare två båtar hittats i Västindien som misstänks ha använts i försök att nå Kanarieöarna från den afrikanska västkusten, men som i stället har drivit redlöst över Atlanten. I den ena båten hittades 19 döda kroppar och i den andra minst fem offer.
            [headline] => Nya makabra fynd på andra sidan Atlanten
            [page] => 0
            [modified] => 20250131082710
            [created] => 20250131082514
            [publishStart] => 20250201120000
            [publishStop] => 20250730092559
            [fullArticle] => Nya makabra fynd på andra sidan Atlanten Den senaste veckan har ytterligare två båtar hittats i Västindien som misstänks ha använts i försök att nå Kanarieöarna från den afrikanska västkusten, men som i stället har drivit redlöst över Atlanten. I den ena båten hittades 19 döda kroppar och i den andra minst fem offer. Det senaste fyndet av en förmodad flyktingbåt med 19 illa tilltygade kroppar gjordes utanför Saint Kitts och Nevis. De lokala myndigheterna uppger att dokumentation som hittats i båten tyder på att minst några av de omkomna härstammar från Mali, rapporterar Canarias7.

Det är oklart vart båten var på väg och hur olyckan inträffade, men den var troligtvis på väg till Kanarieöarna när den drabbades av motorhaveri. Polis och rättsmedicinska team arbetar med att identifiera offren och rekonstruera händelseförloppet.

Båten upptäcktes av kustbevakningen utanför Nevis kust och bogserades sedan till Saint Kitts. Enligt biträdande polischefen Cromwell Henry var kropparna i ett kraftigt nedbrutet tillstånd, och det är oklart om barn fanns bland de omkomna.

Några dagar tidigare upptäcktes en annan träbåt utanför Trinidad och Tobago med minst fem döda ombord. Trinidads kustbevakning noterade att båten liknade en som hittades 2021 med migranter från Västafrika, vilket gör det troligt att även denna båt hade samma ursprung och mål. Fler detaljer saknas, och det exakta antalet kroppar kan inte bekräftas eftersom båten sjönk under bogseringen.

I augusti 2024 drev en flyktingbåt med 14 döda kroppar i land vid Dominikanska republiken. Den befanns ha lämnat Mauretaniens huvudstad Nouakchott den 22 januari med 77 personer ombord, inklusive fyra minderåriga.

Enligt den spanska hjälporganisationen Caminando Fronteras omkom över 10.000 migranter förra året på den farliga överfarten till Kanarieöarna. Den Internationella organisationen för migration IOM, som ingår i FN, har lägre uppskattningar och beräknar att cirka 1.400 personer mist livet under 2024. Dock medger IOM att många förlisningar inte registreras eftersom många båtar försvinner utan att några överlevande eller vrakdelar hittas.
 Två båtar som hittats med döda ombord i Karibien misstänks ha drivit redlöst över Atlanten. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 42567
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Mannen var efterlyst av svenska myndigheter för misstänkt olaga vapeninnehav, ett brott som kan ge upp till sju års fängelse. Enligt den spanska polisen inleddes utredningen i augusti 2024 efter att en europeisk arresteringsorder utfärdats av Sverige.

Efter en längre insats kunde mannen lokaliseras den 15 januari. Han hade använt en falsk identitet för att undgå upptäckt. Gripandet skedde inom ramen för ett samarbete mellan spanska och svenska myndigheter, rapporterar elDiario.

Efter gripandet har mannen överlämnats till rättsliga myndigheter för vidare hantering av utlämningsförfarandet, skriver den spanska polisen i ett uttalande.
            [ingress] => En svensk medborgare, född i Bosnien och Hercegovina, har gripits i San Bartolomé de Tirajana på Gran Canaria.
            [headline] => Gripande av svensk medborgare på Gran Canaria
            [page] => 0
            [modified] => 20250131153621
            [created] => 20250131153514
            [publishStart] => 20250201083000
            [publishStop] => 20250730163559
            [fullArticle] => Gripande av svensk medborgare på Gran Canaria En svensk medborgare, född i Bosnien och Hercegovina, har gripits i San Bartolomé de Tirajana på Gran Canaria. Mannen var efterlyst av svenska myndigheter för misstänkt olaga vapeninnehav, ett brott som kan ge upp till sju års fängelse. Enligt den spanska polisen inleddes utredningen i augusti 2024 efter att en europeisk arresteringsorder utfärdats av Sverige.

Efter en längre insats kunde mannen lokaliseras den 15 januari. Han hade använt en falsk identitet för att undgå upptäckt. Gripandet skedde inom ramen för ett samarbete mellan spanska och svenska myndigheter, rapporterar elDiario.

Efter gripandet har mannen överlämnats till rättsliga myndigheter för vidare hantering av utlämningsförfarandet, skriver den spanska polisen i ett uttalande. Flera månaders spaning ledde till gripandet på södra Gran Canaria. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 42507
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Stranden, designad av den kände kanariske konstnären César Manrique, har lidit försämrad vattenkvalitet sedan 2016. Invånarna och lokala företag är hårt drabbade, då både turismen och näringslivet i Puerto de la Cruz har påverkats kraftigt. Tania Hernández från den lokala protestgruppen ”Punta Brava Stop Vertidos al Mar” beskriver situationen som katastrofal och kritiserar myndigheterna för passivitet, rapporterar El País.

Enligt rapporter har förorenat vatten från den överbelastade reningsanläggningen i Valle de la Orotava hamnat i havet. Denna anläggning har inte uppgraderats sedan 1990-talet, trots löften om finansiering för en omfattande renovering 2023. Den regionala åklagarmyndigheten utreder nu potentiellt tjänstefel hos ansvariga politiker.

Det råder motsättningar mellan lokala och regionala myndigheter om vad som är den huvudsakliga orsaken. Oavsett vilket kommer komplexa reparationsarbeten att pågå under lång tid framöver, vilket kan hålla stranden stängd till minst 2026.
            [ingress] => Playa Jardín, en av Tenerifes mest ikoniska stränder och en viktig turistdestination, har varit stängd sedan juli 2024 på grund av allvarliga fekala föroreningar. Problemet har sin grund i ett långvarigt förfall av avloppssystemet i området, där en trasig utsläppsledning nära kusten anges som huvudorsak.
            [headline] => Ikonisk strand på Tenerife stängd på grund av avlopp
            [page] => 0
            [modified] => 20250122094732
            [created] => 20250122093052
            [publishStart] => 20250123120000
            [publishStop] => 20250721103059
            [fullArticle] => Ikonisk strand på Tenerife stängd på grund av avlopp Playa Jardín, en av Tenerifes mest ikoniska stränder och en viktig turistdestination, har varit stängd sedan juli 2024 på grund av allvarliga fekala föroreningar. Problemet har sin grund i ett långvarigt förfall av avloppssystemet i området, där en trasig utsläppsledning nära kusten anges som huvudorsak. Stranden, designad av den kände kanariske konstnären César Manrique, har lidit försämrad vattenkvalitet sedan 2016. Invånarna och lokala företag är hårt drabbade, då både turismen och näringslivet i Puerto de la Cruz har påverkats kraftigt. Tania Hernández från den lokala protestgruppen ”Punta Brava Stop Vertidos al Mar” beskriver situationen som katastrofal och kritiserar myndigheterna för passivitet, rapporterar El País.

Enligt rapporter har förorenat vatten från den överbelastade reningsanläggningen i Valle de la Orotava hamnat i havet. Denna anläggning har inte uppgraderats sedan 1990-talet, trots löften om finansiering för en omfattande renovering 2023. Den regionala åklagarmyndigheten utreder nu potentiellt tjänstefel hos ansvariga politiker.

Det råder motsättningar mellan lokala och regionala myndigheter om vad som är den huvudsakliga orsaken. Oavsett vilket kommer komplexa reparationsarbeten att pågå under lång tid framöver, vilket kan hålla stranden stängd till minst 2026. Det finns risk för att Playa Jardín måste förbli stängd hela 2025. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 42467
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Migranterna hade tillbringat 13 dagar på havet i väntan på hjälp. Det faktum att majoriteten av de omkomna var från Pakistan uppges belysa att allt fler asiatiska migranter försöker nå Spanien via den farliga rutten från Västafrika till Kanarieöarna.

Regionregeringen på Kanarieöarna beskriver olyckan som ännu en tragedi som belyser de stora utmaningar som ögruppen upplever. Regionalrådet Mariano Hernández Zapata efterlyser åter omedelbara åtgärder för att hantera den pågående krisen, rapporterar El País.

Caminando Fronteras redovisade nyligen att 2024 var ett rekordår när det gällde både mottagna och omkomna migranter vid de spanska kusterna. Totalt förlorade 10.457 personer sina liv, och 131 båtar försvann med samtliga ombord. Den intensifierade trafiken längs den västafrikanska rutten ledde till att 46.843 migranter nådde Kanarieöarna under året, en ökning med 17,4 procent jämfört med 2023.

Regionregeringen på Kanarieöarna brottas bland annat med en kraftig ökning av ensamkommande barn, som nu uppgår till över 5.800. De olika spanska myndigheterna har ännu inte lyckats enas om en rättvis fördelning av ansvaret för att tillhandahålla stöd till dessa barn.
            [ingress] => Enligt hjälporganisationen Caminando Fronteras har minst 50 personer förlorat livet när en flyktingbåt kapsejsade på sin resa från Västafrika till Kanarieöarna. 44 av de omkomna uppges vara av pakistanskt ursprung.
            [headline] => Många migranter döda i nytt skeppsbrott
            [page] => 0
            [modified] => 20250127163758
            [created] => 20250116153104
            [publishStart] => 20250117100000
            [publishStop] => 20250715163159
            [fullArticle] => Många migranter döda i nytt skeppsbrott Enligt hjälporganisationen Caminando Fronteras har minst 50 personer förlorat livet när en flyktingbåt kapsejsade på sin resa från Västafrika till Kanarieöarna. 44 av de omkomna uppges vara av pakistanskt ursprung. Migranterna hade tillbringat 13 dagar på havet i väntan på hjälp. Det faktum att majoriteten av de omkomna var från Pakistan uppges belysa att allt fler asiatiska migranter försöker nå Spanien via den farliga rutten från Västafrika till Kanarieöarna.

Regionregeringen på Kanarieöarna beskriver olyckan som ännu en tragedi som belyser de stora utmaningar som ögruppen upplever. Regionalrådet Mariano Hernández Zapata efterlyser åter omedelbara åtgärder för att hantera den pågående krisen, rapporterar El País.

Caminando Fronteras redovisade nyligen att 2024 var ett rekordår när det gällde både mottagna och omkomna migranter vid de spanska kusterna. Totalt förlorade 10.457 personer sina liv, och 131 båtar försvann med samtliga ombord. Den intensifierade trafiken längs den västafrikanska rutten ledde till att 46.843 migranter nådde Kanarieöarna under året, en ökning med 17,4 procent jämfört med 2023.

Regionregeringen på Kanarieöarna brottas bland annat med en kraftig ökning av ensamkommande barn, som nu uppgår till över 5.800. De olika spanska myndigheterna har ännu inte lyckats enas om en rättvis fördelning av ansvaret för att tillhandahålla stöd till dessa barn. Det nya året har inte inneburit någon lindring av flyktingströmmen och tragedierna. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 42453
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Händelsen inträffade på måndagen den 14 januari. Svensken, som hade svalt vatten och visade tydliga tecken på drunkning, drogs in till land av två arbetare på stranden. De utövade första hjälpen på 71-åringen och hans tillstånd stabiliserades, innan den lokala räddningstjänsten anlände. Mannens tillstånd befanns dock fortfarande vara allvarligt, vilket krävde omedelbar medicinsk behandling. Det rapporterar Canarias7.

Larmet om händelsen mottogs klockan 12.58 lokal tid av nödcentralen CECOES 1-1-2. Både ambulans och en räddningshelikopter mobiliserades av den kanariska räddningstjänsten SUC. Efter att mannen hade stabiliserats på plats transporterades han först med ambulans till hamnen i Arguineguín och evakuerades därefter med helikopter till Hospital Universitario Insular de Gran Canaria.

Lokala räddningstjänsten, civilförsvaret och polisen samarbetade på plats för att hantera situationen och bistå mannen. Guardia Civil har inlett en utredning för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

 
            [ingress] => En 71-årig svensk man har räddats ur vattnet vid Playa de Costalegre i Mogán, på Gran Canaria, efter att ha varit nära att drunkna. En snabb insats av en strandvakt och en solstolsuthyrare blev avgörande.
            [headline] => Svensk räddad till livet på Gran Canaria
            [page] => 0
            [modified] => 20250114193146
            [created] => 20250114193032
            [publishStart] => 20250114193500
            [publishStop] => 20250713203059
            [fullArticle] => Svensk räddad till livet på Gran Canaria En 71-årig svensk man har räddats ur vattnet vid Playa de Costalegre i Mogán, på Gran Canaria, efter att ha varit nära att drunkna. En snabb insats av en strandvakt och en solstolsuthyrare blev avgörande. Händelsen inträffade på måndagen den 14 januari. Svensken, som hade svalt vatten och visade tydliga tecken på drunkning, drogs in till land av två arbetare på stranden. De utövade första hjälpen på 71-åringen och hans tillstånd stabiliserades, innan den lokala räddningstjänsten anlände. Mannens tillstånd befanns dock fortfarande vara allvarligt, vilket krävde omedelbar medicinsk behandling. Det rapporterar Canarias7.

Larmet om händelsen mottogs klockan 12.58 lokal tid av nödcentralen CECOES 1-1-2. Både ambulans och en räddningshelikopter mobiliserades av den kanariska räddningstjänsten SUC. Efter att mannen hade stabiliserats på plats transporterades han först med ambulans till hamnen i Arguineguín och evakuerades därefter med helikopter till Hospital Universitario Insular de Gran Canaria.

Lokala räddningstjänsten, civilförsvaret och polisen samarbetade på plats för att hantera situationen och bistå mannen. Guardia Civil har inlett en utredning för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

  Såväl ambulans som helikopter användes för att rädda den svenske mannen och föra honom till sjukhus med livet i behåll. Foto: CECOES 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 42386
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => De största dammarna på Gran Canaria, som förvaltas av den lokala vattenmyndigheten Consejo Insular de Aguas (CIA), har mindre än 700.000 kubikmeter vatten kvar. Det motsvarar mindre än tre procent av deras totala kapacitet. Två tredjedelar av det återstående vattnet finns i dammen Gambuesa, som är kopplad till Ayagaures och delar dess kvarvarande vattenresurser, rapporterar Canarias7.

Fem dammar på ön är i praktiken tömda, inklusive den största, Soria, som ligger mellan Mogán och San Bartolomé de Tirajana. Den har varit tom sedan september 2023 efter att dess sista 200.000 kubikmeter vatten överfördes till Gambuesa. Även Fataga och Vaquero har tömts och deras vattennivåer ligger under de uttagspunkter där vattnet kan användas.

De återstående dammarna, Chira och Candelaria, har också kritiskt låga nivåer. Chira är en del av ett pågående projekt för en ny pumpkraftsanläggning i Arguineguín, men både övre och nedre bassänger är för närvarande torra.

Situationen förvärras av den långvariga torkan som har påverkat ön sedan 2021. Efter stormen Filomena, som fyllde dammarna i början av det året, har nivåerna stadigt sjunkit. I februari 2022 fanns 2,93 miljoner kubikmeter vatten lagrat, vilket minskade till 2,72 miljoner året därpå. Nu återstår mindre än hälften av vad som fanns efter Filomena.

Som en lösning satsar myndigheterna på återanvänt vatten, särskilt för jordbruket, där priset har hållits stabilt. Däremot står områden som Chira utan tillgång till renat vatten, och det finns ännu ingen tidsplan för när avsaltat vatten från det nya Salto de Chira-projektet kommer att kunna fylla dammarna.
            [ingress] => Vattenreservoarerna på Gran Canaria har inlett 2025 med rekordlåga tillgångar. Fem av åtta reservoarer är tekniskt sett torrlagda, vilket förvärrar öns vattenkris.
            [headline] => Svår vattenbrist på Gran Canaria
            [page] => 0
            [modified] => 20250107090629
            [created] => 20250106104555
            [publishStart] => 20250108120000
            [publishStop] => 20250705114559
            [fullArticle] => Svår vattenbrist på Gran Canaria Vattenreservoarerna på Gran Canaria har inlett 2025 med rekordlåga tillgångar. Fem av åtta reservoarer är tekniskt sett torrlagda, vilket förvärrar öns vattenkris. De största dammarna på Gran Canaria, som förvaltas av den lokala vattenmyndigheten Consejo Insular de Aguas (CIA), har mindre än 700.000 kubikmeter vatten kvar. Det motsvarar mindre än tre procent av deras totala kapacitet. Två tredjedelar av det återstående vattnet finns i dammen Gambuesa, som är kopplad till Ayagaures och delar dess kvarvarande vattenresurser, rapporterar Canarias7.

Fem dammar på ön är i praktiken tömda, inklusive den största, Soria, som ligger mellan Mogán och San Bartolomé de Tirajana. Den har varit tom sedan september 2023 efter att dess sista 200.000 kubikmeter vatten överfördes till Gambuesa. Även Fataga och Vaquero har tömts och deras vattennivåer ligger under de uttagspunkter där vattnet kan användas.

De återstående dammarna, Chira och Candelaria, har också kritiskt låga nivåer. Chira är en del av ett pågående projekt för en ny pumpkraftsanläggning i Arguineguín, men både övre och nedre bassänger är för närvarande torra.

Situationen förvärras av den långvariga torkan som har påverkat ön sedan 2021. Efter stormen Filomena, som fyllde dammarna i början av det året, har nivåerna stadigt sjunkit. I februari 2022 fanns 2,93 miljoner kubikmeter vatten lagrat, vilket minskade till 2,72 miljoner året därpå. Nu återstår mindre än hälften av vad som fanns efter Filomena.

Som en lösning satsar myndigheterna på återanvänt vatten, särskilt för jordbruket, där priset har hållits stabilt. Däremot står områden som Chira utan tillgång till renat vatten, och det finns ännu ingen tidsplan för när avsaltat vatten från det nya Salto de Chira-projektet kommer att kunna fylla dammarna. Arkivbild på reservoaren Las Niñas, på Gran Canaria. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 42321
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Rikspolisen i Santa Cruz de Tenerife har gripit Santiago Carlos Martín, tidigare chef för civilförsvaret Protección Civil och koordinator för hjälporganisationen SOS Desaparecidos Canarias. Han är anklagad för att ha utnyttjat migranter som anlände till Kanarieöarna.

Enligt poliskällor ska Martín ha lovat hjälp med att legalisera migranternas papper och erbjuda arbete och boende, men i stället tvingat dem att arbeta utan lön på sin privata gård. Arbetet omfattade bland annat jordbruk, djurhållning och städning. En av de påstådda offren hävdar dessutom att hon utsatts för sexuella övergrepp.

Enligt polisen inleddes utredningen för över ett år sedan efter att en av migranterna rapporterat sina upplevelser till åklagarmyndigheten. Offret hade hållits i ett tillstånd av beroende och vågade först inte anmäla händelserna på grund av sin utsatta situation och avsaknad av dokumentation.

Polisen identifierade ett mönster där Martín använde sin auktoritet, uniform och officiellt fordon från Protección Civil för att inge förtroende bland migranterna. Han ska ha etablerat en paternalistisk relation till både vuxna och minderåriga, där han kallade sig själv “far” och dem “barn.”

Martín greps den 14 november, misstänkt för människohandel, underlättande av illegal invandring samt upprepade sexuella övergrepp och trakasserier. Fem dagar senare avsattes han från sin post av kommunen. Förundersökningen pågår fortfarande under sekretess.

Organisationen SOS Desaparecidos, där Martín varit verksam, uppger att de aldrig mottagit några klagomål om hans arbete och framhåller att han i över sju år hjälpt familjer med försvunna personer. En talesperson för Accem, en annan organisation som arbetar med utsatta grupper, avböjde kommentarer om det pågående ärendet men betonade att de samarbetar med polisen för att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter.

Det är inte första gången som liknande fall utreds på Kanarieöarna. Tidigare i år åtalades Rafael Hernández, ledare för jordbruksorganisationen COAG på Kanarieöarna, tillsammans med familjemedlemmar och en socialarbetare, för misstänkt människohandel och exploatering av minderåriga.

Enligt åklagaren hittades tio minderåriga migranter arbetande på Hernández gård, rapporterar EL País.
            [ingress] => Den tidigare chefen för Civilförsvaret i Santa Cruz de Tenerife har gripits, anklagad för att ha utnyttjat minst 16 migranter, inklusive sju minderåriga, både arbetsmässigt och sexuellt.
            [headline] => Exploaterade av den som påstods skydda dem
            [page] => 0
            [modified] => 20250127163730
            [created] => 20241222111424
            [publishStart] => 20241224170000
            [publishStop] => 20250620121459
            [fullArticle] => Exploaterade av den som påstods skydda dem Den tidigare chefen för Civilförsvaret i Santa Cruz de Tenerife har gripits, anklagad för att ha utnyttjat minst 16 migranter, inklusive sju minderåriga, både arbetsmässigt och sexuellt. Rikspolisen i Santa Cruz de Tenerife har gripit Santiago Carlos Martín, tidigare chef för civilförsvaret Protección Civil och koordinator för hjälporganisationen SOS Desaparecidos Canarias. Han är anklagad för att ha utnyttjat migranter som anlände till Kanarieöarna.

Enligt poliskällor ska Martín ha lovat hjälp med att legalisera migranternas papper och erbjuda arbete och boende, men i stället tvingat dem att arbeta utan lön på sin privata gård. Arbetet omfattade bland annat jordbruk, djurhållning och städning. En av de påstådda offren hävdar dessutom att hon utsatts för sexuella övergrepp.

Enligt polisen inleddes utredningen för över ett år sedan efter att en av migranterna rapporterat sina upplevelser till åklagarmyndigheten. Offret hade hållits i ett tillstånd av beroende och vågade först inte anmäla händelserna på grund av sin utsatta situation och avsaknad av dokumentation.

Polisen identifierade ett mönster där Martín använde sin auktoritet, uniform och officiellt fordon från Protección Civil för att inge förtroende bland migranterna. Han ska ha etablerat en paternalistisk relation till både vuxna och minderåriga, där han kallade sig själv “far” och dem “barn.”

Martín greps den 14 november, misstänkt för människohandel, underlättande av illegal invandring samt upprepade sexuella övergrepp och trakasserier. Fem dagar senare avsattes han från sin post av kommunen. Förundersökningen pågår fortfarande under sekretess.

Organisationen SOS Desaparecidos, där Martín varit verksam, uppger att de aldrig mottagit några klagomål om hans arbete och framhåller att han i över sju år hjälpt familjer med försvunna personer. En talesperson för Accem, en annan organisation som arbetar med utsatta grupper, avböjde kommentarer om det pågående ärendet men betonade att de samarbetar med polisen för att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter.

Det är inte första gången som liknande fall utreds på Kanarieöarna. Tidigare i år åtalades Rafael Hernández, ledare för jordbruksorganisationen COAG på Kanarieöarna, tillsammans med familjemedlemmar och en socialarbetare, för misstänkt människohandel och exploatering av minderåriga.

Enligt åklagaren hittades tio minderåriga migranter arbetande på Hernández gård, rapporterar EL País. Den gripne arbetade både för de kanariska myndigheterna och hjälporganisationen SOS Desaparecidos. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 42275
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => På Tenerife är det främst områdena i norr och väst som påverkas, medan situationen är kritisk i delar av El Hierro och La Gomera. Även de östra och södra delarna av Tenerife har drabbats av kraftiga vindar, medan Gran Canaria, Lanzarote och Fuerteventura befinner sig på en lägre beredskapsnivå, rapporterar Canarias7.

Över 300 incidenter har redan rapporterats sedan stormen drog in. Enligt Kanarieöarnas nödtjänst 112 handlar det om omkullblåsta träd och stolpar, raserade vägar och skador på fastigheter. På Tenerife har 147 incidenter rapporterats, inklusive nedfallna juldekorationer, träd och stolpar, samt stenras på vägar som TF-21 och TF-28. I El Hierro och La Palma har strömavbrott och skador på infrastruktur orsakat liknande problem.

Vid kusten i Puntagorda på La Palma fick en man undsättas, svårt nedkyld, efter att hans båt drivit iväg i vågor på fyra meter. Kulturella och sportrelaterade evenemang har ställts in, bland dem fotbollsmötet mellan CD Tenerife och Deportivo La Coruña. Dessutom har flera flyg drabbats av förseningar och omdirigeringar.

Situationen förvärras av höga vågor och starka strömmar längs kusterna, vilket har lett till en varning för farliga förhållanden till sjöss. Myndigheterna avråder från aktiviteter nära vattnet och varnar för kraftigt regn och hårda vindar som kan fortsätta att påverka öarna de kommande dagarna.
            [ingress] => Regionstyret på Kanarieöarna har beslutat att ställa in skolundervisningen måndagen den 16 december på öarna El Hierro, La Gomera och delar av Tenerife, inklusive i universitetet i La Laguna. Anledningen är att ovädret Dorothea väntas föra med sig vindar på mer än 130 kilometer i timmen.
            [headline] => Hård storm på Kanarieöarna
            [page] => 0
            [modified] => 20241216083958
            [created] => 20241216083846
            [publishStart] => 20241216084500
            [publishStop] => 20250614093859
            [fullArticle] => Hård storm på Kanarieöarna Regionstyret på Kanarieöarna har beslutat att ställa in skolundervisningen måndagen den 16 december på öarna El Hierro, La Gomera och delar av Tenerife, inklusive i universitetet i La Laguna. Anledningen är att ovädret Dorothea väntas föra med sig vindar på mer än 130 kilometer i timmen. På Tenerife är det främst områdena i norr och väst som påverkas, medan situationen är kritisk i delar av El Hierro och La Gomera. Även de östra och södra delarna av Tenerife har drabbats av kraftiga vindar, medan Gran Canaria, Lanzarote och Fuerteventura befinner sig på en lägre beredskapsnivå, rapporterar Canarias7.

Över 300 incidenter har redan rapporterats sedan stormen drog in. Enligt Kanarieöarnas nödtjänst 112 handlar det om omkullblåsta träd och stolpar, raserade vägar och skador på fastigheter. På Tenerife har 147 incidenter rapporterats, inklusive nedfallna juldekorationer, träd och stolpar, samt stenras på vägar som TF-21 och TF-28. I El Hierro och La Palma har strömavbrott och skador på infrastruktur orsakat liknande problem.

Vid kusten i Puntagorda på La Palma fick en man undsättas, svårt nedkyld, efter att hans båt drivit iväg i vågor på fyra meter. Kulturella och sportrelaterade evenemang har ställts in, bland dem fotbollsmötet mellan CD Tenerife och Deportivo La Coruña. Dessutom har flera flyg drabbats av förseningar och omdirigeringar.

Situationen förvärras av höga vågor och starka strömmar längs kusterna, vilket har lett till en varning för farliga förhållanden till sjöss. Myndigheterna avråder från aktiviteter nära vattnet och varnar för kraftigt regn och hårda vindar som kan fortsätta att påverka öarna de kommande dagarna. Ovädret drabbar främst de västra Kanarieöarna. Foto: @MeteoPedagogie/X 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 42258
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Flyktingbåtarna hade utgått från Mauritanien och anlände mellan tisdagskvällen och onsdagsmorgonen till hamnen La Restinga. Ombord på båtarna fanns totalt 284 personer, inklusive minst 15 barn, enligt uppgifter från El País. I båtarna fanns dessutom sex dödsoffer. FN:s flyktingorgan uppskattar att minst 700 personer har dött i år på den farliga kanariska flyktingrutten, medan andra källor rapporterar ännu högre siffror.

En av båtarna anlände för egen maskin, medan de andra tre fick hjälp av den spanska räddningstjänsten Salvamento Marítimo. De som överlevde har rapporterat om resor som varat mellan tre och fem dagar under extrema förhållanden. Sjukhuset på El Hierro har behandlat elva patienter, varav en ung man som var svårt nedkyld behövde akut vård.

Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo uttrycker på nytt frustration över bristen på engagemang från de statliga myndigheterna. Han kräver bland annat nationell samordning för att fördela ansvaret för ensamkommande minderåriga.

Över 41.000 migranter har anlänt till öarna i år, en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2023.
            [ingress] => Sex personer miste livet när fyra båtar med migranter den 10 december nådde El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. Över 280 personer räddades och sjukhuset på ön blev kraftigt belastat.
            [headline] => Ny flyktingtragedi vid El Hierro
            [page] => 0
            [modified] => 20250127163720
            [created] => 20241212092019
            [publishStart] => 20241213120000
            [publishStop] => 20250610102059
            [fullArticle] => Ny flyktingtragedi vid El Hierro Sex personer miste livet när fyra båtar med migranter den 10 december nådde El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. Över 280 personer räddades och sjukhuset på ön blev kraftigt belastat. Flyktingbåtarna hade utgått från Mauritanien och anlände mellan tisdagskvällen och onsdagsmorgonen till hamnen La Restinga. Ombord på båtarna fanns totalt 284 personer, inklusive minst 15 barn, enligt uppgifter från El País. I båtarna fanns dessutom sex dödsoffer. FN:s flyktingorgan uppskattar att minst 700 personer har dött i år på den farliga kanariska flyktingrutten, medan andra källor rapporterar ännu högre siffror.

En av båtarna anlände för egen maskin, medan de andra tre fick hjälp av den spanska räddningstjänsten Salvamento Marítimo. De som överlevde har rapporterat om resor som varat mellan tre och fem dagar under extrema förhållanden. Sjukhuset på El Hierro har behandlat elva patienter, varav en ung man som var svårt nedkyld behövde akut vård.

Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo uttrycker på nytt frustration över bristen på engagemang från de statliga myndigheterna. Han kräver bland annat nationell samordning för att fördela ansvaret för ensamkommande minderåriga.

Över 41.000 migranter har anlänt till öarna i år, en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2023. Båt från räddningstjänsten i hamnen i La Restinga, på El Hierro. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 41075
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Kanarieöarna står inför en av sina värsta vattenkriser någonsin. Institutet för Teknologi på Kanarieöarna (ITC) har därför lanserat DESALRO 2.0, en avsaltningsanläggning som producerar stora mängder avsaltat vatten med minimal energiförbrukning. Anläggningen ligger på Gran Canaria och förbrukar endast 1,8 kilowattimmar per kubikmeter, vilket är 25 procent mindre än konventionella anläggningar. 

Kanarieöarna har redan den högsta tätheten av avsaltningsanläggningar per kvadratkilometer i hela världen, med en kapacitet på cirka 550.000 kubikmeter per dag. Trots detta har inte alla öar tillgång till dessa anläggningar. Medan Gran Canaria har elva stora anläggningar saknar La Palma fortfarande helt någon egen avsaltningsanläggning.

Tidningen El Confidencial skriver att sedan DESALRO 2.0 lanserades i december förra året har anläggningen överträffat alla förväntningar. Den producerar 2,5 miljoner liter avsaltat vatten per dag och använder innovativa teknologier som positiva förskjutningspumpar och högpresterande energiregeneratorer. Den är också portabel och modulär, vilket innebär att den kan transporteras och installeras snabbt och effektivt. Ekonomiskt sett sparar denna nya teknologi upp till en halv miljon euro jämfört med konventionella anläggningar.

Projektet finansieras av den kanariska regeringen genom EU
Next Generation-fonder. Regionpresidenten, Fernando Clavijo, betonar att detta visar på den kanariska teknikens och talangens förmåga att möta befolkningens behov i krissituationer.
            [ingress] => En ny portabel avsaltningsanläggning har tagits i bruk på Kanarieöarna för att motverka den allvarliga torkan. Modellen uppges vara en internationell milstolpe och kan komma att hamna i Guinness rekordbok.
            [headline] => Revolutionerande avsaltningsanläggning
            [page] => 0
            [modified] => 20241206103511
            [created] => 20240604171644
            [publishStart] => 20241208170000
            [publishStop] => 20241201161659
            [fullArticle] => Revolutionerande avsaltningsanläggning En ny portabel avsaltningsanläggning har tagits i bruk på Kanarieöarna för att motverka den allvarliga torkan. Modellen uppges vara en internationell milstolpe och kan komma att hamna i Guinness rekordbok. Kanarieöarna står inför en av sina värsta vattenkriser någonsin. Institutet för Teknologi på Kanarieöarna (ITC) har därför lanserat DESALRO 2.0, en avsaltningsanläggning som producerar stora mängder avsaltat vatten med minimal energiförbrukning. Anläggningen ligger på Gran Canaria och förbrukar endast 1,8 kilowattimmar per kubikmeter, vilket är 25 procent mindre än konventionella anläggningar. 

Kanarieöarna har redan den högsta tätheten av avsaltningsanläggningar per kvadratkilometer i hela världen, med en kapacitet på cirka 550.000 kubikmeter per dag. Trots detta har inte alla öar tillgång till dessa anläggningar. Medan Gran Canaria har elva stora anläggningar saknar La Palma fortfarande helt någon egen avsaltningsanläggning.

Tidningen El Confidencial skriver att sedan DESALRO 2.0 lanserades i december förra året har anläggningen överträffat alla förväntningar. Den producerar 2,5 miljoner liter avsaltat vatten per dag och använder innovativa teknologier som positiva förskjutningspumpar och högpresterande energiregeneratorer. Den är också portabel och modulär, vilket innebär att den kan transporteras och installeras snabbt och effektivt. Ekonomiskt sett sparar denna nya teknologi upp till en halv miljon euro jämfört med konventionella anläggningar.

Projektet finansieras av den kanariska regeringen genom EU
Next Generation-fonder. Regionpresidenten, Fernando Clavijo, betonar att detta visar på den kanariska teknikens och talangens förmåga att möta befolkningens behov i krissituationer. Avsaltningsanläggningen DESALRO 2.0 lanserades i december förra året och har överträffat alla förväntningar. Foto: LinkedIn 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 42076
            [sectionId] => 390
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Ankomsten av presidentplaner klockan 14.15 följdes av ett möte med Antonio Morales, ordförande för lokalstyret på Gran Canaria, borgmästaren i Las Palmas Carolina Darias och regeringsdelegaten Anselmo Pestana. President Xi uttryckte enligt Canarias7 sin uppskattning för ön och uppgav att han kände sig "mycket välkommen".

Under besöket fick Xi en privat visning av Casa de Colón, museet som uppmärksammar Christofer Columbus. Säkerheten kring besöket var omfattande, med 150 vakter och 14 svarta bilar. Ett hundratal kinesiska medborgare hade samlats för att välkomna presidenten vid Hotel Santa Catalina.

Xi Jinpings schema hölls hemligt, och vissa planerade besök, som hamnen i Las Palmas och Parque de Santa Catalina, ställdes slutligen in. Den kinesiske presidenten har besökt Kanarieöarna två gånger tidigare, senast 2019.
            [ingress] => Xi Jinping, president i Kina, gjorde den 13 november ett tekniskt stopp på Gran Canaria som varade 19 timmar, på väg till Peru. Besöket medförde omfattande säkerhetsåtgärder och inkluderade möten med lokala politiker.
            [headline] => Kinas president övernattade i Las Palmas
            [page] => 0
            [modified] => 20241114080841
            [created] => 20241114080740
            [publishStart] => 20241115120000
            [publishStop] => 20250513090759
            [fullArticle] => Kinas president övernattade i Las Palmas Xi Jinping, president i Kina, gjorde den 13 november ett tekniskt stopp på Gran Canaria som varade 19 timmar, på väg till Peru. Besöket medförde omfattande säkerhetsåtgärder och inkluderade möten med lokala politiker. Ankomsten av presidentplaner klockan 14.15 följdes av ett möte med Antonio Morales, ordförande för lokalstyret på Gran Canaria, borgmästaren i Las Palmas Carolina Darias och regeringsdelegaten Anselmo Pestana. President Xi uttryckte enligt Canarias7 sin uppskattning för ön och uppgav att han kände sig "mycket välkommen".

Under besöket fick Xi en privat visning av Casa de Colón, museet som uppmärksammar Christofer Columbus. Säkerheten kring besöket var omfattande, med 150 vakter och 14 svarta bilar. Ett hundratal kinesiska medborgare hade samlats för att välkomna presidenten vid Hotel Santa Catalina.

Xi Jinpings schema hölls hemligt, och vissa planerade besök, som hamnen i Las Palmas och Parque de Santa Catalina, ställdes slutligen in. Den kinesiske presidenten har besökt Kanarieöarna två gånger tidigare, senast 2019. Detta var Xi Jinpings tredje besök på Kanarieöarna. (Arkivbild) 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)