Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 42842
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Guardia Civil ryckte ut till platsen efter larmet och utreder nu kokainets ursprung. Enligt tidningen El Ideal misstänks kopplingar till den organiserade narkotikasmugglingen i området.

Trots den uppseendeväckande upptäckten är detta inte något unikt på Costa Tropical. Smugglarbåtar används regelbundet för att transportera stora mängder narkotika från Nordafrika till det spanska fastlandet. I december påträffades en övergiven smugglarbåt på stranden La Guardia i Salobreña. Farkosten, en tio meter lång gummibåt med två kraftfulla utombordsmotorer, saknade last när den hittades. Vittnen berättade att två unga män lämnade båten och försvann in i natten innan polisen hann ingripa.

Den andalusiska kusten är en av de viktigaste infartsvägarna för narkotikasmuggling till Europa. De spanska myndigheterna arbetar kontinuerligt med att bekämpa dessa nätverk, men trots stora polisinsatser fortsätter smugglingsverksamheten.
            [ingress] => Hela 100 kilo kokain hittades den 11 mars övergiven på en strand i Almuñécar. Narkotikan var förpackad i fem balar och upptäcktes tidigt på morgonen av en person boende i området.
            [headline] => Oväntat fynd av kokain på stranden i Almuñécar
            [page] => 0
            [modified] => 20250312080644
            [created] => 20250312080537
            [publishStart] => 20250313170000
            [publishStop] => 20250908090559
            [fullArticle] => Oväntat fynd av kokain på stranden i Almuñécar Hela 100 kilo kokain hittades den 11 mars övergiven på en strand i Almuñécar. Narkotikan var förpackad i fem balar och upptäcktes tidigt på morgonen av en person boende i området. Guardia Civil ryckte ut till platsen efter larmet och utreder nu kokainets ursprung. Enligt tidningen El Ideal misstänks kopplingar till den organiserade narkotikasmugglingen i området.

Trots den uppseendeväckande upptäckten är detta inte något unikt på Costa Tropical. Smugglarbåtar används regelbundet för att transportera stora mängder narkotika från Nordafrika till det spanska fastlandet. I december påträffades en övergiven smugglarbåt på stranden La Guardia i Salobreña. Farkosten, en tio meter lång gummibåt med två kraftfulla utombordsmotorer, saknade last när den hittades. Vittnen berättade att två unga män lämnade båten och försvann in i natten innan polisen hann ingripa.

Den andalusiska kusten är en av de viktigaste infartsvägarna för narkotikasmuggling till Europa. De spanska myndigheterna arbetar kontinuerligt med att bekämpa dessa nätverk, men trots stora polisinsatser fortsätter smugglingsverksamheten. Fyndet vid en av Almuñécars stränder misstänks härröra från organiserad narkotikasmuggling. 
            [puff] => Fyndet vid en av Almuñécars stränder misstänks härröra från organiserad narkotikasmuggling.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 42643
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Nätverket Worldschooling La Herradura Hub grundades år 2017 av Elin Morgan, en amerikansk kvinna med ambitionen att skapa ett mikrosamhälle för familjer som valt att hemundervisa sina barn. En plats där barnen får utrymme att träffas, skapa och utforska tillsammans med likasinnade från hela världen. 

Worldschooling är en internationell rörelse där anhängarna väljer pedagogisk frihet och ett lärande som är baserat på tillit och inre motivation framför traditionell skolgång. Begreppet hemskolning kan dock innebära allt från online- och distansundervisning till ”unschooling”, där barnen inte följer någon formell läroplan alls. 

Under de senaste åtta åren har communityt i La Herradura vuxit enormt och idag består det av såväl familjer som flyttat hit permanent som de som enbart bor här under vinterhalvåret eller kortare perioder. Nätverket är löst sammansatt och består i sin tur av många mindre grupper och projekt. Runt om i den lilla kuststaden anordnas allt från familjeträffar för småbarnsföräldrar, ungdomsträffar och strandskola till kreativa workshops och familjevandringar.  Communityt är mycket internationellt och en stor andel är svenskar. 

En av dessa är Petra, som är uppvuxen i Stockholm och har bott i Barcelona under flera år innan hon flyttade till La Herradura. En dag i oktober förra året kände Petra att det var nog med storstadslivet och att hon saknade likasinnade personer att dela sin sons livsstil med. Därför reste hon söderut med sin tioåriga son och här, i den rofyllda strandstaden, föll alla pusselbitar på plats.
– När vi kom hit kändes det direkt som att jag hade hittat hem och sedan dess har allt bara flutit på. Vi har funnit rätt människor, rätt aktiviteter, rätt allt! Vi har sol, värme, natur och hav. Här finns alla komponenter som jag söker för min son – hela den här community-känslan med språk och människor från olika kulturer. Många aktiviteter, frihet och möjlighet att vara utomhus och leka. Från första sekunden vi landade här sa min son: "Tack mamma för att du har tagit hit mig."

Petra har själv en gedigen akademisk bakgrund med dubbla masterexamen i psykologi och internationella relationer. Ändå upplever hon att skolan inte var den institution som lärde ut den kunskap hon idag har mest nytta av i livet. Därför vill hon att sonen ska få utvecklas i sin egen takt och lära känna sig själv först. Eftersom Petra arbetar som egenföretagare online har hon möjlighet att synka sin arbetstid med sonens schema.

Petras son är "oskolad" i formell bemärkelse. Under en period var han inskriven i en spansk förskola för att prova sig fram, men det kändes inte rätt.
– Hur vi ser på lärande skiljer sig mycket från skolsystemets sätt att undervisa. Vi märkte snabbt att vår son inte var helt bekväm i skolformatet och han visade det på det sätt barn kan göra. Därför kände vi att det bästa var att helt ta honom ur skolan.

Petra förklarar närmare sin filosofi bakom att välja att "oskola".
– Vi litar på att lärande handlar mer om att hämta kunskap och visdom inifrån barnet, än att lägga till information utifrån. För mig är det viktigare att barnen får följa sin egen inre röst och få hitta sin sanning så långt som möjligt.

Att ha ett oskolat barn ställer stora krav på föräldrarna, både i tid, engagemang och kostnader. Petra ser till att sonen får hjälp av olika mentorer när det behövs, men betonar att det är hans egna intressen som får styra. Nyckelkomponenten i hans livsutbildning är att vara i nära kontakt med honom, vara lyhörd inför hans behov och följa hans utveckling. 

Genom åren har sonen valt att lära sig programmera videospel, gå kurser i engelska online och spela olika sporter som tennis och fotboll. Just nu går han på crossfit, Kenpo och Boabom – en kombination av meditation, breathwork och martial arts – och han har yogalektioner hemma. Han går på pyssel och hantverk och skapar slow-motion-filmer kring sitt Lego-intresse tillsammans med andra barn.
– Vi ser vad han söker och var hans nyfikenhet är, och försöker erbjuda det på ett eller annat sätt. Vi undviker att säga "det här bör du lära dig" eller tänka "det här är rätt för din ålder". Jag behöver vara närvarande samtidigt som vi upprätthåller möjligheten att bekosta böcker, mentorer, utställningar och resor som kan ge honom det han söker. 
– Det gäller att få ihop pusselbitarna och samarbeta med andra föräldrar och nyckelpersoner. Därför är det så bra att leva i en community som här i La Herradura, så man kan få hjälp och också kunna hjälpa andra och ta hand om våra barn tillsammans.

Det har inte varit lätt att gå mot strömmen, det kan Petra intyga. Det finns ett starkt tryck från samhället att följa normen. 
– Alla praktiska saker fixar sig till slut, men ibland har det tärt på oss som föräldrar att känna saknaden av stöd från samhället och även från familjemedlemmar, samtidigt som vi orkar genomföra processen själva. Idag känner jag mig otroligt tacksam och privilegierad att ha möjligheten att följa min son och hans utveckling på så nära håll, säger Petra.

Kan ni någon gång tänka er att flytta tillbaka till Sverige?
– Jag känner mig inte kallad till Sverige just nu. Ibland saknar jag friheten att vara min egen individ där. Jag är alldeles för free-spirited. Spanien är för mig ett land där det finns större variation och acceptans att få vara den man vill, eller åtminstone prova sig fram utan för många begränsningar. Jag är glad att jag har fått möjligheten att leva och arbeta i många olika länder och våga följa min egen inre röst. 

På stranden i La Herradura möter jag Anna. Hon, hennes sambo David och deras två tonårsbarn har också valt bort ett liv i Sverige och den traditionella skolan för ett friare liv här på den spanska sydkusten. Barnen gick tidigare i vanlig kommunal skola i södra Sverige upp till mellanstadiet, men sedan några år är de ”oskolade”. Här i La Herradura har familjen ett rikt socialt liv med många vänner och aktiviteter. 

Både Anna och David är egenföretagare inom kulturbranschen och digitala nomader, och för barnen utgör intresset för programmering och musik en stor del av deras vardag. Att barnen skulle hemskolas var dock ingenting familjen hade övervägt från början. 
- Nej, för oss var det självklart att de skulle gå i skolan. Men så kände vi också, att eftersom vi själva hade ett ganska fritt liv som egna företagare, och vi gillade att resa mycket med barnen innan de blev skolpliktiga, att vi ville fortsätta med det, säger Anna. 
Men den obligatoriska skolplikten och svårigheten att få ledigt för längre resor satte käppar i hjulet för familjens önskan om att leva som de önskade. Så när barnen började trivas allt mindre i skolan bestämde de sig för att testa ett annat sätt att leva. 
– Vi märkte att de var mycket gladare under sommarloven då de kunde driva sina egna projekt och göra saker utifrån sin egen lust och intressen. När de skulle tillbaka till skolan tappade de lite av glädjen att lära sig, det blev mer ett måste. Och när de kom till mellanstadiet ökade pressen med betyg och stress, så då bestämde vi oss för att flytta hit.

Det bästa med att bo i La Herradura tycker hon är att det känns litet och tryggt för barnen att röra sig fritt. De spontana träffarna med de andra, likasinnade familjerna i communityt, och att människor har tid att umgås. Och att slippa den svenska vintern, förstås. 

Istället för att ha en uppstyrd skoldag driver hennes barn sina egna projekt. Anna och David finns tillgängliga för att stämma av hur det går, och ser till att inhandla saker som kan behövas för att förverkliga projekten. De umgås med andra barn i nätverket, är mycket ute i naturen och rör på sig. Ofta lagar familjen mat tillsammans, anordnar kreativa workshops och gör aktiviteter med andra familjer. Anna tror att livet de lever här har gjort barnen mer ifrågasättande gentemot samhällets normer och att det i sin tur skapat ett stort samhällsintresse. Att de lärt sig mycket av mötet med människor från olika kulturer. 

Var det svårt att ta steget att ta barnen ur skolan och flytta hit? 
– Kanske inte för egen del, men det är ju normbrytande. Och det är nog svårt för människor att förstå varför man väljer att göra det vi gjort. Känslan att det inte är så accepterat i Sverige, det är väl det som är jobbigt, säger Anna. 

Omgivningens farhågor har kretsat kring hur barnen ska klara sig i framtiden utan formell utbildning och att de ska bli isolerade. Men Anna menar att hon och David alltid varit angelägna om att barnen ska ha ett socialt liv och vara en del av ett sammanhang, vilket de fått i La Herradura där många barn är hemskolade. Oron över att barnen inte får någon formell utbildning tycker hon också är obefogad. 
– Det finns ju så många vägar framåt med onlineutbildningar och folkhögskolor som man kan gå, om de skulle vilja det i framtiden. Och med den psykiska ohälsa som finns bland barn idag med hemmasittare och allt så kanske inte det är så konstigt att folk lämnar skolsystemet. Vissa måste göra det för att helt enkelt överleva. För det viktigaste måste ju ändå vara att få gå genom barndomen och ungdomen och må bra, menar Anna. 

FAKTA OM HEMSKOLNING:

I Sverige råder skolplikt och hemskolning är därför inte tillåtet om inte synnerliga skäl uppfylls, enligt en skärpning av skollagen år 2011. I praktiken innebär detta att det i princip är omöjligt att ta sitt barn ur grundskolan för att själv ansvara för dess utbildning. Elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid kan dock få utföra skolarbetet i hemmet eller annan lämplig plats. Om man flyttar från Sverige permanent och inte längre är folkbokförd i landet, eller planerar att vara utomlands mer än sex månader, upphör dock den allmänna skolplikten. Den som vill häva skolplikten genom att ange varaktig vistelse utomlands som skäl, ansöker om detta hos sin kommun. Det är kommunen som avgör om kriterierna för att skolplikten ska upphöra har uppfyllts. 

I Finland, Norge och Danmark gäller läroplikt istället för skolplikt. Detta innebär att eleven ska ”förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs” och kräver därmed inte att eleven måste befinna sig i en skola. Många svenska familjer som önskar hemskola sina barn har därför bosatt sig på Åland, som idag har ett stort community för hemskolande familjer. Här utför dock tillsynsmän kontroller för att försäkra sig om att barnen följer läroplanen. Detta har föranlett att många svenska familjer valt att flytta från Åland. 

I Spanien är lagen mer luddig. Enligt uppskattningar hemskolar cirka 2.000-4.000 familjer i landet sina barn men i praktiken är det en gråzon. Enligt utbildningslagen har alla barn rätt till skolgång mellan sex och 16 års ålder, men det finns inga tydliga regler som säger att den måste utföras i skolmiljö. Information och stöd för den som vill hemundervisa sitt barn i Spanien kan fås av organisationen  ALE, Association for Free Education (ALE). 

FOTNOT: Anna och David heter egentligen någonting annat. 

Text: Ingrid Hedman 
            [ingress] => I La Herradura har det under de senaste åren skapats ett internationellt community för familjer som söker alternativ till den traditionella skolan. Många av barnen här hemskolas, vilket innebär att föräldrarna tar ansvar för deras utbildning och att barnens individuella intressen får styra deras vardag. Allt fler familjer hittar hit och många är svenska.
            [headline] => Svenskar söker sig till Spanien för hemskolning
            [page] => 0
            [modified] => 20250228114103
            [created] => 20250212124030
            [publishStart] => 20250303065700
            [publishStop] => 20250811134059
            [fullArticle] => Svenskar söker sig till Spanien för hemskolning I La Herradura har det under de senaste åren skapats ett internationellt community för familjer som söker alternativ till den traditionella skolan. Många av barnen här hemskolas, vilket innebär att föräldrarna tar ansvar för deras utbildning och att barnens individuella intressen får styra deras vardag. Allt fler familjer hittar hit och många är svenska. Nätverket Worldschooling La Herradura Hub grundades år 2017 av Elin Morgan, en amerikansk kvinna med ambitionen att skapa ett mikrosamhälle för familjer som valt att hemundervisa sina barn. En plats där barnen får utrymme att träffas, skapa och utforska tillsammans med likasinnade från hela världen. 

Worldschooling är en internationell rörelse där anhängarna väljer pedagogisk frihet och ett lärande som är baserat på tillit och inre motivation framför traditionell skolgång. Begreppet hemskolning kan dock innebära allt från online- och distansundervisning till ”unschooling”, där barnen inte följer någon formell läroplan alls. 

Under de senaste åtta åren har communityt i La Herradura vuxit enormt och idag består det av såväl familjer som flyttat hit permanent som de som enbart bor här under vinterhalvåret eller kortare perioder. Nätverket är löst sammansatt och består i sin tur av många mindre grupper och projekt. Runt om i den lilla kuststaden anordnas allt från familjeträffar för småbarnsföräldrar, ungdomsträffar och strandskola till kreativa workshops och familjevandringar.  Communityt är mycket internationellt och en stor andel är svenskar. 

En av dessa är Petra, som är uppvuxen i Stockholm och har bott i Barcelona under flera år innan hon flyttade till La Herradura. En dag i oktober förra året kände Petra att det var nog med storstadslivet och att hon saknade likasinnade personer att dela sin sons livsstil med. Därför reste hon söderut med sin tioåriga son och här, i den rofyllda strandstaden, föll alla pusselbitar på plats.
– När vi kom hit kändes det direkt som att jag hade hittat hem och sedan dess har allt bara flutit på. Vi har funnit rätt människor, rätt aktiviteter, rätt allt! Vi har sol, värme, natur och hav. Här finns alla komponenter som jag söker för min son – hela den här community-känslan med språk och människor från olika kulturer. Många aktiviteter, frihet och möjlighet att vara utomhus och leka. Från första sekunden vi landade här sa min son: "Tack mamma för att du har tagit hit mig."

Petra har själv en gedigen akademisk bakgrund med dubbla masterexamen i psykologi och internationella relationer. Ändå upplever hon att skolan inte var den institution som lärde ut den kunskap hon idag har mest nytta av i livet. Därför vill hon att sonen ska få utvecklas i sin egen takt och lära känna sig själv först. Eftersom Petra arbetar som egenföretagare online har hon möjlighet att synka sin arbetstid med sonens schema.

Petras son är "oskolad" i formell bemärkelse. Under en period var han inskriven i en spansk förskola för att prova sig fram, men det kändes inte rätt.
– Hur vi ser på lärande skiljer sig mycket från skolsystemets sätt att undervisa. Vi märkte snabbt att vår son inte var helt bekväm i skolformatet och han visade det på det sätt barn kan göra. Därför kände vi att det bästa var att helt ta honom ur skolan.

Petra förklarar närmare sin filosofi bakom att välja att "oskola".
– Vi litar på att lärande handlar mer om att hämta kunskap och visdom inifrån barnet, än att lägga till information utifrån. För mig är det viktigare att barnen får följa sin egen inre röst och få hitta sin sanning så långt som möjligt.

Att ha ett oskolat barn ställer stora krav på föräldrarna, både i tid, engagemang och kostnader. Petra ser till att sonen får hjälp av olika mentorer när det behövs, men betonar att det är hans egna intressen som får styra. Nyckelkomponenten i hans livsutbildning är att vara i nära kontakt med honom, vara lyhörd inför hans behov och följa hans utveckling. 

Genom åren har sonen valt att lära sig programmera videospel, gå kurser i engelska online och spela olika sporter som tennis och fotboll. Just nu går han på crossfit, Kenpo och Boabom – en kombination av meditation, breathwork och martial arts – och han har yogalektioner hemma. Han går på pyssel och hantverk och skapar slow-motion-filmer kring sitt Lego-intresse tillsammans med andra barn.
– Vi ser vad han söker och var hans nyfikenhet är, och försöker erbjuda det på ett eller annat sätt. Vi undviker att säga "det här bör du lära dig" eller tänka "det här är rätt för din ålder". Jag behöver vara närvarande samtidigt som vi upprätthåller möjligheten att bekosta böcker, mentorer, utställningar och resor som kan ge honom det han söker. 
– Det gäller att få ihop pusselbitarna och samarbeta med andra föräldrar och nyckelpersoner. Därför är det så bra att leva i en community som här i La Herradura, så man kan få hjälp och också kunna hjälpa andra och ta hand om våra barn tillsammans.

Det har inte varit lätt att gå mot strömmen, det kan Petra intyga. Det finns ett starkt tryck från samhället att följa normen. 
– Alla praktiska saker fixar sig till slut, men ibland har det tärt på oss som föräldrar att känna saknaden av stöd från samhället och även från familjemedlemmar, samtidigt som vi orkar genomföra processen själva. Idag känner jag mig otroligt tacksam och privilegierad att ha möjligheten att följa min son och hans utveckling på så nära håll, säger Petra.

Kan ni någon gång tänka er att flytta tillbaka till Sverige?
– Jag känner mig inte kallad till Sverige just nu. Ibland saknar jag friheten att vara min egen individ där. Jag är alldeles för free-spirited. Spanien är för mig ett land där det finns större variation och acceptans att få vara den man vill, eller åtminstone prova sig fram utan för många begränsningar. Jag är glad att jag har fått möjligheten att leva och arbeta i många olika länder och våga följa min egen inre röst. 

På stranden i La Herradura möter jag Anna. Hon, hennes sambo David och deras två tonårsbarn har också valt bort ett liv i Sverige och den traditionella skolan för ett friare liv här på den spanska sydkusten. Barnen gick tidigare i vanlig kommunal skola i södra Sverige upp till mellanstadiet, men sedan några år är de ”oskolade”. Här i La Herradura har familjen ett rikt socialt liv med många vänner och aktiviteter. 

Både Anna och David är egenföretagare inom kulturbranschen och digitala nomader, och för barnen utgör intresset för programmering och musik en stor del av deras vardag. Att barnen skulle hemskolas var dock ingenting familjen hade övervägt från början. 
- Nej, för oss var det självklart att de skulle gå i skolan. Men så kände vi också, att eftersom vi själva hade ett ganska fritt liv som egna företagare, och vi gillade att resa mycket med barnen innan de blev skolpliktiga, att vi ville fortsätta med det, säger Anna. 
Men den obligatoriska skolplikten och svårigheten att få ledigt för längre resor satte käppar i hjulet för familjens önskan om att leva som de önskade. Så när barnen började trivas allt mindre i skolan bestämde de sig för att testa ett annat sätt att leva. 
– Vi märkte att de var mycket gladare under sommarloven då de kunde driva sina egna projekt och göra saker utifrån sin egen lust och intressen. När de skulle tillbaka till skolan tappade de lite av glädjen att lära sig, det blev mer ett måste. Och när de kom till mellanstadiet ökade pressen med betyg och stress, så då bestämde vi oss för att flytta hit.

Det bästa med att bo i La Herradura tycker hon är att det känns litet och tryggt för barnen att röra sig fritt. De spontana träffarna med de andra, likasinnade familjerna i communityt, och att människor har tid att umgås. Och att slippa den svenska vintern, förstås. 

Istället för att ha en uppstyrd skoldag driver hennes barn sina egna projekt. Anna och David finns tillgängliga för att stämma av hur det går, och ser till att inhandla saker som kan behövas för att förverkliga projekten. De umgås med andra barn i nätverket, är mycket ute i naturen och rör på sig. Ofta lagar familjen mat tillsammans, anordnar kreativa workshops och gör aktiviteter med andra familjer. Anna tror att livet de lever här har gjort barnen mer ifrågasättande gentemot samhällets normer och att det i sin tur skapat ett stort samhällsintresse. Att de lärt sig mycket av mötet med människor från olika kulturer. 

Var det svårt att ta steget att ta barnen ur skolan och flytta hit? 
– Kanske inte för egen del, men det är ju normbrytande. Och det är nog svårt för människor att förstå varför man väljer att göra det vi gjort. Känslan att det inte är så accepterat i Sverige, det är väl det som är jobbigt, säger Anna. 

Omgivningens farhågor har kretsat kring hur barnen ska klara sig i framtiden utan formell utbildning och att de ska bli isolerade. Men Anna menar att hon och David alltid varit angelägna om att barnen ska ha ett socialt liv och vara en del av ett sammanhang, vilket de fått i La Herradura där många barn är hemskolade. Oron över att barnen inte får någon formell utbildning tycker hon också är obefogad. 
– Det finns ju så många vägar framåt med onlineutbildningar och folkhögskolor som man kan gå, om de skulle vilja det i framtiden. Och med den psykiska ohälsa som finns bland barn idag med hemmasittare och allt så kanske inte det är så konstigt att folk lämnar skolsystemet. Vissa måste göra det för att helt enkelt överleva. För det viktigaste måste ju ändå vara att få gå genom barndomen och ungdomen och må bra, menar Anna. 

FAKTA OM HEMSKOLNING:

I Sverige råder skolplikt och hemskolning är därför inte tillåtet om inte synnerliga skäl uppfylls, enligt en skärpning av skollagen år 2011. I praktiken innebär detta att det i princip är omöjligt att ta sitt barn ur grundskolan för att själv ansvara för dess utbildning. Elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid kan dock få utföra skolarbetet i hemmet eller annan lämplig plats. Om man flyttar från Sverige permanent och inte längre är folkbokförd i landet, eller planerar att vara utomlands mer än sex månader, upphör dock den allmänna skolplikten. Den som vill häva skolplikten genom att ange varaktig vistelse utomlands som skäl, ansöker om detta hos sin kommun. Det är kommunen som avgör om kriterierna för att skolplikten ska upphöra har uppfyllts. 

I Finland, Norge och Danmark gäller läroplikt istället för skolplikt. Detta innebär att eleven ska ”förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs” och kräver därmed inte att eleven måste befinna sig i en skola. Många svenska familjer som önskar hemskola sina barn har därför bosatt sig på Åland, som idag har ett stort community för hemskolande familjer. Här utför dock tillsynsmän kontroller för att försäkra sig om att barnen följer läroplanen. Detta har föranlett att många svenska familjer valt att flytta från Åland. 

I Spanien är lagen mer luddig. Enligt uppskattningar hemskolar cirka 2.000-4.000 familjer i landet sina barn men i praktiken är det en gråzon. Enligt utbildningslagen har alla barn rätt till skolgång mellan sex och 16 års ålder, men det finns inga tydliga regler som säger att den måste utföras i skolmiljö. Information och stöd för den som vill hemundervisa sitt barn i Spanien kan fås av organisationen  ALE, Association for Free Education (ALE). 

FOTNOT: Anna och David heter egentligen någonting annat. 

Text: Ingrid Hedman  Petra och hennes son har bott i La Herradura i några månader. I Worldschooling-communityt som blomstrat upp här de senaste åren upplever de att de äntligen har hittat hem. Foto: Ingrid Hedman 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 42755
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Den avlidne uppges vara en 67-årig svensk man som hittades cirka hundra meter ut från klippkusten vid Peñón del Lobo. Enligt Guardia Civil, som tagit över utredningen, var mannen barfota och bar legitimationshandlingar. Det finns dock inledningsvis inga tydliga ledtrådar till hur han hamnade i vattnet, skriver Europa Press.

Kroppen transporterades med patrullbåt till stranden nära småbåtshamnen Marina del Este, varifrån den fördes vidare till det rättsmedicinska institutet i Granada för obduktion. Skador i ansiktet tyder på att mannen kan ha slagit emot klipporna och obduktionen väntas ge svar på om detta inträffade före eller efter dödsfallet.

Guardia Civil har ännu inte identifierat några misstänkta eller vittnen, och det finns inga tidigare rapporter om att mannen har varit saknad. Polisen genomsöker nu området för att hitta föremål eller ledtrådar som kan förklara händelseförloppet och eventuellt utesluta brott. Polisens huvudsakliga teori är att det rör sig om ett olycksfall.
            [ingress] => En svensk medborgare har hittats död i havet vid en svårtillgänglig plats nära Almuñécar, i Granadaprovinsen. Mannens kropp upptäcktes flytande i vattnet av en fiskare på tisdagsmorgonen.
            [headline] => Svensk man funnen död i Almuñécar
            [page] => 0
            [modified] => 20250225131104
            [created] => 20250225131003
            [publishStart] => 20250225131200
            [publishStop] => 20250824141059
            [fullArticle] => Svensk man funnen död i Almuñécar En svensk medborgare har hittats död i havet vid en svårtillgänglig plats nära Almuñécar, i Granadaprovinsen. Mannens kropp upptäcktes flytande i vattnet av en fiskare på tisdagsmorgonen. Den avlidne uppges vara en 67-årig svensk man som hittades cirka hundra meter ut från klippkusten vid Peñón del Lobo. Enligt Guardia Civil, som tagit över utredningen, var mannen barfota och bar legitimationshandlingar. Det finns dock inledningsvis inga tydliga ledtrådar till hur han hamnade i vattnet, skriver Europa Press.

Kroppen transporterades med patrullbåt till stranden nära småbåtshamnen Marina del Este, varifrån den fördes vidare till det rättsmedicinska institutet i Granada för obduktion. Skador i ansiktet tyder på att mannen kan ha slagit emot klipporna och obduktionen väntas ge svar på om detta inträffade före eller efter dödsfallet.

Guardia Civil har ännu inte identifierat några misstänkta eller vittnen, och det finns inga tidigare rapporter om att mannen har varit saknad. Polisen genomsöker nu området för att hitta föremål eller ledtrådar som kan förklara händelseförloppet och eventuellt utesluta brott. Polisens huvudsakliga teori är att det rör sig om ett olycksfall. Kroppen hittades cirka hundra meter från land, nära fritidshamnen Marina del Este, i Almuñécar. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 42427
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Pepe Pérez, som tillbringade större delen av sitt liv på havet, förverkligade sin dröm om att skapa ett maritimt hem på land under 1970-talet. ”Casa Barco”, med sina 75 meter långa konturer, är en hyllning till livet till sjöss. Huset är fyllt med historiska föremål från olika fartyg, inklusive delar från det spanska skolsegelfartyget Juan Sebastián Elcano och andra kända skepp från bland annat inbördeskriget.

Båthuset blev mer än bara ett hem – det blev en symbol för sjömannens kärlek till havet och en plats som fascinerade både turister och invånare i Almuñécar. Varje detalj, från skeppsfönster till master och marina instrument, speglade Pepes kreativitet och hängivenhet.

Hans dotter, Beba Pérez, delade nyheten om sin fars bortgång på sociala medier och avslutade med orden: "Må havet vara milt mot honom. Vila i frid, vi älskar dig." Enligt tidningen Ideal lämnar Pepe efter sig inte bara ett hem utan ett arv som fortsätter att inspirera och röra de som kommer i kontakt med Casa Barco.
            [ingress] => José María Pérez Ruiz, även känd som Pepe Pérez, har avlidit och Almuñécar har förlorat en av sina mest älskade profiler. Pepe, en tidigare sjöman, var skaparen av det ikoniska ”Casa Barco”, ett unikt hem format som ett fartyg och beläget nära stranden San Cristóbal.
            [headline] => Almuñécar sörjer skaparen av båthuset
            [page] => 0
            [modified] => 20250112100240
            [created] => 20250112100154
            [publishStart] => 20250113170000
            [publishStop] => 20250711110159
            [fullArticle] => Almuñécar sörjer skaparen av båthuset José María Pérez Ruiz, även känd som Pepe Pérez, har avlidit och Almuñécar har förlorat en av sina mest älskade profiler. Pepe, en tidigare sjöman, var skaparen av det ikoniska ”Casa Barco”, ett unikt hem format som ett fartyg och beläget nära stranden San Cristóbal. Pepe Pérez, som tillbringade större delen av sitt liv på havet, förverkligade sin dröm om att skapa ett maritimt hem på land under 1970-talet. ”Casa Barco”, med sina 75 meter långa konturer, är en hyllning till livet till sjöss. Huset är fyllt med historiska föremål från olika fartyg, inklusive delar från det spanska skolsegelfartyget Juan Sebastián Elcano och andra kända skepp från bland annat inbördeskriget.

Båthuset blev mer än bara ett hem – det blev en symbol för sjömannens kärlek till havet och en plats som fascinerade både turister och invånare i Almuñécar. Varje detalj, från skeppsfönster till master och marina instrument, speglade Pepes kreativitet och hängivenhet.

Hans dotter, Beba Pérez, delade nyheten om sin fars bortgång på sociala medier och avslutade med orden: "Må havet vara milt mot honom. Vila i frid, vi älskar dig." Enligt tidningen Ideal lämnar Pepe efter sig inte bara ett hem utan ett arv som fortsätter att inspirera och röra de som kommer i kontakt med Casa Barco. ”Båthuset” bygges på 1970-talet och har blivit en ikon i Almuñécar. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 42294
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Händelsen inträffade i området Peña Escrita och blev snabbt okontrollerbar på grund av starka vindar med hastigheter på upp till 80 kilometer i timmen. Det tog räddningstjänsten nästan tre dagar att få branden under kontroll, rapporterar tidningen La Opinión de Málaga.

Branden tros ha startat på en väg som leder till den gripnes gård. Enligt polisen använde jordbrukaren en traktor vars heta avgassystem låg så lågt att det kom i kontakt med vegetation, vilket sannolikt antände marken. Traktorn hade köpts dagen innan från en säljare som inte säkerställt att fordonet uppfyllde gällande tekniska krav. Den misstänkta traktorn hade inte genomgått teknisk besiktning (ITV) på 30 år, och säljaren utreds nu också som en möjlig medbrottsling.

Under brandens förlopp spreds elden snabbt till närliggande gårdar och skogsmark. Stora resurser från brandkåren och Guardia Civil krävdes för att hantera situationen. Guardia Civils miljöenhet, Seprona, inledde en omfattande utredning för att identifiera orsaken och har nu kunnat knyta både jordbrukaren och traktorns säljare till händelsen.
            [ingress] => En 56-årig jordbrukare har gripits av Guardia Civil, misstänkt för att ha orsakat den omfattande skogsbranden i augusti som förstörde mer än 600 hektar skogs- och jordbruksmark i Almuñécar och Nerja.
            [headline] => Jordbrukare gripen för brand i somras
            [page] => 0
            [modified] => 20241222121452
            [created] => 20241218081310
            [publishStart] => 20241222113000
            [publishStop] => 20250616091359
            [fullArticle] => Jordbrukare gripen för brand i somras En 56-årig jordbrukare har gripits av Guardia Civil, misstänkt för att ha orsakat den omfattande skogsbranden i augusti som förstörde mer än 600 hektar skogs- och jordbruksmark i Almuñécar och Nerja. Händelsen inträffade i området Peña Escrita och blev snabbt okontrollerbar på grund av starka vindar med hastigheter på upp till 80 kilometer i timmen. Det tog räddningstjänsten nästan tre dagar att få branden under kontroll, rapporterar tidningen La Opinión de Málaga.

Branden tros ha startat på en väg som leder till den gripnes gård. Enligt polisen använde jordbrukaren en traktor vars heta avgassystem låg så lågt att det kom i kontakt med vegetation, vilket sannolikt antände marken. Traktorn hade köpts dagen innan från en säljare som inte säkerställt att fordonet uppfyllde gällande tekniska krav. Den misstänkta traktorn hade inte genomgått teknisk besiktning (ITV) på 30 år, och säljaren utreds nu också som en möjlig medbrottsling.

Under brandens förlopp spreds elden snabbt till närliggande gårdar och skogsmark. Stora resurser från brandkåren och Guardia Civil krävdes för att hantera situationen. Guardia Civils miljöenhet, Seprona, inledde en omfattande utredning för att identifiera orsaken och har nu kunnat knyta både jordbrukaren och traktorns säljare till händelsen. Guardia Civils miljöenhet Seprona har lett utredningen. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 42151
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Projektet, som har varit föremål för långvariga administrativa och tekniska hinder, markerar en viktig milstolpe för kommunen. Hotellet byggs på en 10.882 kvadratmeter stor tomt vid floden Jates mynning och stranden i La Herradura.

Enligt Almuñécars borgmästare, Juanjo Ruiz Joya, betonar att det är fråga om det första femstjärniga hotellet i kommunen och skapar över 100 direkta arbetstillfällen. Han tackar hotellkedjan El Fuerte för deras tro på projektet och för att de valt att investera i La Herradura, skriver Granada Digital.

Tomtens planering inkluderar 19.600 kvadratmeter byggnadsyta, med 2.000 kvadratmeter avsedda för kultur- och utbildningscentra, 3.600 kvadratmeter för grönområden och parker samt 3.917 kvadratmeter för vägar och gångvägar.

Hotellet har fått klartecken efter att en justering av byggnadshöjden godkänts i februari för att möta nya turismföreskrifter i Andalusien. Bygget är ett stort steg framåt för kommunens ambition att erbjuda högkvalitativa turistanläggningar, enligt Ruiz Joya.
            [ingress] => Bygget av DAIA Slow Beach Hotel La Herradura har inletts efter 24 års byråkratiska hinder. Hotellet, som blir Costa Tropicals första femstjärniga, förväntas ge en ekonomisk skjuts till området.
            [headline] => Femstjärnigt hotell påbörjas i La Herradura
            [page] => 0
            [modified] => 20241202154936
            [created] => 20241126102359
            [publishStart] => 20241203170000
            [publishStop] => 20250525112359
            [fullArticle] => Femstjärnigt hotell påbörjas i La Herradura Bygget av DAIA Slow Beach Hotel La Herradura har inletts efter 24 års byråkratiska hinder. Hotellet, som blir Costa Tropicals första femstjärniga, förväntas ge en ekonomisk skjuts till området. Projektet, som har varit föremål för långvariga administrativa och tekniska hinder, markerar en viktig milstolpe för kommunen. Hotellet byggs på en 10.882 kvadratmeter stor tomt vid floden Jates mynning och stranden i La Herradura.

Enligt Almuñécars borgmästare, Juanjo Ruiz Joya, betonar att det är fråga om det första femstjärniga hotellet i kommunen och skapar över 100 direkta arbetstillfällen. Han tackar hotellkedjan El Fuerte för deras tro på projektet och för att de valt att investera i La Herradura, skriver Granada Digital.

Tomtens planering inkluderar 19.600 kvadratmeter byggnadsyta, med 2.000 kvadratmeter avsedda för kultur- och utbildningscentra, 3.600 kvadratmeter för grönområden och parker samt 3.917 kvadratmeter för vägar och gångvägar.

Hotellet har fått klartecken efter att en justering av byggnadshöjden godkänts i februari för att möta nya turismföreskrifter i Andalusien. Bygget är ett stort steg framåt för kommunens ambition att erbjuda högkvalitativa turistanläggningar, enligt Ruiz Joya. Uppförandet av det första femstjärniga hotellet påbörjas i La Herradura. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 42038
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Solen strålade från en molnfri blå himmel och längs stranden i La Herradura flockades besökarna kring olika montrar. Här fanns fakta om olika havsmiljöprojekt i Alboransjön och information om de projekt som Los Amigos del Mar och andra marina nätverk och organisationer skapar för att skydda miljön i havet. Den som var sugen på nautiska äventyr hade möjlighet att prova på kajakpaddling, dykning och segling med katamaran. För den unga publiken bjöds det bland annat på vattengymkhana, sagostund, workshops där barnen fick titta på koraller i mikroskop samt piratteater. Senare på kvällen flyttade festivalen in i stadens medborgarcenter, där en konferens och filmvisning avslutade årets program. 

Organisationen Amigos del Mar grundades år 2013 av Anne Zipse, som ursprungligen kommer från Tyskland men har bott i Spanien sedan 1988 och i La Herradura i tolv år. Ganska snart efter att hon anlänt till Costa Tropical började hon söka efter en havsvårdsförening att engagera sig i, men hittade ingen.
–Jag kände att havet och området gav mig så mycket att jag ville ge någonting tillbaka. Men när jag inte hittade en förening som jobbade med de här frågorna tänkte jag, varför inte starta en egen? Det var så det började.

I början var det endast utlänningar som arbetade inom Amigos del Mar, men med tiden har allt fler spanjorer kommit att bli en del av organisationen. Varje höst anordnar man Havsfestivalen i La Herradura.
 –Vårt mål är att människor ska skapa en personlig kontakt med havet och bli entusiastiska över allt fantastiskt som finns där nere. För vi är medvetna om att de enda som verkligen har den kunskapen är dykarna och några fiskare. Så vi försöker förmedla denna kunskap till skolorna under året, till de vuxna via utställningar och med våra månatliga föredrag om marint liv. Och varje år har vi olika kampanjer, berättar Anne Zipse. 

För kustens ungdomar har man genom åren skapat allt ifrån raptävlingar till foto- och målartävlingar. För den äldre generationen har man till exempel anordnat en sticktävling – ”sticka ditt rev”, som resulterade i en revutställning med havsrelaterade djur. 

Hur ser situationen ut för den marina miljön i Medelhavet i allmänhet och längs Costa Tropical? 
–I Medelhavet har vi precis som på många andra ställen överfiske, mycket föroreningar och jordbruket orsakar övergödning, vilket skapar algblomningar och syrebrist i vattnet. Och vi har, naturligtvis, problemet med klimatförändringarna som gör att havet värms upp onormalt mycket. De senaste åren har vi haft samma temperaturer här som på Maldiverna, och det är såklart superstressande för hela havslivet men särskilt för koraller och även för vissa fiskar. Vi har ett ytterligare problem med de invasiva algerna. Det finns en japansk, väldigt aggressiv brunalg som kallas Rugulopteryx okamurae, som kom in i Medelhavet för nio år sedan via fartygens barlastvatten i Tarifa. Algen har sedan spridit sig i hela Medelhavet och har i princip täckt alla lokala växter. Det har inneburit att några av dem nu är helt borta, medan andra har flyttat. Och det finns inget du kan göra åt det mer än att övervaka och att vänta på att naturen på något sätt ska anpassa sig till detta, men algen har en enorm inverkan.

Jag läste att det tidigare fanns mycket sköldpaddor och delfiner här i området, har de försvunnit nu?
–Ja, det är extremt sällsynt att se en sköldpadda och om man ser en är den förmodligen inte frisk. Delfiner brukade vi se i La Herradura varje dag för 10, 15 år sedan. I år har jag bara sett dem två gånger. Det kan bero på all sjötrafik, främst vattenskotrarna men även andra höghastighetsbåtar. Vi har en sådan fantastisk skatt här, det finns en enorm biologisk mångfald och dykare kommer från hela världen för att filma och fotografera i området. Men det måste skyddas.

Vilka är arterna som är mest hotade, skulle du säga?
–I Punta de la Mona har vi en superspeciell korall, Dendrophyllia ramea, som är hotad på grund av fritidsfisket från klipporna. Amigos del Mar samarbetar med Coral Soul som verkar för att rädda korallerna. När projektet startade var de riktigt illa däran, men under de senaste åren har många av dem återhämtat sig. Alla koraller som slitits sönder av fiskelinor och spöknät plockar dykarna upp från botten. Sedan sätter de dem i en odling där de kan återhämta sig, och så planteras de tillbaka igen i revet. 

Precis som många kustnära spanska områden är Costa Tropical beroende av sin turism. Amigos del Mar vill inte att turismen ska upphöra, men efterlyser en mer ansvarsfull och hållbar turism som kan gynna området både ekonomiskt och miljömässigt i många år framåt. Vattenskotrar och det massiva byggandet av nya hotellanläggningar är exempel på icke hållbar turism, menar Anne Zipse. Samtidigt finns en ljusglimt – Alboransjön har nämligen utnämnts till ”hope spot” av Sylvia Earles projekt Mission Blue. 
–Sylvia Earle är en känd oceanograf som har grundat detta projekt, som arbetar för att skapa marinreservat runt jorden. Man nominerar platser som är av särskild betydelse för havet på grund av sin biologiska mångfald, näringsämnena i området som gynnar många arter, eller för att det är en speciell grogrund för en viss art. Mission Blue stödjer lokalsamhällenas initiativ för att skydda området med målet är att så småningom skapa marinreservat där, och det är också vår ambition här i Costa Tropical. 

Utnämningen har skapat incitament för Amigos del Mar att arbeta extra hårt för att få med sig de lokala myndigheterna i arbetet med att skydda havet. 
–Det finns flera skyddade områden längs kusten, men lagarna upprätthålls inte. Bristen på kommunikation och samarbete mellan kustministeriet, regionstyret och kommunen gör det svårt att komma vidare. 

Amigos del Mar får inga statliga bidrag eller annan hjälp med finansiering av sin verksamhet. Allt arbete utgår från medlemmarnas egna ideella insatser och ekonomiskt stöd från företag och privatpersoner. I dagsläget har de runt 40 medlemmar, men vill gärna ha fler. Ett medlemskap i Amigos del Mar kostar 25 euro per år och alla är välkomna att delta i deras regelbundna möten och berätta vad man vill göra. 

Vad som står näst på agendan för organisationen är att ta med projektet med korallerna in i skolorna för att så småningom involvera alla skolor på Granadakusten att delta. Just nu söker de finansiering för att kunna anställa miljöutbildare och genomföra projektet. 
–Det är superviktigt att barnen lär sig om korallerna, eftersom dessa utgör basen i hela den marina livskedjan, menar Anne Zipse. 

Känner du dig hoppfull om havets framtid?
–Ja, absolut. Och det som är intressant är att vi ofta märker att det är barnen som utbildar föräldrarna. Men ja, det är en lång väg att gå och många saker som vi behöver lära oss för att verkligen hitta in i samhället. Med Havsfestivalen vet jag att vi hittat en väg in eftersom folk redan frågar efter den och många från lokalsamhället har varit där, så det är inte längre en grej som bara utlänningarna hittar på. 

Ofta tror hon dock att det krävs ett utifrånperspektiv för att verkligen uppskatta naturens resurser – för att se möjligheterna, men även problemen, med andra ögon.
–När vi började prata om de här frågorna tyckte folk i lokalsamhället att "ni kommer hit och berättar för oss vad vi ska göra". Det togs inte alltid emot så positivt. Och många tar också havet för givet. För dem är det bara den här blåa saken där ute som man sätter vattenskotern på eller vad som helst. Men vi måste inse att vi inte bara kan ta från havet, utan också ge någonting tillbaka. Vi måste sluta vara en del av problemet och istället bli en del av lösningen. Det är den attitydförändringen vi efterfrågar, säger Anne Zipse. 

Mer information om Amigos del Mar: https://linktr.ee/amigos.delmar 

Text: Ingrid Hedman
            [ingress] => Den 19 oktober hölls sjöfestivalen Festival del Mar i La Herradura för tionde året i rad. Eventet arrangeras av den ideella miljöorganisationen Asociación Amigos del Mar Costa Tropical, som skapar aktiviteter längs kusten för att öka medvetenheten bland lokalbefolkningen om det marina livet och dess utmaningar i Medelhavet. 
            [headline] => Amigos del Mar värnar om havet
            [page] => 0
            [modified] => 20241201160817
            [created] => 20241108192350
            [publishStart] => 20241202065700
            [publishStop] => 20250507202359
            [fullArticle] => Amigos del Mar värnar om havet Den 19 oktober hölls sjöfestivalen Festival del Mar i La Herradura för tionde året i rad. Eventet arrangeras av den ideella miljöorganisationen Asociación Amigos del Mar Costa Tropical, som skapar aktiviteter längs kusten för att öka medvetenheten bland lokalbefolkningen om det marina livet och dess utmaningar i Medelhavet.  Solen strålade från en molnfri blå himmel och längs stranden i La Herradura flockades besökarna kring olika montrar. Här fanns fakta om olika havsmiljöprojekt i Alboransjön och information om de projekt som Los Amigos del Mar och andra marina nätverk och organisationer skapar för att skydda miljön i havet. Den som var sugen på nautiska äventyr hade möjlighet att prova på kajakpaddling, dykning och segling med katamaran. För den unga publiken bjöds det bland annat på vattengymkhana, sagostund, workshops där barnen fick titta på koraller i mikroskop samt piratteater. Senare på kvällen flyttade festivalen in i stadens medborgarcenter, där en konferens och filmvisning avslutade årets program. 

Organisationen Amigos del Mar grundades år 2013 av Anne Zipse, som ursprungligen kommer från Tyskland men har bott i Spanien sedan 1988 och i La Herradura i tolv år. Ganska snart efter att hon anlänt till Costa Tropical började hon söka efter en havsvårdsförening att engagera sig i, men hittade ingen.
–Jag kände att havet och området gav mig så mycket att jag ville ge någonting tillbaka. Men när jag inte hittade en förening som jobbade med de här frågorna tänkte jag, varför inte starta en egen? Det var så det började.

I början var det endast utlänningar som arbetade inom Amigos del Mar, men med tiden har allt fler spanjorer kommit att bli en del av organisationen. Varje höst anordnar man Havsfestivalen i La Herradura.
 –Vårt mål är att människor ska skapa en personlig kontakt med havet och bli entusiastiska över allt fantastiskt som finns där nere. För vi är medvetna om att de enda som verkligen har den kunskapen är dykarna och några fiskare. Så vi försöker förmedla denna kunskap till skolorna under året, till de vuxna via utställningar och med våra månatliga föredrag om marint liv. Och varje år har vi olika kampanjer, berättar Anne Zipse. 

För kustens ungdomar har man genom åren skapat allt ifrån raptävlingar till foto- och målartävlingar. För den äldre generationen har man till exempel anordnat en sticktävling – ”sticka ditt rev”, som resulterade i en revutställning med havsrelaterade djur. 

Hur ser situationen ut för den marina miljön i Medelhavet i allmänhet och längs Costa Tropical? 
–I Medelhavet har vi precis som på många andra ställen överfiske, mycket föroreningar och jordbruket orsakar övergödning, vilket skapar algblomningar och syrebrist i vattnet. Och vi har, naturligtvis, problemet med klimatförändringarna som gör att havet värms upp onormalt mycket. De senaste åren har vi haft samma temperaturer här som på Maldiverna, och det är såklart superstressande för hela havslivet men särskilt för koraller och även för vissa fiskar. Vi har ett ytterligare problem med de invasiva algerna. Det finns en japansk, väldigt aggressiv brunalg som kallas Rugulopteryx okamurae, som kom in i Medelhavet för nio år sedan via fartygens barlastvatten i Tarifa. Algen har sedan spridit sig i hela Medelhavet och har i princip täckt alla lokala växter. Det har inneburit att några av dem nu är helt borta, medan andra har flyttat. Och det finns inget du kan göra åt det mer än att övervaka och att vänta på att naturen på något sätt ska anpassa sig till detta, men algen har en enorm inverkan.

Jag läste att det tidigare fanns mycket sköldpaddor och delfiner här i området, har de försvunnit nu?
–Ja, det är extremt sällsynt att se en sköldpadda och om man ser en är den förmodligen inte frisk. Delfiner brukade vi se i La Herradura varje dag för 10, 15 år sedan. I år har jag bara sett dem två gånger. Det kan bero på all sjötrafik, främst vattenskotrarna men även andra höghastighetsbåtar. Vi har en sådan fantastisk skatt här, det finns en enorm biologisk mångfald och dykare kommer från hela världen för att filma och fotografera i området. Men det måste skyddas.

Vilka är arterna som är mest hotade, skulle du säga?
–I Punta de la Mona har vi en superspeciell korall, Dendrophyllia ramea, som är hotad på grund av fritidsfisket från klipporna. Amigos del Mar samarbetar med Coral Soul som verkar för att rädda korallerna. När projektet startade var de riktigt illa däran, men under de senaste åren har många av dem återhämtat sig. Alla koraller som slitits sönder av fiskelinor och spöknät plockar dykarna upp från botten. Sedan sätter de dem i en odling där de kan återhämta sig, och så planteras de tillbaka igen i revet. 

Precis som många kustnära spanska områden är Costa Tropical beroende av sin turism. Amigos del Mar vill inte att turismen ska upphöra, men efterlyser en mer ansvarsfull och hållbar turism som kan gynna området både ekonomiskt och miljömässigt i många år framåt. Vattenskotrar och det massiva byggandet av nya hotellanläggningar är exempel på icke hållbar turism, menar Anne Zipse. Samtidigt finns en ljusglimt – Alboransjön har nämligen utnämnts till ”hope spot” av Sylvia Earles projekt Mission Blue. 
–Sylvia Earle är en känd oceanograf som har grundat detta projekt, som arbetar för att skapa marinreservat runt jorden. Man nominerar platser som är av särskild betydelse för havet på grund av sin biologiska mångfald, näringsämnena i området som gynnar många arter, eller för att det är en speciell grogrund för en viss art. Mission Blue stödjer lokalsamhällenas initiativ för att skydda området med målet är att så småningom skapa marinreservat där, och det är också vår ambition här i Costa Tropical. 

Utnämningen har skapat incitament för Amigos del Mar att arbeta extra hårt för att få med sig de lokala myndigheterna i arbetet med att skydda havet. 
–Det finns flera skyddade områden längs kusten, men lagarna upprätthålls inte. Bristen på kommunikation och samarbete mellan kustministeriet, regionstyret och kommunen gör det svårt att komma vidare. 

Amigos del Mar får inga statliga bidrag eller annan hjälp med finansiering av sin verksamhet. Allt arbete utgår från medlemmarnas egna ideella insatser och ekonomiskt stöd från företag och privatpersoner. I dagsläget har de runt 40 medlemmar, men vill gärna ha fler. Ett medlemskap i Amigos del Mar kostar 25 euro per år och alla är välkomna att delta i deras regelbundna möten och berätta vad man vill göra. 

Vad som står näst på agendan för organisationen är att ta med projektet med korallerna in i skolorna för att så småningom involvera alla skolor på Granadakusten att delta. Just nu söker de finansiering för att kunna anställa miljöutbildare och genomföra projektet. 
–Det är superviktigt att barnen lär sig om korallerna, eftersom dessa utgör basen i hela den marina livskedjan, menar Anne Zipse. 

Känner du dig hoppfull om havets framtid?
–Ja, absolut. Och det som är intressant är att vi ofta märker att det är barnen som utbildar föräldrarna. Men ja, det är en lång väg att gå och många saker som vi behöver lära oss för att verkligen hitta in i samhället. Med Havsfestivalen vet jag att vi hittat en väg in eftersom folk redan frågar efter den och många från lokalsamhället har varit där, så det är inte längre en grej som bara utlänningarna hittar på. 

Ofta tror hon dock att det krävs ett utifrånperspektiv för att verkligen uppskatta naturens resurser – för att se möjligheterna, men även problemen, med andra ögon.
–När vi började prata om de här frågorna tyckte folk i lokalsamhället att "ni kommer hit och berättar för oss vad vi ska göra". Det togs inte alltid emot så positivt. Och många tar också havet för givet. För dem är det bara den här blåa saken där ute som man sätter vattenskotern på eller vad som helst. Men vi måste inse att vi inte bara kan ta från havet, utan också ge någonting tillbaka. Vi måste sluta vara en del av problemet och istället bli en del av lösningen. Det är den attitydförändringen vi efterfrågar, säger Anne Zipse. 

Mer information om Amigos del Mar: https://linktr.ee/amigos.delmar 

Text: Ingrid Hedman På La Herraduras strand håller föreningen Asociación Amigos del Mar Costa Tropical varje år sin havsfestival, som syftar till att väcka intresse kring havets rikedomar och utmaningar. Foto: Jeroen Stultiens Amigos del Mar har genom åren skapat många projekt tillsammans med kustens barn och ungdomar. Förhoppningen är att med tiden engagera alla skolor längs Costa Tropical i havsvårdsfrågorna. Foto: Jeroen Stultiens Organisationen Coral Soul, som jobbar för att skydda korallerna i Alboransjön, deltog under årets havsfestival och gav information till besökarna. Foto: Ingrid Hedman Lekfulla, men allvarliga, budskap. De projekt som Amigos del Mar initierar ska inte bara ha pekpinnar utan även bjuda på humor och glädje och få deltagarna att ha roligt. Foto: Jeroen Stultiens Anne Zipse kom till La Herradura för tolv år sedan och bildade strax därefter Amigos del Mar. Hon kände hon att hon ville ge något tillbaka till havet, som skänker befolkningen så mycket glädje. Foto: Jeroen Stultiens 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 42066
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt källor till tidningen Diario Sur var den döda geten mellan sju och åtta år gammal och kan ha dödats tre till fyra dagar innan den upptäcktes. Lukter som spreds ledde vandrarna till fyndet, som de omedelbart rapporterade till Guardia Civil. Ärendet har överlämnats till deras naturvårdsenhet Seprona.

Detta är inte första gången något liknande inträffar i området. I november 2023 rapporterades tre andra halshuggna bergsgetter i samma naturreservat, ett problem som enligt lokalbefolkningen förvärras av bristande övervakning och straffrihet för tjuvjägare.
            [ingress] => Vandrare som passerade området Maro-Cerro Gordo i närheten av El Nogal (Almuñécar), fann den 12 november en vuxen, halshuggen bergsget nedgrävd under stenar. Djuret tros ha dödats av jägare som velat behålla huvudet som trofé.
            [headline] => Fridlyst bergsget funnen halshuggen
            [page] => 0
            [modified] => 20241113090126
            [created] => 20241113090050
            [publishStart] => 20241114170000
            [publishStop] => 20250512100059
            [fullArticle] => Fridlyst bergsget funnen halshuggen Vandrare som passerade området Maro-Cerro Gordo i närheten av El Nogal (Almuñécar), fann den 12 november en vuxen, halshuggen bergsget nedgrävd under stenar. Djuret tros ha dödats av jägare som velat behålla huvudet som trofé. Enligt källor till tidningen Diario Sur var den döda geten mellan sju och åtta år gammal och kan ha dödats tre till fyra dagar innan den upptäcktes. Lukter som spreds ledde vandrarna till fyndet, som de omedelbart rapporterade till Guardia Civil. Ärendet har överlämnats till deras naturvårdsenhet Seprona.

Detta är inte första gången något liknande inträffar i området. I november 2023 rapporterades tre andra halshuggna bergsgetter i samma naturreservat, ett problem som enligt lokalbefolkningen förvärras av bristande övervakning och straffrihet för tjuvjägare. Bergsgetter är en fridlyst art. (Arkivbild) 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 42002
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => En projektgrupp har tilldelats uppdraget att ta fram ett förslag på den mest lämpliga sträckningen. Det ska sedan presenteras för Almuñécar kommun, Mancomunidad de la Costa Tropical, provinsledningen i Granada och den nationella kustmyndigheten.

Förutom de tekniska aspekterna av gångbron måste projektet följa specifika miljödirektiv och ta hänsyn till områdets kulturella och historiska värden. Rapporten ska också inkludera en miljöutvärdering för att fastställa de potentiella konsekvenserna av varje alternativ och identifiera åtgärder för att minimera miljöpåverkan.

Målet är att det inledande planeringsstadiet ska slutföras inom två månader efter att det tilldelats och studien har en budget på cirka 18.000 euro. Detta steg är avgörande för att påbörja de nödvändiga godkännandeprocesserna, däribland den miljömässiga prövningen som krävs enligt den spanska lagen för kust- och havsprojekt.
            [ingress] => Provinsstyret i Granada och kommunernas samfällighet på Costa Tropical planerar uppförandet av en ny gångbro mellan Marina del Este och stränderna El Muerto och Cotobro, i Almuñécar. Projektet är en del av det större kuststråket Senda Litoral, som syftar till att skapa sammanhängande stigar längs hela Costa Tropical för att underlätta tillgång till stränderna och samtidigt skydda kustmiljön.
            [headline] => Gångbro ska förbinda kustbandet
            [page] => 0
            [modified] => 20241103103532
            [created] => 20241103103433
            [publishStart] => 20241104170000
            [publishStop] => 20250502113459
            [fullArticle] => Gångbro ska förbinda kustbandet Provinsstyret i Granada och kommunernas samfällighet på Costa Tropical planerar uppförandet av en ny gångbro mellan Marina del Este och stränderna El Muerto och Cotobro, i Almuñécar. Projektet är en del av det större kuststråket Senda Litoral, som syftar till att skapa sammanhängande stigar längs hela Costa Tropical för att underlätta tillgång till stränderna och samtidigt skydda kustmiljön. En projektgrupp har tilldelats uppdraget att ta fram ett förslag på den mest lämpliga sträckningen. Det ska sedan presenteras för Almuñécar kommun, Mancomunidad de la Costa Tropical, provinsledningen i Granada och den nationella kustmyndigheten.

Förutom de tekniska aspekterna av gångbron måste projektet följa specifika miljödirektiv och ta hänsyn till områdets kulturella och historiska värden. Rapporten ska också inkludera en miljöutvärdering för att fastställa de potentiella konsekvenserna av varje alternativ och identifiera åtgärder för att minimera miljöpåverkan.

Målet är att det inledande planeringsstadiet ska slutföras inom två månader efter att det tilldelats och studien har en budget på cirka 18.000 euro. Detta steg är avgörande för att påbörja de nödvändiga godkännandeprocesserna, däribland den miljömässiga prövningen som krävs enligt den spanska lagen för kust- och havsprojekt. Gångbron ska förbinda fritidshamnen Marina del Este med Cotobro och Almuñécar längs kustbandet. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 41919
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Mannen hade anlitat en grävmaskin för att jämna ut marken och bygga en ny väg på gården, när maskinens skopa träffade ett stort metallföremål. Först trodde arbetarna att det bara var ett rostigt järnblock, men en granne som såg fyndet misstänkte att det kunde vara ett farligt gammalt explosivt föremål och rekommenderade att de omedelbart skulle kontakta myndigheterna, rapporterar tidningen El Ideal.

När Guardia Civil anlände till platsen kallade de efter en specialenhet från Granada. Efter en noggrann undersökning kunde de bekräfta att det rörde sig om en 152 millimeter pansarbrytande projektil från spanska inbördeskriget, med både intakt tändrör och full laddning. Trots att projektilen legat begravd i marken i mer än 80 år, kunde den detonera om den hanterades felaktigt.

Guardia Civil avlägsnade projektilen från platsen och transporterade den till ett avlägset stenbrott där den desarmerades och sprängdes under kontrollerade former. Efter händelsen har Guardia Civil utfärdat en varning till allmänheten om att aldrig försöka manipulera misstänkta explosiva föremål från inbördeskriget. Trots sin höga ålder kan de fortfarande vara mycket farliga. Om någon stöter på ett sådant föremål bör de omedelbart kontakta Guardia Civil via deras nödnummer, 062.

Regelbundet dyker explosiva föremål från det spanska inbördeskriget upp. Guardia Civil betonar vikten av att markera platsen och hålla sig på avstånd tills myndigheterna anländer.
            [ingress] => Ägaren till en lantgård i La Herradura (Almuñécar) har funnit en intakt projektil från det spanska inbördeskriget på sin mark. Den fick sprängas av experter från Guardia Civil under kontrollerade former.
            [headline] => Laddad projektil från inbördeskriget funnen i La Herradura
            [page] => 0
            [modified] => 20241027122116
            [created] => 20241023100750
            [publishStart] => 20241028170000
            [publishStop] => 20250421100759
            [fullArticle] => Laddad projektil från inbördeskriget funnen i La Herradura Ägaren till en lantgård i La Herradura (Almuñécar) har funnit en intakt projektil från det spanska inbördeskriget på sin mark. Den fick sprängas av experter från Guardia Civil under kontrollerade former. Mannen hade anlitat en grävmaskin för att jämna ut marken och bygga en ny väg på gården, när maskinens skopa träffade ett stort metallföremål. Först trodde arbetarna att det bara var ett rostigt järnblock, men en granne som såg fyndet misstänkte att det kunde vara ett farligt gammalt explosivt föremål och rekommenderade att de omedelbart skulle kontakta myndigheterna, rapporterar tidningen El Ideal.

När Guardia Civil anlände till platsen kallade de efter en specialenhet från Granada. Efter en noggrann undersökning kunde de bekräfta att det rörde sig om en 152 millimeter pansarbrytande projektil från spanska inbördeskriget, med både intakt tändrör och full laddning. Trots att projektilen legat begravd i marken i mer än 80 år, kunde den detonera om den hanterades felaktigt.

Guardia Civil avlägsnade projektilen från platsen och transporterade den till ett avlägset stenbrott där den desarmerades och sprängdes under kontrollerade former. Efter händelsen har Guardia Civil utfärdat en varning till allmänheten om att aldrig försöka manipulera misstänkta explosiva föremål från inbördeskriget. Trots sin höga ålder kan de fortfarande vara mycket farliga. Om någon stöter på ett sådant föremål bör de omedelbart kontakta Guardia Civil via deras nödnummer, 062.

Regelbundet dyker explosiva föremål från det spanska inbördeskriget upp. Guardia Civil betonar vikten av att markera platsen och hålla sig på avstånd tills myndigheterna anländer. Den funna pjäsen hade både intakt tändrör och full laddning. Foto: Guardia Civil 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 41843
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Projektet som drivs av det statliga departementet för ekologisk omställning omfattar två vindparker, kallade "La Pinta" och "Albaicín”. De ska enligt planerna placeras sju kilometer från kusten, nära samhällena Torrenueva Costa, Calahonda och Castell de Ferro, på Costa Tropical.

Boende i de aktuella områdena hyser, enligt tidningen Granada Digital, stora farhågor för att de planerade vindkraftverken kan få betydande negativa konsekvenser för både miljön och turismen i området. Lokala aktivister från plattformen ”Di ¡NO! en la Costa Tropical” (Säg NEJ! på Costa Tropical) hävdar att projektet hotar att omvandla den naturliga kustlinjen till ett industriellt landskap. Det skulle påverka turismnäringen, det lokala fisket och den marina biologiska mångfalden, inkluderat känsliga fågelarter. Dessutom menar plattformen att installationerna även kan störa ekosystemet och havsbotten i området, som ingår i EU:s skyddade nätverk Natura 2000.

De statliga myndigheterna har publicerat detaljer om projektet, men såväl lokalbor som kommunala myndigheter uppges vara oroade över bristen på samråd och konsekvensanalyser. Projektet är klassat som allmännyttigt, men motståndarna menar att det inte tas tillräcklig hänsyn till de negativa effekterna på lokalsamhället. Två lokala kommuner har redan undertecknat resolutioner som motsätter sig projektet.
            [ingress] => Invånare mobiliserar sig mot planerna på att bygga ett stort havsbaserat vindkraftverk utanför Granadas kust. Projektet innefattar upp till 200 vindkraftverk i ett område på cirka 700 kvadratkilometer, endast sju kilometer från kusten.
            [headline] => Protester mot planerat vindkraftprojekt vid kusten
            [page] => 0
            [modified] => 20241011124752
            [created] => 20241009113957
            [publishStart] => 20241013170000
            [publishStop] => 20250407113959
            [fullArticle] => Protester mot planerat vindkraftprojekt vid kusten Invånare mobiliserar sig mot planerna på att bygga ett stort havsbaserat vindkraftverk utanför Granadas kust. Projektet innefattar upp till 200 vindkraftverk i ett område på cirka 700 kvadratkilometer, endast sju kilometer från kusten. Projektet som drivs av det statliga departementet för ekologisk omställning omfattar två vindparker, kallade "La Pinta" och "Albaicín”. De ska enligt planerna placeras sju kilometer från kusten, nära samhällena Torrenueva Costa, Calahonda och Castell de Ferro, på Costa Tropical.

Boende i de aktuella områdena hyser, enligt tidningen Granada Digital, stora farhågor för att de planerade vindkraftverken kan få betydande negativa konsekvenser för både miljön och turismen i området. Lokala aktivister från plattformen ”Di ¡NO! en la Costa Tropical” (Säg NEJ! på Costa Tropical) hävdar att projektet hotar att omvandla den naturliga kustlinjen till ett industriellt landskap. Det skulle påverka turismnäringen, det lokala fisket och den marina biologiska mångfalden, inkluderat känsliga fågelarter. Dessutom menar plattformen att installationerna även kan störa ekosystemet och havsbotten i området, som ingår i EU:s skyddade nätverk Natura 2000.

De statliga myndigheterna har publicerat detaljer om projektet, men såväl lokalbor som kommunala myndigheter uppges vara oroade över bristen på samråd och konsekvensanalyser. Projektet är klassat som allmännyttigt, men motståndarna menar att det inte tas tillräcklig hänsyn till de negativa effekterna på lokalsamhället. Två lokala kommuner har redan undertecknat resolutioner som motsätter sig projektet. Anläggningen ska enligt planerna byggas utanför samhällen som Calahonda, på Costa Tropical. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 41757
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Almuñécar är välkänt för sina stränder och natursköna miljöer. Kustsamhället erbjuder en lugn livsstil som gör den idealisk för dem som vill njuta av sin pension. Resmålet får höga betyg i en analys baserad på flera faktorer, inklusive levnadskostnader, skattetryck och andelen pensionärer och utländska invånare. Bland annat har kommunen ett lågt hyresprisindex och en nollprocentig förmögenhetsskatt, vilket gör den ekonomiskt attraktiv för många pensionärer. Samtidigt rankas Almuñécar högt för sin höga andel utländska pensionärer, vilket bidrar till en internationell atmosfär.

Men ekonomin är inte den enda anledningen till att Almuñécar står ut. Stadens rika kulturarv, historiska platser som San Miguel-slottet, och den vackra kusten med både stränder och dramatiska klippor uppges göras den till en perfekt plats för dem som vill leva ett avslappnat och naturskönt liv.

Almuñécar toppar listan som den bästa platsen att pensionera sig på, följd av grannkommunen Nerja på andra plats och Torrevieja på tredje plats. Tillsammans med andra populära pensionärsdestinationer som Jávea och Benidorm, fortsätter Spaniens varma klimat och förmånliga livskvalitet att locka tusentals utländska pensionärer, särskilt från Norden, Storbritannien och Centraleuropa, skriver tidningen El Ideal.
            [ingress] => Den prestigefyllda tidskriften Travel + Leisure har utsett Almuñécar till den bästa platsen att pensionera sig på i Spanien. Denna kuststad på Costa Tropical lockar inte bara som ett populärt semestermål, utan har också blivit en favorit för pensionärer tack vare sitt fantastiska klimat och låga levnadskostnader. 
            [headline] => Almuñécar bästa stället i Spanien för pensionärer
            [page] => 0
            [modified] => 20241007092624
            [created] => 20240927182319
            [publishStart] => 20241008170000
            [publishStop] => 20250326172359
            [fullArticle] => Almuñécar bästa stället i Spanien för pensionärer Den prestigefyllda tidskriften Travel + Leisure har utsett Almuñécar till den bästa platsen att pensionera sig på i Spanien. Denna kuststad på Costa Tropical lockar inte bara som ett populärt semestermål, utan har också blivit en favorit för pensionärer tack vare sitt fantastiska klimat och låga levnadskostnader.  Almuñécar är välkänt för sina stränder och natursköna miljöer. Kustsamhället erbjuder en lugn livsstil som gör den idealisk för dem som vill njuta av sin pension. Resmålet får höga betyg i en analys baserad på flera faktorer, inklusive levnadskostnader, skattetryck och andelen pensionärer och utländska invånare. Bland annat har kommunen ett lågt hyresprisindex och en nollprocentig förmögenhetsskatt, vilket gör den ekonomiskt attraktiv för många pensionärer. Samtidigt rankas Almuñécar högt för sin höga andel utländska pensionärer, vilket bidrar till en internationell atmosfär.

Men ekonomin är inte den enda anledningen till att Almuñécar står ut. Stadens rika kulturarv, historiska platser som San Miguel-slottet, och den vackra kusten med både stränder och dramatiska klippor uppges göras den till en perfekt plats för dem som vill leva ett avslappnat och naturskönt liv.

Almuñécar toppar listan som den bästa platsen att pensionera sig på, följd av grannkommunen Nerja på andra plats och Torrevieja på tredje plats. Tillsammans med andra populära pensionärsdestinationer som Jávea och Benidorm, fortsätter Spaniens varma klimat och förmånliga livskvalitet att locka tusentals utländska pensionärer, särskilt från Norden, Storbritannien och Centraleuropa, skriver tidningen El Ideal. Almuñécar har åter rankats som en idealisk ort för pensionärer. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 41568
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Turismo Tropical, som ligger vid strandpromenaden i Almuñécar, har stått oanvänt i åtta år. Francis Rodríguez, ordförande för provinsstyrelsen, betonar vikten av att ta tillvara på det priviligierade läget och omvandla anläggningen till ett banbrytande socialt centrum i Andalusien. Det nya centret ska erbjuda semester- och sociala tjänster för äldre invånare i hela provinsen, rapporterar tidningen El Ideal.

Beslutet att riva komplexet i sin helhet grundar sig på byggnadens allvarliga förfall, vilket uppges omöjliggöra en renovering. Rivningen väntas vara klar innan årets slut och arbetet med att utveckla en plan för det nya sociala centret är redan igång, i samarbete med Almuñécar kommun. Borgmästaren Juan José Ruiz Joya lovordar projektet och tackar provinsstyrelsen för dess engagemang. Han tillägger att det finns planer på att bygga ett parkeringsgarage under det nya centret, med plats för cirka 150 fordon, för att lindra parkeringsbristen vid stranden San Cristóbal.
            [ingress] => Provinsstyrelsen i Granada har godkänt rivningen av det övergivna komplexet Turismo Tropical, i Almuñécar. Ett anslag på 449.000 euro ska bana väg för en offentlig anläggning för äldre från hela provinsen.
            [headline] => Övergiven turistanläggning rivs
            [page] => 0
            [modified] => 20240825075639
            [created] => 20240821122916
            [publishStart] => 20240826120000
            [publishStop] => 20250217112959
            [fullArticle] => Övergiven turistanläggning rivs Provinsstyrelsen i Granada har godkänt rivningen av det övergivna komplexet Turismo Tropical, i Almuñécar. Ett anslag på 449.000 euro ska bana väg för en offentlig anläggning för äldre från hela provinsen. Turismo Tropical, som ligger vid strandpromenaden i Almuñécar, har stått oanvänt i åtta år. Francis Rodríguez, ordförande för provinsstyrelsen, betonar vikten av att ta tillvara på det priviligierade läget och omvandla anläggningen till ett banbrytande socialt centrum i Andalusien. Det nya centret ska erbjuda semester- och sociala tjänster för äldre invånare i hela provinsen, rapporterar tidningen El Ideal.

Beslutet att riva komplexet i sin helhet grundar sig på byggnadens allvarliga förfall, vilket uppges omöjliggöra en renovering. Rivningen väntas vara klar innan årets slut och arbetet med att utveckla en plan för det nya sociala centret är redan igång, i samarbete med Almuñécar kommun. Borgmästaren Juan José Ruiz Joya lovordar projektet och tackar provinsstyrelsen för dess engagemang. Han tillägger att det finns planer på att bygga ett parkeringsgarage under det nya centret, med plats för cirka 150 fordon, för att lindra parkeringsbristen vid stranden San Cristóbal. Anläggningen vid San Cristóbal-stranden har stått oanvänd i åtta år och fastigheten går inte att rädda. Foto: Google Maps 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 41535
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det var vid 20-tiden på tisdagskvällen den 13 augusti som larmtjänsten mottog en mängd samtal från personer som sett den begynnande röken och lågorna. Branden startade i området Peña Escrita och fem olika gårdar fick evakueras. 

Bekämpningsarbetet försvårades av kraftiga vindar som rådde när branden startade. Först sent på onsdagskvällen den 14 augusti ansågs lågorna vara under kontroll och de evakuerade tilläts återvända till sina hus.

Sammanlagt 78 brandmän har enligt tidningen Granada Digital deltagit i bekämpningsarbetet, med fyra brandbilar och luftunderstöd. Borgmästaren i Almuñécar Juan José Ruiz Joya värdesätter brandmännens insats under svåra förhållanden, både för den hårda blåsten, de höga temperaturerna och den svårtillgängliga terrängen.
            [ingress] => Uppemot 800 hektar mark uppges ha skördats av lågorna vid en brand som rasat i mer än två dygn i nordvästra Almuñécar och som är den allvarligaste i kommunen på flera år. Ett tiotal personer fick evakueras från sina lanthus och en 57-årig kvinna fördes till sjukhus med rökskador.
            [headline] => Värsta naturbranden i området på flera år
            [page] => 0
            [modified] => 20240815113655
            [created] => 20240815112229
            [publishStart] => 20240816100000
            [publishStop] => 20250211102259
            [fullArticle] => Värsta naturbranden i området på flera år Uppemot 800 hektar mark uppges ha skördats av lågorna vid en brand som rasat i mer än två dygn i nordvästra Almuñécar och som är den allvarligaste i kommunen på flera år. Ett tiotal personer fick evakueras från sina lanthus och en 57-årig kvinna fördes till sjukhus med rökskador. Det var vid 20-tiden på tisdagskvällen den 13 augusti som larmtjänsten mottog en mängd samtal från personer som sett den begynnande röken och lågorna. Branden startade i området Peña Escrita och fem olika gårdar fick evakueras. 

Bekämpningsarbetet försvårades av kraftiga vindar som rådde när branden startade. Först sent på onsdagskvällen den 14 augusti ansågs lågorna vara under kontroll och de evakuerade tilläts återvända till sina hus.

Sammanlagt 78 brandmän har enligt tidningen Granada Digital deltagit i bekämpningsarbetet, med fyra brandbilar och luftunderstöd. Borgmästaren i Almuñécar Juan José Ruiz Joya värdesätter brandmännens insats under svåra förhållanden, både för den hårda blåsten, de höga temperaturerna och den svårtillgängliga terrängen. Naturbranden i Almuñécar har skördat uppemot 800 hektar mark. Karta: Copernicus 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 41458
            [sectionId] => 36
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt studien, som tagits fram av Moving to Spain utmärker sig Almuñécar på Costa Tropical med sin årliga medeltemperatur på 16,6 grader och hyreskostnader som endast är 8,34 procent högre än det nationella genomsnittet. Dessutom har kommunen ingen förmögenhetsskatt, vilket är attraktivt för pensionärer som vill maximera sin disponibla inkomst. Det bidrar till att utländska pensionärer i dagsläget utgör 4,47 av den fasta befolkningen, skriver tidningen Ideal.

Grannkommunen Nerja, som ligger i Málagaprovinsen, får också ett högt betyg i studien, på 7,50, och är liksom Almuñécar känt för sitt trevliga klimat och betydande andel pensionärer. I toppskiktet återfinns vidare Torrevieja i Alicante, med ett betyg på 7,33, stärkt av en medeltemperatur på 18,4 grader och låg brottslighet.

Det är förmodligen ingen tillfällighet att de tre kommuner som toppar rankingen sedan årtionden lockar en stor andel svenskar och andra nordbor.
            [ingress] => En ny studie gör gällande att Almuñécar, i Granadaprovinsen, är den bästa orten i hela Spanien för pensionärer, med betyget 7,56 på en tiogradig skala. Undersökningen värdesätter bland annat det gynnsamma klimatet och relativt låga hyreskostnader.
            [headline] => Almuñécar bästa orten för pensionärer
            [page] => 0
            [modified] => 20240729140724
            [created] => 20240728104625
            [publishStart] => 20240729120000
            [publishStop] => 20250124094659
            [fullArticle] => Almuñécar bästa orten för pensionärer En ny studie gör gällande att Almuñécar, i Granadaprovinsen, är den bästa orten i hela Spanien för pensionärer, med betyget 7,56 på en tiogradig skala. Undersökningen värdesätter bland annat det gynnsamma klimatet och relativt låga hyreskostnader. Enligt studien, som tagits fram av Moving to Spain utmärker sig Almuñécar på Costa Tropical med sin årliga medeltemperatur på 16,6 grader och hyreskostnader som endast är 8,34 procent högre än det nationella genomsnittet. Dessutom har kommunen ingen förmögenhetsskatt, vilket är attraktivt för pensionärer som vill maximera sin disponibla inkomst. Det bidrar till att utländska pensionärer i dagsläget utgör 4,47 av den fasta befolkningen, skriver tidningen Ideal.

Grannkommunen Nerja, som ligger i Málagaprovinsen, får också ett högt betyg i studien, på 7,50, och är liksom Almuñécar känt för sitt trevliga klimat och betydande andel pensionärer. I toppskiktet återfinns vidare Torrevieja i Alicante, med ett betyg på 7,33, stärkt av en medeltemperatur på 18,4 grader och låg brottslighet.

Det är förmodligen ingen tillfällighet att de tre kommuner som toppar rankingen sedan årtionden lockar en stor andel svenskar och andra nordbor. En studie styrker den attraktionskraft som Almuñécar har för utländska pensionärer. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)