Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 42723
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Efter en mer dämpad marknad 2023 bidrog sjunkande räntor och bättre lånevillkor till att öka efterfrågan. Under årets sista månader fortsatte försäljningen att stiga, trots rekordhöga bostadspriser. I genomsnitt kostade en bostad 2.086 euro per kvadratmeter, vilket är det högsta registrerade priset någonsin, rapporterar El País.

Andrahandsbostäder dominerade marknaden med 506.867 sålda enheter, men nyproduktion ökade kraftigt med 23,4 procent till 135.052 transaktioner – den högsta siffran sedan 2013. Geografiskt sett ledde Andalusien, Valencia och Katalonien försäljningen, medan mindre marknader som La Rioja och Galicien såg de största procentuella ökningarna.

Analytiker tror att trenden kan fortsätta under 2025, särskilt om räntorna förblir låga och efterfrågan fortsätter att växa. Samtidigt varnar experter för att det kan bli ännu svårare för unga och låginkomsttagare att köpa bostad.
            [ingress] => Den spanska bostadsmarknaden avslutade 2024 med 641.919 sålda bostäder, en ökning med tio procent jämfört med året innan, enligt statistikbyrån INE. Särskilt det andra halvåret präglades av en försäljningsökning som inte setts sedan fastighetsboomen 2007.
            [headline] => Liknande situation som under byggboomen
            [page] => 0
            [modified] => 20250224094424
            [created] => 20250222095625
            [publishStart] => 20250225070000
            [publishStop] => 20250821105659
            [fullArticle] => Liknande situation som under byggboomen Den spanska bostadsmarknaden avslutade 2024 med 641.919 sålda bostäder, en ökning med tio procent jämfört med året innan, enligt statistikbyrån INE. Särskilt det andra halvåret präglades av en försäljningsökning som inte setts sedan fastighetsboomen 2007. Efter en mer dämpad marknad 2023 bidrog sjunkande räntor och bättre lånevillkor till att öka efterfrågan. Under årets sista månader fortsatte försäljningen att stiga, trots rekordhöga bostadspriser. I genomsnitt kostade en bostad 2.086 euro per kvadratmeter, vilket är det högsta registrerade priset någonsin, rapporterar El País.

Andrahandsbostäder dominerade marknaden med 506.867 sålda enheter, men nyproduktion ökade kraftigt med 23,4 procent till 135.052 transaktioner – den högsta siffran sedan 2013. Geografiskt sett ledde Andalusien, Valencia och Katalonien försäljningen, medan mindre marknader som La Rioja och Galicien såg de största procentuella ökningarna.

Analytiker tror att trenden kan fortsätta under 2025, särskilt om räntorna förblir låga och efterfrågan fortsätter att växa. Samtidigt varnar experter för att det kan bli ännu svårare för unga och låginkomsttagare att köpa bostad. Ett flertal omständigheter i dagsläget liknar dem under byggboomen i Spanien i mitten av 2000-talet. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 42691
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Nedgången beror främst på den ekonomiska tillväxten, som uppgick till 3,2 procent under året. Trots detta ökade skuldens faktiska belopp med över 40 miljarder euro till mer än 1,6 biljoner euro, skriver El País.

Den spanska regeringen ser utvecklingen som ett steg i rätt riktning och har som mål att sänka statsskulden ytterligare – till 98,4 procent av BNP år 2027 och 76,8 procent år 2041. Den starka tillväxten har haft en större inverkan på skuldminskningen än reduceringen av budgetunderskottet, vars exakta siffror för 2024 väntas i mars.

På nationell nivå uppgick de autonoma regionernas samlade skuld till 336,4 miljarder euro, vilket motsvarar över 20 procent av BNP – långt över målet på 13 procent. En eventuell delvis avskrivning av denna skuld, en åtgärd som regeringen diskuterar med de autonoma regionerna, väntas bli en central fråga vid ett möte i det finanspolitiska rådet den 26 februari.

Kreditvärderingsinstitutet Morningstar DBRS anser att en skuldavskrivning skulle kunna underlätta för regionerna att nå sina ekonomiska mål, men påpekar samtidigt att politiska meningsskiljaktigheter kan försvåra genomförandet.
            [ingress] => Den spanska statsskulden uppgick vid slutet av 2024 till 101,8 procent av bruttonationalprodukten, enligt preliminära siffror från centralbanken Banco de España. Det innebär en minskning med drygt tre procentenheter jämfört med föregående år, då skulden låg på 105,1 procent.
            [headline] => Spaniens statsskuld sjunker men är fortsatt enorm
            [page] => 0
            [modified] => 20250219153327
            [created] => 20250219042148
            [publishStart] => 20250220070000
            [publishStop] => 20250818052159
            [fullArticle] => Spaniens statsskuld sjunker men är fortsatt enorm Den spanska statsskulden uppgick vid slutet av 2024 till 101,8 procent av bruttonationalprodukten, enligt preliminära siffror från centralbanken Banco de España. Det innebär en minskning med drygt tre procentenheter jämfört med föregående år, då skulden låg på 105,1 procent. Nedgången beror främst på den ekonomiska tillväxten, som uppgick till 3,2 procent under året. Trots detta ökade skuldens faktiska belopp med över 40 miljarder euro till mer än 1,6 biljoner euro, skriver El País.

Den spanska regeringen ser utvecklingen som ett steg i rätt riktning och har som mål att sänka statsskulden ytterligare – till 98,4 procent av BNP år 2027 och 76,8 procent år 2041. Den starka tillväxten har haft en större inverkan på skuldminskningen än reduceringen av budgetunderskottet, vars exakta siffror för 2024 väntas i mars.

På nationell nivå uppgick de autonoma regionernas samlade skuld till 336,4 miljarder euro, vilket motsvarar över 20 procent av BNP – långt över målet på 13 procent. En eventuell delvis avskrivning av denna skuld, en åtgärd som regeringen diskuterar med de autonoma regionerna, väntas bli en central fråga vid ett möte i det finanspolitiska rådet den 26 februari.

Kreditvärderingsinstitutet Morningstar DBRS anser att en skuldavskrivning skulle kunna underlätta för regionerna att nå sina ekonomiska mål, men påpekar samtidigt att politiska meningsskiljaktigheter kan försvåra genomförandet. Först 2027 väntas statsskulden hamna under 100 procent av Spaniens BNP. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 42530
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Den spanska regeringen har nyligen föreslagit en extra skatt på upp till 100 procent av överlåtelseskatten för icke-residenta köpare från länder utanför EU. Motiveringen är att minska spekulation och göra bostadsmarknaden mer tillgänglig för landets invånare. Denna köpargrupp stod dock för endast 2,5 procent av transaktionerna under första halvåret 2024 – motsvarande cirka 8.400 köp av totalt 340.000. Därför bedöms effekten bli begränsad. Samma mönster gällde för helåret 2023, då andelen köpare från länder utanför EU var strax över fyra procent, skriver El País.

Åtgärden skulle vidare främst omfatta exklusiva och dyra fastigheter, vilket inte löser det bredare problemet med bristen på prisvärda bostäder. Enligt José García Montalvo, professor vid universitetet Pompeu Fabra, krävs mer omfattande reformer, såsom investeringar i socialt boende, för att komma åt grundproblemen på marknaden.

Särskilda områden som Alicante och Mallorca, där utländska köpare dominerar marknaden, kan eventuellt påverkas i större utsträckning. Många experter ifrågasätter inte bara huruvida skatten verkligen kan minska hyror eller bostadspriser i allmänhet, utan även om åtgärden är juridiskt hållbar.
            [ingress] => Trots planerna på en kraftig skatt för bostadsköpare utanför EU väntas åtgärden ha obetydlig inverkan på Spaniens bostadsmarknad. Dessa köpare är visserligen köpstarka men utgör en liten del av alla fastighetsköp i landet.
            [headline] => Planerad bostadsskatt tillskrivs begränsad effekt
            [page] => 0
            [modified] => 20250217095935
            [created] => 20250126080401
            [publishStart] => 20250218070000
            [publishStop] => 20250725090459
            [fullArticle] => Planerad bostadsskatt tillskrivs begränsad effekt Trots planerna på en kraftig skatt för bostadsköpare utanför EU väntas åtgärden ha obetydlig inverkan på Spaniens bostadsmarknad. Dessa köpare är visserligen köpstarka men utgör en liten del av alla fastighetsköp i landet. Den spanska regeringen har nyligen föreslagit en extra skatt på upp till 100 procent av överlåtelseskatten för icke-residenta köpare från länder utanför EU. Motiveringen är att minska spekulation och göra bostadsmarknaden mer tillgänglig för landets invånare. Denna köpargrupp stod dock för endast 2,5 procent av transaktionerna under första halvåret 2024 – motsvarande cirka 8.400 köp av totalt 340.000. Därför bedöms effekten bli begränsad. Samma mönster gällde för helåret 2023, då andelen köpare från länder utanför EU var strax över fyra procent, skriver El País.

Åtgärden skulle vidare främst omfatta exklusiva och dyra fastigheter, vilket inte löser det bredare problemet med bristen på prisvärda bostäder. Enligt José García Montalvo, professor vid universitetet Pompeu Fabra, krävs mer omfattande reformer, såsom investeringar i socialt boende, för att komma åt grundproblemen på marknaden.

Särskilda områden som Alicante och Mallorca, där utländska köpare dominerar marknaden, kan eventuellt påverkas i större utsträckning. Många experter ifrågasätter inte bara huruvida skatten verkligen kan minska hyror eller bostadspriser i allmänhet, utan även om åtgärden är juridiskt hållbar. Mindre än fem procent av fastighetsköpen i Spanien görs av medborgare från länder utanför EU och det rör sig ofta om lyxbostäder. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 42649
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det som antagits är en modifierad version av ett tidigare dekret som röstades ned två veckor tidigare av högeroppositionen, inklusive Junts per Catalunya. Det första förslaget kritiserades för att innehålla alltför många olika åtgärder i ett och samma paket. Efter förhandlingar med Junts ströks vissa ekonomiska och skattemässiga åtgärder, vilket ledde till att både Junts och PP till slut röstade ja, rapporterar Europa Press.

Ett flertal regeringsrepresentanter har ifrågasatt PP:s hållning, då de nu röstat för flera åtgärder som de tidigare förkastat. Oppositionspartiet försvarar sitt beslut genom att påpeka att det nuvarande dekretet innehåller färre åtgärder än det ursprungliga, även om partiet fortfarande motsätter sig vissa av de inkluderade punkterna. Junts uppger å sin sida att de hade varit mer benägna att stödja det första förslaget om regeringen hade fokuserat på de mest akuta åtgärderna redan från början.

Trots meningsskiljaktigheterna röstades dekretet igenom och kongressen beslutade enhälligt att vidare behandla det som ett lagförslag, vilket kan öppna för ytterligare ändringar.
            [ingress] => Riksparlamentet har godkänt ett lagdekret som bland annat inkluderar en höjning av pensionerna, en förlängning av transportsubventionerna och stöd till personer drabbade av översvämningarna förra året. Dekretet, det andra av sitt slag i år, fick stöd av samtliga partier utom Vox, som röstade emot.
            [headline] => Pensionshöjningarna och transportsubventionerna i hamn
            [page] => 0
            [modified] => 20250213085702
            [created] => 20250213085617
            [publishStart] => 20250214070000
            [publishStop] => 20250812095659
            [fullArticle] => Pensionshöjningarna och transportsubventionerna i hamn Riksparlamentet har godkänt ett lagdekret som bland annat inkluderar en höjning av pensionerna, en förlängning av transportsubventionerna och stöd till personer drabbade av översvämningarna förra året. Dekretet, det andra av sitt slag i år, fick stöd av samtliga partier utom Vox, som röstade emot. Det som antagits är en modifierad version av ett tidigare dekret som röstades ned två veckor tidigare av högeroppositionen, inklusive Junts per Catalunya. Det första förslaget kritiserades för att innehålla alltför många olika åtgärder i ett och samma paket. Efter förhandlingar med Junts ströks vissa ekonomiska och skattemässiga åtgärder, vilket ledde till att både Junts och PP till slut röstade ja, rapporterar Europa Press.

Ett flertal regeringsrepresentanter har ifrågasatt PP:s hållning, då de nu röstat för flera åtgärder som de tidigare förkastat. Oppositionspartiet försvarar sitt beslut genom att påpeka att det nuvarande dekretet innehåller färre åtgärder än det ursprungliga, även om partiet fortfarande motsätter sig vissa av de inkluderade punkterna. Junts uppger å sin sida att de hade varit mer benägna att stödja det första förslaget om regeringen hade fokuserat på de mest akuta åtgärderna redan från början.

Trots meningsskiljaktigheterna röstades dekretet igenom och kongressen beslutade enhälligt att vidare behandla det som ett lagförslag, vilket kan öppna för ytterligare ändringar. Trots anklagelser om en regeringskris var det den 12 februari stundtals en uppsluppen stämning mellan regeringschefen Pedro Sánchez och ministrarna Yolanda Díaz och Sara Aagesen. Foto: PSOE 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 42620
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Höga räntor i början av 2024 gav bankerna betydande intäktsökningar, särskilt genom högre räntor på exempelvis bolån. Samtidigt var inlåningsräntorna fortsatt låga, vilket bidrog till de stora vinsterna. Trots att Europeiska centralbanken (ECB) sänkte räntorna från 4,0 till 2,75 procent under året, kompenserades detta genom ökad utlåning, särskilt på bolånemarknaden, rapporterar El País.

Santander toppade vinstlistan med 12,6 miljarder euro, en ökning med 13,5 procent. Banken har även meddelat ett återköpsprogram av aktier på tio miljarder euro inom två år. BBVA ökade sina vinster med 25,4 procent och nådde för första gången över tio miljarder euro, delvis tack vare affärer på tillväxtmarknader som Mexiko och Brasilien.

CaixaBank redovisade en vinst på 5,8 miljarder euro, en ökning med 20,2 procent, medan Sabadell, Bankinter och Unicaja också såg kraftiga uppgångar i sina resultat. Bankinter närmade sig en miljard euro i vinst, medan Unicaja mer än fördubblade sitt resultat till 573 miljoner euro.
            [ingress] => De sex största spanska bankerna – Santander, BBVA, CaixaBank, Sabadell, Bankinter och Unicaja – har tillsammans uppnått historiskt höga vinster under 2024, trots en nedgång i räntorna under andra halvåret. Den sammanlagda vinsten uppgick till 31,8 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på 20,5 procent jämfört med föregående år.
            [headline] => De spanska bankerna noterar nya rekordvinster
            [page] => 0
            [modified] => 20250213114652
            [created] => 20250209100209
            [publishStart] => 20250211070000
            [publishStop] => 20250808110259
            [fullArticle] => De spanska bankerna noterar nya rekordvinster De sex största spanska bankerna – Santander, BBVA, CaixaBank, Sabadell, Bankinter och Unicaja – har tillsammans uppnått historiskt höga vinster under 2024, trots en nedgång i räntorna under andra halvåret. Den sammanlagda vinsten uppgick till 31,8 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på 20,5 procent jämfört med föregående år. Höga räntor i början av 2024 gav bankerna betydande intäktsökningar, särskilt genom högre räntor på exempelvis bolån. Samtidigt var inlåningsräntorna fortsatt låga, vilket bidrog till de stora vinsterna. Trots att Europeiska centralbanken (ECB) sänkte räntorna från 4,0 till 2,75 procent under året, kompenserades detta genom ökad utlåning, särskilt på bolånemarknaden, rapporterar El País.

Santander toppade vinstlistan med 12,6 miljarder euro, en ökning med 13,5 procent. Banken har även meddelat ett återköpsprogram av aktier på tio miljarder euro inom två år. BBVA ökade sina vinster med 25,4 procent och nådde för första gången över tio miljarder euro, delvis tack vare affärer på tillväxtmarknader som Mexiko och Brasilien.

CaixaBank redovisade en vinst på 5,8 miljarder euro, en ökning med 20,2 procent, medan Sabadell, Bankinter och Unicaja också såg kraftiga uppgångar i sina resultat. Bankinter närmade sig en miljard euro i vinst, medan Unicaja mer än fördubblade sitt resultat till 573 miljoner euro. Santander noterar det största resultatet 2024 av de sex stora spanska bankerna. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 42595
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Antalet registrerade arbetslösa steg under årets första månad med 38.725 personer. Det är i sig en mindre ökning än tidigare år.

Jobbförlusten drabbade främst handelssektorn (-48.363 jobb) och hotell- och restaurangbranschen (-47.630 jobb), men även administrativa tjänster, vård och offentlig förvaltning påverkades. Kvinnor var särskilt utsatta, med 133.334 färre arbetstillfällen, vilket innebär att antalet sysselsatta kvinnor föll under tiomiljonersstrecket igen, rapporterar El País

Trots den negativa utvecklingen under januari visar långsiktiga trender en mer positiv bild. Antalet sysselsatta i Spanien är det högsta någonsin för en januarimånad (21,09 miljoner), och arbetslösheten är den lägsta sedan 2008. Ekonomidepartementet räknar med fortsatt jobbtillväxt under 2025 och 2026.
            [ingress] => Sysselsättningen i Spanien sjönk kraftigt i januari, med 242.000 färre jobb jämfört med december. Detta motsvarar en nedgång på 1,13 procent och är den största minskningen sedan 2020.
            [headline] => Många jobb förlorade efter julhandeln
            [page] => 0
            [modified] => 20250205062701
            [created] => 20250205061944
            [publishStart] => 20250206070000
            [publishStop] => 20250804071959
            [fullArticle] => Många jobb förlorade efter julhandeln Sysselsättningen i Spanien sjönk kraftigt i januari, med 242.000 färre jobb jämfört med december. Detta motsvarar en nedgång på 1,13 procent och är den största minskningen sedan 2020. Antalet registrerade arbetslösa steg under årets första månad med 38.725 personer. Det är i sig en mindre ökning än tidigare år.

Jobbförlusten drabbade främst handelssektorn (-48.363 jobb) och hotell- och restaurangbranschen (-47.630 jobb), men även administrativa tjänster, vård och offentlig förvaltning påverkades. Kvinnor var särskilt utsatta, med 133.334 färre arbetstillfällen, vilket innebär att antalet sysselsatta kvinnor föll under tiomiljonersstrecket igen, rapporterar El País

Trots den negativa utvecklingen under januari visar långsiktiga trender en mer positiv bild. Antalet sysselsatta i Spanien är det högsta någonsin för en januarimånad (21,09 miljoner), och arbetslösheten är den lägsta sedan 2008. Ekonomidepartementet räknar med fortsatt jobbtillväxt under 2025 och 2026. Nära en kvarts miljon arbetsplatser försvann i Spanien i januari. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 42578
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt El País förutser regeringen att mer än en miljon nya arbetstillfällen kommer att skapas mellan 2025 och 2026, vilket skulle höja sysselsättningen till 23 miljoner personer. Den positiva prognosen står i kontrast till eurozonens förväntade tillväxt på endast 1,1 procent under samma period, enligt Europeiska centralbanken. Spaniens ekonomi fortsätter att överträffa flera av de stora europeiska ekonomierna, där Tyskland och Frankrike nyligen rapporterade negativa tillväxtsiffror.

Bland de faktorer som bidrar till Spaniens tillväxt finns en återhämtning i privat konsumtion, stabil offentlig konsumtion, inflödet av EU-stödmedel, stark turism och ökande export av företagstjänster. Dessutom spelar en ökad invandring en viktig roll i arbetsmarknadens utveckling. Regeringen pekar på att tillväxten nu är mer balanserad än tidigare, vilket skiljer sig från tidigare expansionsfaser som varit beroende av specifika sektorer.

Förväntningarna på investeringar är särskilt avgörande, då de tidigare har släpat efter återhämtningen efter pandemin. Med en avmattning av räntenivåerna spår regeringen att investeringar kommer att bli en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk aktivitet nästa år. Dessutom väntas privat konsumtion fortsätta öka, vilket medför en ökad import men också en mer dynamisk inhemsk marknad.

Trots den starka utvecklingen återstår ekonomiska utmaningar, inklusive behovet av att hantera den offentliga skulden och den åldrande befolkningen samt att säkerställa att investeringar i bostadsmarknaden matchar den demografiska utvecklingen. Regeringen betonar att även om produktiviteten har förbättrats, kvarstår den som en central utmaning för att hålla jämna steg med andra europeiska ekonomier.
            [ingress] => Spaniens regering har justerat upp sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2025 till 2,6 procent, vilket är en ökning med två tiondelar jämfört med tidigare uppskattningar. Prognosen bygger på en förväntad återhämtning av investeringar, en fortsatt robust inhemsk konsumtion samt en stabil arbetsmarknad.
            [headline] => Regeringen höjer sina tillväxtförväntningar
            [page] => 0
            [modified] => 20250204101324
            [created] => 20250203094128
            [publishStart] => 20250205070000
            [publishStop] => 20250802104159
            [fullArticle] => Regeringen höjer sina tillväxtförväntningar Spaniens regering har justerat upp sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2025 till 2,6 procent, vilket är en ökning med två tiondelar jämfört med tidigare uppskattningar. Prognosen bygger på en förväntad återhämtning av investeringar, en fortsatt robust inhemsk konsumtion samt en stabil arbetsmarknad. Enligt El País förutser regeringen att mer än en miljon nya arbetstillfällen kommer att skapas mellan 2025 och 2026, vilket skulle höja sysselsättningen till 23 miljoner personer. Den positiva prognosen står i kontrast till eurozonens förväntade tillväxt på endast 1,1 procent under samma period, enligt Europeiska centralbanken. Spaniens ekonomi fortsätter att överträffa flera av de stora europeiska ekonomierna, där Tyskland och Frankrike nyligen rapporterade negativa tillväxtsiffror.

Bland de faktorer som bidrar till Spaniens tillväxt finns en återhämtning i privat konsumtion, stabil offentlig konsumtion, inflödet av EU-stödmedel, stark turism och ökande export av företagstjänster. Dessutom spelar en ökad invandring en viktig roll i arbetsmarknadens utveckling. Regeringen pekar på att tillväxten nu är mer balanserad än tidigare, vilket skiljer sig från tidigare expansionsfaser som varit beroende av specifika sektorer.

Förväntningarna på investeringar är särskilt avgörande, då de tidigare har släpat efter återhämtningen efter pandemin. Med en avmattning av räntenivåerna spår regeringen att investeringar kommer att bli en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk aktivitet nästa år. Dessutom väntas privat konsumtion fortsätta öka, vilket medför en ökad import men också en mer dynamisk inhemsk marknad.

Trots den starka utvecklingen återstår ekonomiska utmaningar, inklusive behovet av att hantera den offentliga skulden och den åldrande befolkningen samt att säkerställa att investeringar i bostadsmarknaden matchar den demografiska utvecklingen. Regeringen betonar att även om produktiviteten har förbättrats, kvarstår den som en central utmaning för att hålla jämna steg med andra europeiska ekonomier. Finansminister Carlos Cuerpo (PSOE) visar fortsatt optimism för den spanska ekonomin. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 42561
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Preliminära siffror från statistikinstitutet INE pekar på att den spanska ekonomin förra året överträffade tillväxten under 2023, som uppgick till 2,7 procent. Resultatet för 2024 var mer än tre gånger så starkt som EU-genomsnittet, som knappt nådde en procent, skriver El País.

Turismen nådde rekordnivåer trots stigande priser och enligt sysselsättningsstatistik skapades 468.000 nya jobb under året – där endast 59.000 gick till spanska medborgare. Resten tillskrevs invandrade arbetstagare eller personer med dubbelt medborgarskap, vilket bidrog till att kompensera den minskande inhemska arbetskraften. Samtidigt fortsatte hushållens konsumtion att återhämta sig, stödd av en genomsnittlig löneökning på fem procent, höjda pensioner och statliga stödåtgärder för att mildra inflationens effekter.

Trots den ekonomiska expansionen har produktiviteten bara ökat måttligt, då turism, invandring och offentlig konsumtion inte är sektorer som traditionellt driver hög produktivitet. En annan utmaning är att den privata investeringen har släpat efter, även om den visade tecken på återhämtning under årets sista månader i takt med sjunkande räntor.

Under fjärde kvartalet steg BNP med 0,8 procent, främst tack vare hushållens konsumtion och en uppgång i investeringar på 2,8 procent – den högsta ökningen på tre år. Däremot dämpades exporten samtidigt som importen ökade med 1,3 procent, vilket kan bli en utmaning framöver.

Trots vissa brister i produktivitet och investeringar förväntas Spaniens ekonomi fortsätta växa snabbare än övriga Europa under de kommande kvartalen.
            [ingress] => Spaniens bruttonationalprodukt ökade med 3,2 procent under 2024, drivet av en stark turistsektor och en betydande invandring som bidrog positivt till arbetsmarknaden. Tillväxten var betydligt högre än genomsnittet inom EU.
            [headline] => Nytt ekonomiskt styrkeprov
            [page] => 0
            [modified] => 20250202101608
            [created] => 20250130113224
            [publishStart] => 20250203070000
            [publishStop] => 20250729123259
            [fullArticle] => Nytt ekonomiskt styrkeprov Spaniens bruttonationalprodukt ökade med 3,2 procent under 2024, drivet av en stark turistsektor och en betydande invandring som bidrog positivt till arbetsmarknaden. Tillväxten var betydligt högre än genomsnittet inom EU. Preliminära siffror från statistikinstitutet INE pekar på att den spanska ekonomin förra året överträffade tillväxten under 2023, som uppgick till 2,7 procent. Resultatet för 2024 var mer än tre gånger så starkt som EU-genomsnittet, som knappt nådde en procent, skriver El País.

Turismen nådde rekordnivåer trots stigande priser och enligt sysselsättningsstatistik skapades 468.000 nya jobb under året – där endast 59.000 gick till spanska medborgare. Resten tillskrevs invandrade arbetstagare eller personer med dubbelt medborgarskap, vilket bidrog till att kompensera den minskande inhemska arbetskraften. Samtidigt fortsatte hushållens konsumtion att återhämta sig, stödd av en genomsnittlig löneökning på fem procent, höjda pensioner och statliga stödåtgärder för att mildra inflationens effekter.

Trots den ekonomiska expansionen har produktiviteten bara ökat måttligt, då turism, invandring och offentlig konsumtion inte är sektorer som traditionellt driver hög produktivitet. En annan utmaning är att den privata investeringen har släpat efter, även om den visade tecken på återhämtning under årets sista månader i takt med sjunkande räntor.

Under fjärde kvartalet steg BNP med 0,8 procent, främst tack vare hushållens konsumtion och en uppgång i investeringar på 2,8 procent – den högsta ökningen på tre år. Däremot dämpades exporten samtidigt som importen ökade med 1,3 procent, vilket kan bli en utmaning framöver.

Trots vissa brister i produktivitet och investeringar förväntas Spaniens ekonomi fortsätta växa snabbare än övriga Europa under de kommande kvartalen. Den spanska ekonomin växte förra året mer än tre gånger så mycket som EU-genomsnittet. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 42239
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Spanien har en av de lägsta andelarna arbetande nyblivna pensionärer i Europa, enligt en nyligen publicerad rapport från Eurostat. Endast 4,9 procent av pensionärerna i Spanien fortsätter att arbeta inom sex månader efter att ha börjat ta ut sin pension. Detta placerar Spanien tredje från botten bland de 30 undersökta länderna, före endast Grekland (4,2 procent) och Rumänien (1,7 procent). EU:s genomsnitt är 13 procent arbetande pensionärer, medan länder som Estland, Lettland och Sverige visar betydligt högre siffror med över 40 procent, skriver El País.

Den låga spanska siffran kopplas enligt experter till en lagstiftning som gör det svårt att kombinera arbete och pension. Detta kontrasterar starkt mot nordiska och baltiska länder, där arbetslivet förlängs av både kulturella faktorer och en mer flexibel lagstiftning.

Den spanska regeringen uppges överväga reformer för att underlätta del- och aktiv pension. Bland de planerade förändringarna finns att möjliggöra gradvis pensionering och förbättrade arbetsvillkor för äldre. Exempelvis ska kravet på fullständig arbetslivshistoria för aktiv pension slopas, vilket väntas gynna äldre med kortare yrkesbanor, särskilt kvinnor.

Trots den låga andelen arbetande pensionärer är ekonomisk nödvändighet inte en avgörande faktor för de flesta spanska pensionärer. Kulturella och strukturella faktorer gör att många spanjorer inte ser arbete efter pensionen som ett attraktivt alternativ.

Endast 19 procent av de som väljer att fortsätta arbeta i Spanien gör det för att klara sig ekonomiskt, vilket är lägre än EU-snittet på 28,6 procent och långt under nivåerna i exempelvis Cypern och Rumänien.
            [ingress] => Endast 4,9 procent av de nyblivna pensionärerna i Spanien fortsätter att arbeta, enligt en Eurostat-rapport. Detta är långt under EU-snittet på 13 procent och en stor kontrast till länder som Estland, där mer än hälften arbetar vidare.
            [headline] => Få spanjorer jobbar vidare vid pensionen
            [page] => 0
            [modified] => 20250131090921
            [created] => 20241211102133
            [publishStart] => 20250202070000
            [publishStop] => 20250609112159
            [fullArticle] => Få spanjorer jobbar vidare vid pensionen Endast 4,9 procent av de nyblivna pensionärerna i Spanien fortsätter att arbeta, enligt en Eurostat-rapport. Detta är långt under EU-snittet på 13 procent och en stor kontrast till länder som Estland, där mer än hälften arbetar vidare. Spanien har en av de lägsta andelarna arbetande nyblivna pensionärer i Europa, enligt en nyligen publicerad rapport från Eurostat. Endast 4,9 procent av pensionärerna i Spanien fortsätter att arbeta inom sex månader efter att ha börjat ta ut sin pension. Detta placerar Spanien tredje från botten bland de 30 undersökta länderna, före endast Grekland (4,2 procent) och Rumänien (1,7 procent). EU:s genomsnitt är 13 procent arbetande pensionärer, medan länder som Estland, Lettland och Sverige visar betydligt högre siffror med över 40 procent, skriver El País.

Den låga spanska siffran kopplas enligt experter till en lagstiftning som gör det svårt att kombinera arbete och pension. Detta kontrasterar starkt mot nordiska och baltiska länder, där arbetslivet förlängs av både kulturella faktorer och en mer flexibel lagstiftning.

Den spanska regeringen uppges överväga reformer för att underlätta del- och aktiv pension. Bland de planerade förändringarna finns att möjliggöra gradvis pensionering och förbättrade arbetsvillkor för äldre. Exempelvis ska kravet på fullständig arbetslivshistoria för aktiv pension slopas, vilket väntas gynna äldre med kortare yrkesbanor, särskilt kvinnor.

Trots den låga andelen arbetande pensionärer är ekonomisk nödvändighet inte en avgörande faktor för de flesta spanska pensionärer. Kulturella och strukturella faktorer gör att många spanjorer inte ser arbete efter pensionen som ett attraktivt alternativ.

Endast 19 procent av de som väljer att fortsätta arbeta i Spanien gör det för att klara sig ekonomiskt, vilket är lägre än EU-snittet på 28,6 procent och långt under nivåerna i exempelvis Cypern och Rumänien. Kulturella och strukturella faktorer gör att många spanjorer inte ser arbete efter pensionen som ett attraktivt alternativ. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 42549
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Antalet skapade jobb var förra året visserligen lägre än 2023, då 750.000 nya arbetstillfällen tillkom, men arbetsmarknaden fortsatte att växa 2024. Detta gällde särskilt den privata sektorn, som stod för 97 procent av de nya jobben. Samtidigt minskade andelen tillfälliga anställningar till 15,5 procent, vilket tyder på en stabilisering av arbetsmarknaden.

Nästan samtliga autonoma regioner i Spanien såg en ökning av antalet sysselsatta, med undantag för Baskien, Murcia och Extremadura, där sysselsättningen sjönk. De största jobbtillväxterna noterades i Asturien (+8,5 procent), Balearerna (+5,8 procent) och Ceuta (+17 procent).

Bland de nya arbetstillfällena fanns en tydlig fördelning mellan sektorer, där tjänstesektorn stod för nio av tio nya jobb. Byggbranschen visade också en positiv utveckling med en årlig ökning på 3,1 procent, medan industrin växte något långsammare med en uppgång på 1,9 procent.

En annan positiv trend var minskningen av arbetslösheten bland kvinnor, där 167.000 fler fick arbete under året. Samtidigt ökade sysselsättningen bland unga, där antalet arbetande i åldrarna 16–19 år steg med 16 procent och de mellan 20 och 24 år med 7,4 procent.

En anmärkningsvärd utveckling under det sista kvartalet av året var den kraftiga ökningen av egenföretagare, som steg med 108.000, en ökning på över tre procent på bara tre månader.

Trots de positiva siffrorna ligger Spanien fortfarande under OECD-genomsnittet för sysselsättningsgrad, men siffrorna visar på en fortsatt återhämtning, rapporterar El País.
            [ingress] => Den spanska arbetslösheten sjönk under 2024 till 10,6 procent, den lägsta nivån sedan 2008, efter att 468.100 nya jobb skapats under året. Antalet sysselsatta har även nått en historisk topp på 21,86 miljoner personer, enligt den senaste arbetskraftsundersökningen från Spaniens nationella statistikmyndighet INE.
            [headline] => Mycket positivt år på arbetsmarknaden
            [page] => 0
            [modified] => 20250131090535
            [created] => 20250129114002
            [publishStart] => 20250201070000
            [publishStop] => 20250728124059
            [fullArticle] => Mycket positivt år på arbetsmarknaden Den spanska arbetslösheten sjönk under 2024 till 10,6 procent, den lägsta nivån sedan 2008, efter att 468.100 nya jobb skapats under året. Antalet sysselsatta har även nått en historisk topp på 21,86 miljoner personer, enligt den senaste arbetskraftsundersökningen från Spaniens nationella statistikmyndighet INE. Antalet skapade jobb var förra året visserligen lägre än 2023, då 750.000 nya arbetstillfällen tillkom, men arbetsmarknaden fortsatte att växa 2024. Detta gällde särskilt den privata sektorn, som stod för 97 procent av de nya jobben. Samtidigt minskade andelen tillfälliga anställningar till 15,5 procent, vilket tyder på en stabilisering av arbetsmarknaden.

Nästan samtliga autonoma regioner i Spanien såg en ökning av antalet sysselsatta, med undantag för Baskien, Murcia och Extremadura, där sysselsättningen sjönk. De största jobbtillväxterna noterades i Asturien (+8,5 procent), Balearerna (+5,8 procent) och Ceuta (+17 procent).

Bland de nya arbetstillfällena fanns en tydlig fördelning mellan sektorer, där tjänstesektorn stod för nio av tio nya jobb. Byggbranschen visade också en positiv utveckling med en årlig ökning på 3,1 procent, medan industrin växte något långsammare med en uppgång på 1,9 procent.

En annan positiv trend var minskningen av arbetslösheten bland kvinnor, där 167.000 fler fick arbete under året. Samtidigt ökade sysselsättningen bland unga, där antalet arbetande i åldrarna 16–19 år steg med 16 procent och de mellan 20 och 24 år med 7,4 procent.

En anmärkningsvärd utveckling under det sista kvartalet av året var den kraftiga ökningen av egenföretagare, som steg med 108.000, en ökning på över tre procent på bara tre månader.

Trots de positiva siffrorna ligger Spanien fortfarande under OECD-genomsnittet för sysselsättningsgrad, men siffrorna visar på en fortsatt återhämtning, rapporterar El País. Även om det inte skapades lika många nya jobb 2024 som året före konsoliderades den positiva trenden. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 42562
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Höjningen är på 50 euro till 1.184 euro brutto per månad, utslaget på 14 löneutbetalningar per år, vilket ger en årsinkomst på 16.576 euro. Beslutet tillkännagavs av arbetsmarknadsministern Yolanda Díaz efter förhandlingar med arbetsmarknadens parter, rapporterar El País.

Syftet med höjningen är att bibehålla en minimilön motsvarande 60 procent av den genomsnittliga lönen i Spanien, i enlighet med den europeiska sociala stadgan. Förändringen kommer att tillämpas retroaktivt från och med januari 2025, och löntagare som omfattas av minimilönen får kompensation i sin februarilön. Samtidigt planerar regeringen att höja minimigränsen för att presentera självdeklaration, så att de som lyfter minimilön även fortsättningsvis är undantagna från deklarationsplikt.

Arbetsgivarorganisationerna CEOE och Cepyme motsatte sig beslutet och föreslog en mindre höjning på tre procent till 1.167 euro. De ville även ha skattesubventioner för jordbrukssektorn och en översyn av offentliga upphandlingar, krav som regeringen avvisat.
            [ingress] => Den spanska regeringen har beslutat att höja den lagstadgade minimilönen med 4,41 procent för 2025. Det sker med stöd av fackföreningarna men utan arbetsgivarnas godkännande.
            [headline] => Minimilönen höjs ytterligare
            [page] => 0
            [modified] => 20250130113422
            [created] => 20250130113337
            [publishStart] => 20250131170000
            [publishStop] => 20250729123359
            [fullArticle] => Minimilönen höjs ytterligare Den spanska regeringen har beslutat att höja den lagstadgade minimilönen med 4,41 procent för 2025. Det sker med stöd av fackföreningarna men utan arbetsgivarnas godkännande. Höjningen är på 50 euro till 1.184 euro brutto per månad, utslaget på 14 löneutbetalningar per år, vilket ger en årsinkomst på 16.576 euro. Beslutet tillkännagavs av arbetsmarknadsministern Yolanda Díaz efter förhandlingar med arbetsmarknadens parter, rapporterar El País.

Syftet med höjningen är att bibehålla en minimilön motsvarande 60 procent av den genomsnittliga lönen i Spanien, i enlighet med den europeiska sociala stadgan. Förändringen kommer att tillämpas retroaktivt från och med januari 2025, och löntagare som omfattas av minimilönen får kompensation i sin februarilön. Samtidigt planerar regeringen att höja minimigränsen för att presentera självdeklaration, så att de som lyfter minimilön även fortsättningsvis är undantagna från deklarationsplikt.

Arbetsgivarorganisationerna CEOE och Cepyme motsatte sig beslutet och föreslog en mindre höjning på tre procent till 1.167 euro. De ville även ha skattesubventioner för jordbrukssektorn och en översyn av offentliga upphandlingar, krav som regeringen avvisat. Arbetsmarknadsministern Yolanda Díaz driver igenom höjningen trots motstånd från arbetsgivarna. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 42393
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Spanien går mot en historisk förändring i sin energiproduktion. Vindkraft kommer att behålla sin position som den största elproducenten för fjärde gången på fem år, medan solenergi, både fotovoltaisk och soltermisk energi, förväntas gå om kärnkraft och bli den näst största energikällan, rapporterar Cinco Días.

Denna förändring markerar en fortsatt övergång mot förnybar energi, särskilt efter att energikrisen 2022 tillfälligt ökade beroendet av gasdrivna kraftverk. Med förbättrad kapacitet inom vind- och solenergi, kombinerat med sjunkande produktionskostnader, stärker Spanien sin position som en ledande aktör inom hållbar energi i Europa.

Trots framgången med förnybara energikällor återstår stora utmaningar med att öka elektrifieringen i samhället och förbättra energilagringstekniker. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen ytterligare och säkerställa stabil energiförsörjning även vid varierande väderförhållanden.
            [ingress] => Vindkraft och solenergi väntas för första gången bli Spaniens två främsta energikällor under 2025, och tillsammans överträffa kärnkraften.
            [headline] => Grön energi väntas dominera än mer i år
            [page] => 0
            [modified] => 20250126080746
            [created] => 20250106105503
            [publishStart] => 20250127070000
            [publishStop] => 20250705115559
            [fullArticle] => Grön energi väntas dominera än mer i år Vindkraft och solenergi väntas för första gången bli Spaniens två främsta energikällor under 2025, och tillsammans överträffa kärnkraften. Spanien går mot en historisk förändring i sin energiproduktion. Vindkraft kommer att behålla sin position som den största elproducenten för fjärde gången på fem år, medan solenergi, både fotovoltaisk och soltermisk energi, förväntas gå om kärnkraft och bli den näst största energikällan, rapporterar Cinco Días.

Denna förändring markerar en fortsatt övergång mot förnybar energi, särskilt efter att energikrisen 2022 tillfälligt ökade beroendet av gasdrivna kraftverk. Med förbättrad kapacitet inom vind- och solenergi, kombinerat med sjunkande produktionskostnader, stärker Spanien sin position som en ledande aktör inom hållbar energi i Europa.

Trots framgången med förnybara energikällor återstår stora utmaningar med att öka elektrifieringen i samhället och förbättra energilagringstekniker. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen ytterligare och säkerställa stabil energiförsörjning även vid varierande väderförhållanden. Vindkraft väntas behålla sin position som den största elproducenten i Spanien för fjärde gången på fem år. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 42509
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Sabadell är det första av storbolagen som ingår i Madridbörsens Ibex 35 att besluta sig för att återvända till Katalonien. Planerna är att återupprätta bankens juridiska säte i Sabadell, som givit banken dess namn, medan det operativa centret fortsatt kommer att ligga i Sant Cugat del Vallès (Barcelona), rapporterar El País.

Flytten motiveras av ökad juridisk stabilitet i Katalonien och sker samtidigt som en annan storbank, BBVA, lagt ett fientligt uppköpsbud på Sabadell. Uppköpet, som granskas av konkurrensverket CNMC, har mött motstånd från både politiska och ekonomiska aktörer. Anledningen är att det anses leda till minskad konkurrens och sämre tillgång till krediter för små och medelstora företag.

Mindre företag, såsom Aguas de Barcelona och Cementos Molins, har redan återvänt till Katalonien. Beslutet väntas också sätta press på andra stora banker, som CaixaBank, att ompröva sina strategiska placeringar.

Återvändandet av nyckelbolag är en prestigeseger för den nuvarande socialistiske regionpresidenten Salvador Illa, då det speglar en normalisering av situationen i Katalonien och en växande övertygelse om att självständighetsprocessen runnit ut i sanden.
            [ingress] => Efter sju år i Alicante har Banco Sabadell beslutat att flytta sitt huvudkontor tillbaka till Katalonien. Det markerar en viktig vändpunkt efter att banken lämnade området i samband med de politiska spänningarna under självständighetsprocessen 2017.
            [headline] => Storbank återvänder till Katalonien
            [page] => 0
            [modified] => 20250213114638
            [created] => 20250122093258
            [publishStart] => 20250125070000
            [publishStop] => 20250721103259
            [fullArticle] => Storbank återvänder till Katalonien Efter sju år i Alicante har Banco Sabadell beslutat att flytta sitt huvudkontor tillbaka till Katalonien. Det markerar en viktig vändpunkt efter att banken lämnade området i samband med de politiska spänningarna under självständighetsprocessen 2017. Sabadell är det första av storbolagen som ingår i Madridbörsens Ibex 35 att besluta sig för att återvända till Katalonien. Planerna är att återupprätta bankens juridiska säte i Sabadell, som givit banken dess namn, medan det operativa centret fortsatt kommer att ligga i Sant Cugat del Vallès (Barcelona), rapporterar El País.

Flytten motiveras av ökad juridisk stabilitet i Katalonien och sker samtidigt som en annan storbank, BBVA, lagt ett fientligt uppköpsbud på Sabadell. Uppköpet, som granskas av konkurrensverket CNMC, har mött motstånd från både politiska och ekonomiska aktörer. Anledningen är att det anses leda till minskad konkurrens och sämre tillgång till krediter för små och medelstora företag.

Mindre företag, såsom Aguas de Barcelona och Cementos Molins, har redan återvänt till Katalonien. Beslutet väntas också sätta press på andra stora banker, som CaixaBank, att ompröva sina strategiska placeringar.

Återvändandet av nyckelbolag är en prestigeseger för den nuvarande socialistiske regionpresidenten Salvador Illa, då det speglar en normalisering av situationen i Katalonien och en växande övertygelse om att självständighetsprocessen runnit ut i sanden. Sabadell planerar att återupprätta sitt juridiska säte i den katalanska staden som givit storbanken dess namn. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 42519
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det förkastade dekretet bedöms som regeringens största parlamentariska motgång sedan mandatperiodens början. Paketet inkluderade bland annat höjda pensioner, förlängda transportbidrag och stöd för sociala reformer. Det hade avtalats med det katalanska högerpartiet Junts per Cat, som frusit sitt stöd till regeringen. Motiveringen är att den inte respekterat ingångna avtal.

Nederlaget i parlamentet inträffade den 22 januari medan regeringschefen Pedro Sánchez befann sig vid det ekonomiska toppmötet i Davos. Budgetministern María Jesús Montero kritiserade högerpartierna och sade att såväl Partido Popular som Junts måste förklara för medborgarna varför de nekas pensionshöjningar och subventionerad kollektivtrafik.

Under debatten i parlamentet gick Junts talesperson, Míriam Nogueras, hårt åt regeringen och beskrev dess agerande som ”manipulativt” och ”oanständigt.” Hon menade att förslagen inte hade diskuterats ordentligt och därför saknade legitimitet.

Det rådde även splittring inom den egna regeringskoalitionen. Medlemmar av koalitionspartnern Sumar och andra vänsterpartier uttryckte sitt missnöje med regeringens strategi. Podemos kritiserade särskilt ett annat förslag i dekretet som de menar öppnar dörren för att förlänga pensionsåldern, något de anser strider mot deras sociala värderingar.

Trots nederlaget hävdar regeringen att ett nyval inte är aktuellt. Istället planerar den att fortsätta dialogen med Junts och andra potentiella stödpartier. Enligt PSOE finns det fortfarande möjligheter att återuppta förhandlingar om frågor som investeringar och migrationspolitik, vilket kan öppna för nya allianser.

Det politiska landskapet är dock osäkert. Flera röster inom socialistpartiet uttrycker oro över Junts ökande avståndstagande och misstänker att Carles Puigdemont försöker destabilisera regeringen för att tvinga fram ett maktskifte. Samtidigt växer frustrationen bland regeringspartiets stödtrupper, som ser den parlamentariska situationen som en återvändsgränd.

Enligt elDiario.es kan nederlaget också få långtgående konsekvenser för väljarnas tilltro till vänsterregeringen. Medborgare som förlitar sig på höjda pensioner och sociala bidrag lämnas nu i osäkerhet, medan regeringens möjligheter att genomföra nya reformer förblir begränsade.
            [ingress] => Högerpartierna i parlamentet, inklusive regeringens ordinarie stödparti Junts per Cat, har tillsammans röstat ner ett omfattande paket som trädde i kraft vid årsskiftet genom dekret. Det innebär bland annat att inflationsanpassningen av pensionerna stoppas, även om den kommer att tillämpas för utbetalningarna i januari.
            [headline] => Pensionshöjningarna nedröstade i parlamentet
            [page] => 0
            [modified] => 20250123090915
            [created] => 20250123090749
            [publishStart] => 20250124070000
            [publishStop] => 20250722100759
            [fullArticle] => Pensionshöjningarna nedröstade i parlamentet Högerpartierna i parlamentet, inklusive regeringens ordinarie stödparti Junts per Cat, har tillsammans röstat ner ett omfattande paket som trädde i kraft vid årsskiftet genom dekret. Det innebär bland annat att inflationsanpassningen av pensionerna stoppas, även om den kommer att tillämpas för utbetalningarna i januari. Det förkastade dekretet bedöms som regeringens största parlamentariska motgång sedan mandatperiodens början. Paketet inkluderade bland annat höjda pensioner, förlängda transportbidrag och stöd för sociala reformer. Det hade avtalats med det katalanska högerpartiet Junts per Cat, som frusit sitt stöd till regeringen. Motiveringen är att den inte respekterat ingångna avtal.

Nederlaget i parlamentet inträffade den 22 januari medan regeringschefen Pedro Sánchez befann sig vid det ekonomiska toppmötet i Davos. Budgetministern María Jesús Montero kritiserade högerpartierna och sade att såväl Partido Popular som Junts måste förklara för medborgarna varför de nekas pensionshöjningar och subventionerad kollektivtrafik.

Under debatten i parlamentet gick Junts talesperson, Míriam Nogueras, hårt åt regeringen och beskrev dess agerande som ”manipulativt” och ”oanständigt.” Hon menade att förslagen inte hade diskuterats ordentligt och därför saknade legitimitet.

Det rådde även splittring inom den egna regeringskoalitionen. Medlemmar av koalitionspartnern Sumar och andra vänsterpartier uttryckte sitt missnöje med regeringens strategi. Podemos kritiserade särskilt ett annat förslag i dekretet som de menar öppnar dörren för att förlänga pensionsåldern, något de anser strider mot deras sociala värderingar.

Trots nederlaget hävdar regeringen att ett nyval inte är aktuellt. Istället planerar den att fortsätta dialogen med Junts och andra potentiella stödpartier. Enligt PSOE finns det fortfarande möjligheter att återuppta förhandlingar om frågor som investeringar och migrationspolitik, vilket kan öppna för nya allianser.

Det politiska landskapet är dock osäkert. Flera röster inom socialistpartiet uttrycker oro över Junts ökande avståndstagande och misstänker att Carles Puigdemont försöker destabilisera regeringen för att tvinga fram ett maktskifte. Samtidigt växer frustrationen bland regeringspartiets stödtrupper, som ser den parlamentariska situationen som en återvändsgränd.

Enligt elDiario.es kan nederlaget också få långtgående konsekvenser för väljarnas tilltro till vänsterregeringen. Medborgare som förlitar sig på höjda pensioner och sociala bidrag lämnas nu i osäkerhet, medan regeringens möjligheter att genomföra nya reformer förblir begränsade. Samtidigt som Pedro Sánchez lovordades i Davos för Spaniens ekonomiska framgångar, led regeringen sitt hittills största nederlag i parlamentet. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 42442
            [sectionId] => 48
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Regeringschefen Pedro Sánchez och oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo har nyligen presenterat sina respektive bostadspolitiska program. Sánchez, med fokus på hyresmarknaden, föreslår bland annat att öka det offentliga hyresbeståndet, ge skattelättnader för bostadsägare som erbjuder hyresrätter till överkomliga priser, samt reglera spekulativ efterfrågan. Feijóo, å andra sidan, vill främja byggandet av nya bostäder, särskilt skyddade bostäder, genom att frigöra offentlig mark och förenkla byråkratiska processer, rapporterar El País.

Trots skillnaderna finns likheter i förslagen, såsom skattelättnader för renoveringar och ökad tillgång till mark. Sánchez vill avsätta två miljoner kvadratmeter offentlig mark till en ny offentlig bostadsorganisation och tillföra 30.000 bostäder till marknaden. PP vill också använda offentlig mark för att stimulera byggandet av prisvärda bostäder.

Förslagen har mötts av blandad kritik. Jaime Palomera, från Barcelonas hyresgästförening, menar att regeringens förslag inte hanterar grundproblemet. Exempelvis är förbudet mot att utomeuropeiska investerare köper bostäder endast en symbolisk handling, eftersom många spekulativa köp görs av företag från EU-länder. Även åtgärder för att skydda hyresgäster upplevs som otillräckliga i områden med hög efterfrågan.

Oscar Gorgues från Barcelonas fastighetsägarförening menar att både PP och regeringen misslyckas med att adressera problemet med markbrist, vilket fördröjer byggandet av nya bostäder. Han är också skeptisk till effektiviteten hos den nya offentliga bostadsorganisationen.

Ett annat problem som lyfts är bostadspolitikens långsamma implementering. Experter betonar att stabilitet och långsiktighet är avgörande. De föreslår snabbare byggprocesser, med prefabricerade och modulära bostäder, som skulle kunna ge betydande resultat om bankfinansiering och reglering utvecklas parallellt.
            [ingress] => Såväl regeringen som det ledande oppositionspartiet Partido Popular ser bristen på bostäder som ett av de främsta problemen i Spanien i dagsläget. Deras förslag till lösningar skiljer sig dock stort, där PP efterlyser avregleringar för nybyggen medan regeringen förespråkar större statlig intervention.
            [headline] => Splittring gällande lösningen på bostadskrisen
            [page] => 0
            [modified] => 20250122094607
            [created] => 20250114091321
            [publishStart] => 20250123070000
            [publishStop] => 20250713101359
            [fullArticle] => Splittring gällande lösningen på bostadskrisen Såväl regeringen som det ledande oppositionspartiet Partido Popular ser bristen på bostäder som ett av de främsta problemen i Spanien i dagsläget. Deras förslag till lösningar skiljer sig dock stort, där PP efterlyser avregleringar för nybyggen medan regeringen förespråkar större statlig intervention. Regeringschefen Pedro Sánchez och oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo har nyligen presenterat sina respektive bostadspolitiska program. Sánchez, med fokus på hyresmarknaden, föreslår bland annat att öka det offentliga hyresbeståndet, ge skattelättnader för bostadsägare som erbjuder hyresrätter till överkomliga priser, samt reglera spekulativ efterfrågan. Feijóo, å andra sidan, vill främja byggandet av nya bostäder, särskilt skyddade bostäder, genom att frigöra offentlig mark och förenkla byråkratiska processer, rapporterar El País.

Trots skillnaderna finns likheter i förslagen, såsom skattelättnader för renoveringar och ökad tillgång till mark. Sánchez vill avsätta två miljoner kvadratmeter offentlig mark till en ny offentlig bostadsorganisation och tillföra 30.000 bostäder till marknaden. PP vill också använda offentlig mark för att stimulera byggandet av prisvärda bostäder.

Förslagen har mötts av blandad kritik. Jaime Palomera, från Barcelonas hyresgästförening, menar att regeringens förslag inte hanterar grundproblemet. Exempelvis är förbudet mot att utomeuropeiska investerare köper bostäder endast en symbolisk handling, eftersom många spekulativa köp görs av företag från EU-länder. Även åtgärder för att skydda hyresgäster upplevs som otillräckliga i områden med hög efterfrågan.

Oscar Gorgues från Barcelonas fastighetsägarförening menar att både PP och regeringen misslyckas med att adressera problemet med markbrist, vilket fördröjer byggandet av nya bostäder. Han är också skeptisk till effektiviteten hos den nya offentliga bostadsorganisationen.

Ett annat problem som lyfts är bostadspolitikens långsamma implementering. Experter betonar att stabilitet och långsiktighet är avgörande. De föreslår snabbare byggprocesser, med prefabricerade och modulära bostäder, som skulle kunna ge betydande resultat om bankfinansiering och reglering utvecklas parallellt. Regeringen och oppositionen i Spanien erkänner problemet med bostadsbrist och föreslår delvis liknande åtgärder för att lösa det, men kan inte enas kring en gemensam strategi. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)