15 jan 09:52
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 42453
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Händelsen inträffade på måndagen den 14 januari. Svensken, som hade svalt vatten och visade tydliga tecken på drunkning, drogs in till land av två arbetare på stranden. De utövade första hjälpen på 71-åringen och hans tillstånd stabiliserades, innan den lokala räddningstjänsten anlände. Mannens tillstånd befanns dock fortfarande vara allvarligt, vilket krävde omedelbar medicinsk behandling. Det rapporterar Canarias7.
Larmet om händelsen mottogs klockan 12.58 lokal tid av nödcentralen CECOES 1-1-2. Både ambulans och en räddningshelikopter mobiliserades av den kanariska räddningstjänsten SUC. Efter att mannen hade stabiliserats på plats transporterades han först med ambulans till hamnen i Arguineguín och evakuerades därefter med helikopter till Hospital Universitario Insular de Gran Canaria.
Lokala räddningstjänsten, civilförsvaret och polisen samarbetade på plats för att hantera situationen och bistå mannen. Guardia Civil har inlett en utredning för att klargöra omständigheterna kring händelsen.
[ingress] => En 71-årig svensk man har räddats ur vattnet vid Playa de Costalegre i Mogán, på Gran Canaria, efter att ha varit nära att drunkna. En snabb insats av en strandvakt och en solstolsuthyrare blev avgörande.
[headline] => Svensk räddad till livet på Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20250114193146
[created] => 20250114193032
[publishStart] => 20250114193500
[publishStop] => 20250713203059
[fullArticle] => Svensk räddad till livet på Gran Canaria En 71-årig svensk man har räddats ur vattnet vid Playa de Costalegre i Mogán, på Gran Canaria, efter att ha varit nära att drunkna. En snabb insats av en strandvakt och en solstolsuthyrare blev avgörande. Händelsen inträffade på måndagen den 14 januari. Svensken, som hade svalt vatten och visade tydliga tecken på drunkning, drogs in till land av två arbetare på stranden. De utövade första hjälpen på 71-åringen och hans tillstånd stabiliserades, innan den lokala räddningstjänsten anlände. Mannens tillstånd befanns dock fortfarande vara allvarligt, vilket krävde omedelbar medicinsk behandling. Det rapporterar Canarias7.
Larmet om händelsen mottogs klockan 12.58 lokal tid av nödcentralen CECOES 1-1-2. Både ambulans och en räddningshelikopter mobiliserades av den kanariska räddningstjänsten SUC. Efter att mannen hade stabiliserats på plats transporterades han först med ambulans till hamnen i Arguineguín och evakuerades därefter med helikopter till Hospital Universitario Insular de Gran Canaria.
Lokala räddningstjänsten, civilförsvaret och polisen samarbetade på plats för att hantera situationen och bistå mannen. Guardia Civil har inlett en utredning för att klargöra omständigheterna kring händelsen.
Såväl ambulans som helikopter användes för att rädda den svenske mannen och föra honom till sjukhus med livet i behåll. Foto: CECOES
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 42386
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De största dammarna på Gran Canaria, som förvaltas av den lokala vattenmyndigheten Consejo Insular de Aguas (CIA), har mindre än 700.000 kubikmeter vatten kvar. Det motsvarar mindre än tre procent av deras totala kapacitet. Två tredjedelar av det återstående vattnet finns i dammen Gambuesa, som är kopplad till Ayagaures och delar dess kvarvarande vattenresurser, rapporterar Canarias7.
Fem dammar på ön är i praktiken tömda, inklusive den största, Soria, som ligger mellan Mogán och San Bartolomé de Tirajana. Den har varit tom sedan september 2023 efter att dess sista 200.000 kubikmeter vatten överfördes till Gambuesa. Även Fataga och Vaquero har tömts och deras vattennivåer ligger under de uttagspunkter där vattnet kan användas.
De återstående dammarna, Chira och Candelaria, har också kritiskt låga nivåer. Chira är en del av ett pågående projekt för en ny pumpkraftsanläggning i Arguineguín, men både övre och nedre bassänger är för närvarande torra.
Situationen förvärras av den långvariga torkan som har påverkat ön sedan 2021. Efter stormen Filomena, som fyllde dammarna i början av det året, har nivåerna stadigt sjunkit. I februari 2022 fanns 2,93 miljoner kubikmeter vatten lagrat, vilket minskade till 2,72 miljoner året därpå. Nu återstår mindre än hälften av vad som fanns efter Filomena.
Som en lösning satsar myndigheterna på återanvänt vatten, särskilt för jordbruket, där priset har hållits stabilt. Däremot står områden som Chira utan tillgång till renat vatten, och det finns ännu ingen tidsplan för när avsaltat vatten från det nya Salto de Chira-projektet kommer att kunna fylla dammarna.
[ingress] => Vattenreservoarerna på Gran Canaria har inlett 2025 med rekordlåga tillgångar. Fem av åtta reservoarer är tekniskt sett torrlagda, vilket förvärrar öns vattenkris.
[headline] => Svår vattenbrist på Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20250107090629
[created] => 20250106104555
[publishStart] => 20250108120000
[publishStop] => 20250705114559
[fullArticle] => Svår vattenbrist på Gran Canaria Vattenreservoarerna på Gran Canaria har inlett 2025 med rekordlåga tillgångar. Fem av åtta reservoarer är tekniskt sett torrlagda, vilket förvärrar öns vattenkris. De största dammarna på Gran Canaria, som förvaltas av den lokala vattenmyndigheten Consejo Insular de Aguas (CIA), har mindre än 700.000 kubikmeter vatten kvar. Det motsvarar mindre än tre procent av deras totala kapacitet. Två tredjedelar av det återstående vattnet finns i dammen Gambuesa, som är kopplad till Ayagaures och delar dess kvarvarande vattenresurser, rapporterar Canarias7.
Fem dammar på ön är i praktiken tömda, inklusive den största, Soria, som ligger mellan Mogán och San Bartolomé de Tirajana. Den har varit tom sedan september 2023 efter att dess sista 200.000 kubikmeter vatten överfördes till Gambuesa. Även Fataga och Vaquero har tömts och deras vattennivåer ligger under de uttagspunkter där vattnet kan användas.
De återstående dammarna, Chira och Candelaria, har också kritiskt låga nivåer. Chira är en del av ett pågående projekt för en ny pumpkraftsanläggning i Arguineguín, men både övre och nedre bassänger är för närvarande torra.
Situationen förvärras av den långvariga torkan som har påverkat ön sedan 2021. Efter stormen Filomena, som fyllde dammarna i början av det året, har nivåerna stadigt sjunkit. I februari 2022 fanns 2,93 miljoner kubikmeter vatten lagrat, vilket minskade till 2,72 miljoner året därpå. Nu återstår mindre än hälften av vad som fanns efter Filomena.
Som en lösning satsar myndigheterna på återanvänt vatten, särskilt för jordbruket, där priset har hållits stabilt. Däremot står områden som Chira utan tillgång till renat vatten, och det finns ännu ingen tidsplan för när avsaltat vatten från det nya Salto de Chira-projektet kommer att kunna fylla dammarna. Arkivbild på reservoaren Las Niñas, på Gran Canaria.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 42321
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Rikspolisen i Santa Cruz de Tenerife har gripit Santiago Carlos Martín, tidigare chef för civilförsvaret Protección Civil och koordinator för hjälporganisationen SOS Desaparecidos Canarias. Han är anklagad för att ha utnyttjat migranter som anlände till Kanarieöarna.
Enligt poliskällor ska Martín ha lovat hjälp med att legalisera migranternas papper och erbjuda arbete och boende, men i stället tvingat dem att arbeta utan lön på sin privata gård. Arbetet omfattade bland annat jordbruk, djurhållning och städning. En av de påstådda offren hävdar dessutom att hon utsatts för sexuella övergrepp.
Enligt polisen inleddes utredningen för över ett år sedan efter att en av migranterna rapporterat sina upplevelser till åklagarmyndigheten. Offret hade hållits i ett tillstånd av beroende och vågade först inte anmäla händelserna på grund av sin utsatta situation och avsaknad av dokumentation.
Polisen identifierade ett mönster där Martín använde sin auktoritet, uniform och officiellt fordon från Protección Civil för att inge förtroende bland migranterna. Han ska ha etablerat en paternalistisk relation till både vuxna och minderåriga, där han kallade sig själv “far” och dem “barn.”
Martín greps den 14 november, misstänkt för människohandel, underlättande av illegal invandring samt upprepade sexuella övergrepp och trakasserier. Fem dagar senare avsattes han från sin post av kommunen. Förundersökningen pågår fortfarande under sekretess.
Organisationen SOS Desaparecidos, där Martín varit verksam, uppger att de aldrig mottagit några klagomål om hans arbete och framhåller att han i över sju år hjälpt familjer med försvunna personer. En talesperson för Accem, en annan organisation som arbetar med utsatta grupper, avböjde kommentarer om det pågående ärendet men betonade att de samarbetar med polisen för att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter.
Det är inte första gången som liknande fall utreds på Kanarieöarna. Tidigare i år åtalades Rafael Hernández, ledare för jordbruksorganisationen COAG på Kanarieöarna, tillsammans med familjemedlemmar och en socialarbetare, för misstänkt människohandel och exploatering av minderåriga.
Enligt åklagaren hittades tio minderåriga migranter arbetande på Hernández gård, rapporterar EL País.
[ingress] => Den tidigare chefen för Civilförsvaret i Santa Cruz de Tenerife har gripits, anklagad för att ha utnyttjat minst 16 migranter, inklusive sju minderåriga, både arbetsmässigt och sexuellt.
[headline] => Exploaterade av den som påstods skydda dem
[page] => 0
[modified] => 20241223103643
[created] => 20241222111424
[publishStart] => 20241224170000
[publishStop] => 20250620121459
[fullArticle] => Exploaterade av den som påstods skydda dem Den tidigare chefen för Civilförsvaret i Santa Cruz de Tenerife har gripits, anklagad för att ha utnyttjat minst 16 migranter, inklusive sju minderåriga, både arbetsmässigt och sexuellt. Rikspolisen i Santa Cruz de Tenerife har gripit Santiago Carlos Martín, tidigare chef för civilförsvaret Protección Civil och koordinator för hjälporganisationen SOS Desaparecidos Canarias. Han är anklagad för att ha utnyttjat migranter som anlände till Kanarieöarna.
Enligt poliskällor ska Martín ha lovat hjälp med att legalisera migranternas papper och erbjuda arbete och boende, men i stället tvingat dem att arbeta utan lön på sin privata gård. Arbetet omfattade bland annat jordbruk, djurhållning och städning. En av de påstådda offren hävdar dessutom att hon utsatts för sexuella övergrepp.
Enligt polisen inleddes utredningen för över ett år sedan efter att en av migranterna rapporterat sina upplevelser till åklagarmyndigheten. Offret hade hållits i ett tillstånd av beroende och vågade först inte anmäla händelserna på grund av sin utsatta situation och avsaknad av dokumentation.
Polisen identifierade ett mönster där Martín använde sin auktoritet, uniform och officiellt fordon från Protección Civil för att inge förtroende bland migranterna. Han ska ha etablerat en paternalistisk relation till både vuxna och minderåriga, där han kallade sig själv “far” och dem “barn.”
Martín greps den 14 november, misstänkt för människohandel, underlättande av illegal invandring samt upprepade sexuella övergrepp och trakasserier. Fem dagar senare avsattes han från sin post av kommunen. Förundersökningen pågår fortfarande under sekretess.
Organisationen SOS Desaparecidos, där Martín varit verksam, uppger att de aldrig mottagit några klagomål om hans arbete och framhåller att han i över sju år hjälpt familjer med försvunna personer. En talesperson för Accem, en annan organisation som arbetar med utsatta grupper, avböjde kommentarer om det pågående ärendet men betonade att de samarbetar med polisen för att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter.
Det är inte första gången som liknande fall utreds på Kanarieöarna. Tidigare i år åtalades Rafael Hernández, ledare för jordbruksorganisationen COAG på Kanarieöarna, tillsammans med familjemedlemmar och en socialarbetare, för misstänkt människohandel och exploatering av minderåriga.
Enligt åklagaren hittades tio minderåriga migranter arbetande på Hernández gård, rapporterar EL País. Den gripne arbetade både för de kanariska myndigheterna och hjälporganisationen SOS Desaparecidos.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 42275
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => På Tenerife är det främst områdena i norr och väst som påverkas, medan situationen är kritisk i delar av El Hierro och La Gomera. Även de östra och södra delarna av Tenerife har drabbats av kraftiga vindar, medan Gran Canaria, Lanzarote och Fuerteventura befinner sig på en lägre beredskapsnivå, rapporterar Canarias7.
Över 300 incidenter har redan rapporterats sedan stormen drog in. Enligt Kanarieöarnas nödtjänst 112 handlar det om omkullblåsta träd och stolpar, raserade vägar och skador på fastigheter. På Tenerife har 147 incidenter rapporterats, inklusive nedfallna juldekorationer, träd och stolpar, samt stenras på vägar som TF-21 och TF-28. I El Hierro och La Palma har strömavbrott och skador på infrastruktur orsakat liknande problem.
Vid kusten i Puntagorda på La Palma fick en man undsättas, svårt nedkyld, efter att hans båt drivit iväg i vågor på fyra meter. Kulturella och sportrelaterade evenemang har ställts in, bland dem fotbollsmötet mellan CD Tenerife och Deportivo La Coruña. Dessutom har flera flyg drabbats av förseningar och omdirigeringar.
Situationen förvärras av höga vågor och starka strömmar längs kusterna, vilket har lett till en varning för farliga förhållanden till sjöss. Myndigheterna avråder från aktiviteter nära vattnet och varnar för kraftigt regn och hårda vindar som kan fortsätta att påverka öarna de kommande dagarna.
[ingress] => Regionstyret på Kanarieöarna har beslutat att ställa in skolundervisningen måndagen den 16 december på öarna El Hierro, La Gomera och delar av Tenerife, inklusive i universitetet i La Laguna. Anledningen är att ovädret Dorothea väntas föra med sig vindar på mer än 130 kilometer i timmen.
[headline] => Hård storm på Kanarieöarna
[page] => 0
[modified] => 20241216083958
[created] => 20241216083846
[publishStart] => 20241216084500
[publishStop] => 20250614093859
[fullArticle] => Hård storm på Kanarieöarna Regionstyret på Kanarieöarna har beslutat att ställa in skolundervisningen måndagen den 16 december på öarna El Hierro, La Gomera och delar av Tenerife, inklusive i universitetet i La Laguna. Anledningen är att ovädret Dorothea väntas föra med sig vindar på mer än 130 kilometer i timmen. På Tenerife är det främst områdena i norr och väst som påverkas, medan situationen är kritisk i delar av El Hierro och La Gomera. Även de östra och södra delarna av Tenerife har drabbats av kraftiga vindar, medan Gran Canaria, Lanzarote och Fuerteventura befinner sig på en lägre beredskapsnivå, rapporterar Canarias7.
Över 300 incidenter har redan rapporterats sedan stormen drog in. Enligt Kanarieöarnas nödtjänst 112 handlar det om omkullblåsta träd och stolpar, raserade vägar och skador på fastigheter. På Tenerife har 147 incidenter rapporterats, inklusive nedfallna juldekorationer, träd och stolpar, samt stenras på vägar som TF-21 och TF-28. I El Hierro och La Palma har strömavbrott och skador på infrastruktur orsakat liknande problem.
Vid kusten i Puntagorda på La Palma fick en man undsättas, svårt nedkyld, efter att hans båt drivit iväg i vågor på fyra meter. Kulturella och sportrelaterade evenemang har ställts in, bland dem fotbollsmötet mellan CD Tenerife och Deportivo La Coruña. Dessutom har flera flyg drabbats av förseningar och omdirigeringar.
Situationen förvärras av höga vågor och starka strömmar längs kusterna, vilket har lett till en varning för farliga förhållanden till sjöss. Myndigheterna avråder från aktiviteter nära vattnet och varnar för kraftigt regn och hårda vindar som kan fortsätta att påverka öarna de kommande dagarna. Ovädret drabbar främst de västra Kanarieöarna. Foto: @MeteoPedagogie/X
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 42258
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Flyktingbåtarna hade utgått från Mauritanien och anlände mellan tisdagskvällen och onsdagsmorgonen till hamnen La Restinga. Ombord på båtarna fanns totalt 284 personer, inklusive minst 15 barn, enligt uppgifter från El País. I båtarna fanns dessutom sex dödsoffer. FN:s flyktingorgan uppskattar att minst 700 personer har dött i år på den farliga kanariska flyktingrutten, medan andra källor rapporterar ännu högre siffror.
En av båtarna anlände för egen maskin, medan de andra tre fick hjälp av den spanska räddningstjänsten Salvamento Marítimo. De som överlevde har rapporterat om resor som varat mellan tre och fem dagar under extrema förhållanden. Sjukhuset på El Hierro har behandlat elva patienter, varav en ung man som var svårt nedkyld behövde akut vård.
Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo uttrycker på nytt frustration över bristen på engagemang från de statliga myndigheterna. Han kräver bland annat nationell samordning för att fördela ansvaret för ensamkommande minderåriga.
Över 41.000 migranter har anlänt till öarna i år, en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2023.
[ingress] => Sex personer miste livet när fyra båtar med migranter den 10 december nådde El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. Över 280 personer räddades och sjukhuset på ön blev kraftigt belastat.
[headline] => Ny flyktingtragedi vid El Hierro
[page] => 0
[modified] => 20241212092108
[created] => 20241212092019
[publishStart] => 20241213120000
[publishStop] => 20250610102059
[fullArticle] => Ny flyktingtragedi vid El Hierro Sex personer miste livet när fyra båtar med migranter den 10 december nådde El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. Över 280 personer räddades och sjukhuset på ön blev kraftigt belastat. Flyktingbåtarna hade utgått från Mauritanien och anlände mellan tisdagskvällen och onsdagsmorgonen till hamnen La Restinga. Ombord på båtarna fanns totalt 284 personer, inklusive minst 15 barn, enligt uppgifter från El País. I båtarna fanns dessutom sex dödsoffer. FN:s flyktingorgan uppskattar att minst 700 personer har dött i år på den farliga kanariska flyktingrutten, medan andra källor rapporterar ännu högre siffror.
En av båtarna anlände för egen maskin, medan de andra tre fick hjälp av den spanska räddningstjänsten Salvamento Marítimo. De som överlevde har rapporterat om resor som varat mellan tre och fem dagar under extrema förhållanden. Sjukhuset på El Hierro har behandlat elva patienter, varav en ung man som var svårt nedkyld behövde akut vård.
Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo uttrycker på nytt frustration över bristen på engagemang från de statliga myndigheterna. Han kräver bland annat nationell samordning för att fördela ansvaret för ensamkommande minderåriga.
Över 41.000 migranter har anlänt till öarna i år, en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2023. Båt från räddningstjänsten i hamnen i La Restinga, på El Hierro.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 41075
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Kanarieöarna står inför en av sina värsta vattenkriser någonsin. Institutet för Teknologi på Kanarieöarna (ITC) har därför lanserat DESALRO 2.0, en avsaltningsanläggning som producerar stora mängder avsaltat vatten med minimal energiförbrukning. Anläggningen ligger på Gran Canaria och förbrukar endast 1,8 kilowattimmar per kubikmeter, vilket är 25 procent mindre än konventionella anläggningar.
Kanarieöarna har redan den högsta tätheten av avsaltningsanläggningar per kvadratkilometer i hela världen, med en kapacitet på cirka 550.000 kubikmeter per dag. Trots detta har inte alla öar tillgång till dessa anläggningar. Medan Gran Canaria har elva stora anläggningar saknar La Palma fortfarande helt någon egen avsaltningsanläggning.
Tidningen El Confidencial skriver att sedan DESALRO 2.0 lanserades i december förra året har anläggningen överträffat alla förväntningar. Den producerar 2,5 miljoner liter avsaltat vatten per dag och använder innovativa teknologier som positiva förskjutningspumpar och högpresterande energiregeneratorer. Den är också portabel och modulär, vilket innebär att den kan transporteras och installeras snabbt och effektivt. Ekonomiskt sett sparar denna nya teknologi upp till en halv miljon euro jämfört med konventionella anläggningar.
Projektet finansieras av den kanariska regeringen genom EU
Next Generation-fonder. Regionpresidenten, Fernando Clavijo, betonar att detta visar på den kanariska teknikens och talangens förmåga att möta befolkningens behov i krissituationer.
[ingress] => En ny portabel avsaltningsanläggning har tagits i bruk på Kanarieöarna för att motverka den allvarliga torkan. Modellen uppges vara en internationell milstolpe och kan komma att hamna i Guinness rekordbok.
[headline] => Revolutionerande avsaltningsanläggning
[page] => 0
[modified] => 20241206103511
[created] => 20240604171644
[publishStart] => 20241208170000
[publishStop] => 20241201161659
[fullArticle] => Revolutionerande avsaltningsanläggning En ny portabel avsaltningsanläggning har tagits i bruk på Kanarieöarna för att motverka den allvarliga torkan. Modellen uppges vara en internationell milstolpe och kan komma att hamna i Guinness rekordbok. Kanarieöarna står inför en av sina värsta vattenkriser någonsin. Institutet för Teknologi på Kanarieöarna (ITC) har därför lanserat DESALRO 2.0, en avsaltningsanläggning som producerar stora mängder avsaltat vatten med minimal energiförbrukning. Anläggningen ligger på Gran Canaria och förbrukar endast 1,8 kilowattimmar per kubikmeter, vilket är 25 procent mindre än konventionella anläggningar.
Kanarieöarna har redan den högsta tätheten av avsaltningsanläggningar per kvadratkilometer i hela världen, med en kapacitet på cirka 550.000 kubikmeter per dag. Trots detta har inte alla öar tillgång till dessa anläggningar. Medan Gran Canaria har elva stora anläggningar saknar La Palma fortfarande helt någon egen avsaltningsanläggning.
Tidningen El Confidencial skriver att sedan DESALRO 2.0 lanserades i december förra året har anläggningen överträffat alla förväntningar. Den producerar 2,5 miljoner liter avsaltat vatten per dag och använder innovativa teknologier som positiva förskjutningspumpar och högpresterande energiregeneratorer. Den är också portabel och modulär, vilket innebär att den kan transporteras och installeras snabbt och effektivt. Ekonomiskt sett sparar denna nya teknologi upp till en halv miljon euro jämfört med konventionella anläggningar.
Projektet finansieras av den kanariska regeringen genom EU
Next Generation-fonder. Regionpresidenten, Fernando Clavijo, betonar att detta visar på den kanariska teknikens och talangens förmåga att möta befolkningens behov i krissituationer. Avsaltningsanläggningen DESALRO 2.0 lanserades i december förra året och har överträffat alla förväntningar. Foto: LinkedIn
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 42076
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Ankomsten av presidentplaner klockan 14.15 följdes av ett möte med Antonio Morales, ordförande för lokalstyret på Gran Canaria, borgmästaren i Las Palmas Carolina Darias och regeringsdelegaten Anselmo Pestana. President Xi uttryckte enligt Canarias7 sin uppskattning för ön och uppgav att han kände sig "mycket välkommen".
Under besöket fick Xi en privat visning av Casa de Colón, museet som uppmärksammar Christofer Columbus. Säkerheten kring besöket var omfattande, med 150 vakter och 14 svarta bilar. Ett hundratal kinesiska medborgare hade samlats för att välkomna presidenten vid Hotel Santa Catalina.
Xi Jinpings schema hölls hemligt, och vissa planerade besök, som hamnen i Las Palmas och Parque de Santa Catalina, ställdes slutligen in. Den kinesiske presidenten har besökt Kanarieöarna två gånger tidigare, senast 2019.
[ingress] => Xi Jinping, president i Kina, gjorde den 13 november ett tekniskt stopp på Gran Canaria som varade 19 timmar, på väg till Peru. Besöket medförde omfattande säkerhetsåtgärder och inkluderade möten med lokala politiker.
[headline] => Kinas president övernattade i Las Palmas
[page] => 0
[modified] => 20241114080841
[created] => 20241114080740
[publishStart] => 20241115120000
[publishStop] => 20250513090759
[fullArticle] => Kinas president övernattade i Las Palmas Xi Jinping, president i Kina, gjorde den 13 november ett tekniskt stopp på Gran Canaria som varade 19 timmar, på väg till Peru. Besöket medförde omfattande säkerhetsåtgärder och inkluderade möten med lokala politiker. Ankomsten av presidentplaner klockan 14.15 följdes av ett möte med Antonio Morales, ordförande för lokalstyret på Gran Canaria, borgmästaren i Las Palmas Carolina Darias och regeringsdelegaten Anselmo Pestana. President Xi uttryckte enligt Canarias7 sin uppskattning för ön och uppgav att han kände sig "mycket välkommen".
Under besöket fick Xi en privat visning av Casa de Colón, museet som uppmärksammar Christofer Columbus. Säkerheten kring besöket var omfattande, med 150 vakter och 14 svarta bilar. Ett hundratal kinesiska medborgare hade samlats för att välkomna presidenten vid Hotel Santa Catalina.
Xi Jinpings schema hölls hemligt, och vissa planerade besök, som hamnen i Las Palmas och Parque de Santa Catalina, ställdes slutligen in. Den kinesiske presidenten har besökt Kanarieöarna två gånger tidigare, senast 2019. Detta var Xi Jinpings tredje besök på Kanarieöarna. (Arkivbild)
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 42008
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Under helgen har fler än 1.500 migranter fått undsättas av den spanska sjöräddningen. Av dessa har 800 anlänt i 13 olika båtar till Lanzarote och El Hierro. Detta har åter pressat de lokala mottagningsresurserna till bristningsgränsen. Vid Lanzarotes kust räddades flera gummibåtar med kvinnor och barn ombord.
Nyhetsbyrån Europa Press rapporterar om en flyktingbåt i trä med tio överlevande som varit på drift i 19 dagar, innan den räddades av ett handelsfartyg 370 kilometer söder om El Hierro. Totalt 48 personer ombord hade omkommit under färden. De hade givit sig av från Nouadhibou i Mauretanien, men drabbades av motorstopp och tvingades kasta sina döda medpassagerare överbord.
Det är inte den enda tragedin på havet de senaste dagarna, då minst fem andra migranter miste livet när en gummibåt sjönk nära Lanzarote. Ytterligare 17 ombordvarande räddades tack vare att ett flygplan från sjöräddningen kastade ut livbåtar. En annan nödställd gummibåt med cirka 80 personer ombord fick undsättas av räddningsfartyg och helikopter.
[ingress] => De senaste dagarna har Kanarieöarna upplevt en ny våg av flyktingbåtar och tragedier till havs. Medan räddningsinsatser lyckats rädda hundratals liv, har minst 55 migranter omkommit under försöken att nå den spanska ögruppen.
[headline] => Ny flyktingvåg med många dödsoffer
[page] => 0
[modified] => 20241104075301
[created] => 20241104075217
[publishStart] => 20241104083000
[publishStop] => 20250503085259
[fullArticle] => Ny flyktingvåg med många dödsoffer De senaste dagarna har Kanarieöarna upplevt en ny våg av flyktingbåtar och tragedier till havs. Medan räddningsinsatser lyckats rädda hundratals liv, har minst 55 migranter omkommit under försöken att nå den spanska ögruppen. Under helgen har fler än 1.500 migranter fått undsättas av den spanska sjöräddningen. Av dessa har 800 anlänt i 13 olika båtar till Lanzarote och El Hierro. Detta har åter pressat de lokala mottagningsresurserna till bristningsgränsen. Vid Lanzarotes kust räddades flera gummibåtar med kvinnor och barn ombord.
Nyhetsbyrån Europa Press rapporterar om en flyktingbåt i trä med tio överlevande som varit på drift i 19 dagar, innan den räddades av ett handelsfartyg 370 kilometer söder om El Hierro. Totalt 48 personer ombord hade omkommit under färden. De hade givit sig av från Nouadhibou i Mauretanien, men drabbades av motorstopp och tvingades kasta sina döda medpassagerare överbord.
Det är inte den enda tragedin på havet de senaste dagarna, då minst fem andra migranter miste livet när en gummibåt sjönk nära Lanzarote. Ytterligare 17 ombordvarande räddades tack vare att ett flygplan från sjöräddningen kastade ut livbåtar. En annan nödställd gummibåt med cirka 80 personer ombord fick undsättas av räddningsfartyg och helikopter. Trots massiv insats från den spanska sjöräddningen har minst 55 migranter mist livet de senaste dagarna när de försökt nå Kanarieöarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 41905
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den största flyktingbåten som hittills nått Kanarieöarna togs emot på El Hierro och hade 330 migranter ombord. Detta är dock det största antalet på en och samma båt som tagits emot på Gran Canaria. Båten upptäcktes av räddningstjänsten bara 2,8 kilometer från hamnen i Arguineguín och enligt några av de ombordvarande hade de lämnat Gambia elva dagar tidigare.
Antalet migranter till Kanarieöarna har minskat de senaste veckorna, trots den enskilt stora ankomsten. Ankomsterna per båt hittills i oktober är 75,8 procent mindre än under samma period förra året. Trots det ankom under de två första veckorna i oktober totalt 2.070 migranter till Kanarieöarna.
Även om antalet båtar som anländer i oktober har minskat, har det totala antalet migranter som kommit till Kanarieöarna under året ökat kraftigt. Mellan januari och mitten av oktober har 32.878 personer anlänt till öarna sjövägen, vilket är en ökning med nästan 40 procent jämfört med samma period förra året, enligt tidningen El País. På nationell nivå har Spanien sett en ökning av flyktingströmmen på 22,6 procent, med totalt 45.122 migranter hittills.
[ingress] => Sammanlagt 231 migranter fanns ombord på den hittills största flyktingbåt som tagits emot på Gran Canaria och som anlände den 20 oktober. Av migranterna var 58 minderåriga och 13 kvinnor och tre personer behövde föras till sjukhus.
[headline] => Största flyktingbåten att nå Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20241022124408
[created] => 20241022124318
[publishStart] => 20241023120000
[publishStop] => 20250420124359
[fullArticle] => Största flyktingbåten att nå Gran Canaria Sammanlagt 231 migranter fanns ombord på den hittills största flyktingbåt som tagits emot på Gran Canaria och som anlände den 20 oktober. Av migranterna var 58 minderåriga och 13 kvinnor och tre personer behövde föras till sjukhus. Den största flyktingbåten som hittills nått Kanarieöarna togs emot på El Hierro och hade 330 migranter ombord. Detta är dock det största antalet på en och samma båt som tagits emot på Gran Canaria. Båten upptäcktes av räddningstjänsten bara 2,8 kilometer från hamnen i Arguineguín och enligt några av de ombordvarande hade de lämnat Gambia elva dagar tidigare.
Antalet migranter till Kanarieöarna har minskat de senaste veckorna, trots den enskilt stora ankomsten. Ankomsterna per båt hittills i oktober är 75,8 procent mindre än under samma period förra året. Trots det ankom under de två första veckorna i oktober totalt 2.070 migranter till Kanarieöarna.
Även om antalet båtar som anländer i oktober har minskat, har det totala antalet migranter som kommit till Kanarieöarna under året ökat kraftigt. Mellan januari och mitten av oktober har 32.878 personer anlänt till öarna sjövägen, vilket är en ökning med nästan 40 procent jämfört med samma period förra året, enligt tidningen El País. På nationell nivå har Spanien sett en ökning av flyktingströmmen på 22,6 procent, med totalt 45.122 migranter hittills. Flyktingströmmen till öarna har avtagit i början av oktober, men är ändå rekordstor räknat sedan årsskiftet.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 41866
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Bostadspriserna i Las Palmas har stigit med nästan nio procent bara i år, och hyresnivåerna är bland de högsta i Spanien. Det har gjort det nästintill omöjligt för många, särskilt pensionärer och lågavlönade, att hitta ett hem.
Rafael, en 82-årig pensionär, är en av de som nu bor på en båt i huvudstaden på Gran Canaria. Efter att ha arbetat som journalist i 30 år och levt i sin dotters lägenhet, var hon tvungen att sälja lägenheten. Genom att hitta en penningstark köpare fick Rafael en säljprovision på cirka 20.000 euro som möjliggjorde köpet av en liten segelbåt, i vilken han bott sedan dess. "Det är det enda alternativet jag har", säger han, och förklarar att han betalar mindre än 100 euro i månaden för sin båtplats, vilket inkluderar el, vatten och tillgång till duschar och toaletter i hamnen, skriver tidningen El País.
Den höga inflyttningen till Kanarieöarna, främst från andra delar av Europa, i kombination med turismens växande påverkan, har gjort bostadssituationen allt mer ansträngd. Korttidsuthyrning, särskilt till turister, har drivit upp priserna och många har tvingats lämna sina hem. Mellan januari och september i år steg hyrorna med nästan nio procent och i områden som San Bartolomé de Tirajana och Arona på Teneriffa kan priserna vara upp till 19 euro per kvadratmeter.
Trots att det är olagligt att vistas permanent på en båt i hamnen, bor för närvarande 259 personer officiellt i båtar i Las Palmas. De uppger att de lever värdiga liv, men hamnmyndigheterna försöker hindra fler från att flytta in på båtar och har även förbjudit korttidsuthyrning av båtar genom plattformar som Airbnb.
Trots hinder och motstånd från myndigheterna fortsätter allt fler att välja båtlivet som en sista utväg. För vissa har båtlivet blivit den enda lösningen i ett alltmer otillgängligt bostadslandskap på Kanarieöarna.
[ingress] => Skyhöga bostadskostnader i Las Palmas, på Gran Canaria, tvingar allt fler invånare att flytta till båtar. Trots att hamnordningar officiellt inte tillåter permanent boende på båtar, har det blivit en sista utväg för många som inte har råd med de höga hyrorna i staden.
[headline] => Öbor tvingas bo i båtar
[page] => 0
[modified] => 20241018101149
[created] => 20241013112552
[publishStart] => 20241019170000
[publishStop] => 20250411112559
[fullArticle] => Öbor tvingas bo i båtar Skyhöga bostadskostnader i Las Palmas, på Gran Canaria, tvingar allt fler invånare att flytta till båtar. Trots att hamnordningar officiellt inte tillåter permanent boende på båtar, har det blivit en sista utväg för många som inte har råd med de höga hyrorna i staden. Bostadspriserna i Las Palmas har stigit med nästan nio procent bara i år, och hyresnivåerna är bland de högsta i Spanien. Det har gjort det nästintill omöjligt för många, särskilt pensionärer och lågavlönade, att hitta ett hem.
Rafael, en 82-årig pensionär, är en av de som nu bor på en båt i huvudstaden på Gran Canaria. Efter att ha arbetat som journalist i 30 år och levt i sin dotters lägenhet, var hon tvungen att sälja lägenheten. Genom att hitta en penningstark köpare fick Rafael en säljprovision på cirka 20.000 euro som möjliggjorde köpet av en liten segelbåt, i vilken han bott sedan dess. "Det är det enda alternativet jag har", säger han, och förklarar att han betalar mindre än 100 euro i månaden för sin båtplats, vilket inkluderar el, vatten och tillgång till duschar och toaletter i hamnen, skriver tidningen El País.
Den höga inflyttningen till Kanarieöarna, främst från andra delar av Europa, i kombination med turismens växande påverkan, har gjort bostadssituationen allt mer ansträngd. Korttidsuthyrning, särskilt till turister, har drivit upp priserna och många har tvingats lämna sina hem. Mellan januari och september i år steg hyrorna med nästan nio procent och i områden som San Bartolomé de Tirajana och Arona på Teneriffa kan priserna vara upp till 19 euro per kvadratmeter.
Trots att det är olagligt att vistas permanent på en båt i hamnen, bor för närvarande 259 personer officiellt i båtar i Las Palmas. De uppger att de lever värdiga liv, men hamnmyndigheterna försöker hindra fler från att flytta in på båtar och har även förbjudit korttidsuthyrning av båtar genom plattformar som Airbnb.
Trots hinder och motstånd från myndigheterna fortsätter allt fler att välja båtlivet som en sista utväg. För vissa har båtlivet blivit den enda lösningen i ett alltmer otillgängligt bostadslandskap på Kanarieöarna. Hittills har hamnmyndigheten i Las Palmas sett mellan fingrarna, då det officiellt är förbjudet att bo i en förtöjd båt i Spanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 41762
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Oliva Beach är beläget på sanddynerna i Corralejo, på norra Fuerteventura. Överklagandet från regionstyret gjordes mot ett beslut av det spanska ministeriet för ekologisk övergång om att inte förnya det tillstånd som hotellet haft i över 20 år. Utfallet i Författningsdomstolen fastställer att staten äger rätt att avgöra över hotellens existens längs kusterna, inte de autonoma regionerna, skriver elDiario.es.
Hotellanläggningen i Corralejo byggdes innan området förklarades som en naturpark 1982. År 2003 beviljades hotellkedjan Riu ett exploateringstillstånd, vilken senare förlängdes flera gånger. Men år 2020 konstaterade myndigheterna att hotellet expanderat utöver tillåtna gränser, med bland annat anläggningar och strukturer som hindrar tillträde till stranden. I februari samma år beslutade miljödepartementet att tillståndet skulle återkallas och hotellet rivas.
Regionstyret på Kanarieöarna har ifrågasatt centralregeringens rätt att fatta detta beslut och har åberopat att kustfrågorna ligger inom det regionala ansvaret. Författningsdomstolen avvisade dock dessa argument och fastställde att beslutet ligger inom den centrala statens behörighet. Enligt elDiario.es innebär detta att processen för att riva hotellet kan inledas, även om sådana åtgärder ofta tar åratal att genomföra.
[ingress] => Den spanska Författningsdomstolen har avvisat ett överklagande från regionstyret på Kanarieöarna, vilket banar väg för rivningen av hotell Oliva Beach på Fuerteventura. Anläggningen befinns nämligen strida mot de statliga kustnormerna.
[headline] => Klartecken för rivning av hotell på Fuerteventura
[page] => 0
[modified] => 20241004101853
[created] => 20240927182740
[publishStart] => 20241005170000
[publishStop] => 20250326172759
[fullArticle] => Klartecken för rivning av hotell på Fuerteventura Den spanska Författningsdomstolen har avvisat ett överklagande från regionstyret på Kanarieöarna, vilket banar väg för rivningen av hotell Oliva Beach på Fuerteventura. Anläggningen befinns nämligen strida mot de statliga kustnormerna. Oliva Beach är beläget på sanddynerna i Corralejo, på norra Fuerteventura. Överklagandet från regionstyret gjordes mot ett beslut av det spanska ministeriet för ekologisk övergång om att inte förnya det tillstånd som hotellet haft i över 20 år. Utfallet i Författningsdomstolen fastställer att staten äger rätt att avgöra över hotellens existens längs kusterna, inte de autonoma regionerna, skriver elDiario.es.
Hotellanläggningen i Corralejo byggdes innan området förklarades som en naturpark 1982. År 2003 beviljades hotellkedjan Riu ett exploateringstillstånd, vilken senare förlängdes flera gånger. Men år 2020 konstaterade myndigheterna att hotellet expanderat utöver tillåtna gränser, med bland annat anläggningar och strukturer som hindrar tillträde till stranden. I februari samma år beslutade miljödepartementet att tillståndet skulle återkallas och hotellet rivas.
Regionstyret på Kanarieöarna har ifrågasatt centralregeringens rätt att fatta detta beslut och har åberopat att kustfrågorna ligger inom det regionala ansvaret. Författningsdomstolen avvisade dock dessa argument och fastställde att beslutet ligger inom den centrala statens behörighet. Enligt elDiario.es innebär detta att processen för att riva hotellet kan inledas, även om sådana åtgärder ofta tar åratal att genomföra. Hotel Oliva Beach befinns av miljödepartementet ha brutit mot gällande kustnormer och ska därför rivas.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 41769
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Migranterna på båten som förolyckades endast sex kilometer utanför El Hierro, hade enligt en talesman för det kanariska regionstyret varit två dagar utan vatten och mat. Det ledde till en desperat situation där många ombord började dricka saltvatten. När båten upptäcktes och räddningsinsatsen påbörjades av den spanska kustbevakningen spreds panik ombord, vilket orsakade att båten välte.
Båten hade lämnat Nuadibú, i Mauretanien, sex dagar tidigare med upp till 90 personer ombord, varav 27 har överlevt. Bland överlevarna finns fyra minderåriga. Räddningsoperationen pågår fortfarande för att hitta de 48 försvunna personerna. Insatsen inkluderar fartyg, helikoptrar och patrullbåtar från både sjöräddningstjänsten och Guardia Civil.
Enligt det kanariska räddningscentret har en av de nio omkomna bekräftats vara ett barn. Båten kapsejsade under räddningsoperationen när passagerarna samlades på ena sidan, vilket förvärrades av nattliga och svåra väderförhållanden med vindar på cirka 20 knop.
Allt tyder på att det är fråga om den största enskilda flyktingtragedin som hittills inträffat vid Kanarieöarna, som regelbundet tvingas undsätta migranter och bärga döda kroppar.
Ännu fler migranter uppges dock ha mist livet bara några dygn tidigare, även om deras flyktingbåt förliste nära den afrikanska kusten. Det var en gummibåt med 57 migranter ombord som välte i närheten av El Aaiún, i Västsahara. Bland de omkomna finns 14 kvinnor, en flicka och två spädbarn, enligt uppgifter från hjälporganisationen Caminando Fronteras, som fått informationen från anhöriga till de två enda överlevande.
De två kvinnliga överlevarna räddades av fiskare, som fann dem drivande på vrakdelar från den uppblåsbara båten. Gummibåten hade lämnat Tan-Tan i södra Marocko med målet att nå Lanzarote. De överlevande kvinnorna fördes till ett sjukhus i El Aaiún av marockanska myndigheter.
Enligt Röda Korset räddades förra veckan 1.103 migranter av den spanska sjöräddningstjänsten från 20 olika gummibåtar och mindre fartyg på väg mot Lanzarote och Fuerteventura, vilket visar på den ökande migrationen från platser som Tan-Tan och El Aaiún.
[ingress] => Minst nio personer har omkommit och 48 saknas efter att en flyktingbåt med omkring 90 migranter ombord kapsejsat natten till den 28 september nära ön El Hierro, på Kanarieöarna. Bara några dagar tidigare förlorade 57 migranter livet då en annan flyktingbåt välte när de försökte ta sig till Lanzarote.
[headline] => Fler än hundra migranter befaras döda i två förlisningar
[page] => 0
[modified] => 20240929075941
[created] => 20240929075718
[publishStart] => 20240929083000
[publishStop] => 20250328065759
[fullArticle] => Fler än hundra migranter befaras döda i två förlisningar Minst nio personer har omkommit och 48 saknas efter att en flyktingbåt med omkring 90 migranter ombord kapsejsat natten till den 28 september nära ön El Hierro, på Kanarieöarna. Bara några dagar tidigare förlorade 57 migranter livet då en annan flyktingbåt välte när de försökte ta sig till Lanzarote. Migranterna på båten som förolyckades endast sex kilometer utanför El Hierro, hade enligt en talesman för det kanariska regionstyret varit två dagar utan vatten och mat. Det ledde till en desperat situation där många ombord började dricka saltvatten. När båten upptäcktes och räddningsinsatsen påbörjades av den spanska kustbevakningen spreds panik ombord, vilket orsakade att båten välte.
Båten hade lämnat Nuadibú, i Mauretanien, sex dagar tidigare med upp till 90 personer ombord, varav 27 har överlevt. Bland överlevarna finns fyra minderåriga. Räddningsoperationen pågår fortfarande för att hitta de 48 försvunna personerna. Insatsen inkluderar fartyg, helikoptrar och patrullbåtar från både sjöräddningstjänsten och Guardia Civil.
Enligt det kanariska räddningscentret har en av de nio omkomna bekräftats vara ett barn. Båten kapsejsade under räddningsoperationen när passagerarna samlades på ena sidan, vilket förvärrades av nattliga och svåra väderförhållanden med vindar på cirka 20 knop.
Allt tyder på att det är fråga om den största enskilda flyktingtragedin som hittills inträffat vid Kanarieöarna, som regelbundet tvingas undsätta migranter och bärga döda kroppar.
Ännu fler migranter uppges dock ha mist livet bara några dygn tidigare, även om deras flyktingbåt förliste nära den afrikanska kusten. Det var en gummibåt med 57 migranter ombord som välte i närheten av El Aaiún, i Västsahara. Bland de omkomna finns 14 kvinnor, en flicka och två spädbarn, enligt uppgifter från hjälporganisationen Caminando Fronteras, som fått informationen från anhöriga till de två enda överlevande.
De två kvinnliga överlevarna räddades av fiskare, som fann dem drivande på vrakdelar från den uppblåsbara båten. Gummibåten hade lämnat Tan-Tan i södra Marocko med målet att nå Lanzarote. De överlevande kvinnorna fördes till ett sjukhus i El Aaiún av marockanska myndigheter.
Enligt Röda Korset räddades förra veckan 1.103 migranter av den spanska sjöräddningstjänsten från 20 olika gummibåtar och mindre fartyg på väg mot Lanzarote och Fuerteventura, vilket visar på den ökande migrationen från platser som Tan-Tan och El Aaiún. Den spanska räddningstjänsten har inte lyckats undvika den enskilt största flyktingtragedin hittills vid Kanarieöarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 41720
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Operationen, som går under namnet ”Martyr”, startade för över fyra månader sedan av Guardia Civil i Santa Cruz de Tenerife. Den inleddes efter att misstankar om oegentligheter hade framkommit kring hanteringen av bötesbetalningar. Utredningen har skötts under stor diskretion för att samla bevis mot de misstänkta poliserna.
De två polischeferna har enligt utredningen systematiskt behållit pengar som betalats in av utländska medborgare som fått böter för olika trafikförseelser. Dessa bötesbelopp skulle ha rapporterats till kommunen och bokförts korrekt, men de gripna tjänstemännen misstänks ha undanhållit betalningarna och behållit pengarna själva.
Vid husrannsakningar hos de misstänkta har det, enligt nyhetsbyrån Europa Press, hittats stora mängder dokumentation som styrker omfattningen av brotten. Det rör sig bland annat om hundratals bötesbeslut som inte hade rapporterats eller registrerats korrekt. Polisen har också beslagtagit tiotusentals euro i kontanter, vilket tros vara en del av de pengar som förskingrats.
De gripna misstänks ha förskingrat betydande belopp under flera år. Myndigheterna arbetar nu med att kartlägga den exakta omfattningen av de ekonomiska oegentligheterna och identifiera fler möjliga inblandade.
[ingress] => Guardia Civil har gripit två högt uppsatta tjänstemän inom lokalpolisen på Tenerife, misstänkta för förskingring av offentliga medel. De anklagas för att sedan flera år ha lagt beslag på böter som betalats av utländska medborgare som inte är bosatta på Kanarieöarna.
[headline] => Utlänningars böter hamnade i polischefers fickor
[page] => 0
[modified] => 20240917091821
[created] => 20240916092314
[publishStart] => 20240921120000
[publishStop] => 20250315082359
[fullArticle] => Utlänningars böter hamnade i polischefers fickor Guardia Civil har gripit två högt uppsatta tjänstemän inom lokalpolisen på Tenerife, misstänkta för förskingring av offentliga medel. De anklagas för att sedan flera år ha lagt beslag på böter som betalats av utländska medborgare som inte är bosatta på Kanarieöarna. Operationen, som går under namnet ”Martyr”, startade för över fyra månader sedan av Guardia Civil i Santa Cruz de Tenerife. Den inleddes efter att misstankar om oegentligheter hade framkommit kring hanteringen av bötesbetalningar. Utredningen har skötts under stor diskretion för att samla bevis mot de misstänkta poliserna.
De två polischeferna har enligt utredningen systematiskt behållit pengar som betalats in av utländska medborgare som fått böter för olika trafikförseelser. Dessa bötesbelopp skulle ha rapporterats till kommunen och bokförts korrekt, men de gripna tjänstemännen misstänks ha undanhållit betalningarna och behållit pengarna själva.
Vid husrannsakningar hos de misstänkta har det, enligt nyhetsbyrån Europa Press, hittats stora mängder dokumentation som styrker omfattningen av brotten. Det rör sig bland annat om hundratals bötesbeslut som inte hade rapporterats eller registrerats korrekt. Polisen har också beslagtagit tiotusentals euro i kontanter, vilket tros vara en del av de pengar som förskingrats.
De gripna misstänks ha förskingrat betydande belopp under flera år. Myndigheterna arbetar nu med att kartlägga den exakta omfattningen av de ekonomiska oegentligheterna och identifiera fler möjliga inblandade. Omfattningen av härvan är ännu oklar, men befinns ha pågått inom lokalpolisen på Tenerife i flera år.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 41711
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Franciskus bekräftade under en presskonferens på sitt flyg hem från en resa i Asien och Oceanien att han överväger att besöka Kanarieöarna. Den 87-årige påven nämnde inledningsvis att resan skulle kunna bli en del av en större tur, möjligen som en mellanlandning på väg till Argentina. Dock verkar det nu mer sannolikt att ett besök på Kanarieöarna skulle utgöra en separat resa. Påven har ännu inte fattat ett definitivt beslut om sin resa till Argentina, sitt hemland, och betonade att det fortfarande finns flera saker att lösa innan ett sådant besök kan ske, enligt tidningen El Confidencial.
Under de senaste månaderna har Kanarieöarna mottagit ett stort antal migranter. Bara under juli och augusti anlände 6.267 personer, vilket är det högsta antalet under dessa månader sedan statistik började föras. Totalt har 25.524 personer nått öarna fram till september, en ökning med 123 procent jämfört med samma period 2023. Situationen har beskrivits som en humanitär nödsituation och påven har tidigare visat sitt engagemang i migrationskriser, genom besök till platser som italienska Lampedusa och grekiska Lesbos.
Om resan till Kanarieöarna blir verklighet, kommer Franciskus att bli den första påven att besöka ögruppen och även göra sitt första officiella besök i Spanien.
[ingress] => Påven Franciskus I har uttryckt sin avsikt att besöka Kanarieöarna för att visa sitt stöd, med anledning av pågående flyktingkrisen. Över 25.000 migranter har anlänt till öarna hittills i år, vilket utgör ett rekord och en allvarlig humanitär utmaning.
[headline] => Påven planerar resa till spanska ögruppen
[page] => 0
[modified] => 20240917074222
[created] => 20240914164841
[publishStart] => 20240918170000
[publishStop] => 20250313154859
[fullArticle] => Påven planerar resa till spanska ögruppen Påven Franciskus I har uttryckt sin avsikt att besöka Kanarieöarna för att visa sitt stöd, med anledning av pågående flyktingkrisen. Över 25.000 migranter har anlänt till öarna hittills i år, vilket utgör ett rekord och en allvarlig humanitär utmaning. Franciskus bekräftade under en presskonferens på sitt flyg hem från en resa i Asien och Oceanien att han överväger att besöka Kanarieöarna. Den 87-årige påven nämnde inledningsvis att resan skulle kunna bli en del av en större tur, möjligen som en mellanlandning på väg till Argentina. Dock verkar det nu mer sannolikt att ett besök på Kanarieöarna skulle utgöra en separat resa. Påven har ännu inte fattat ett definitivt beslut om sin resa till Argentina, sitt hemland, och betonade att det fortfarande finns flera saker att lösa innan ett sådant besök kan ske, enligt tidningen El Confidencial.
Under de senaste månaderna har Kanarieöarna mottagit ett stort antal migranter. Bara under juli och augusti anlände 6.267 personer, vilket är det högsta antalet under dessa månader sedan statistik började föras. Totalt har 25.524 personer nått öarna fram till september, en ökning med 123 procent jämfört med samma period 2023. Situationen har beskrivits som en humanitär nödsituation och påven har tidigare visat sitt engagemang i migrationskriser, genom besök till platser som italienska Lampedusa och grekiska Lesbos.
Om resan till Kanarieöarna blir verklighet, kommer Franciskus att bli den första påven att besöka ögruppen och även göra sitt första officiella besök i Spanien. Den planerade resan till Kanarieöarna skulle utgöra den argentinske påvens första officiella besök i Spanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 41734
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Attacken ägde rum den 16 september när kvinnan befann sig ombord på en brittisk katamaran, 'Dalliance Chichester', som hade seglat från Las Palmas på Gran Canaria. Fartyget befann sig 180 kilometer öster om Dajla, i Västafrika, när hajattacken inträffade.
Den spanska sjöräddningstjänsten, som ansvarar för området i samarbete med marockanska myndigheter, larmades vid fyratiden på måndagseftermiddagen. En helikopter från det spanska flygvapnets räddningstjänst skickades från Gran Canaria och lyckades hämta upp kvinnan vid 20-tiden.
Under räddningsoperationen förlorade kvinnan, som hade fått ett av sina ben avslitna i attacken, medvetandet och drabbades av hjärtstillestånd. Hon avled på väg till Las Palmas, där hon skulle ha förts till sjukhuset Doctor Negrín.
Händelsen bedöms som ovanlig, då det endast har rapporterats sex hajincidenter vid Kanarieöarna tidigare, ingen av dem med dödlig utgång. Detta är sålunda den första dokumenterade dödliga hajattacken i området, rapporterar tidningen El Mundo.
[ingress] => En 30-årig tysk kvinna har avlidit ombord på en räddningshelikopter efter att hon blivit attackerad av en haj 514 kilometer från Kanarieöarna. Trots insatser från den spanska räddningstjänsten gick hennes liv inte att rädda.
[headline] => Dödlig hajattack utanför Kanarieöarna
[page] => 0
[modified] => 20240918044655
[created] => 20240918044602
[publishStart] => 20240918083000
[publishStop] => 20250317034659
[fullArticle] => Dödlig hajattack utanför Kanarieöarna En 30-årig tysk kvinna har avlidit ombord på en räddningshelikopter efter att hon blivit attackerad av en haj 514 kilometer från Kanarieöarna. Trots insatser från den spanska räddningstjänsten gick hennes liv inte att rädda. Attacken ägde rum den 16 september när kvinnan befann sig ombord på en brittisk katamaran, 'Dalliance Chichester', som hade seglat från Las Palmas på Gran Canaria. Fartyget befann sig 180 kilometer öster om Dajla, i Västafrika, när hajattacken inträffade.
Den spanska sjöräddningstjänsten, som ansvarar för området i samarbete med marockanska myndigheter, larmades vid fyratiden på måndagseftermiddagen. En helikopter från det spanska flygvapnets räddningstjänst skickades från Gran Canaria och lyckades hämta upp kvinnan vid 20-tiden.
Under räddningsoperationen förlorade kvinnan, som hade fått ett av sina ben avslitna i attacken, medvetandet och drabbades av hjärtstillestånd. Hon avled på väg till Las Palmas, där hon skulle ha förts till sjukhuset Doctor Negrín.
Händelsen bedöms som ovanlig, då det endast har rapporterats sex hajincidenter vid Kanarieöarna tidigare, ingen av dem med dödlig utgång. Detta är sålunda den första dokumenterade dödliga hajattacken i området, rapporterar tidningen El Mundo. Trots insats av den spanska räddningstjänsten vid internationella vatten gick kvinnans liv inte att rädda.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Kanarieöarna
Svensk räddad till livet på Gran Canaria
KANARIEÖARNA. En 71-årig svensk man har räddats ur vattnet vid Playa de Costalegre i Mogán, på Gran Canaria, efter att ha varit nära att drunkna. En snabb insats av en strandvakt och en solstolsuthyrare blev avgörande.[läs mer]
Svår vattenbrist på Gran Canaria
KANARIEÖARNA. Vattenreservoarerna på Gran Canaria har inlett 2025 med rekordlåga tillgångar. Fem av åtta reservoarer är tekniskt sett torrlagda, vilket förvärrar öns vattenkris.[läs mer]
Exploaterade av den som påstods skydda dem
KANARIEÖARNA. Den tidigare chefen för Civilförsvaret i Santa Cruz de Tenerife har gripits, anklagad för att ha utnyttjat minst 16 migranter, inklusive sju minderåriga, både arbetsmässigt och sexuellt.[läs mer]
Hård storm på Kanarieöarna
KANARIEÖARNA. Regionstyret på Kanarieöarna har beslutat att ställa in skolundervisningen måndagen den 16 december på öarna El Hierro, La Gomera och delar av Tenerife, inklusive i universitetet i La Laguna. Anledningen är att ovädret Dorothea väntas föra med sig vindar på mer än 130 kilometer i timmen.[läs mer]
Ny flyktingtragedi vid El Hierro
KANARIEÖARNA. Sex personer miste livet när fyra båtar med migranter den 10 december nådde El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. Över 280 personer räddades och sjukhuset på ön blev kraftigt belastat.[läs mer]
Revolutionerande avsaltningsanläggning
KANARIEÖARNA. En ny portabel avsaltningsanläggning har tagits i bruk på Kanarieöarna för att motverka den allvarliga torkan. Modellen uppges vara en internationell milstolpe och kan komma att hamna i Guinness rekordbok.[läs mer]
Kinas president övernattade i Las Palmas
KANARIEÖARNA. Xi Jinping, president i Kina, gjorde den 13 november ett tekniskt stopp på Gran Canaria som varade 19 timmar, på väg till Peru. Besöket medförde omfattande säkerhetsåtgärder och inkluderade möten med lokala politiker.[läs mer]
Ny flyktingvåg med många dödsoffer
KANARIEÖARNA. De senaste dagarna har Kanarieöarna upplevt en ny våg av flyktingbåtar och tragedier till havs. Medan räddningsinsatser lyckats rädda hundratals liv, har minst 55 migranter omkommit under försöken att nå den spanska ögruppen.[läs mer]
Största flyktingbåten att nå Gran Canaria
KANARIEÖARNA. Sammanlagt 231 migranter fanns ombord på den hittills största flyktingbåt som tagits emot på Gran Canaria och som anlände den 20 oktober. Av migranterna var 58 minderåriga och 13 kvinnor och tre personer behövde föras till sjukhus.[läs mer]
Öbor tvingas bo i båtar
KANARIEÖARNA. Skyhöga bostadskostnader i Las Palmas, på Gran Canaria, tvingar allt fler invånare att flytta till båtar. Trots att hamnordningar officiellt inte tillåter permanent boende på båtar, har det blivit en sista utväg för många som inte har råd med de höga hyrorna i staden.[läs mer]
Klartecken för rivning av hotell på Fuerteventura
KANARIEÖARNA. Den spanska Författningsdomstolen har avvisat ett överklagande från regionstyret på Kanarieöarna, vilket banar väg för rivningen av hotell Oliva Beach på Fuerteventura. Anläggningen befinns nämligen strida mot de statliga kustnormerna.[läs mer]
Fler än hundra migranter befaras döda i två förlisningar
KANARIEÖARNA. Minst nio personer har omkommit och 48 saknas efter att en flyktingbåt med omkring 90 migranter ombord kapsejsat natten till den 28 september nära ön El Hierro, på Kanarieöarna. Bara några dagar tidigare förlorade 57 migranter livet då en annan flyktingbåt välte när de försökte ta sig till Lanzarote.[läs mer]
Utlänningars böter hamnade i polischefers fickor
KANARIEÖARNA. Guardia Civil har gripit två högt uppsatta tjänstemän inom lokalpolisen på Tenerife, misstänkta för förskingring av offentliga medel. De anklagas för att sedan flera år ha lagt beslag på böter som betalats av utländska medborgare som inte är bosatta på Kanarieöarna.[läs mer]
Påven planerar resa till spanska ögruppen
KANARIEÖARNA. Påven Franciskus I har uttryckt sin avsikt att besöka Kanarieöarna för att visa sitt stöd, med anledning av pågående flyktingkrisen. Över 25.000 migranter har anlänt till öarna hittills i år, vilket utgör ett rekord och en allvarlig humanitär utmaning.[läs mer]
Dödlig hajattack utanför Kanarieöarna
KANARIEÖARNA. En 30-årig tysk kvinna har avlidit ombord på en räddningshelikopter efter att hon blivit attackerad av en haj 514 kilometer från Kanarieöarna. Trots insatser från den spanska räddningstjänsten gick hennes liv inte att rädda.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
  |
|
| |||||
