Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 42857
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Fuengirola yrkade på att inkludera området vid El Higuerón i sitt territorium med hänvisning till att kommunen länge hanterat byggmässiga och administrativa ärenden där. Benalmádena motsatte sig detta med argumentet att området är en integrerad del av kommunen.

Regeringen har nu avslagit Fuengirolas begäran, vilket innebär att marken fortsatt tillhör Benalmádena. Beslutet grundar sig på bedömningar från både regionala tekniker och det rådgivande organet Consejo Consultivo. Enligt Benalmádena skulle en överföring av marken strida mot principen om hållbar stadsutveckling, eftersom invånarna där har närmare till service i Benalmádena än i Fuengirola.

Fuengirola kan fortfarande överklaga beslutet genom att inleda en juridisk process, som skulle bli långvarig. Denna möjlighet avskrivs inte av kommunledningen, enligt Diario Sur.
            [ingress] => Den andalusiska regeringen har satt punkt för den långvariga tvisten mellan kommunerna Fuengirola och Benalmádena om en markyta på 6,72 hektar vid området Reserva del Higuerón. Detta åtminstone rent administrativt, men beslutet kan överklagas till domstol.
            [headline] => Fuengirola förlorar långvarig gränsstrid
            [page] => 0
            [modified] => 20250316094945
            [created] => 20250314080532
            [publishStart] => 20250317120000
            [publishStop] => 20250910090559
            [fullArticle] => Fuengirola förlorar långvarig gränsstrid Den andalusiska regeringen har satt punkt för den långvariga tvisten mellan kommunerna Fuengirola och Benalmádena om en markyta på 6,72 hektar vid området Reserva del Higuerón. Detta åtminstone rent administrativt, men beslutet kan överklagas till domstol. Fuengirola yrkade på att inkludera området vid El Higuerón i sitt territorium med hänvisning till att kommunen länge hanterat byggmässiga och administrativa ärenden där. Benalmádena motsatte sig detta med argumentet att området är en integrerad del av kommunen.

Regeringen har nu avslagit Fuengirolas begäran, vilket innebär att marken fortsatt tillhör Benalmádena. Beslutet grundar sig på bedömningar från både regionala tekniker och det rådgivande organet Consejo Consultivo. Enligt Benalmádena skulle en överföring av marken strida mot principen om hållbar stadsutveckling, eftersom invånarna där har närmare till service i Benalmádena än i Fuengirola.

Fuengirola kan fortfarande överklaga beslutet genom att inleda en juridisk process, som skulle bli långvarig. Denna möjlighet avskrivs inte av kommunledningen, enligt Diario Sur. Gränstvisten mellan Fuengirola och Benalmádena har pågått länge och kan eventuellt gå in i en juridisk fas. 
            [puff] => Gränstvisten mellan Fuengirola och Benalmádena har pågått länge och kan eventuellt gå in i en juridisk fas.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 42849
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Styrelsen för Svenska Skolan Costa del Sol hade kallat till informationsmötet efter en längre tids granskning av de nuvarande tillstånden. Situationen var spänd, då skolan i oktober hade fått besök av den spanska skolinspektionen och tvingats införa ett flertal extra lektionstimmar i spanska. Sydkusten har informerat om skolkonflikten de senaste månaderna och var särskilt inbjuden att närvara vid informationsmötet.

Efter ett flertal stormiga stämmor förra året tycks känslorna bland skolans medlemmar ha svalnat. Den 6 mars antogs flera ändringar av föreningens stadgar vid en okontroversiell extrastämma, och inte heller informationsmötet en vecka senare blev så laddat som en del hade befarat. En bidragande orsak till samförståndet var säkerligen att styrelsen undvek att presentera ett konkret förslag till ändring av tillstånd. Ordföranden Carl-Fredrik Morander gjorde endast en kort genomgång av de slutsatser som dragits efter de senaste månadernas granskning av skolans tillstånd. Efter knappt en halvtimmes föreläsning lämnades ordet fritt för debatt.

Slutsatsen som dragits av såväl styrelsen som skolledningen är att Svenska skolan inte har uppfyllt de krav som åligger den när det gäller undervisning i spanska och spansk kultur. Samtliga lektioner i spanska har bedrivits inom ramen för den svenska läroplanen, som modern spanska, vilket enligt skolledningen är både felaktigt och otillräckligt.

Efter höstlovet förra året tvingades skolan införa tre extra timmar spanska i veckan för gymnasieeleverna. På grund av svårigheten att ändra schemat under pågående läsår förlades de nya timmarna till tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen, utanför ordinarie skoltid. Rektorn Maria Eneqvist intygade vid mötet att ledningen har för avsikt att integrera spansklektionerna i det ordinarie schemat från och med hösten.

En debatt uppstod om det faktum att en majoritet av eleverna skolkar från de nya lektionerna i spanska. Skolledningen vidhåller att de är obligatoriska, men en förälder medgav att de tillåtit sitt barn att skippa spansklektionerna med motiveringen att eleverna redan har en mycket stor arbetsbelastning.

Flera föräldrar försökte tidigt i mötet ta upp känsliga frågor som rörde andra ämnen än själva tillstånden. Carl-Fredrik Morander aviserade dock att styrelsen inte kommenterar ”enskilda personalärenden”, såsom den nyliga uppsägningen av skolans mångåriga Directora Técnica, Elvira Herrador. Frågeställningar som varför skolan anlitat för uppsägningsförfarandet den prestigefyllda advokatbyrån Garrigues, som enligt föreningsmedlemmar är en av de dyraste i Spanien, lämnades obesvarade.

En annan fråga som blev hängande i luften var vad de spanska myndigheterna anser om att Svenska skolan eventuellt upphör att vara homologerad. Carl-Fredrik Morander svarade att han hoppas att uppfattningen om Svenska skolan är positiv, något en förälder förnekade med hänvisning till ett påstått personligt samtal med Fuengirolas utbildningsråd.

Styrelsen lade denna gång inte fram ett färdigt förslag, till skillnad från förra året då beslutsunderlaget väckte starka reaktioner. Ordföranden inledde till och med informationsmötet med att medge att det tidigare beslutsunderlaget innehöll en del ”felaktiga uttalanden”. Bristen på konkreta förslag denna gång gjorde dock att den öppna debatten blev ganska rörig. Flera frågeställningar kunde varken styrelsen eller skolledningen besvara direkt, men de lovade att kolla upp dem och återkomma via mejl.

Carl-Fredrik Morander uppskattade att en öppen dialog kunde hållas där alla parter fick komma till tals. Även om det rådde en del meningsskiljaktigheter om hur mycket skolan ska satsa på undervisning i akademisk spanska, var i princip alla deltagare överens om att regelverket är komplicerat och kräver närmare granskning. En språklärare uppgav att den spanska undervisningsmodellen i spanska är för strikt och ”tar död på glädjen” hos eleverna, som sägs förlora intresset för att studera språket.

Framför allt myntades under mötets gång uttrycket ”gyllene medelväg”. Många av deltagarna uttryckte önskemål om att styrelsen ska upprätta en dialog med den spanska skolinspektionen för att försöka finna en kompromisslösning. Syftet är att undvika att skolan upphör att vara homologerad men samtidigt skona de många elever som inte talar så god spanska från att behöva läsa en mängd extratimmar på en nivå som de inte klarar av.

Maria Eneqvist uppgav att skolan har en mycket bra dialog med skolinspektionen, men att en konkret förfrågan om att få upprätthålla två ”spår” har förkastats. Rektorn säger sig dock vara villig att fortsätta förhandla med de lokala myndigheterna.

Signifikativt för den konsensus som rådde vid informationsmötet var att det avslutades med en samstämmig applåd. Den föranleddes av den förälder som vid höststämman den 20 november förra året pekades ut av ordföranden för några chattinlägg, men som nu uppmanade alla att tona ner konfrontationen för skolans bästa.
            [ingress] => Informationsmötet på Svenska skolan i Fuengirola den 11 mars var relativt förskonat från kontroverser. Känsliga frågor lämnades obehandlade, och det rådde en allmän konsensus om behovet av att behandla den komplicerade tillståndsfrågan mer ingående. Många föräldrar efterlyser en modell som förhindrar att skolan helt upphör att vara homologerad i Spanien.
            [headline] => Vilja att finna en ”gyllene medelväg”
            [page] => 0
            [modified] => 20250314163625
            [created] => 20250312145607
            [publishStart] => 20250315070000
            [publishStop] => 20250908155659
            [fullArticle] => Vilja att finna en ”gyllene medelväg” Informationsmötet på Svenska skolan i Fuengirola den 11 mars var relativt förskonat från kontroverser. Känsliga frågor lämnades obehandlade, och det rådde en allmän konsensus om behovet av att behandla den komplicerade tillståndsfrågan mer ingående. Många föräldrar efterlyser en modell som förhindrar att skolan helt upphör att vara homologerad i Spanien. Styrelsen för Svenska Skolan Costa del Sol hade kallat till informationsmötet efter en längre tids granskning av de nuvarande tillstånden. Situationen var spänd, då skolan i oktober hade fått besök av den spanska skolinspektionen och tvingats införa ett flertal extra lektionstimmar i spanska. Sydkusten har informerat om skolkonflikten de senaste månaderna och var särskilt inbjuden att närvara vid informationsmötet.

Efter ett flertal stormiga stämmor förra året tycks känslorna bland skolans medlemmar ha svalnat. Den 6 mars antogs flera ändringar av föreningens stadgar vid en okontroversiell extrastämma, och inte heller informationsmötet en vecka senare blev så laddat som en del hade befarat. En bidragande orsak till samförståndet var säkerligen att styrelsen undvek att presentera ett konkret förslag till ändring av tillstånd. Ordföranden Carl-Fredrik Morander gjorde endast en kort genomgång av de slutsatser som dragits efter de senaste månadernas granskning av skolans tillstånd. Efter knappt en halvtimmes föreläsning lämnades ordet fritt för debatt.

Slutsatsen som dragits av såväl styrelsen som skolledningen är att Svenska skolan inte har uppfyllt de krav som åligger den när det gäller undervisning i spanska och spansk kultur. Samtliga lektioner i spanska har bedrivits inom ramen för den svenska läroplanen, som modern spanska, vilket enligt skolledningen är både felaktigt och otillräckligt.

Efter höstlovet förra året tvingades skolan införa tre extra timmar spanska i veckan för gymnasieeleverna. På grund av svårigheten att ändra schemat under pågående läsår förlades de nya timmarna till tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen, utanför ordinarie skoltid. Rektorn Maria Eneqvist intygade vid mötet att ledningen har för avsikt att integrera spansklektionerna i det ordinarie schemat från och med hösten.

En debatt uppstod om det faktum att en majoritet av eleverna skolkar från de nya lektionerna i spanska. Skolledningen vidhåller att de är obligatoriska, men en förälder medgav att de tillåtit sitt barn att skippa spansklektionerna med motiveringen att eleverna redan har en mycket stor arbetsbelastning.

Flera föräldrar försökte tidigt i mötet ta upp känsliga frågor som rörde andra ämnen än själva tillstånden. Carl-Fredrik Morander aviserade dock att styrelsen inte kommenterar ”enskilda personalärenden”, såsom den nyliga uppsägningen av skolans mångåriga Directora Técnica, Elvira Herrador. Frågeställningar som varför skolan anlitat för uppsägningsförfarandet den prestigefyllda advokatbyrån Garrigues, som enligt föreningsmedlemmar är en av de dyraste i Spanien, lämnades obesvarade.

En annan fråga som blev hängande i luften var vad de spanska myndigheterna anser om att Svenska skolan eventuellt upphör att vara homologerad. Carl-Fredrik Morander svarade att han hoppas att uppfattningen om Svenska skolan är positiv, något en förälder förnekade med hänvisning till ett påstått personligt samtal med Fuengirolas utbildningsråd.

Styrelsen lade denna gång inte fram ett färdigt förslag, till skillnad från förra året då beslutsunderlaget väckte starka reaktioner. Ordföranden inledde till och med informationsmötet med att medge att det tidigare beslutsunderlaget innehöll en del ”felaktiga uttalanden”. Bristen på konkreta förslag denna gång gjorde dock att den öppna debatten blev ganska rörig. Flera frågeställningar kunde varken styrelsen eller skolledningen besvara direkt, men de lovade att kolla upp dem och återkomma via mejl.

Carl-Fredrik Morander uppskattade att en öppen dialog kunde hållas där alla parter fick komma till tals. Även om det rådde en del meningsskiljaktigheter om hur mycket skolan ska satsa på undervisning i akademisk spanska, var i princip alla deltagare överens om att regelverket är komplicerat och kräver närmare granskning. En språklärare uppgav att den spanska undervisningsmodellen i spanska är för strikt och ”tar död på glädjen” hos eleverna, som sägs förlora intresset för att studera språket.

Framför allt myntades under mötets gång uttrycket ”gyllene medelväg”. Många av deltagarna uttryckte önskemål om att styrelsen ska upprätta en dialog med den spanska skolinspektionen för att försöka finna en kompromisslösning. Syftet är att undvika att skolan upphör att vara homologerad men samtidigt skona de många elever som inte talar så god spanska från att behöva läsa en mängd extratimmar på en nivå som de inte klarar av.

Maria Eneqvist uppgav att skolan har en mycket bra dialog med skolinspektionen, men att en konkret förfrågan om att få upprätthålla två ”spår” har förkastats. Rektorn säger sig dock vara villig att fortsätta förhandla med de lokala myndigheterna.

Signifikativt för den konsensus som rådde vid informationsmötet var att det avslutades med en samstämmig applåd. Den föranleddes av den förälder som vid höststämman den 20 november förra året pekades ut av ordföranden för några chattinlägg, men som nu uppmanade alla att tona ner konfrontationen för skolans bästa. Svenska skolans styrelse undvek att presentera något konkret förslag vid informationsmötet den 11 mars och det rådde konsensus kring att frågan är komplicerad och kräver närmare granskning. 
            [puff] => Svenska skolans styrelse undvek att presentera något konkret förslag vid informationsmötet den 11 mars och det rådde konsensus kring att frågan är komplicerad och kräver närmare granskning.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 42836
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Huvudföreläsare i år var allmänläkare Frida Fagerdahl, som talade om vikten av att äta nyttigt, träna och att älska sig själv. Britt-Marie Boudrie, som har besökt jordens alla länder, berättade om sina resor under temat "Jorden runt på 70 år".

Maria Thorsson från Svenska kyrkan avslutade med att berätta om att livet som präst innebär mycket mer än att bara predika.

            [ingress] => Ytterligare ett år har SWEA Marbella Costa del Sol uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars med en kväll fylld av föreläsningar, gemensam middag och samtal i Svenska kyrkans lokaler i Fuengirola.
            [headline] => Firande av kvinnodagen i kyrkan
            [page] => 0
            [modified] => 20250311092158
            [created] => 20250311092043
            [publishStart] => 20250312170000
            [publishStop] => 20250907102059
            [fullArticle] => Firande av kvinnodagen i kyrkan Ytterligare ett år har SWEA Marbella Costa del Sol uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars med en kväll fylld av föreläsningar, gemensam middag och samtal i Svenska kyrkans lokaler i Fuengirola. Huvudföreläsare i år var allmänläkare Frida Fagerdahl, som talade om vikten av att äta nyttigt, träna och att älska sig själv. Britt-Marie Boudrie, som har besökt jordens alla länder, berättade om sina resor under temat "Jorden runt på 70 år".

Maria Thorsson från Svenska kyrkan avslutade med att berätta om att livet som präst innebär mycket mer än att bara predika.
 Allmänläkare Frida Fagerdahl föreläste i Svenska kyrkan i Fuengirola för SWEA Marbella i samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars. Foto: Ulrica Cooper 
            [puff] => Allmänläkare Frida Fagerdahl föreläste i Svenska kyrkan i Fuengirola för SWEA Marbella i samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 42832
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Mot bakgrund av stämningen på tidigare stämmor i Svenska skolan kan informationsmötet den 11 mars bli spänt. Tidigare försök från skolans styrelse att föreslå ändringar har mötts av stort motstånd och den tidigare ordföranden Anders Korneliusson valde för snart ett år sedan att avgå. I april 2024 presenterade styrelsen ett kontroversiellt beslutsunderlag som förespråkade att endast elever med svenskt medborgarskap ska få gå i skolan. Detta skulle kräva ett nytt tillstånd från de spanska skolmyndigheterna och innebära att Svenska Skolan Costa del Sol upphör att vara så kallat ”homologerad”, det vill säga anpassad till det spanska skolsystemet. Skolan har varit en integrerad utländsk privatskola enligt spansk modell sedan 1992, som Sydkusten informerat om i tidigare artiklar.

Den 3 mars gavs vårnumret av tidningen SK ut, där konflikten i Svenska Skolan granskas ingående. Dagen efter samlades chefredaktören med representanter för både styrelsen och skolledningen. Mötet hade bokats i förväg på begäran av skolans ordförande och varade i fyra timmar. Under mötet framfördes ett flertal invändningar mot Sydkustens nyhetsförmedling och flera aktuella frågor som berör skolan och kritiken från vissa medlemmar behandlades.

Den hittillsvarande modellen började ifrågasättas efter att Maria Eneqvist anställdes som rektor hösten 2021. Detta ledde till en svår konflikt och att Eneqvist kom att ifrågasättas av både vissa anställda och medlemmar av den tidigare styrelsen. De nuvarande styrelsemedlemmarna stöder dock rektorns arbete.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander har suttit i styrelsen i fem år. Han och sekreteraren Rose-Marie Wiberg är de enda kvarvarande från den styrelse som anställde Maria Eneqvist som rektor hösten 2021.

– Det rådde total enighet om att Maria var den bästa av de två slutliga kandidaterna, då hon är orädd och inriktad på förändringar med fokus på kvalitet. Även om inte alla kanske förstod hennes arbetsmetoder till en början så gör hon ett fantastiskt jobb, säger Morander.

Enligt ordföranden har Maria Eneqvist vågat ifrågasätta och granska saker som ingen annan rektor tidigare orkat fullfölja. De har därför kunnat påvisa ett flertal brister, framför allt i undervisningen av spanska och spansk kultur. Dessa ämnen är obligatoriska enligt skolans nuvarande tillstånd som en ”homologerad” utländsk privatskola i Spanien.

– Det spanska regelverket är inte enkelt och vi har lagt ner mycket jobb på att förstå och tolka det, tillägger Morander.

Vid mötet den 4 mars i skolan närvarade, förutom undertecknad reporter, rektorn Maria Eneqvist, den tillförordnade föreningschefen Sanna Ahrens, ordföranden Carl-Fredrik Morander och styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg. Sydkusten informerade i en artikel i fredags om hur bland annat två olika skrivelser överlämnades med påpekanden om den information som publicerats om skolan. Artikeln kan läsas här: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42806/svenska-skolan-svarar-pa-sydkustens-senaste-artiklar/

Skolans representanter använde mötet för att beskriva sin syn på situationen i skolan. Maria Eneqvist, SO- och Montessorilärare samt utbildad rektor och skolchef, använde sig av tavlan i samlingsrummet för att förklara de brister som hon menar har funnits och vilka förändringar som gjorts.

– Det har inte undervisats en enda timme spanska enligt det spanska tillståndet i årskurs 6 till Gymnasie 3. I stället har utbildning enligt den svenska läroplanen, det som heter moderna språk, använts vilket inte är tillåtet, berättar rektorn.

Detta är fel i flera bemärkelser, enligt den nuvarande skolledningen. Moderna språk ges från och med sjätte klass och kan, förutom spanska, vara exempelvis tyska, franska, samiska eller teckenspråk. Genom att monopolisera timmarna med enbart spanska har Svenska Skolan i Fuengirola brustit i sin skyldighet att erbjuda andra alternativ.

– Om färre än fem elever visar intresse för ett specifikt språk är vi inte tvungna att undervisa i det, men alternativen måste åtminstone erbjudas, förtydligar Eneqvist.

Inför läsåret 2024–2025 beslutade skolledningen att stryka en timmes spanska från den svenska läroplanen för att kunna erbjuda andra språk. Detta ledde till att flera föräldrar skickade in en gemensam protest till den spanska skolinspektionen, vilket föranledde ett besök på skolan av inspektören Catalina Ortega. Mötet hölls den 8 oktober förra året och följdes upp några veckor senare, den 24 oktober, med ett besök hos skolinspektionen i Málaga. Där tog Ortega emot rektorn Maria Eneqvist och två advokater från Gestoría Bravo.

Beslutet som skolan tog efter detta var att införa tre timmar spanska i veckan för skolans gymnasieelever. Lektionerna infördes efter höstlovet och förlades utanför ordinarie skoltid, tidigt på morgonen eller på eftermiddagen. Detta enligt skolledningen på inrådan av skolinspektören själv.

Medlemmarna informerades om förändringarna samt varnades för att extratimmarna kunde medföra en höjning av avgifterna.

– Vi har aldrig haft så många undervisningstimmar i spanska som i dagsläget, och meningen är att dessa lektioner från och med höstterminen ska schemaläggas så att de inte behöver hamna sist eller först på dagen utan integreras i skoldagen, säger Maria Eneqvist.

Ledningen för Svenska Skolan säger att den har rådgjort med den spanska skolinspektionen om möjligheten att upprätthålla två ”spår” i spanska, där de elever som inte kan tillgodogöra sig spanska på akademisk nivå kan befrias från undervisning enligt den spanska läroplanen och istället lära sig spanska utifrån den nivå de har. Denna modell används vid den Skandinaviska Skolan i Madrid, men svaret från de andalusiska myndigheterna ska ha varit nekande. Därför uppges de tre extra lektionstimmarna vara oundvikliga. Skolledningen förnekar samtidigt påståendena som Sydkusten återgett om att eleverna ska ha informerats muntligen om att spanskalektionerna skulle vara frivilliga.

– Spanskalektionerna är obligatoriska, bekräftar Maria Eneqvist.

Enligt skolans styrelse har de påtalade bristerna i spanskundervisningen förekommit i minst tio år. Detta förnekas bestämt av tidigare ledare för skolan och skulle även motsägas av det faktum att skolinspektionen aldrig tidigare gjort några anmärkningar. Den nuvarande styrelsen vidhåller dock att bristerna beträffande spanskundervisningen går långt tillbaka i tiden. Maria Eneqvist tillägger att eleverna enligt den spanska läroplanen till exempel ska få betyg på skalan 1-10 tre gånger om året, alternativt ett intyg om eleven inte når upp till ett betyg i den spanska sektionen, men detta har inte skett.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander tar sin yngste son som exempel på att undervisningen i spanska inte fungerat tillfredsställande:

– Trots att han gått i Svenska Skolan i flera år har han aldrig lärt sig spanska ordentligt. Det är en av anledningarna till att vi valt att sätta honom i en spansk skola detta läsår och skillnaden är enorm.

Enligt Morander har Svenska Skolan drivits som om den vore ett företag, med okunskap om regelverket och avsaknad av systematiskt kvalitetsarbete. För att få ordning på detta har den nuvarande skolledningen satt ihop en så kallad SKA-handbok.

En annan förändring är att styrelsen har uppdaterat skolans så kallade ROF, vilket är den spanska benämningen på det interna regelverket. Det är, efter stadgarna, skolans viktigaste styrdokument och obligatoriskt att följa. Den senaste uppdateringen är från den 23 oktober 2024 och innehåller ett flertal stora förändringar jämfört med det regelverk som gällde när Maria Eneqvist anställdes som rektor. Det antogs den 21 juni 2018 och en uppdatering av skolans ROF ska även ha gjorts av styrelsen 2022.

En av de främsta förändringarna i det aktuella regelverket, jämfört med det från 2018, är att det nu uppges att svensk skollag gäller i första hand. Under punkt 2.1 i ROF-dokumentet står följande:
”Enligt spansk lag “Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, sobre régimen de Centros docentes extranjeros en España” ska utländska utbildningscenter följa den utländska lagen (i det här fallet svensk lag) i första hand. Det innebär att Svenska Skolan Costa del Sol följer svensk skollag så långt det är möjligt. Där inte den svenska lagstiftningen räcker till eller är tillämpbar gäller spansk lagstiftning.”

Detta är en radikalt annorlunda tolkning av bestämmelserna jämfört med tidigare. Svenska Skolans ROF från 2018 fastställde att:
”Vi följer det svenska skolsystemet och skolverkets rekommendationer och regler men vi befinner oss i Spanien och därmed är det spansk lag som gäller, och den vi måste förhålla oss till. Observera att spansk lag och vårt interna regelverk har företräde över svensk skollag i Spanien.”

Flera källor som Sydkusten talat med ifrågasätter starkt den nya tolkningen och menar att den inte bara går emot den spanska lagstiftningen utan även kan leda till att skolans spanska tillstånd dras in. Styrelsen vidhåller dock att deras tolkning av lagen är den rätta och att regelverket har styrkts av Gestoría Bravo.

En annan väsentlig förändring i skolans nya ROF är att den spanska tekniska direktören, som måste finnas i en integrerad utländsk privatskola i Spanien, har plockats bort ur ledningsgruppen. Så här stod det i skolans ROF från 2018: ”Skolans verkställande ledning består av: • Föreningschef • Rektor • Spansk Studierektor”. Spansk studierektor syftar i det här fallet på Directora Técnica. Stycket från 2018 är helt borttaget i skolans nya ROF. I ett nyhetsbrev som styrelsen skickade ut till medlemmarna den 21 februari i år uppgavs däremot att ”Skolledningen består av en rektor och en tillförordnad föreningschef, som har stöd av två arbetslagssamordnare och flera andra nyckelpersoner.”

Posten som ”tillförordnad föreningschef” är också värd att uppmärksamma. Föreningschefen är en post som skapades av skolföreningen 2015 för att förbättra samordningen mellan styrelsen och skolledningen. Posten fylldes sedan 2016 av Per Hvid-Hansen, son till en av skolans grundare. När han meddelade sin avgång i februari 2024 ombads Sanna Ahrens, som då bodde på Costa del Sol, att rycka in som extern konsult. Hennes uppdrag sträckte sig inledningsvis till augusti 2024, men har förlängts två gånger. Ahrens har därmed varit tillförordnad på posten i ett helt år. Ordföranden Carl-Fredrik Morander skyller situationen på att styrelsen haft så mycket att göra att den inte har hunnit söka efter en fast anställd. Tjänsten ska dock, enligt uppgift, snart annonseras ut.

Flera källor som Sydkusten talat med uppger att posten som föreningschef annonserades ut hösten 2024, men att platsannonsen snabbt togs bort. I annonsen angavs att föreningschefen är underställd rektorn, trots att hen är styrelsens representant i skolledningen.

Föreningschefen representerar inte bara styrelsen, utan är även ansvarig för all icke-pedagogisk personal på skolan. Grundidén är att posten ska fyllas av en person med lokal förankring, som bland annat ska tala spanska. Detta gör varken Sanna Ahrens eller rektorn Maria Eneqvist, vilket är en av de omständigheter som framhävs av dem som är kritiska till den nuvarande situationen på skolan.

Sanna Ahrens säger till Sydkusten att hon har för avsikt att lära sig spanska, samtidigt som hon konstaterar att det blir svårare ju äldre man blir. I Sverige har hon bland annat arbetat som rektor och verksamhetschef inom komvux, där SFI (Svenskar för invandrare) är en del, och 2010 startade hon en egen skola som snabbt fick 900 elever. När hon efter tolv år sålde företaget hade de hand om mer än 6.000 elever.

Enligt Sanna Ahrens är Svenska Skolan på Costa del Sol fantastisk i mångt och mycket. Däremot var det något av en chock för henne att som nytillkommen delta i en av de stormiga stämmorna förra våren.

– Den ton som brukades av en del medlemmar mot rektorn och styrelsen är oacceptabel.

Den ställföreträdande föreningschefen har själv hamnat i hetluften och fått höra hur en medlem skrikit könsord mot henne inför ett flertal andra personer. Denna person har enligt styrelsen anmälts.

Ahrens har arbetat i mer än 20 år med invandrare och utbildade sig till god man för att ta hand om fyra minderåriga pojkar från Afghanistan. Till hennes förtvivlan blev tre av dem utvisade ur Sverige, men de har funnit en trygg plats i Schweiz, Tyskland och Frankrike, och hon har fortfarande kontakt med dem.

Även Maria Eneqvist har arbetat i områden med stor kulturell mångfald. Maria är utbildad i hedersrelaterad problematik och har dessutom under en period varit anställd på Migrationsverket. Eneqvist kampanjade personligen för att den algeriska flickan Haddile skulle få stanna i Sverige. Det var ett ärende som fick stor uppmärksamhet i media och bland annat kommenterades av det svenska kungaparet.

Mot denna bakgrund säger både rektorn och föreningschefen att de känt sig kränkta när Sydkusten skrev att Svenska Skolan riskerar att bli ”renrasig”. Bruket av detta ord och dess sammanhang har förklarats av undertecknad reporter i den tidigare nämnda artikeln. Uttrycket hänvisar till den segregation som riskerar att uppstå om skolan beslutar sig för att endast acceptera elever med svenskt medborgarskap.

– Vi är alla först och främst människor och det är oacceptabelt att vi utmålas som rasister, säger Sanna Ahrens.

Eneqvist och Ahrens har båda en gedigen erfarenhet från det svenska skolsystemet. Ordföranden Carl-Fredrik Morander uppger att det har saknats ett fungerande samarbete mellan skolledningen och styrelsen, och att den nuvarande rektorn och tillförordnade föreningschefen har fått ”lära upp” styrelsen de senaste månaderna. Det har varit enormt mycket information att ta in.

– Vi lyder under det svenska regelverket och det är viktigt att vi följer ”förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar” för att vara garanterade statsbidrag vilket också är en förutsättning för att kunna sätta betyg, poängterar han.

Det finns enligt skolledningen stort utrymme för förbättringar. Ett flertal ändringar har redan gjorts, bland annat genom att inkludera mer arbetsplatsförlagd tid. Denna syftar till att den pedagogiska personalen ska arbeta ett visst antal timmar med bland annat samordning, förutom att ge lektioner.

– Att lägga mer tid på att samordna undervisning, pedagogik med mera är en självklar förbättring, säger Morander.

Såväl skolledningen som styrelsen förnekar att de skulle vilja isolera Svenska Skolan från sin spanska miljö. Däremot menar de att det nuvarande tillståndet som en ”homologerad” skola gagnar ytterst få och utgör en begränsning för den övervägande majoriteten. Förutom att den spanska sektionen kostar mycket pengar, tvingas skolan ha avancerad spanskundervisning redan från förskolan. Ordföranden betonar samtidigt att beslutet om en eventuell ändring av tillståndet inte fattas varken av styrelsen eller skolledningen, utan av medlemmarna.

Carl-Fredrik Morander upprepar flera gånger att de som kritiserar den nuvarande styrelsen och skolledningen är en ytterst liten minoritet, ”runt 20 personer”. De uppges däremot vara väldigt högljudda och några till och med hotfulla.

– Vi har ett 50-tal anställda på skolan, ett tiotal av dem spanjorer, som känner sig ledsna och otrygga på grund av en del medlemmars uppförande, menar skolans ordförande.

Personligen är Morander upprörd över anklagelserna om att han skulle agera som en politiker, driva en tystnadskultur och ha en egen agenda för skolan.

– Jag har haft tre barn i skolan och ställt upp som ordförande när ingen annan ville bli det. Jag har ingen som helst strävan efter makt.

Ett av de påpekanden som skolstyrelsen och ledningen har framfört angående den information som publicerats i tidningen är uppgiften om antalet elever som för närvarande går i skolan. De är nämligen inte drygt 320, utan närmare bestämt 298. Carl-Fredrik Morander uppger att de ”kämpar lite” i dagsläget med elevantalet.

– Vi har en minskning av antalet elever, vilket bland annat kan bero på att konflikten avskräcker en del familjer. Dessutom har vi på inget sätt monopol på svenskundervisning på kusten numera, säger han.

Både styrelsen och skolledningen menar att situationen idag är mycket annorlunda jämfört med när Svenska Skolan skaffade sitt nuvarande tillstånd 1992. Sverige har sedan dess gått med i EU och det uppges vara både enkelt och kostnadsfritt att konvertera sina svenska betyg för den som önskar läsa vidare i en spansk skola eller på universitet. De vidhåller bestämt att det bara är en handfull elever som utnyttjat de möjligheter som det nuvarande tillståndet ger.

– Det är ingen elev som läser vidare på spanskt gymnasium och som mest 1–3 på universitet i Spanien, betonar styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg.

Trots att den nuvarande integrationsmodellen ifrågasätts av den nuvarande skolledningen och styrelsen, betonar de att integration är viktigt.

– Vi vill absolut inte isolera oss. Det är fråga om vilken modell som är den bästa för skolan, säger rektorn Maria Eneqvist.

Ordföranden vill att skolan ska vara ett naturligt val för familjer som önskar att deras barn ska gå hela sin grundutbildning där.

– Som utvecklingen är idag är det allt fler svenska familjer som upptäcker fördelarna med att bo på Costa del Sol och som vill att deras barn ska kunna studera på en svensk skola, menar Carl-Fredrik Morander.

Sydkusten är inbjuden att närvara vid informationsmötet den 11 mars och kommer att fortsätta informera om debatten kring Svenska Skolans framtida tillstånd.
            [ingress] => Styrelsen och ledningen för Svenska Skolan Costa del Sol har sedan en längre tid granskat skolans tillstånd och den modell som ska användas framöver. Deras slutsatser presenteras för medlemmarna vid ett informationsmöte den 11 mars. Redan en vecka före mötet träffade dock ledningen Sydkustens chefredaktör Mats Björkman för att dementera ett flertal uppgifter som publicerats samt klargöra sin ståndpunkt.
            [headline] => ”Vi är för integration”
            [page] => 0
            [modified] => 20250311065841
            [created] => 20250310163825
            [publishStart] => 20250311070000
            [publishStop] => 20250906173859
            [fullArticle] => ”Vi är för integration” Styrelsen och ledningen för Svenska Skolan Costa del Sol har sedan en längre tid granskat skolans tillstånd och den modell som ska användas framöver. Deras slutsatser presenteras för medlemmarna vid ett informationsmöte den 11 mars. Redan en vecka före mötet träffade dock ledningen Sydkustens chefredaktör Mats Björkman för att dementera ett flertal uppgifter som publicerats samt klargöra sin ståndpunkt. Mot bakgrund av stämningen på tidigare stämmor i Svenska skolan kan informationsmötet den 11 mars bli spänt. Tidigare försök från skolans styrelse att föreslå ändringar har mötts av stort motstånd och den tidigare ordföranden Anders Korneliusson valde för snart ett år sedan att avgå. I april 2024 presenterade styrelsen ett kontroversiellt beslutsunderlag som förespråkade att endast elever med svenskt medborgarskap ska få gå i skolan. Detta skulle kräva ett nytt tillstånd från de spanska skolmyndigheterna och innebära att Svenska Skolan Costa del Sol upphör att vara så kallat ”homologerad”, det vill säga anpassad till det spanska skolsystemet. Skolan har varit en integrerad utländsk privatskola enligt spansk modell sedan 1992, som Sydkusten informerat om i tidigare artiklar.

Den 3 mars gavs vårnumret av tidningen SK ut, där konflikten i Svenska Skolan granskas ingående. Dagen efter samlades chefredaktören med representanter för både styrelsen och skolledningen. Mötet hade bokats i förväg på begäran av skolans ordförande och varade i fyra timmar. Under mötet framfördes ett flertal invändningar mot Sydkustens nyhetsförmedling och flera aktuella frågor som berör skolan och kritiken från vissa medlemmar behandlades.

Den hittillsvarande modellen började ifrågasättas efter att Maria Eneqvist anställdes som rektor hösten 2021. Detta ledde till en svår konflikt och att Eneqvist kom att ifrågasättas av både vissa anställda och medlemmar av den tidigare styrelsen. De nuvarande styrelsemedlemmarna stöder dock rektorns arbete.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander har suttit i styrelsen i fem år. Han och sekreteraren Rose-Marie Wiberg är de enda kvarvarande från den styrelse som anställde Maria Eneqvist som rektor hösten 2021.

– Det rådde total enighet om att Maria var den bästa av de två slutliga kandidaterna, då hon är orädd och inriktad på förändringar med fokus på kvalitet. Även om inte alla kanske förstod hennes arbetsmetoder till en början så gör hon ett fantastiskt jobb, säger Morander.

Enligt ordföranden har Maria Eneqvist vågat ifrågasätta och granska saker som ingen annan rektor tidigare orkat fullfölja. De har därför kunnat påvisa ett flertal brister, framför allt i undervisningen av spanska och spansk kultur. Dessa ämnen är obligatoriska enligt skolans nuvarande tillstånd som en ”homologerad” utländsk privatskola i Spanien.

– Det spanska regelverket är inte enkelt och vi har lagt ner mycket jobb på att förstå och tolka det, tillägger Morander.

Vid mötet den 4 mars i skolan närvarade, förutom undertecknad reporter, rektorn Maria Eneqvist, den tillförordnade föreningschefen Sanna Ahrens, ordföranden Carl-Fredrik Morander och styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg. Sydkusten informerade i en artikel i fredags om hur bland annat två olika skrivelser överlämnades med påpekanden om den information som publicerats om skolan. Artikeln kan läsas här: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42806/svenska-skolan-svarar-pa-sydkustens-senaste-artiklar/

Skolans representanter använde mötet för att beskriva sin syn på situationen i skolan. Maria Eneqvist, SO- och Montessorilärare samt utbildad rektor och skolchef, använde sig av tavlan i samlingsrummet för att förklara de brister som hon menar har funnits och vilka förändringar som gjorts.

– Det har inte undervisats en enda timme spanska enligt det spanska tillståndet i årskurs 6 till Gymnasie 3. I stället har utbildning enligt den svenska läroplanen, det som heter moderna språk, använts vilket inte är tillåtet, berättar rektorn.

Detta är fel i flera bemärkelser, enligt den nuvarande skolledningen. Moderna språk ges från och med sjätte klass och kan, förutom spanska, vara exempelvis tyska, franska, samiska eller teckenspråk. Genom att monopolisera timmarna med enbart spanska har Svenska Skolan i Fuengirola brustit i sin skyldighet att erbjuda andra alternativ.

– Om färre än fem elever visar intresse för ett specifikt språk är vi inte tvungna att undervisa i det, men alternativen måste åtminstone erbjudas, förtydligar Eneqvist.

Inför läsåret 2024–2025 beslutade skolledningen att stryka en timmes spanska från den svenska läroplanen för att kunna erbjuda andra språk. Detta ledde till att flera föräldrar skickade in en gemensam protest till den spanska skolinspektionen, vilket föranledde ett besök på skolan av inspektören Catalina Ortega. Mötet hölls den 8 oktober förra året och följdes upp några veckor senare, den 24 oktober, med ett besök hos skolinspektionen i Málaga. Där tog Ortega emot rektorn Maria Eneqvist och två advokater från Gestoría Bravo.

Beslutet som skolan tog efter detta var att införa tre timmar spanska i veckan för skolans gymnasieelever. Lektionerna infördes efter höstlovet och förlades utanför ordinarie skoltid, tidigt på morgonen eller på eftermiddagen. Detta enligt skolledningen på inrådan av skolinspektören själv.

Medlemmarna informerades om förändringarna samt varnades för att extratimmarna kunde medföra en höjning av avgifterna.

– Vi har aldrig haft så många undervisningstimmar i spanska som i dagsläget, och meningen är att dessa lektioner från och med höstterminen ska schemaläggas så att de inte behöver hamna sist eller först på dagen utan integreras i skoldagen, säger Maria Eneqvist.

Ledningen för Svenska Skolan säger att den har rådgjort med den spanska skolinspektionen om möjligheten att upprätthålla två ”spår” i spanska, där de elever som inte kan tillgodogöra sig spanska på akademisk nivå kan befrias från undervisning enligt den spanska läroplanen och istället lära sig spanska utifrån den nivå de har. Denna modell används vid den Skandinaviska Skolan i Madrid, men svaret från de andalusiska myndigheterna ska ha varit nekande. Därför uppges de tre extra lektionstimmarna vara oundvikliga. Skolledningen förnekar samtidigt påståendena som Sydkusten återgett om att eleverna ska ha informerats muntligen om att spanskalektionerna skulle vara frivilliga.

– Spanskalektionerna är obligatoriska, bekräftar Maria Eneqvist.

Enligt skolans styrelse har de påtalade bristerna i spanskundervisningen förekommit i minst tio år. Detta förnekas bestämt av tidigare ledare för skolan och skulle även motsägas av det faktum att skolinspektionen aldrig tidigare gjort några anmärkningar. Den nuvarande styrelsen vidhåller dock att bristerna beträffande spanskundervisningen går långt tillbaka i tiden. Maria Eneqvist tillägger att eleverna enligt den spanska läroplanen till exempel ska få betyg på skalan 1-10 tre gånger om året, alternativt ett intyg om eleven inte når upp till ett betyg i den spanska sektionen, men detta har inte skett.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander tar sin yngste son som exempel på att undervisningen i spanska inte fungerat tillfredsställande:

– Trots att han gått i Svenska Skolan i flera år har han aldrig lärt sig spanska ordentligt. Det är en av anledningarna till att vi valt att sätta honom i en spansk skola detta läsår och skillnaden är enorm.

Enligt Morander har Svenska Skolan drivits som om den vore ett företag, med okunskap om regelverket och avsaknad av systematiskt kvalitetsarbete. För att få ordning på detta har den nuvarande skolledningen satt ihop en så kallad SKA-handbok.

En annan förändring är att styrelsen har uppdaterat skolans så kallade ROF, vilket är den spanska benämningen på det interna regelverket. Det är, efter stadgarna, skolans viktigaste styrdokument och obligatoriskt att följa. Den senaste uppdateringen är från den 23 oktober 2024 och innehåller ett flertal stora förändringar jämfört med det regelverk som gällde när Maria Eneqvist anställdes som rektor. Det antogs den 21 juni 2018 och en uppdatering av skolans ROF ska även ha gjorts av styrelsen 2022.

En av de främsta förändringarna i det aktuella regelverket, jämfört med det från 2018, är att det nu uppges att svensk skollag gäller i första hand. Under punkt 2.1 i ROF-dokumentet står följande:
”Enligt spansk lag “Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, sobre régimen de Centros docentes extranjeros en España” ska utländska utbildningscenter följa den utländska lagen (i det här fallet svensk lag) i första hand. Det innebär att Svenska Skolan Costa del Sol följer svensk skollag så långt det är möjligt. Där inte den svenska lagstiftningen räcker till eller är tillämpbar gäller spansk lagstiftning.”

Detta är en radikalt annorlunda tolkning av bestämmelserna jämfört med tidigare. Svenska Skolans ROF från 2018 fastställde att:
”Vi följer det svenska skolsystemet och skolverkets rekommendationer och regler men vi befinner oss i Spanien och därmed är det spansk lag som gäller, och den vi måste förhålla oss till. Observera att spansk lag och vårt interna regelverk har företräde över svensk skollag i Spanien.”

Flera källor som Sydkusten talat med ifrågasätter starkt den nya tolkningen och menar att den inte bara går emot den spanska lagstiftningen utan även kan leda till att skolans spanska tillstånd dras in. Styrelsen vidhåller dock att deras tolkning av lagen är den rätta och att regelverket har styrkts av Gestoría Bravo.

En annan väsentlig förändring i skolans nya ROF är att den spanska tekniska direktören, som måste finnas i en integrerad utländsk privatskola i Spanien, har plockats bort ur ledningsgruppen. Så här stod det i skolans ROF från 2018: ”Skolans verkställande ledning består av: • Föreningschef • Rektor • Spansk Studierektor”. Spansk studierektor syftar i det här fallet på Directora Técnica. Stycket från 2018 är helt borttaget i skolans nya ROF. I ett nyhetsbrev som styrelsen skickade ut till medlemmarna den 21 februari i år uppgavs däremot att ”Skolledningen består av en rektor och en tillförordnad föreningschef, som har stöd av två arbetslagssamordnare och flera andra nyckelpersoner.”

Posten som ”tillförordnad föreningschef” är också värd att uppmärksamma. Föreningschefen är en post som skapades av skolföreningen 2015 för att förbättra samordningen mellan styrelsen och skolledningen. Posten fylldes sedan 2016 av Per Hvid-Hansen, son till en av skolans grundare. När han meddelade sin avgång i februari 2024 ombads Sanna Ahrens, som då bodde på Costa del Sol, att rycka in som extern konsult. Hennes uppdrag sträckte sig inledningsvis till augusti 2024, men har förlängts två gånger. Ahrens har därmed varit tillförordnad på posten i ett helt år. Ordföranden Carl-Fredrik Morander skyller situationen på att styrelsen haft så mycket att göra att den inte har hunnit söka efter en fast anställd. Tjänsten ska dock, enligt uppgift, snart annonseras ut.

Flera källor som Sydkusten talat med uppger att posten som föreningschef annonserades ut hösten 2024, men att platsannonsen snabbt togs bort. I annonsen angavs att föreningschefen är underställd rektorn, trots att hen är styrelsens representant i skolledningen.

Föreningschefen representerar inte bara styrelsen, utan är även ansvarig för all icke-pedagogisk personal på skolan. Grundidén är att posten ska fyllas av en person med lokal förankring, som bland annat ska tala spanska. Detta gör varken Sanna Ahrens eller rektorn Maria Eneqvist, vilket är en av de omständigheter som framhävs av dem som är kritiska till den nuvarande situationen på skolan.

Sanna Ahrens säger till Sydkusten att hon har för avsikt att lära sig spanska, samtidigt som hon konstaterar att det blir svårare ju äldre man blir. I Sverige har hon bland annat arbetat som rektor och verksamhetschef inom komvux, där SFI (Svenskar för invandrare) är en del, och 2010 startade hon en egen skola som snabbt fick 900 elever. När hon efter tolv år sålde företaget hade de hand om mer än 6.000 elever.

Enligt Sanna Ahrens är Svenska Skolan på Costa del Sol fantastisk i mångt och mycket. Däremot var det något av en chock för henne att som nytillkommen delta i en av de stormiga stämmorna förra våren.

– Den ton som brukades av en del medlemmar mot rektorn och styrelsen är oacceptabel.

Den ställföreträdande föreningschefen har själv hamnat i hetluften och fått höra hur en medlem skrikit könsord mot henne inför ett flertal andra personer. Denna person har enligt styrelsen anmälts.

Ahrens har arbetat i mer än 20 år med invandrare och utbildade sig till god man för att ta hand om fyra minderåriga pojkar från Afghanistan. Till hennes förtvivlan blev tre av dem utvisade ur Sverige, men de har funnit en trygg plats i Schweiz, Tyskland och Frankrike, och hon har fortfarande kontakt med dem.

Även Maria Eneqvist har arbetat i områden med stor kulturell mångfald. Maria är utbildad i hedersrelaterad problematik och har dessutom under en period varit anställd på Migrationsverket. Eneqvist kampanjade personligen för att den algeriska flickan Haddile skulle få stanna i Sverige. Det var ett ärende som fick stor uppmärksamhet i media och bland annat kommenterades av det svenska kungaparet.

Mot denna bakgrund säger både rektorn och föreningschefen att de känt sig kränkta när Sydkusten skrev att Svenska Skolan riskerar att bli ”renrasig”. Bruket av detta ord och dess sammanhang har förklarats av undertecknad reporter i den tidigare nämnda artikeln. Uttrycket hänvisar till den segregation som riskerar att uppstå om skolan beslutar sig för att endast acceptera elever med svenskt medborgarskap.

– Vi är alla först och främst människor och det är oacceptabelt att vi utmålas som rasister, säger Sanna Ahrens.

Eneqvist och Ahrens har båda en gedigen erfarenhet från det svenska skolsystemet. Ordföranden Carl-Fredrik Morander uppger att det har saknats ett fungerande samarbete mellan skolledningen och styrelsen, och att den nuvarande rektorn och tillförordnade föreningschefen har fått ”lära upp” styrelsen de senaste månaderna. Det har varit enormt mycket information att ta in.

– Vi lyder under det svenska regelverket och det är viktigt att vi följer ”förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar” för att vara garanterade statsbidrag vilket också är en förutsättning för att kunna sätta betyg, poängterar han.

Det finns enligt skolledningen stort utrymme för förbättringar. Ett flertal ändringar har redan gjorts, bland annat genom att inkludera mer arbetsplatsförlagd tid. Denna syftar till att den pedagogiska personalen ska arbeta ett visst antal timmar med bland annat samordning, förutom att ge lektioner.

– Att lägga mer tid på att samordna undervisning, pedagogik med mera är en självklar förbättring, säger Morander.

Såväl skolledningen som styrelsen förnekar att de skulle vilja isolera Svenska Skolan från sin spanska miljö. Däremot menar de att det nuvarande tillståndet som en ”homologerad” skola gagnar ytterst få och utgör en begränsning för den övervägande majoriteten. Förutom att den spanska sektionen kostar mycket pengar, tvingas skolan ha avancerad spanskundervisning redan från förskolan. Ordföranden betonar samtidigt att beslutet om en eventuell ändring av tillståndet inte fattas varken av styrelsen eller skolledningen, utan av medlemmarna.

Carl-Fredrik Morander upprepar flera gånger att de som kritiserar den nuvarande styrelsen och skolledningen är en ytterst liten minoritet, ”runt 20 personer”. De uppges däremot vara väldigt högljudda och några till och med hotfulla.

– Vi har ett 50-tal anställda på skolan, ett tiotal av dem spanjorer, som känner sig ledsna och otrygga på grund av en del medlemmars uppförande, menar skolans ordförande.

Personligen är Morander upprörd över anklagelserna om att han skulle agera som en politiker, driva en tystnadskultur och ha en egen agenda för skolan.

– Jag har haft tre barn i skolan och ställt upp som ordförande när ingen annan ville bli det. Jag har ingen som helst strävan efter makt.

Ett av de påpekanden som skolstyrelsen och ledningen har framfört angående den information som publicerats i tidningen är uppgiften om antalet elever som för närvarande går i skolan. De är nämligen inte drygt 320, utan närmare bestämt 298. Carl-Fredrik Morander uppger att de ”kämpar lite” i dagsläget med elevantalet.

– Vi har en minskning av antalet elever, vilket bland annat kan bero på att konflikten avskräcker en del familjer. Dessutom har vi på inget sätt monopol på svenskundervisning på kusten numera, säger han.

Både styrelsen och skolledningen menar att situationen idag är mycket annorlunda jämfört med när Svenska Skolan skaffade sitt nuvarande tillstånd 1992. Sverige har sedan dess gått med i EU och det uppges vara både enkelt och kostnadsfritt att konvertera sina svenska betyg för den som önskar läsa vidare i en spansk skola eller på universitet. De vidhåller bestämt att det bara är en handfull elever som utnyttjat de möjligheter som det nuvarande tillståndet ger.

– Det är ingen elev som läser vidare på spanskt gymnasium och som mest 1–3 på universitet i Spanien, betonar styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg.

Trots att den nuvarande integrationsmodellen ifrågasätts av den nuvarande skolledningen och styrelsen, betonar de att integration är viktigt.

– Vi vill absolut inte isolera oss. Det är fråga om vilken modell som är den bästa för skolan, säger rektorn Maria Eneqvist.

Ordföranden vill att skolan ska vara ett naturligt val för familjer som önskar att deras barn ska gå hela sin grundutbildning där.

– Som utvecklingen är idag är det allt fler svenska familjer som upptäcker fördelarna med att bo på Costa del Sol och som vill att deras barn ska kunna studera på en svensk skola, menar Carl-Fredrik Morander.

Sydkusten är inbjuden att närvara vid informationsmötet den 11 mars och kommer att fortsätta informera om debatten kring Svenska Skolans framtida tillstånd. Den ställföreträdande föreningschefen Sanna Ahrens, ordföranden Carl-Fredrik Morander, rektorn Maria Eneqvist och styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg har granskat Svenska Skolans tillstånd ingående under en längre tid. 
            [puff] => Den ställföreträdande föreningschefen Sanna Ahrens, ordföranden Carl-Fredrik Morander, rektorn Maria Eneqvist och styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg har granskat Svenska Skolans tillstånd ingående under en längre tid.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 42812
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Larmet kom in till nödnumret 112 omkring klockan 20.41, då flera samtal rapporterade om en livlös kropp som kunde ses från strandpromenaden. Lokalpolisen var den första att rycka ut, medan Policía Nacional har tagit sig an utredningen för att klargöra omständigheterna kring dödsfallet, skriver Diario Sur.

En rättsmedicinsk undersökning ska nu genomföras för att fastställa dödsorsaken och försöka identifiera kroppen. Inga teorier utesluts till en början, enligt poliskällor.
            [ingress] => Ett huvudlöst lik iklädd våtdräkt hittades på stranden i Fuengirola under onsdagskvällen, den 6 mars. Kroppen tros ha legat i vattnet en längre tid och polisen försöker nu identifiera den.
            [headline] => Huvudlös kropp i våtdräkt funnen på stranden
            [page] => 0
            [modified] => 20250307091720
            [created] => 20250307091353
            [publishStart] => 20250307092000
            [publishStop] => 20250903101359
            [fullArticle] => Huvudlös kropp i våtdräkt funnen på stranden Ett huvudlöst lik iklädd våtdräkt hittades på stranden i Fuengirola under onsdagskvällen, den 6 mars. Kroppen tros ha legat i vattnet en längre tid och polisen försöker nu identifiera den. Larmet kom in till nödnumret 112 omkring klockan 20.41, då flera samtal rapporterade om en livlös kropp som kunde ses från strandpromenaden. Lokalpolisen var den första att rycka ut, medan Policía Nacional har tagit sig an utredningen för att klargöra omständigheterna kring dödsfallet, skriver Diario Sur.

En rättsmedicinsk undersökning ska nu genomföras för att fastställa dödsorsaken och försöka identifiera kroppen. Inga teorier utesluts till en början, enligt poliskällor. Nationalpolisen har tagit sig an utredningen för att identifiera kroppen och fastställa dödsorsaken. 
            [puff] => Nationalpolisen har tagit sig an utredningen för att identifiera kroppen och fastställa dödsorsaken.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 42806
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det blev ett långt möte i skolan i Fuengirola. Förutom undertecknad redaktör deltog skolans ordförande Carl-Fredrik Morander, styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg, tillförordnade föreningschefen Sanna Ahrens samt skolans rektor Maria Eneqvist. Närmare detaljer om allt som diskuterades vid mötet kommer att publiceras senare.

Vid mötet överlämnades till Mats Björkman en fyrsidig skrivelse från styrelsen, med anmärkningar på de uppgifter som publicerats i tidningen SK. Skrivelsen refererar även till saker som inte återgivits av Sydkusten, men vi har valt att publicera texten i sin helhet, efter godkännande av skolan;

—

Formell replik från styrelsen i Svenska Skolan Costa del Sol

Med anledning av de artiklar som nyligen publicerats i Sydkusten anser styrelsen att det är nödvändigt att bemöta innehållet och klargöra vissa fakta.

Fakta och saklighet i granskningen

Vid genomförandet av en journalistisk granskning är det av yttersta vikt att faktauppgifter verifieras och att samtliga berörda parter ges möjlighet att yttra sig. I de aktuella artiklarna förekommer dock flera felaktigheter, och inte alla relevanta personer har fått komma till tals före publicering. Faktum är att ingen representant från skolledningen har givits möjlighet att kommentera innehållet.

Ett exempel på en felaktighet är uppgiften om skolans elevantal. Sydkusten anger att skolan har över 320 elever, medan det korrekta antalet är färre än 300, exakt 298 per 2025-03-03.

Vidare uppfattar vi att tidningen sammanblandar styrelsens och skolledningens roller inom organisationen. Styrelsen utses av föreningsstämman och har som uppgift att anställa rektor och föreningschef vilka ansvarar för den operativa verksamheten och skolans inre arbete.

Bemötande av påståenden om konflikter

Påståendet att det föreligger en "infekterad konflikt" inom skolledningen, styrelsen, internt eller externt är inte något vi känner igen oss i. Skolans ledning arbetar i enlighet med den svenska och spanska skollagen. Om det finns individer som uppfattar situationen som konfliktfylld är det deras subjektiva uppfattning. För oss som arbetar på skolan är det en gemensam verksamhet där vi samarbetar, snarare än att uppfatta det som en motsättning mellan olika grupper.

Alla personalärenden hanteras på ett enhetligt sätt och grundas på arbetsinsatser och professionella bedömningar – inte på personliga åsikter eller preferenser. Om en anställd under en längre period inte uppfyller sina åtaganden, eller missköter sitt jobb, trots stödinsatser kan det bli ett personalärende.

Angående titeln "studierektor" bör det påpekas att denna benämning inte har funnits sedan 2010 i Sverige på grund- och gymnasieskolor. Den person som åsyftas har huvudsakligen arbetat som lärare, och samtliga lärare samarbetar med varandra. Dessutom har skolledningen inga enskilda kontor, utan delar arbetsrum dels med varandra dels med övrig personal, vilket beror på skolans begränsade lokalutrymme. Beslutet fattades gemensamt den 17 maj 2023 i ledningsgruppen.

Av respekt för inblandade personer kommenteras aldrig pågående personalärenden inför övrig personal, elever, vårdnadshavare eller press.

Skolans utvecklingsplan och styrdokument

Det har framförts kritik om att skolan inte skulle ha följt utvecklingsplanen 2021-2025. Vissa medlemmar anser att utvecklingsplanens innehåll är ett beslut som stämman tar. Här vill vi klargöra att utvecklingsplanen ägs av styrelsen och inte av stämman, och styrelsen har full frihet att revidera den vid behov. Utvecklingsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan fungerar som en visionär vägledning för skolans framtida utveckling. Den måste anpassas utifrån omvärldsförändringar och andra relevanta faktorer över en längre tidsperiod.

Undervisning i spanska
Från och med oktober 2024 har Svenska Skolan Costa del Sol utökat undervisningen i spanska, särskilt för elever i årskurs 6 till gymnasiets årskurs 3. Dessa årskurser har tidigare inte fått spanskundervisning eller betyg enligt det spanska utbildningssystemet.

Svenska utbildningssystemet vid skolan

Som en svensk utlandsskola följer Svenska Skolan Costa del Sol den svenska läroplanen och timplanen. Betygsättning sker enligt det svenska betygssystemet (F–A), och undervisningen bedrivs av behöriga och legitimerade svenska lärare.
● Moderna språk, inklusive spanska, ges från årskurs 6 till gymnasiets årskurs 3 och betygssätts varje termin.
● Moderna språk kan omfatta andra språk än spanska.
● Skolan planerar att erbjuda ytterligare språkalternativ från hösten 2025. Skolan står under tillsyn av svenska Skolinspektionen.

Enligt statsbidragsförordningen ska undervisningen även spegla värdlandets kultur och historia inom den svenska timplanen. Exempelvis har skolan temadagar och utflykter och andra aktiviteter såsom Andalusiens dag. Ett annat exempel på detta är kursen HUMHUM i gymnasiets årskurs 2, där eleverna deltar i olika kulturella aktiviteter i Andalusien. Denna kurs är en programfördjupning inom gymnasiet och betygsätts enligt det svenska systemet. Rykten om att kursen skulle avskaffas är felaktiga.

Spansk utbildning vid skolan

Utöver den svenska utbildningen undervisas spanska enligt det spanska utbildningssystemet.

● Samtliga elever från 3 års ålder till gymnasiets årskurs 3 får undervisning i enlighet med den spanska timplanen och läroplanen.
● Undervisningen sker av lärare utbildade inom det spanska skolsystemet.
● Betyg ska sättas enligt den spanska skalan (1–10) tre gånger per år: vid jul, påsk och sommar, från och med 6 års ålder. Det har till dags dato inte satts ett enda betyg i den spanska sektionen.
● För att samordna den spanska sektionen har skolan en Directora Técnica.
● Skolans spanska sektion står under tillsyn av Spanska Skolinspektionen.

Dubbel utbildningsstruktur och framtida beslut

Skolan har tillstånd att bedriva undervisning enligt både det svenska och spanska utbildningssystemet parallellt. Samtliga medlemmar har bjudits in till ett informationsmöte den 11 mars 2025 gällande skolans tillstånd. Ett beslut om huruvida skolan ska fortsätta med detta tillstånd kommer att fattas vid en extrastämma. Det är medlemmarna – inte styrelsen eller skolledningen – som beslutar om skolans framtida inriktning.

Påståendet att skolans ledning enbart skulle acceptera "renrasiga, äkta svenskar" är horribelt, falskt och djupt kränkande. Det går emot grundläggande värderingar om allas lika värde och är ett ogrundat angrepp på skolans ledning. Rektorn och den tillförordnade föreningschefen, som för närvarande utgör skolledningen, har lång erfarenhet av att arbeta i skolmiljöer med kulturell mångfald. Detta gör påståendet ännu mer orimligt och verklighetsfrånvänt.

Elevernas framtida studiemöjligheter

Den absoluta majoriteten av skolans elever fortsätter sina studier vid svenska gymnasieskolor, högskolor och universitet. Skolan möjliggör dock även vidare studier i Spanien, då undervisningen uppfyller båda ländernas krav. 

Inom EU råder fri rörlighet för utbildning, och de flesta spanska universitet homologerar svenska betyg kostnadsfritt.

Bemötande av ytterligare påståenden

Påståendet att den spanska skolinspektionen skulle ha gjort oväntade besök stämmer inte, information om det första besöket nådde dock vare sig styrelse eller skolledning men var förmedlat till Directora Técnica. Samtliga besök har varit föranmälda. Det planerade besöket den 13 december 2024 skedde bland annat för att säkerställa att lärarna i den spanska sektionen hade korrekt behörighet.

Angående schemaläggningen av den spanska undervisningen ligger dessa lektioner sent på dagen då de tillkom under pågående termin. Till hösten omstruktureras schemat, men eftersom fler undervisningstimmar tillkommer blir dagarna längre oavsett upplägg.

Vidare är påståendet att skolan anser undervisningen i den spanska sektionen vara frivillig felaktigt. Undervisningen är obligatorisk, men de svenska och spanska systemen får inte blandas, då de utgör separata utbildningsstrukturer.

Enligt en hedersmedlem, Ingemar Kamph, som Sydkusten intervjuat finns inte denna text i stadgarna:

Enligt skolans stadgar, särskilt paragraf 5.2, anges att "Hedersmedlemmar saknar de rättigheter och skyldigheter som enligt lag tillkommer ordinarie medlemmar, men de har rätt att närvara vid föreningsstämman. Dessutom har hedersmedlemmar rösträtt på föreningsstämman. 

Sydkusten skriver att den spanska Skolinspektionen inte gett skolan råd angående byte av tillstånd - det stämmer, skolan har aldrig bett om råd kring tillståndsbyte.

Sydkusten skriver ingenting om skolplikten som är lagstiftad både i Spanien och Sverige.

Per Magnusson hävdar via Sydkusten att skolan har brutit mot flera regler, men skolan är inte medveten om vilka specifika överträdelser som avses.

Sydkusten skriver att ledningen hotar med repressalier - ledningen är omedveten om vilka repressalier det handlar om och mot vem

Maria Eneqvist anställdes som rektor 2021-10-04 och inte 2021-08-17, tf föreningschef har inget anställningsförhållande då denne är konsult, som Sydkusten gör gällande.

Sammanfattande kommentar

Att skolan upprepade gånger framställs negativt i medier påverkar arbetsmiljön och skapar en tystnadskultur. Många av de åsikter som uttrycks i artiklarna grundar sig på subjektiva känslor snarare än fakta av bl a fd styrelsemedlemmar, fd lärare, fd rektor som idag inte har insyn i skolans nuvarande inre verksamhet.

Styrelsen vidhåller att den verkar i enlighet med skolans styrdokument gällande regelverk och medlemmarnas beslut.

—

Den ovan återgivna skrivelsen var inte den enda som överlämnades till Sydkustens chefredaktör under mötet. Skolans pedagogiska samordnare Paula Styrlin kom in i mötesrummet tillsammans med en anställd i skolbespisningen, som bad att få läsa upp ett brev riktat till Sydkusten. Brevet var på spanska och lyder, översatt till svenska, som följande:

—

Bästa Herrar:
Jag skriver till er å mina kollegors och mina egna vägnar från köksavdelningen för att förmedla vår sorg, oro och samtidigt ilska över de senaste händelserna på vår skola.

Jag vill inte bli långrandig och vi vill inte gå in på ämnen som inte angår oss. Vi vill bara klargöra att detta brev är ett fritt och frivilligt beslut från denna avdelning, som består av enbart spanska medborgare. Vi har aldrig känt oss attackerade, tvingade eller censurerade på något sätt, varken på arbetsplatsen eller på det personliga planet. Tvärtom vill vi betona ledningens kontinuerliga engagemang för vår avdelning genom att föreslå förändringar, hantera klagomål eller vad som helst som kan uppstå i arbetsmiljön. Vi har alltid blivit lyssnade på och framför allt respekterade.

Det smärtar oss att behöva skriva detta brev, och vi känner indignation över att människor anklagas på ett orättvist sätt och att denna ledning fortsätter att pekas ut som rasistisk.

Vi ber vänligen redaktionen på tidningen att verifiera vad de publicerar, då det skadar våra kollegor och denna lilla stora familj som vi är. Miljön på skolan blir allt bättre med mer kommunikation och framstegsidéer.

Vi skulle vilja säga mycket mer men vi tänker inte söka den uppmärksamhet som andra sorgligt nog gör.

Hälsningar.

Undertecknas
Teresa, kock

Blanca: köksassistent

Sara, kökschef

—

Sydkusten har inte för avsikt att gå i svaromål i denna artikel, utan har velat låta berörda och intresserade parter komma till tals. En mer ingående artikel om allt som behandlats i mötet den 4 mars kommer som sagt att publiceras inom en nära framtid.

Undertecknad redaktör vill dock göra ett viktigt klargörande i sammanhanget. Både skolans styrelse och kökspersonalen har reagerat på påstådda anklagelser i tidningen om rasism, relaterat till följande utdrag ur ledaren i vårnumret av SK:

”Debatten om huruvida den ska fortsätta att vara en integrerad skola i Spanien eller förvandlas till en segregerad skola för enbart ”äkta svenskar” ligger på bordet. Inom en överskådlig framtid kan Svenska Skolan förvandlas till en av de mest renrasiga skolorna inte bara i utlandet, utan även i Sverige.”

Utdraget anspelar på beslutsunderlaget från Svenska skolans styrelse, presenterat i april 2024, där styrelsen förespråkar att endast elever med svensk nationalitet ska tillåtas gå på skolan. Det är grundkravet på svensk nationalitet som undertecknad chefredaktör hänvisat till som ”äkta svenskar” och beträffande uttrycket ”renrasig skola” så åsyftar det på den direkta konsekvensen av en bestämmelse som förbjuder icke-svenskar att gå i skolan, inte på att det skulle vara själva motivet till beslutet. För att klargöra ytterligare så hävdar undertecknad på inget sätt att någon i skolan skulle drivas av rasistiska motiv och om inlägget kunnat uppfattas på det viset så är det olyckligt.

Det är viktigt att betona i sammanhanget att trots mötets längd (det varade i exakt fyra timmar) och spända omständigheter så hölls det i en öppen och konstruktiv anda. Samtliga parter fick komma till tals och även lyssnade på varandra. Det bekräftades dessutom återigen att Sydkusten är välkommen att närvara på informationsmötet den 11 mars, där skolans tillstånd alltså ska diskuteras. 

Undertecknad har på begäran av skolans styrelse och ledning förbundit sig att i kommande rapportering om mötet inte röja några personuppgifter, så att alla deltagande kan få framföra sina åsikter utan oro för att de ska bli utmålade i media.
            [ingress] => Representanter för styrelsen och ledningen för Svenska Skolan Costa del Sol samlades den 4 mars med Sydkustens chefredaktör Mats Björkman. Mötet var avtalat i förväg och inföll dagen efter att vårnumret av tidningen SK kommit ut, i vilket den pågående konflikten i skolan behandlas utförligt. 
            [headline] => Svenska skolan svarar på Sydkustens senaste artiklar
            [page] => 0
            [modified] => 20250308151357
            [created] => 20250306085652
            [publishStart] => 20250307070000
            [publishStop] => 20250902095659
            [fullArticle] => Svenska skolan svarar på Sydkustens senaste artiklar Representanter för styrelsen och ledningen för Svenska Skolan Costa del Sol samlades den 4 mars med Sydkustens chefredaktör Mats Björkman. Mötet var avtalat i förväg och inföll dagen efter att vårnumret av tidningen SK kommit ut, i vilket den pågående konflikten i skolan behandlas utförligt.  Det blev ett långt möte i skolan i Fuengirola. Förutom undertecknad redaktör deltog skolans ordförande Carl-Fredrik Morander, styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg, tillförordnade föreningschefen Sanna Ahrens samt skolans rektor Maria Eneqvist. Närmare detaljer om allt som diskuterades vid mötet kommer att publiceras senare.

Vid mötet överlämnades till Mats Björkman en fyrsidig skrivelse från styrelsen, med anmärkningar på de uppgifter som publicerats i tidningen SK. Skrivelsen refererar även till saker som inte återgivits av Sydkusten, men vi har valt att publicera texten i sin helhet, efter godkännande av skolan;

—

Formell replik från styrelsen i Svenska Skolan Costa del Sol

Med anledning av de artiklar som nyligen publicerats i Sydkusten anser styrelsen att det är nödvändigt att bemöta innehållet och klargöra vissa fakta.

Fakta och saklighet i granskningen

Vid genomförandet av en journalistisk granskning är det av yttersta vikt att faktauppgifter verifieras och att samtliga berörda parter ges möjlighet att yttra sig. I de aktuella artiklarna förekommer dock flera felaktigheter, och inte alla relevanta personer har fått komma till tals före publicering. Faktum är att ingen representant från skolledningen har givits möjlighet att kommentera innehållet.

Ett exempel på en felaktighet är uppgiften om skolans elevantal. Sydkusten anger att skolan har över 320 elever, medan det korrekta antalet är färre än 300, exakt 298 per 2025-03-03.

Vidare uppfattar vi att tidningen sammanblandar styrelsens och skolledningens roller inom organisationen. Styrelsen utses av föreningsstämman och har som uppgift att anställa rektor och föreningschef vilka ansvarar för den operativa verksamheten och skolans inre arbete.

Bemötande av påståenden om konflikter

Påståendet att det föreligger en "infekterad konflikt" inom skolledningen, styrelsen, internt eller externt är inte något vi känner igen oss i. Skolans ledning arbetar i enlighet med den svenska och spanska skollagen. Om det finns individer som uppfattar situationen som konfliktfylld är det deras subjektiva uppfattning. För oss som arbetar på skolan är det en gemensam verksamhet där vi samarbetar, snarare än att uppfatta det som en motsättning mellan olika grupper.

Alla personalärenden hanteras på ett enhetligt sätt och grundas på arbetsinsatser och professionella bedömningar – inte på personliga åsikter eller preferenser. Om en anställd under en längre period inte uppfyller sina åtaganden, eller missköter sitt jobb, trots stödinsatser kan det bli ett personalärende.

Angående titeln "studierektor" bör det påpekas att denna benämning inte har funnits sedan 2010 i Sverige på grund- och gymnasieskolor. Den person som åsyftas har huvudsakligen arbetat som lärare, och samtliga lärare samarbetar med varandra. Dessutom har skolledningen inga enskilda kontor, utan delar arbetsrum dels med varandra dels med övrig personal, vilket beror på skolans begränsade lokalutrymme. Beslutet fattades gemensamt den 17 maj 2023 i ledningsgruppen.

Av respekt för inblandade personer kommenteras aldrig pågående personalärenden inför övrig personal, elever, vårdnadshavare eller press.

Skolans utvecklingsplan och styrdokument

Det har framförts kritik om att skolan inte skulle ha följt utvecklingsplanen 2021-2025. Vissa medlemmar anser att utvecklingsplanens innehåll är ett beslut som stämman tar. Här vill vi klargöra att utvecklingsplanen ägs av styrelsen och inte av stämman, och styrelsen har full frihet att revidera den vid behov. Utvecklingsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan fungerar som en visionär vägledning för skolans framtida utveckling. Den måste anpassas utifrån omvärldsförändringar och andra relevanta faktorer över en längre tidsperiod.

Undervisning i spanska
Från och med oktober 2024 har Svenska Skolan Costa del Sol utökat undervisningen i spanska, särskilt för elever i årskurs 6 till gymnasiets årskurs 3. Dessa årskurser har tidigare inte fått spanskundervisning eller betyg enligt det spanska utbildningssystemet.

Svenska utbildningssystemet vid skolan

Som en svensk utlandsskola följer Svenska Skolan Costa del Sol den svenska läroplanen och timplanen. Betygsättning sker enligt det svenska betygssystemet (F–A), och undervisningen bedrivs av behöriga och legitimerade svenska lärare.
● Moderna språk, inklusive spanska, ges från årskurs 6 till gymnasiets årskurs 3 och betygssätts varje termin.
● Moderna språk kan omfatta andra språk än spanska.
● Skolan planerar att erbjuda ytterligare språkalternativ från hösten 2025. Skolan står under tillsyn av svenska Skolinspektionen.

Enligt statsbidragsförordningen ska undervisningen även spegla värdlandets kultur och historia inom den svenska timplanen. Exempelvis har skolan temadagar och utflykter och andra aktiviteter såsom Andalusiens dag. Ett annat exempel på detta är kursen HUMHUM i gymnasiets årskurs 2, där eleverna deltar i olika kulturella aktiviteter i Andalusien. Denna kurs är en programfördjupning inom gymnasiet och betygsätts enligt det svenska systemet. Rykten om att kursen skulle avskaffas är felaktiga.

Spansk utbildning vid skolan

Utöver den svenska utbildningen undervisas spanska enligt det spanska utbildningssystemet.

● Samtliga elever från 3 års ålder till gymnasiets årskurs 3 får undervisning i enlighet med den spanska timplanen och läroplanen.
● Undervisningen sker av lärare utbildade inom det spanska skolsystemet.
● Betyg ska sättas enligt den spanska skalan (1–10) tre gånger per år: vid jul, påsk och sommar, från och med 6 års ålder. Det har till dags dato inte satts ett enda betyg i den spanska sektionen.
● För att samordna den spanska sektionen har skolan en Directora Técnica.
● Skolans spanska sektion står under tillsyn av Spanska Skolinspektionen.

Dubbel utbildningsstruktur och framtida beslut

Skolan har tillstånd att bedriva undervisning enligt både det svenska och spanska utbildningssystemet parallellt. Samtliga medlemmar har bjudits in till ett informationsmöte den 11 mars 2025 gällande skolans tillstånd. Ett beslut om huruvida skolan ska fortsätta med detta tillstånd kommer att fattas vid en extrastämma. Det är medlemmarna – inte styrelsen eller skolledningen – som beslutar om skolans framtida inriktning.

Påståendet att skolans ledning enbart skulle acceptera "renrasiga, äkta svenskar" är horribelt, falskt och djupt kränkande. Det går emot grundläggande värderingar om allas lika värde och är ett ogrundat angrepp på skolans ledning. Rektorn och den tillförordnade föreningschefen, som för närvarande utgör skolledningen, har lång erfarenhet av att arbeta i skolmiljöer med kulturell mångfald. Detta gör påståendet ännu mer orimligt och verklighetsfrånvänt.

Elevernas framtida studiemöjligheter

Den absoluta majoriteten av skolans elever fortsätter sina studier vid svenska gymnasieskolor, högskolor och universitet. Skolan möjliggör dock även vidare studier i Spanien, då undervisningen uppfyller båda ländernas krav. 

Inom EU råder fri rörlighet för utbildning, och de flesta spanska universitet homologerar svenska betyg kostnadsfritt.

Bemötande av ytterligare påståenden

Påståendet att den spanska skolinspektionen skulle ha gjort oväntade besök stämmer inte, information om det första besöket nådde dock vare sig styrelse eller skolledning men var förmedlat till Directora Técnica. Samtliga besök har varit föranmälda. Det planerade besöket den 13 december 2024 skedde bland annat för att säkerställa att lärarna i den spanska sektionen hade korrekt behörighet.

Angående schemaläggningen av den spanska undervisningen ligger dessa lektioner sent på dagen då de tillkom under pågående termin. Till hösten omstruktureras schemat, men eftersom fler undervisningstimmar tillkommer blir dagarna längre oavsett upplägg.

Vidare är påståendet att skolan anser undervisningen i den spanska sektionen vara frivillig felaktigt. Undervisningen är obligatorisk, men de svenska och spanska systemen får inte blandas, då de utgör separata utbildningsstrukturer.

Enligt en hedersmedlem, Ingemar Kamph, som Sydkusten intervjuat finns inte denna text i stadgarna:

Enligt skolans stadgar, särskilt paragraf 5.2, anges att "Hedersmedlemmar saknar de rättigheter och skyldigheter som enligt lag tillkommer ordinarie medlemmar, men de har rätt att närvara vid föreningsstämman. Dessutom har hedersmedlemmar rösträtt på föreningsstämman. 

Sydkusten skriver att den spanska Skolinspektionen inte gett skolan råd angående byte av tillstånd - det stämmer, skolan har aldrig bett om råd kring tillståndsbyte.

Sydkusten skriver ingenting om skolplikten som är lagstiftad både i Spanien och Sverige.

Per Magnusson hävdar via Sydkusten att skolan har brutit mot flera regler, men skolan är inte medveten om vilka specifika överträdelser som avses.

Sydkusten skriver att ledningen hotar med repressalier - ledningen är omedveten om vilka repressalier det handlar om och mot vem

Maria Eneqvist anställdes som rektor 2021-10-04 och inte 2021-08-17, tf föreningschef har inget anställningsförhållande då denne är konsult, som Sydkusten gör gällande.

Sammanfattande kommentar

Att skolan upprepade gånger framställs negativt i medier påverkar arbetsmiljön och skapar en tystnadskultur. Många av de åsikter som uttrycks i artiklarna grundar sig på subjektiva känslor snarare än fakta av bl a fd styrelsemedlemmar, fd lärare, fd rektor som idag inte har insyn i skolans nuvarande inre verksamhet.

Styrelsen vidhåller att den verkar i enlighet med skolans styrdokument gällande regelverk och medlemmarnas beslut.

—

Den ovan återgivna skrivelsen var inte den enda som överlämnades till Sydkustens chefredaktör under mötet. Skolans pedagogiska samordnare Paula Styrlin kom in i mötesrummet tillsammans med en anställd i skolbespisningen, som bad att få läsa upp ett brev riktat till Sydkusten. Brevet var på spanska och lyder, översatt till svenska, som följande:

—

Bästa Herrar:
Jag skriver till er å mina kollegors och mina egna vägnar från köksavdelningen för att förmedla vår sorg, oro och samtidigt ilska över de senaste händelserna på vår skola.

Jag vill inte bli långrandig och vi vill inte gå in på ämnen som inte angår oss. Vi vill bara klargöra att detta brev är ett fritt och frivilligt beslut från denna avdelning, som består av enbart spanska medborgare. Vi har aldrig känt oss attackerade, tvingade eller censurerade på något sätt, varken på arbetsplatsen eller på det personliga planet. Tvärtom vill vi betona ledningens kontinuerliga engagemang för vår avdelning genom att föreslå förändringar, hantera klagomål eller vad som helst som kan uppstå i arbetsmiljön. Vi har alltid blivit lyssnade på och framför allt respekterade.

Det smärtar oss att behöva skriva detta brev, och vi känner indignation över att människor anklagas på ett orättvist sätt och att denna ledning fortsätter att pekas ut som rasistisk.

Vi ber vänligen redaktionen på tidningen att verifiera vad de publicerar, då det skadar våra kollegor och denna lilla stora familj som vi är. Miljön på skolan blir allt bättre med mer kommunikation och framstegsidéer.

Vi skulle vilja säga mycket mer men vi tänker inte söka den uppmärksamhet som andra sorgligt nog gör.

Hälsningar.

Undertecknas
Teresa, kock

Blanca: köksassistent

Sara, kökschef

—

Sydkusten har inte för avsikt att gå i svaromål i denna artikel, utan har velat låta berörda och intresserade parter komma till tals. En mer ingående artikel om allt som behandlats i mötet den 4 mars kommer som sagt att publiceras inom en nära framtid.

Undertecknad redaktör vill dock göra ett viktigt klargörande i sammanhanget. Både skolans styrelse och kökspersonalen har reagerat på påstådda anklagelser i tidningen om rasism, relaterat till följande utdrag ur ledaren i vårnumret av SK:

”Debatten om huruvida den ska fortsätta att vara en integrerad skola i Spanien eller förvandlas till en segregerad skola för enbart ”äkta svenskar” ligger på bordet. Inom en överskådlig framtid kan Svenska Skolan förvandlas till en av de mest renrasiga skolorna inte bara i utlandet, utan även i Sverige.”

Utdraget anspelar på beslutsunderlaget från Svenska skolans styrelse, presenterat i april 2024, där styrelsen förespråkar att endast elever med svensk nationalitet ska tillåtas gå på skolan. Det är grundkravet på svensk nationalitet som undertecknad chefredaktör hänvisat till som ”äkta svenskar” och beträffande uttrycket ”renrasig skola” så åsyftar det på den direkta konsekvensen av en bestämmelse som förbjuder icke-svenskar att gå i skolan, inte på att det skulle vara själva motivet till beslutet. För att klargöra ytterligare så hävdar undertecknad på inget sätt att någon i skolan skulle drivas av rasistiska motiv och om inlägget kunnat uppfattas på det viset så är det olyckligt.

Det är viktigt att betona i sammanhanget att trots mötets längd (det varade i exakt fyra timmar) och spända omständigheter så hölls det i en öppen och konstruktiv anda. Samtliga parter fick komma till tals och även lyssnade på varandra. Det bekräftades dessutom återigen att Sydkusten är välkommen att närvara på informationsmötet den 11 mars, där skolans tillstånd alltså ska diskuteras. 

Undertecknad har på begäran av skolans styrelse och ledning förbundit sig att i kommande rapportering om mötet inte röja några personuppgifter, så att alla deltagande kan få framföra sina åsikter utan oro för att de ska bli utmålade i media. Vid mötet på Svenska Skolan i Fuengirola den 4 mars mottog Sydkustens chefredaktör två skrivelser, den ena från styrelsen och den andra från den spanska kökspersonalen. 
            [puff] => Vid mötet på Svenska Skolan i Fuengirola den 4 mars mottog Sydkustens chefredaktör två skrivelser, den ena från styrelsen och den andra från den spanska kökspersonalen.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 42800
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt Diario Sur började det hela med en anmälan på sociala medier, där en användare beskrev hur denne hade skannat vad som troddes vara en officiell QR-kod på en automat på strandpromenaden, men som i själva verket var en bluff. Efter detta startade kommunen en utredning och kunde snabbt bekräfta förekomsten av falska koder på flera automater. Dessa togs omedelbart bort av ansvariga för tjänsten.

Företaget som driver parkeringssystemet håller nu på att sammanställa en rapport som ska ingå i en polisanmälan. Kommunen uppmanar alla som upptäcker fler falska koder att kontakta lokalpolisen på telefonnummer 092.
            [ingress] => Användare har slagit larm på sociala medier om falska QR-koder på ett flertal parkeringsautomater i Fuengirola. Klisteretiketter täcker över de officiella koderna, vilket används för att lura bilister vid betalning.
            [headline] => Falska QR-koder upptäckta på parkeringsautomater
            [page] => 0
            [modified] => 20250307205320
            [created] => 20250306071947
            [publishStart] => 20250306090000
            [publishStop] => 20250902081959
            [fullArticle] => Falska QR-koder upptäckta på parkeringsautomater Användare har slagit larm på sociala medier om falska QR-koder på ett flertal parkeringsautomater i Fuengirola. Klisteretiketter täcker över de officiella koderna, vilket används för att lura bilister vid betalning. Enligt Diario Sur började det hela med en anmälan på sociala medier, där en användare beskrev hur denne hade skannat vad som troddes vara en officiell QR-kod på en automat på strandpromenaden, men som i själva verket var en bluff. Efter detta startade kommunen en utredning och kunde snabbt bekräfta förekomsten av falska koder på flera automater. Dessa togs omedelbart bort av ansvariga för tjänsten.

Företaget som driver parkeringssystemet håller nu på att sammanställa en rapport som ska ingå i en polisanmälan. Kommunen uppmanar alla som upptäcker fler falska koder att kontakta lokalpolisen på telefonnummer 092. Kommunledningen i Fuengirola ber allmänheten att rapportera om eventuellt fler falska QR-etiketter. Foto: Fuengirola se queja 
            [puff] => Kommunledningen i Fuengirola ber allmänheten att rapportera om eventuellt fler falska QR-etiketter.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 42791
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => B-A var en stor personlighet inom svenskkolonin i Fuengirola och en av grundarna av föreningen Club Nórdico. Hans militära bakgrund, som generallöjtnant, gav honom smeknamnet ”Generalen”. Inom svenskkolonin blev han omtyckt som spexman och initiativtagare till ett flertal cabaréer. Men han var också en av grundarna av den så kallade SINK-klubben, där han drev frågan om de svenska pensionärernas skattesituation.

Generalen gestaltade ett av Sydkustens mest omtalade aprilskämt, 2019. Han gestaltade nämligen en mycket segerviss borgmästarkandidat som presenterade sig till kommunvalet i Fuengirola. Sydkusten vill hedra B-A:s minne genom att dela videon nedan, och våra tankar går till hans familj och många vänner.


            [ingress] => Bengt-Arne Johansson, känd på Costa del Sol som B-A och med smeknamnet ”Generalen”, avled den 28 februari i sitt kära Fuengirola. Han blev 81 år gammal.
            [headline] => Kustprofil ur tiden
            [page] => 0
            [modified] => 20250305155017
            [created] => 20250305090759
            [publishStart] => 20250305100000
            [publishStop] => 20250901100759
            [fullArticle] => Kustprofil ur tiden Bengt-Arne Johansson, känd på Costa del Sol som B-A och med smeknamnet ”Generalen”, avled den 28 februari i sitt kära Fuengirola. Han blev 81 år gammal. B-A var en stor personlighet inom svenskkolonin i Fuengirola och en av grundarna av föreningen Club Nórdico. Hans militära bakgrund, som generallöjtnant, gav honom smeknamnet ”Generalen”. Inom svenskkolonin blev han omtyckt som spexman och initiativtagare till ett flertal cabaréer. Men han var också en av grundarna av den så kallade SINK-klubben, där han drev frågan om de svenska pensionärernas skattesituation.

Generalen gestaltade ett av Sydkustens mest omtalade aprilskämt, 2019. Han gestaltade nämligen en mycket segerviss borgmästarkandidat som presenterade sig till kommunvalet i Fuengirola. Sydkusten vill hedra B-A:s minne genom att dela videon nedan, och våra tankar går till hans familj och många vänner.

 B-A blev 81 år gammal. För sex år sedan gestaltade han Sydkustens aprilskämt, där ”Generalen” gjorde anspråk på borgmästartiteln i Fuengirola. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 42733
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Med mer än 320 elever från förskolan till gymnasiet är Svenska Skolan Costa del Sol, vid Avenida Acapulco i Fuengirola, den största av alla svenska utlandsskolor. El Colegio Sueco grundades 1969 och hade ett storslaget 50-årsfirande 2019, strax innan pandemin bröt ut. Coronakrisen och hemskolningen utgjorde många prövningar för skolan och familjerna, men kan inte skyllas i anmärkningsvärd utsträckning för den kris som skulle följa därefter. Istället visar den granskning som Sydkusten gjort att det är en serie ledningsbeslut - samt avstyrda motaktioner - som fått skolan att skaka i dess grundpålar. 

En ny extrastämma har sammankallats till den 6 mars. Huvudpunkterna på dagordningen är att bekräfta en omfattande reform av stadgarna, som antogs preliminärt i november, samt förnyelse av revisor.

Ett tecken på den ansträngda situationen på Svenska Skolan är just det stora antalet extrastämmor som fått hållas den senaste tiden och som motiverade revisorn Bo Wennertorp att i sin revisionsberättelse, daterad den 29 oktober 2024, skriva följande:  ”Jag upplever att stämningen mellan medlemmarna varit irriterad under året. Antalet årsmöten måste anses vara högt. Över 100 fullmakter har inlämnats, vilket jag bedömer som omdömeslöst.”

Trots anmärkningarna och flera skriftliga klagomål till revisorn under året, valde Wennertorp att inte vidtaga några åtgärder. Han rekommenderade inför höststämman att bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket också skedde.

I utgångsläget bör de två huvudpunkterna i extrastämman den 6 mars inte vara föremål för större kontroverser. Däremot är stämningen spänd, speciellt efter att styrelsen i mitten av februari beslutade att avskeda den mångåriga chefen för spansksektionen Elvira Herrador. Se tidigare artikel: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42681/svenska-skolans-mangariga-studierektor-varslad-om-uppsagning/

Inför den ordinarie höststämman och extrastämman, båda den 20 november 2024, blev undertecknad redaktör speciellt inbjuden av styrelseordföranden Carl-Fredrik Morander. Denne tog dock tillbaka sitt erbjudande samma morgon som stämmorna skulle hållas. Som skäl angavs att delar av styrelsen fann det olämpligt att ha medier närvarande. 

Stämmorna väckte som väntat heta reaktioner. En anledning till missnöjet var att skolföreningens ordförande inledde mötet med att exponera kritiker till styrelsen genom att visa utdrag från en privat klass-chatt. Sydkusten fick en intervju med Carl-Fredrik Morander i december, där han försvarade sitt agerande:
– Jag står för det jag gjort och kände att det måste finnas en gräns för personliga påhopp. Det gällde framför allt en medlem som närvarade på stämman och som anmälts för att ha kränkt föreningschefen, säger ordföranden.

Den åsyftade föräldern var dock inte den ende som exponerades med såväl namn som foto i skärmbilder från chatten. En annan var Anna Sandberg, mamma till en gymnasieelev och tidigare lärare på skolan, som själv inte var på plats för att kunna försvara sig.
– När jag fick reda på det i efterhand mådde jag jättedåligt i flera veckor. Hur kan man göra så? Det var en personlig känsla som jag hade uttryckt i en intern chatt och så blev jag utmålad offentligt av styrelsen, berättar hon för Sydkusten.

Anna Sandberg säger att hon inte vågar gå på fler möten, då hon upplever att alla som ifrågasätter den nuvarande ledningen svartmålas.
– Det är en mycket hätsk stämning mot kritikerna, som hängs ut som syndabockar för att skolan tvingats införa fler timmar spanska, berättar hon.

Exponeringen av personliga åsikter var inte den enda kontroversiella händelsen på stämman. En medlem föreslog att åter ge styrelsen förtroendet att granska skolans tillstånd och trots att frågan inte var upptagen i dagordningen accepterades den för omröstning. Initiativet går emot föreningens stadgar, men försvarades i efterhand av Carl-Fredrik Morander:
– Detta gjordes tre gånger under året på olika stämmor och man kan inte ha olika kriterier. Själv är jag öppen för att ta upp en diskussion om att inte tillåta behandling utanför dagordningen i framtiden.

Den infekterade stämningen vid stämman eskalerade efter det och mötesprotokollet anger att alla fyra motioner som hade presenterats drogs tillbaka. Motionerna berörde anklagelser om nedmontering av spansksektionen samt uppgifter om att den nuvarande ledningen inte följt skolans utvecklingsplan.

Ett flertal medlemmar lämnade sedermera mötet i protest.
– Det rörde sig om mellan 20 och 30 personer som valde att inte stanna kvar. Det tycker jag var märkligt och visade att de inte accepterar att de är i klar minoritet, kommenterar Carl-Fredrik Morander.

Inte heller extrastämman, som följde omedelbart efter höststämman, var förskonad från kontrovers. Före valet av nya styrelsemedlemmar lästes ett brev upp som uppgavs komma från lärare på skolan och som anmälde personliga påhopp av icke namngivna personer. Enligt närvarande utpekades återigen kritiker till skolledningen. Omedelbart efter uppläsningen hölls omröstningen och inga av de kritiska kandidaterna blev invalda i styrelsen.

Den förnyade föreningsstyrelsen, befriad från ifrågasättande medlemmar och med ett återvunnet mandat som erhållits på ett regelvidrigt sätt om att granska skolans tillstånd, har nu kallat till ett informationsmöte som ska hållas den 11 mars. Där planerar skolledningen att föreslå en signifikativ omläggning av skolans hittillsvarande form och riktlinjer. Något färdigt beslutsunderlag, som det som styrelsen presenterade i april förra året, är dock inte aktuellt ännu.
– Vi ska redogöra för den granskning som gjorts av skolans nuvarande tillstånd och jag hoppas att vi på mötet kan hålla en en öppen dialog i demokratisk anda, säger ordföranden Carl-Fredrik Morander.

Den nuvarande konflikten på Svenska Skolan Costa del Sol har pågått i flera år. Den kretsar framför allt kring frågan om huruvida skolan ska fortsätta vara integrerad i enlighet med spanska skolbestämmelser. Detta har Fuengirolaskolan varit sedan 1992, vilket kräver ett visst antal lektioner i spanska och spansk kultur. På det viset likställs Svenska Skolan med spanska skolor, så att eleverna ges möjlighet till fortsatta studier i det spanska lärosystemet.

I slutet av förra året fick Svenska Skolan flera oannonserade besök av den spanska skolinspektionen, det senaste av dem den 13 december. Inspektörerna har under 2024 insisterat upprepade gånger på att skolan måste följa den spanska läroplanen enligt nuvarande tillstånd.

Carl-Fredrik Morander hävdar att de påstådda bristerna går mer än 20 år tillbaka i tiden. Efter avstämning med skolinspektionen har antalet lektioner i spanska höjts sedan höstlovet. De nya lektionstimmarna har förlagts utanför ordinarie skoltid och medför längre studiedagar för eleverna. Skolledningen har även varnat för en möjlig höjning av avgifterna, som en direkt konsekvens av det utökade antalet undervisningstimmar. Ändringarna skylls vidare på att flera föräldrar klagat till skolinspektionen.

Budskapet från skolledningen till medlemmarna är att extraspanskan är obligatorisk. Enligt vad Sydkusten erfar har de drabbade gymnasieeleverna däremot muntligen informerats om att de nya lektionerna är frivilliga och att extraspanskan inte kommer att påverka slutbetygen. Denna information ska ha lett till att endast en handfull elever väljer att närvara på de nya lektionerna.

Påståendet att den spanska läroplanen inte följts på åratal förnekas bestämt av såväl spansksektionen som tidigare styrelsemedlemmar och rektorer på skolan. Flera av dem har undertecknat öppna brev där de hänvisar till att Svenska Skolan inte fått någon tillrättavisning av den spanska skolinspektionen förrän den nuvarande skolledningen tog över. Kritikerna gör istället gällande att de påvisade bristerna är direkta konsekvenser av en systematisk nedmontering av spansksektionen.

Skolans nuvarande tillstånd, som en integrerad utländsk privatskola i Spanien, erhölls 1992 efter ett mödosamt administrativt arbete. Sydkusten har kontaktat den dåvarande styrelseordföranden Ewa Gustafsson, som drev frågan tillsammans med en av skolans grundare, Åsa Hvid-Hansen, samt Elvira Herrador, som varit skolans Directora Técnica fram till uppsägningen i februari.
– Det var ett enormt jobb som tog många år och krävde bland annat resor till regionmyndigheten i Sevilla. Att det överhuvudtaget ordnade sig var tack vare Elvira, som hade viktiga kontakter i den andalusiska förvaltningen, minns Ewa Gustafsson.

Hon tillägger:
– Syftet med vår ansökan var att få ett officiellt erkännande av de spanska myndigheterna samt möjliggöra för eleverna att kunna läsa vidare på exempelvis spanska universitet efter gymnasiet.

Ewa Gustafsson bor i Madrid och har inte följt i detalj den rådande konflikten på Svenska Skolan, men det hon hört tycker hon låter ”helt tokigt”. För henne är det en självklarhet att en utlandsskola i Spanien ska sträva efter integration och Gustafsson tycker att det är förfärligt att allt som byggts upp med så stor möda nu riskerar att gå förlorat.
– Debatten om skolans tillstånd och integrationsmodell har alltid funnits. En anledning är nog att många familjer endast tillbringar en begränsad tid i Spanien och inte ger frågan om lokal förankring någon större betydelse. Den är dock fundamental för de familjer som är bofasta i Spanien och som vill att deras barn ska ha så bra möjligheter som möjligt att studera vidare.

Av samma uppfattning är Lars Bergman, som anställdes som rektor i Svenska Skolan i samband med att den fick de spanska tillstånden. Bergman ledde den pedagogiska verksamheten mellan 1991 och 1996, och även om han inte var inblandad i beslutet att bli en integrerad skola, anser han fortfarande idag att det var helt rätt: 
– Det är ju självklart att en svensk skola i Spanien ska ta del av det spanska samhället. För oss var det viktigt att kunna visa att eleverna kan läsa vidare i det spanska universitetssystemet.

Ända sedan Bergmans tid som rektor på skolan har eleverna delats in i olika kunskapsnivåer i spanska, istället för i rena årskurser. Elvira Herrador har haft hand om den högsta nivån och ombesörjt slutbetygen. Den tidigare rektorn säger att det fungerade mycket bra och att han aldrig upplevde integrationskraven som någon belastning:
– Alla utlandsskolor måste ha en kontaktyta med det lokala samhället, man kan inte vara en isolerad ö. Tänk hur reaktionen skulle vara i Sverige om ett annat lands skola valde att isolera sig från närsamhället.

Lars Bergman har varit mångårig generalsekreterare i Föreningen Sverigekontakt och känner Sveriges utlandsskolor bättre än de flesta. Han är fortfarande sammankallare i valberedningen till Sveriges Utlandsskolors Förening, SUF och sitter likaså i styrelsen för Stipendiefonden för svensk utlandsungdom.
– Även om det är 35 år sedan jag var verksam där så känner jag fortfarande varmt för Fuengirolaskolan och följer med bekymmer utvecklingen, tillägger han.

Den utlysta sammankomsten i Svenska Skolan den 11 mars är enligt ordföranden Carl-Fredrik Morander ett informationsmöte av informell karaktär. Även om det inte är planerat att presentera en konkret plan vid mötet är det troligaste att styrelsens rekommendationer kommer att likna det beslutsunderlag som presenterades den 23 april 2024 och som väckte ett ramaskri från många medlemmar. Förslaget offentliggjordes dessutom mitt i en kris där den dåvarande ordföranden varslat om sin avgång. Propån stoppades för ens behandling vid extrastämman några veckor efter senare, den 9 maj. Beslutsunderlaget hade undertecknats av flera medlemmar som fortfarande sitter i styrelsen, bland dem ordföranden Carl-Fredrik Morander och sekreteraren Rose-Marie Wiberg.
– Det har hänt mycket sedan dess och vi har bland annat tvingats vidta impopulära åtgärder som extratimmar i spanska som förlagts utanför ordinarie skoltid, berättar Morander.

Enligt ordföranden har hela styrelsen genomgått en intensiv läroperiod där de varit tvungna att sätta sig in i precis allt. Detta menar han har inte gjorts tidigare och idag konstaterar Morander att beslutsunderlaget förra året förmodligen presenterades lite för fort:
– Att byta tillstånd är inget som sker över en natt.

Det nio sidor långa beslutsunderlaget från april 2024 förordar att endast svenska barn ska få fortsätta på skolan och att integrationsmodellen ska läggas ner. Spansksektionen uppges kosta skolan 113.000 euro om året och varje elev som är barn till en lärare, och som enligt spanskt kollektivavtal är befriad från skolavgift, belastar föreningen med ytterligare omkring 6.200 euro per år. 

Styrelsen uppgav då att det rörde sig om totalt nio elever som var befriade från skolavgift. Ett flertal personer har dock uppgivit till Sydkusten att många av dessa tvingades sluta på skolan i samband med att förslaget presenterades.  

Förutom att styrelsens tidigare förslag av många kritiker uppfattats som klart segregerande, bryter det mot gällande lagar och innehåller osanna uppgifter. För att reda ut de juridiska termerna har Sydkusten vänt sig till Charlotte Andersson, som har både svensk och spansk juristexamen och sedan 2008 driver firman Linguaiuris. Hon är medlem av Colegio de Abogados i Sevilla och specialiserad på ärenden som berör svenskar i Spanien.
– Det finns flera saker jag reagerar på när jag läser inte bara beslutsunderlaget, utan andra skrivelser som styrelsen för Svenska skolan Costa del Sol sedan flera år skickat ut till såväl personal som medlemmar. Framför allt verkar medlemmarna inte ha informerats korrekt om skolans tillstånd.

Charlotte Andersson hänvisar i första hand till det senaste tillståndet från 2019, som fastställer att skolan ska bedriva undervisning enligt svensk läroplan och komplettera med undervisning i spanska språket och spansk kultur. Skolan kan ta emot spanska och utländska elever (utländsk syftar på icke-spansk, eftersom tillståndet har utfärdats av en spansk myndighet). 

I det beslutsunderlag för ändrade tillstånd som styrelsen presenterade för snart ett år sedan, uppges däremot följande: ”Som utlandsskola i Spanien kan man söka två olika typer av tillstånd; a) Ett tillstånd som innebär att skolan har möjlighet att ta emot elever som saknar svenskt medborgarskap. Utländska och spanska elever kan söka till skolan. b) Ett tillstånd för en utlandsskola som vänder sig till elever med svenskt medborgarskap.” 
– Detta är en mycket fri omskrivning av vad som verkligen står i den spanska förordningen, anser Charlotte Andersson.

Den nationella förordningen som reglerar utlandsskolor i Spanien är Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, por el que se regula el régimen de los centros docentes extranjeros en España. De två typerna av tillstånd som åsyftas i styrelsens skrivelse är upptagna i Artikel 3.1 och lyder ordagrant följande:
”a) Skolor som bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem, undervisning i spanska och spansk kultur samt, i förekommande fall, undervisning i de autonoma regionernas egna språk. b) Skolor som enbart bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem.”

Svenska Skolan Costa del Sol har alltså tillstånd för alternativ a. Översättningen i beslutsunderlaget ger en skev bild av vad tillståndet verkligen innebär och framför allt undanhåller den de många skyldigheter skolan har enligt det spanska regelverket.
– Begreppet utlandsskola, i den spanska lagens mening, har ingenting att göra med elevernas eller föräldrarnas medborgarskap. En utlandsskola syftar på en skola som erbjuder undervisning enligt en icke-spansk läroplan. Visst kan man anta att den svenska läroplanen främst attraherar svenska medborgare, men man kan också tänka sig att familjer med annan anknytning till Sverige önskar att deras barn ska få plats i skolan, betonar Charlotte Andersson.

I och med att Svenska Skolan Costa del Sol inte erhåller statligt spanskt stöd, och sålunda klassas som privat, har skolan en relativ frihet att bestämma över antagningskriterier för elever. Charlotte Andersson betonar dock att antagningskriterierna måste vara objektiva, transparenta och kopplade till skolans undervisning. 
– ”Svensktalande” kan vara ett lagenligt antagningskriterium eftersom undervisningen bedrivs på svenska. Jag reagerar däremot mycket starkt på att styrelsen föreslår att endast elever med svenskt medborgarskap ska tas emot. Det strider mot principen om icke-diskriminering som fastställs i den spanska konstitutionen och den spanska skollagen, Ley Orgánica 2/2006 de Educación. Artikel 1 hänvisar till FN:s barnkonvention, som även Sverige har antagit.

Föreningens styrelse skriver vidare i beslutsunderlaget:
”Samtliga elever som idag går på skolan och inte har svenskt medborgarskap kommer att få en organiserad övergång, enligt rekommendationer från den spanska Skolinspektionen.” Detta är ytterligare ett påstående som Charlotte Andersson reagerar på.
– Det är ovanligt att spanska myndigheter ger förhandsbesked om ett visst ärende och råd om hur man ska gå tillväga. De begränsar sig som regel till att hänvisa till lagar och regler som är offentligt tillgängliga i bulletinerna BOE och BOJA. 

Källor i den spanska skolinspektionen i Málaga som Sydkusten varit i kontakt med förnekar mycket riktigt att de skulle ha givit Svenska Skolan någon typ av rådgivning om hur en ändring av tillstånden ska gå till.
– Vi har varit tvungna att påminna skolledningen om gällande bestämmelser enligt skolans nuvarande tillstånd, säger en anställd vid skolinspektionen som inte velat bli citerad vid namn.

Punkt 5 i tillståndet från den 30 augusti 2019 stipulerar att skolan är skyldig att följa gällande lagstiftning samt att presentera en ny formell ansökan om det sker några förändringar av uppgifterna som anges i tillståndet.
– Mitt intryck är att styrelsen har gått händelserna i förväg och påbörjat verkställandet av flera beslut som ännu inte har fattats av stämman säger Charlotte Andersson.

Hon tillägger:
– Skolan är skyldig att upprätthålla de utbildningsformer som anges i nuvarande tillstånd, åtminstone till dess skolan ansöker om ändrat tillstånd.

Troligtvis räcker det inte heller med att ansöka om ett nytt tillstånd för att byta modell, utan det måste även ha godkänts av det spanska skolverket och trätt i kraft. Detta är något som kan ta flera år, enligt flera insatta källor som Sydkusten talat med. 

Först när styrelsen presenterat ett nytt beslutsunderlag går det att avgöra om det går i linje med tidigare initiativ. Om så blir fallet ställs medlemmarna i skolförenin-gen inom kort inför beslut som kan förändra radikalt den modell som Svenska Skolan Costa del Sol har haft i mer än 30 års tid, under vilken den förvandlats till Sveriges största utlandsskola. Med tanke på detta är det många föreningsmedlemmar som efterlyser full insyn och att de som eventuellt har invändningar mot initiativet inte skräms till tystnad.
            [ingress] => Svenska Skolan Costa del Sol, i Fuengirola, har skakats av hårda konflikter de senaste åren. Det är långt ifrån första gången. Mycket tyder dock på att det som i dagsläget är Sveriges största utlandsskola nu närmar sig ett vägskäl. Kommande beslut kan få oöverskådliga konsekvenser för hela verksamheten och frågan är om medlemmarna är införstådda med situationen.
            [headline] => Fuengirolaskolan isolerar sig stegvis
            [page] => 0
            [modified] => 20250228114116
            [created] => 20250223160904
            [publishStart] => 20250303070000
            [publishStop] => 20250822170959
            [fullArticle] => Fuengirolaskolan isolerar sig stegvis Svenska Skolan Costa del Sol, i Fuengirola, har skakats av hårda konflikter de senaste åren. Det är långt ifrån första gången. Mycket tyder dock på att det som i dagsläget är Sveriges största utlandsskola nu närmar sig ett vägskäl. Kommande beslut kan få oöverskådliga konsekvenser för hela verksamheten och frågan är om medlemmarna är införstådda med situationen. Med mer än 320 elever från förskolan till gymnasiet är Svenska Skolan Costa del Sol, vid Avenida Acapulco i Fuengirola, den största av alla svenska utlandsskolor. El Colegio Sueco grundades 1969 och hade ett storslaget 50-årsfirande 2019, strax innan pandemin bröt ut. Coronakrisen och hemskolningen utgjorde många prövningar för skolan och familjerna, men kan inte skyllas i anmärkningsvärd utsträckning för den kris som skulle följa därefter. Istället visar den granskning som Sydkusten gjort att det är en serie ledningsbeslut - samt avstyrda motaktioner - som fått skolan att skaka i dess grundpålar. 

En ny extrastämma har sammankallats till den 6 mars. Huvudpunkterna på dagordningen är att bekräfta en omfattande reform av stadgarna, som antogs preliminärt i november, samt förnyelse av revisor.

Ett tecken på den ansträngda situationen på Svenska Skolan är just det stora antalet extrastämmor som fått hållas den senaste tiden och som motiverade revisorn Bo Wennertorp att i sin revisionsberättelse, daterad den 29 oktober 2024, skriva följande:  ”Jag upplever att stämningen mellan medlemmarna varit irriterad under året. Antalet årsmöten måste anses vara högt. Över 100 fullmakter har inlämnats, vilket jag bedömer som omdömeslöst.”

Trots anmärkningarna och flera skriftliga klagomål till revisorn under året, valde Wennertorp att inte vidtaga några åtgärder. Han rekommenderade inför höststämman att bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket också skedde.

I utgångsläget bör de två huvudpunkterna i extrastämman den 6 mars inte vara föremål för större kontroverser. Däremot är stämningen spänd, speciellt efter att styrelsen i mitten av februari beslutade att avskeda den mångåriga chefen för spansksektionen Elvira Herrador. Se tidigare artikel: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42681/svenska-skolans-mangariga-studierektor-varslad-om-uppsagning/

Inför den ordinarie höststämman och extrastämman, båda den 20 november 2024, blev undertecknad redaktör speciellt inbjuden av styrelseordföranden Carl-Fredrik Morander. Denne tog dock tillbaka sitt erbjudande samma morgon som stämmorna skulle hållas. Som skäl angavs att delar av styrelsen fann det olämpligt att ha medier närvarande. 

Stämmorna väckte som väntat heta reaktioner. En anledning till missnöjet var att skolföreningens ordförande inledde mötet med att exponera kritiker till styrelsen genom att visa utdrag från en privat klass-chatt. Sydkusten fick en intervju med Carl-Fredrik Morander i december, där han försvarade sitt agerande:
– Jag står för det jag gjort och kände att det måste finnas en gräns för personliga påhopp. Det gällde framför allt en medlem som närvarade på stämman och som anmälts för att ha kränkt föreningschefen, säger ordföranden.

Den åsyftade föräldern var dock inte den ende som exponerades med såväl namn som foto i skärmbilder från chatten. En annan var Anna Sandberg, mamma till en gymnasieelev och tidigare lärare på skolan, som själv inte var på plats för att kunna försvara sig.
– När jag fick reda på det i efterhand mådde jag jättedåligt i flera veckor. Hur kan man göra så? Det var en personlig känsla som jag hade uttryckt i en intern chatt och så blev jag utmålad offentligt av styrelsen, berättar hon för Sydkusten.

Anna Sandberg säger att hon inte vågar gå på fler möten, då hon upplever att alla som ifrågasätter den nuvarande ledningen svartmålas.
– Det är en mycket hätsk stämning mot kritikerna, som hängs ut som syndabockar för att skolan tvingats införa fler timmar spanska, berättar hon.

Exponeringen av personliga åsikter var inte den enda kontroversiella händelsen på stämman. En medlem föreslog att åter ge styrelsen förtroendet att granska skolans tillstånd och trots att frågan inte var upptagen i dagordningen accepterades den för omröstning. Initiativet går emot föreningens stadgar, men försvarades i efterhand av Carl-Fredrik Morander:
– Detta gjordes tre gånger under året på olika stämmor och man kan inte ha olika kriterier. Själv är jag öppen för att ta upp en diskussion om att inte tillåta behandling utanför dagordningen i framtiden.

Den infekterade stämningen vid stämman eskalerade efter det och mötesprotokollet anger att alla fyra motioner som hade presenterats drogs tillbaka. Motionerna berörde anklagelser om nedmontering av spansksektionen samt uppgifter om att den nuvarande ledningen inte följt skolans utvecklingsplan.

Ett flertal medlemmar lämnade sedermera mötet i protest.
– Det rörde sig om mellan 20 och 30 personer som valde att inte stanna kvar. Det tycker jag var märkligt och visade att de inte accepterar att de är i klar minoritet, kommenterar Carl-Fredrik Morander.

Inte heller extrastämman, som följde omedelbart efter höststämman, var förskonad från kontrovers. Före valet av nya styrelsemedlemmar lästes ett brev upp som uppgavs komma från lärare på skolan och som anmälde personliga påhopp av icke namngivna personer. Enligt närvarande utpekades återigen kritiker till skolledningen. Omedelbart efter uppläsningen hölls omröstningen och inga av de kritiska kandidaterna blev invalda i styrelsen.

Den förnyade föreningsstyrelsen, befriad från ifrågasättande medlemmar och med ett återvunnet mandat som erhållits på ett regelvidrigt sätt om att granska skolans tillstånd, har nu kallat till ett informationsmöte som ska hållas den 11 mars. Där planerar skolledningen att föreslå en signifikativ omläggning av skolans hittillsvarande form och riktlinjer. Något färdigt beslutsunderlag, som det som styrelsen presenterade i april förra året, är dock inte aktuellt ännu.
– Vi ska redogöra för den granskning som gjorts av skolans nuvarande tillstånd och jag hoppas att vi på mötet kan hålla en en öppen dialog i demokratisk anda, säger ordföranden Carl-Fredrik Morander.

Den nuvarande konflikten på Svenska Skolan Costa del Sol har pågått i flera år. Den kretsar framför allt kring frågan om huruvida skolan ska fortsätta vara integrerad i enlighet med spanska skolbestämmelser. Detta har Fuengirolaskolan varit sedan 1992, vilket kräver ett visst antal lektioner i spanska och spansk kultur. På det viset likställs Svenska Skolan med spanska skolor, så att eleverna ges möjlighet till fortsatta studier i det spanska lärosystemet.

I slutet av förra året fick Svenska Skolan flera oannonserade besök av den spanska skolinspektionen, det senaste av dem den 13 december. Inspektörerna har under 2024 insisterat upprepade gånger på att skolan måste följa den spanska läroplanen enligt nuvarande tillstånd.

Carl-Fredrik Morander hävdar att de påstådda bristerna går mer än 20 år tillbaka i tiden. Efter avstämning med skolinspektionen har antalet lektioner i spanska höjts sedan höstlovet. De nya lektionstimmarna har förlagts utanför ordinarie skoltid och medför längre studiedagar för eleverna. Skolledningen har även varnat för en möjlig höjning av avgifterna, som en direkt konsekvens av det utökade antalet undervisningstimmar. Ändringarna skylls vidare på att flera föräldrar klagat till skolinspektionen.

Budskapet från skolledningen till medlemmarna är att extraspanskan är obligatorisk. Enligt vad Sydkusten erfar har de drabbade gymnasieeleverna däremot muntligen informerats om att de nya lektionerna är frivilliga och att extraspanskan inte kommer att påverka slutbetygen. Denna information ska ha lett till att endast en handfull elever väljer att närvara på de nya lektionerna.

Påståendet att den spanska läroplanen inte följts på åratal förnekas bestämt av såväl spansksektionen som tidigare styrelsemedlemmar och rektorer på skolan. Flera av dem har undertecknat öppna brev där de hänvisar till att Svenska Skolan inte fått någon tillrättavisning av den spanska skolinspektionen förrän den nuvarande skolledningen tog över. Kritikerna gör istället gällande att de påvisade bristerna är direkta konsekvenser av en systematisk nedmontering av spansksektionen.

Skolans nuvarande tillstånd, som en integrerad utländsk privatskola i Spanien, erhölls 1992 efter ett mödosamt administrativt arbete. Sydkusten har kontaktat den dåvarande styrelseordföranden Ewa Gustafsson, som drev frågan tillsammans med en av skolans grundare, Åsa Hvid-Hansen, samt Elvira Herrador, som varit skolans Directora Técnica fram till uppsägningen i februari.
– Det var ett enormt jobb som tog många år och krävde bland annat resor till regionmyndigheten i Sevilla. Att det överhuvudtaget ordnade sig var tack vare Elvira, som hade viktiga kontakter i den andalusiska förvaltningen, minns Ewa Gustafsson.

Hon tillägger:
– Syftet med vår ansökan var att få ett officiellt erkännande av de spanska myndigheterna samt möjliggöra för eleverna att kunna läsa vidare på exempelvis spanska universitet efter gymnasiet.

Ewa Gustafsson bor i Madrid och har inte följt i detalj den rådande konflikten på Svenska Skolan, men det hon hört tycker hon låter ”helt tokigt”. För henne är det en självklarhet att en utlandsskola i Spanien ska sträva efter integration och Gustafsson tycker att det är förfärligt att allt som byggts upp med så stor möda nu riskerar att gå förlorat.
– Debatten om skolans tillstånd och integrationsmodell har alltid funnits. En anledning är nog att många familjer endast tillbringar en begränsad tid i Spanien och inte ger frågan om lokal förankring någon större betydelse. Den är dock fundamental för de familjer som är bofasta i Spanien och som vill att deras barn ska ha så bra möjligheter som möjligt att studera vidare.

Av samma uppfattning är Lars Bergman, som anställdes som rektor i Svenska Skolan i samband med att den fick de spanska tillstånden. Bergman ledde den pedagogiska verksamheten mellan 1991 och 1996, och även om han inte var inblandad i beslutet att bli en integrerad skola, anser han fortfarande idag att det var helt rätt: 
– Det är ju självklart att en svensk skola i Spanien ska ta del av det spanska samhället. För oss var det viktigt att kunna visa att eleverna kan läsa vidare i det spanska universitetssystemet.

Ända sedan Bergmans tid som rektor på skolan har eleverna delats in i olika kunskapsnivåer i spanska, istället för i rena årskurser. Elvira Herrador har haft hand om den högsta nivån och ombesörjt slutbetygen. Den tidigare rektorn säger att det fungerade mycket bra och att han aldrig upplevde integrationskraven som någon belastning:
– Alla utlandsskolor måste ha en kontaktyta med det lokala samhället, man kan inte vara en isolerad ö. Tänk hur reaktionen skulle vara i Sverige om ett annat lands skola valde att isolera sig från närsamhället.

Lars Bergman har varit mångårig generalsekreterare i Föreningen Sverigekontakt och känner Sveriges utlandsskolor bättre än de flesta. Han är fortfarande sammankallare i valberedningen till Sveriges Utlandsskolors Förening, SUF och sitter likaså i styrelsen för Stipendiefonden för svensk utlandsungdom.
– Även om det är 35 år sedan jag var verksam där så känner jag fortfarande varmt för Fuengirolaskolan och följer med bekymmer utvecklingen, tillägger han.

Den utlysta sammankomsten i Svenska Skolan den 11 mars är enligt ordföranden Carl-Fredrik Morander ett informationsmöte av informell karaktär. Även om det inte är planerat att presentera en konkret plan vid mötet är det troligaste att styrelsens rekommendationer kommer att likna det beslutsunderlag som presenterades den 23 april 2024 och som väckte ett ramaskri från många medlemmar. Förslaget offentliggjordes dessutom mitt i en kris där den dåvarande ordföranden varslat om sin avgång. Propån stoppades för ens behandling vid extrastämman några veckor efter senare, den 9 maj. Beslutsunderlaget hade undertecknats av flera medlemmar som fortfarande sitter i styrelsen, bland dem ordföranden Carl-Fredrik Morander och sekreteraren Rose-Marie Wiberg.
– Det har hänt mycket sedan dess och vi har bland annat tvingats vidta impopulära åtgärder som extratimmar i spanska som förlagts utanför ordinarie skoltid, berättar Morander.

Enligt ordföranden har hela styrelsen genomgått en intensiv läroperiod där de varit tvungna att sätta sig in i precis allt. Detta menar han har inte gjorts tidigare och idag konstaterar Morander att beslutsunderlaget förra året förmodligen presenterades lite för fort:
– Att byta tillstånd är inget som sker över en natt.

Det nio sidor långa beslutsunderlaget från april 2024 förordar att endast svenska barn ska få fortsätta på skolan och att integrationsmodellen ska läggas ner. Spansksektionen uppges kosta skolan 113.000 euro om året och varje elev som är barn till en lärare, och som enligt spanskt kollektivavtal är befriad från skolavgift, belastar föreningen med ytterligare omkring 6.200 euro per år. 

Styrelsen uppgav då att det rörde sig om totalt nio elever som var befriade från skolavgift. Ett flertal personer har dock uppgivit till Sydkusten att många av dessa tvingades sluta på skolan i samband med att förslaget presenterades.  

Förutom att styrelsens tidigare förslag av många kritiker uppfattats som klart segregerande, bryter det mot gällande lagar och innehåller osanna uppgifter. För att reda ut de juridiska termerna har Sydkusten vänt sig till Charlotte Andersson, som har både svensk och spansk juristexamen och sedan 2008 driver firman Linguaiuris. Hon är medlem av Colegio de Abogados i Sevilla och specialiserad på ärenden som berör svenskar i Spanien.
– Det finns flera saker jag reagerar på när jag läser inte bara beslutsunderlaget, utan andra skrivelser som styrelsen för Svenska skolan Costa del Sol sedan flera år skickat ut till såväl personal som medlemmar. Framför allt verkar medlemmarna inte ha informerats korrekt om skolans tillstånd.

Charlotte Andersson hänvisar i första hand till det senaste tillståndet från 2019, som fastställer att skolan ska bedriva undervisning enligt svensk läroplan och komplettera med undervisning i spanska språket och spansk kultur. Skolan kan ta emot spanska och utländska elever (utländsk syftar på icke-spansk, eftersom tillståndet har utfärdats av en spansk myndighet). 

I det beslutsunderlag för ändrade tillstånd som styrelsen presenterade för snart ett år sedan, uppges däremot följande: ”Som utlandsskola i Spanien kan man söka två olika typer av tillstånd; a) Ett tillstånd som innebär att skolan har möjlighet att ta emot elever som saknar svenskt medborgarskap. Utländska och spanska elever kan söka till skolan. b) Ett tillstånd för en utlandsskola som vänder sig till elever med svenskt medborgarskap.” 
– Detta är en mycket fri omskrivning av vad som verkligen står i den spanska förordningen, anser Charlotte Andersson.

Den nationella förordningen som reglerar utlandsskolor i Spanien är Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, por el que se regula el régimen de los centros docentes extranjeros en España. De två typerna av tillstånd som åsyftas i styrelsens skrivelse är upptagna i Artikel 3.1 och lyder ordagrant följande:
”a) Skolor som bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem, undervisning i spanska och spansk kultur samt, i förekommande fall, undervisning i de autonoma regionernas egna språk. b) Skolor som enbart bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem.”

Svenska Skolan Costa del Sol har alltså tillstånd för alternativ a. Översättningen i beslutsunderlaget ger en skev bild av vad tillståndet verkligen innebär och framför allt undanhåller den de många skyldigheter skolan har enligt det spanska regelverket.
– Begreppet utlandsskola, i den spanska lagens mening, har ingenting att göra med elevernas eller föräldrarnas medborgarskap. En utlandsskola syftar på en skola som erbjuder undervisning enligt en icke-spansk läroplan. Visst kan man anta att den svenska läroplanen främst attraherar svenska medborgare, men man kan också tänka sig att familjer med annan anknytning till Sverige önskar att deras barn ska få plats i skolan, betonar Charlotte Andersson.

I och med att Svenska Skolan Costa del Sol inte erhåller statligt spanskt stöd, och sålunda klassas som privat, har skolan en relativ frihet att bestämma över antagningskriterier för elever. Charlotte Andersson betonar dock att antagningskriterierna måste vara objektiva, transparenta och kopplade till skolans undervisning. 
– ”Svensktalande” kan vara ett lagenligt antagningskriterium eftersom undervisningen bedrivs på svenska. Jag reagerar däremot mycket starkt på att styrelsen föreslår att endast elever med svenskt medborgarskap ska tas emot. Det strider mot principen om icke-diskriminering som fastställs i den spanska konstitutionen och den spanska skollagen, Ley Orgánica 2/2006 de Educación. Artikel 1 hänvisar till FN:s barnkonvention, som även Sverige har antagit.

Föreningens styrelse skriver vidare i beslutsunderlaget:
”Samtliga elever som idag går på skolan och inte har svenskt medborgarskap kommer att få en organiserad övergång, enligt rekommendationer från den spanska Skolinspektionen.” Detta är ytterligare ett påstående som Charlotte Andersson reagerar på.
– Det är ovanligt att spanska myndigheter ger förhandsbesked om ett visst ärende och råd om hur man ska gå tillväga. De begränsar sig som regel till att hänvisa till lagar och regler som är offentligt tillgängliga i bulletinerna BOE och BOJA. 

Källor i den spanska skolinspektionen i Málaga som Sydkusten varit i kontakt med förnekar mycket riktigt att de skulle ha givit Svenska Skolan någon typ av rådgivning om hur en ändring av tillstånden ska gå till.
– Vi har varit tvungna att påminna skolledningen om gällande bestämmelser enligt skolans nuvarande tillstånd, säger en anställd vid skolinspektionen som inte velat bli citerad vid namn.

Punkt 5 i tillståndet från den 30 augusti 2019 stipulerar att skolan är skyldig att följa gällande lagstiftning samt att presentera en ny formell ansökan om det sker några förändringar av uppgifterna som anges i tillståndet.
– Mitt intryck är att styrelsen har gått händelserna i förväg och påbörjat verkställandet av flera beslut som ännu inte har fattats av stämman säger Charlotte Andersson.

Hon tillägger:
– Skolan är skyldig att upprätthålla de utbildningsformer som anges i nuvarande tillstånd, åtminstone till dess skolan ansöker om ändrat tillstånd.

Troligtvis räcker det inte heller med att ansöka om ett nytt tillstånd för att byta modell, utan det måste även ha godkänts av det spanska skolverket och trätt i kraft. Detta är något som kan ta flera år, enligt flera insatta källor som Sydkusten talat med. 

Först när styrelsen presenterat ett nytt beslutsunderlag går det att avgöra om det går i linje med tidigare initiativ. Om så blir fallet ställs medlemmarna i skolförenin-gen inom kort inför beslut som kan förändra radikalt den modell som Svenska Skolan Costa del Sol har haft i mer än 30 års tid, under vilken den förvandlats till Sveriges största utlandsskola. Med tanke på detta är det många föreningsmedlemmar som efterlyser full insyn och att de som eventuellt har invändningar mot initiativet inte skräms till tystnad. Sveriges största utlandsskola, vid Avenida Acapulco i Los Boliches, står inför den förmodligen största krisen i sin 56 år långa historia. Sydkustens granskning har uppdagat ett flertal missförhållanden. Foto: Carmen Téllez Valle Lars Bergman, rektor på Svenska Skolan 1991-1996, följer utvecklingen i dagsläget med oro: ” Tänk hur reaktionen skulle vara i Sverige om ett annat lands skola valde att isolera sig från närsamhället.” Foto: Privat Ewa Gustafsson var ordföranden som ansökte om skolans tillstånd av de spanska myndigheterna, tillsammans med skolans grundare Åsa Hvid-Hansen och Elvira Herrador. Foto: Privat Juristen Charlotte Andersson, som är verksam i Sevilla, har intrycket att skolans styrelse gått händelserna i förväg och påbörjat verkställandet av flera beslut som ännu inte har fattats av stämman. Foto: Privat Så här slutade Villa Isabel, efter att Svenska Skolan flyttat ut 2007 från sina mångåriga lokaler i centrala Fuengirola. nu är det många som fruktar att hela verksamheten ska sluta på samma sätt, i bildlig bemärkelse. Foto: Bengt Sändh 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 42734
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Ingemar Kamph är något av en institution i Svenska Skolan – eller kanske rättare sagt var. Ganska snart efter ankomsten till Spanien 1998 blev han vald till ordförande i skolföreningen, i en tid när det också rådde stora konflikter i organisationen. Anledningen till utnämningen var hans breda erfarenhet av föreningsliv.
– Då gällde bråket föreningsformen och en studie som gjorts av en advokat, som fick hård kritik, minns Ingemar Kamph.

Han satt som ordförande fram till 2001 och blev åter vald till posten 2014. Även vid det andra tillfället rådde konflikter, som då handlade om den dagliga driften och maktbalansen mellan styrelsen och skolledningen. 
– Det var i samband med detta som vi valde att instifta posten som föreningschef, för att ha tydligare definierade ansvarsområden.

Kamphs senaste period som ordförande, som varade till sommaren 2020, sammanföll med Svenska skolans 50-årsjubileum. I samband med detta skrev han en jubileumsskrift 2019 som i backspegeln kan uppfattas som profetisk:
”Olika särintressen har försökt utnyttja skolan för sina egna och högst privata syften. Nuvarande stadgar ger denna möjlighet till palatsrevolutioner. Svårigheter att rekrytera kompetenta personer som vill engagera sig under längre tid i styrelsen har snarare ökat än minskat. Sårbarheten för att ett fåtal kan förändra nuvarande ordning är också uppenbar med nuvarande stadgar. Då färre och färre medlemmar medverkar på stämmorna ökar denna risk och skapar också ett demokratiproblem.”

När den senaste konflikten tog fart i skolan var det ett flertal missnöjda personer som vände sig till de två erfarna hedersmedlemmarna och bad om stöd. Varken Kamph eller Magnusson hade vid det laget något officiellt ansvar längre, men de kände ett ansvar att granska kritiken.
– Vi konstaterade att det uppstått en tystnadskultur i skolan där   ledningen hotade med repressalier om någon vågade avslöja påstådda oegentligheter, berättar Per Magnusson, som varit aktiv i Svenska skolan sedan 2006, bland annat som kassör.

Hedersmedlemmarna fann att såväl föreningens interna regelverk som skolans utvecklingsplan för perioden 2021-2025 helt ignorerades av ledningen och styrelsen. Detta föranledde dem att presentera en motion inför vårstämman 2024, där de efterlyste öppenhet och transparens. Den förkastades dock av styrelsen.
– Vi fick beskedet att hedersmedlemmar inte äger rätt att presentera motioner, något som inte står upptaget någonstans i stadgarna, berättar Ingemar Kamph.

Detta var Kamphs och Magnussons första försök att kasta ljus över konflikten, men trots att de var oeniga med styrelsens beslut att neka dem motionsrätten så såg de ingen annan utväg än att respektera det. Även om medlemmarna inte fick ta del av deras kommentarer röstade en majoritet vid vårstämman ner styrelsens planer. Det ledde i sin tur till att den dåvarande ordföranden Anders Korneliusson avgick med omedelbar verkan.

Den andra gången som de två hedersmedlemmarna kände sig föranledda att reagera var efter att styrelsen, bara några veckor efter vårstämman – och med en avgående ordförande – presenterade det kontroversiella beslutsunderlaget som bland annat tvingar icke-svenska barn att lämna skolan. 
– Vi skickade en skrivelse till skolans revisor Bo Wennertorp, där vi påvisade en rad regelbrott. Förhoppningen var att han skulle belysa detta i sin rapport inför höststämman, men till vår besvikelse gjorde revisorn inget åt saken, berättar Per Magnusson.

Under hösten eskalerade konflikten i Svenska Skolan. Efter ett besök den 13 oktober av den spanska skolinspektionen meddelade styrelsen i ett nyhetsbrev till medlemmarna att på grund av brister under tidigare ledningar tvingades skolan nu kraftigt utöka antalet undervisningstimmar, för att följa den spanska läroplanen. 
– Vi fann att styrelsen felaktigt skyllde de påvisade missförhållandena på oss som lett skolan tidigare och bad därför att få presentera ett skriftligt gensvar för medlemmarna, vilket dock nekades. Därför spred vi istället ett öppet brev i ett flertal gruppchattar, berättar Kamph.

Detta tredje försök till protest undertecknades inte bara av Ingemar Kamph och Per Magnusson, utan även av tre andra tidigare styrelsemedlemmar liksom den förra rektorn på skolan; Mattias Kerttu.  När det öppna brevet via inofficiella kanaler nådde många medlemmar valde ordföranden Carl-Fredrik Morander att skriva ett nytt nyhetsbrev. I det bifogades det kritiska brevet, som Morander kommenterade med bland annat följande mening: ”Tyvärr kan jag konstatera att människor som inte längre är verksamma i föreningen återigen försöker att göra sig till oombedda talespersoner för omständigheter som vederbörande rimligtvis inte kan ha full insyn i.”

Ordförandens kommentarer föranledde ett omedelbart genmäle från undertecknarna av det öppna brevet, där de bland annat poängterade: ”Vi må vara inte längre verksamma, men lagrummen som styr detta och som hänvisas till i brevet från Spanska Skolinspektionen är från 1985; 1993; 2016 samt en om barnets rättigheter och skydd från 2021. Det är alltså inga nya lagar som har tillkommit.”

Inte heller detta försök att påvisa missförhållanden på skolan fick önskad effekt. Mindre än två veckor senare fick styrelsen igenom sina förslag i höststämman och dessutom återtog den sin kontroversiella granskning av skolans framtida modell, i en omröstning som inte fanns upptagen på dagordningen. Det går klart emot stadgarna.
– Då gav vi helt enkelt upp. Vi kände att det var hopplöst att försöka påvisa regelbrotten när ingen av de som anförtrott sig till oss vågar träda fram, berättar de två hedersmedlemmarna uppgivet.

De har samtidigt förståelse för att personer som fortfarande har kopplingar till skolan inte vågar protestera öppet.
– Såväl föräldrar, föreningsmedlemmar som förtroendevalda utmålas som fientliga till skolans rektor och styrelse, vilket känns både orättvist och kränkande. Det känns inte som en öppen och transparent anda att bli beskylld för både det ena och det andra för att man uttrycker sin åsikt. Det gör också att man är noga med vilka man delger sina synpunkter, förklarar Kamph.

Mest beklagar Ingemar Kamph och Per-Ivan Magnusson att det inte finns något intresse från den nuvarande styrelsen av deras erfarenhet.
            [ingress] => Få känner Svenska Skolan i Fuengirola så väl som Ingemar Kamph och Per-Ivan Magnusson. För de många år som de ingått i och även lett styrelsen, har de utsetts till hedersmedlemmar i föreningen. I den pågående konflikten har de dock motarbetats och tystats ner av styrelsen. När Sydkusten kontaktar dem har båda kastat in handduken.
– Vi har vid tre tillfällen försökt att påvisa en rad oegentligheter, men då ingen annan vågar träda fram har det känts hopplöst, berättar Kamph och Magnusson.
            [headline] => Hedersmedlemmar ignoreras av styrelsen
            [page] => 0
            [modified] => 20250228114112
            [created] => 20250223162049
            [publishStart] => 20250303065900
            [publishStop] => 20250822172059
            [fullArticle] => Hedersmedlemmar ignoreras av styrelsen Få känner Svenska Skolan i Fuengirola så väl som Ingemar Kamph och Per-Ivan Magnusson. För de många år som de ingått i och även lett styrelsen, har de utsetts till hedersmedlemmar i föreningen. I den pågående konflikten har de dock motarbetats och tystats ner av styrelsen. När Sydkusten kontaktar dem har båda kastat in handduken.
– Vi har vid tre tillfällen försökt att påvisa en rad oegentligheter, men då ingen annan vågar träda fram har det känts hopplöst, berättar Kamph och Magnusson. Ingemar Kamph är något av en institution i Svenska Skolan – eller kanske rättare sagt var. Ganska snart efter ankomsten till Spanien 1998 blev han vald till ordförande i skolföreningen, i en tid när det också rådde stora konflikter i organisationen. Anledningen till utnämningen var hans breda erfarenhet av föreningsliv.
– Då gällde bråket föreningsformen och en studie som gjorts av en advokat, som fick hård kritik, minns Ingemar Kamph.

Han satt som ordförande fram till 2001 och blev åter vald till posten 2014. Även vid det andra tillfället rådde konflikter, som då handlade om den dagliga driften och maktbalansen mellan styrelsen och skolledningen. 
– Det var i samband med detta som vi valde att instifta posten som föreningschef, för att ha tydligare definierade ansvarsområden.

Kamphs senaste period som ordförande, som varade till sommaren 2020, sammanföll med Svenska skolans 50-årsjubileum. I samband med detta skrev han en jubileumsskrift 2019 som i backspegeln kan uppfattas som profetisk:
”Olika särintressen har försökt utnyttja skolan för sina egna och högst privata syften. Nuvarande stadgar ger denna möjlighet till palatsrevolutioner. Svårigheter att rekrytera kompetenta personer som vill engagera sig under längre tid i styrelsen har snarare ökat än minskat. Sårbarheten för att ett fåtal kan förändra nuvarande ordning är också uppenbar med nuvarande stadgar. Då färre och färre medlemmar medverkar på stämmorna ökar denna risk och skapar också ett demokratiproblem.”

När den senaste konflikten tog fart i skolan var det ett flertal missnöjda personer som vände sig till de två erfarna hedersmedlemmarna och bad om stöd. Varken Kamph eller Magnusson hade vid det laget något officiellt ansvar längre, men de kände ett ansvar att granska kritiken.
– Vi konstaterade att det uppstått en tystnadskultur i skolan där   ledningen hotade med repressalier om någon vågade avslöja påstådda oegentligheter, berättar Per Magnusson, som varit aktiv i Svenska skolan sedan 2006, bland annat som kassör.

Hedersmedlemmarna fann att såväl föreningens interna regelverk som skolans utvecklingsplan för perioden 2021-2025 helt ignorerades av ledningen och styrelsen. Detta föranledde dem att presentera en motion inför vårstämman 2024, där de efterlyste öppenhet och transparens. Den förkastades dock av styrelsen.
– Vi fick beskedet att hedersmedlemmar inte äger rätt att presentera motioner, något som inte står upptaget någonstans i stadgarna, berättar Ingemar Kamph.

Detta var Kamphs och Magnussons första försök att kasta ljus över konflikten, men trots att de var oeniga med styrelsens beslut att neka dem motionsrätten så såg de ingen annan utväg än att respektera det. Även om medlemmarna inte fick ta del av deras kommentarer röstade en majoritet vid vårstämman ner styrelsens planer. Det ledde i sin tur till att den dåvarande ordföranden Anders Korneliusson avgick med omedelbar verkan.

Den andra gången som de två hedersmedlemmarna kände sig föranledda att reagera var efter att styrelsen, bara några veckor efter vårstämman – och med en avgående ordförande – presenterade det kontroversiella beslutsunderlaget som bland annat tvingar icke-svenska barn att lämna skolan. 
– Vi skickade en skrivelse till skolans revisor Bo Wennertorp, där vi påvisade en rad regelbrott. Förhoppningen var att han skulle belysa detta i sin rapport inför höststämman, men till vår besvikelse gjorde revisorn inget åt saken, berättar Per Magnusson.

Under hösten eskalerade konflikten i Svenska Skolan. Efter ett besök den 13 oktober av den spanska skolinspektionen meddelade styrelsen i ett nyhetsbrev till medlemmarna att på grund av brister under tidigare ledningar tvingades skolan nu kraftigt utöka antalet undervisningstimmar, för att följa den spanska läroplanen. 
– Vi fann att styrelsen felaktigt skyllde de påvisade missförhållandena på oss som lett skolan tidigare och bad därför att få presentera ett skriftligt gensvar för medlemmarna, vilket dock nekades. Därför spred vi istället ett öppet brev i ett flertal gruppchattar, berättar Kamph.

Detta tredje försök till protest undertecknades inte bara av Ingemar Kamph och Per Magnusson, utan även av tre andra tidigare styrelsemedlemmar liksom den förra rektorn på skolan; Mattias Kerttu.  När det öppna brevet via inofficiella kanaler nådde många medlemmar valde ordföranden Carl-Fredrik Morander att skriva ett nytt nyhetsbrev. I det bifogades det kritiska brevet, som Morander kommenterade med bland annat följande mening: ”Tyvärr kan jag konstatera att människor som inte längre är verksamma i föreningen återigen försöker att göra sig till oombedda talespersoner för omständigheter som vederbörande rimligtvis inte kan ha full insyn i.”

Ordförandens kommentarer föranledde ett omedelbart genmäle från undertecknarna av det öppna brevet, där de bland annat poängterade: ”Vi må vara inte längre verksamma, men lagrummen som styr detta och som hänvisas till i brevet från Spanska Skolinspektionen är från 1985; 1993; 2016 samt en om barnets rättigheter och skydd från 2021. Det är alltså inga nya lagar som har tillkommit.”

Inte heller detta försök att påvisa missförhållanden på skolan fick önskad effekt. Mindre än två veckor senare fick styrelsen igenom sina förslag i höststämman och dessutom återtog den sin kontroversiella granskning av skolans framtida modell, i en omröstning som inte fanns upptagen på dagordningen. Det går klart emot stadgarna.
– Då gav vi helt enkelt upp. Vi kände att det var hopplöst att försöka påvisa regelbrotten när ingen av de som anförtrott sig till oss vågar träda fram, berättar de två hedersmedlemmarna uppgivet.

De har samtidigt förståelse för att personer som fortfarande har kopplingar till skolan inte vågar protestera öppet.
– Såväl föräldrar, föreningsmedlemmar som förtroendevalda utmålas som fientliga till skolans rektor och styrelse, vilket känns både orättvist och kränkande. Det känns inte som en öppen och transparent anda att bli beskylld för både det ena och det andra för att man uttrycker sin åsikt. Det gör också att man är noga med vilka man delger sina synpunkter, förklarar Kamph.

Mest beklagar Ingemar Kamph och Per-Ivan Magnusson att det inte finns något intresse från den nuvarande styrelsen av deras erfarenhet. Ingemar Kamph var ordförande för Svenska Skolan Costa del Sol när den 2019 firade sitt 50-årsjubileum med pompa och ståt. På bilden med Fuengirolas borgmästare Ana Mula (till vänster) och skolans Directora Técnica Elvira Herrador (till höger). Per Magnusson har suttit i skolans styrelse sedan 2006, bland annat som kassör. Foto: Privat Ingemar Kamph valdes in som ordförande i skolan 1998 och har varit det i två omgångar. Foto: Privat 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 42735
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => 20190927 - Svenska Skolan firar 50 år.

20210817 - Styrelsen anställer Maria Eneqvist som ny rektor efter Mattias Kerttu. Hon börjar ifrågasätta spansksektionen.

20230327 - Besök av den spanska skolinspektionen.

20230413 - Styrelsen ger sekreteraren Rose-Marie Wiberg i uppdrag att granska en infekterad konflikt i skolledningen. 

202306 - Flera styrelsemedlemmar vill säga upp rektorn. Ordföranden Nina Melander Centerblad stoppar en avtalad misstroendeomröstning och varslar om sin avgång.

20230620 - Studierektorn Elvira Herrador utesluts ur ledningsgruppen och tvingas dela sitt kontor.

20230918 - Höststämma. Anders Korneliusson väljs till ny ordförande. Fyra dittillsvarande medlemmar av styrelsen anmäler ett flertal missförhållanden till revisorn. 

202311 - Rose Marie Wiberg presenterar en rapport som bland annat uppger att skolan haft en ”svag ledning”.

20240118 - Styrelsen beordrar att avsluta samarbetet med Instituto Cervantes om spanskprovet DELE.

20240220 - Föreningschefen Per Hvid-Hansen, son till en av skolans grundare, varslar om att han lämnar sin post. Sanna Ahrens anställs som tillförordnad ersättare.

20240304 - Motion från hedersmedlemmarna Ingemar Kamph och Per Magnusson förkastas av styrelsen. (Se artikel)

20240404 - Vårstämman beordrar styrelsen att återuppta DELE. Korneliusson varslar om sin avgång som ordförande.

20240423 - Styrelsen presenterar ett kontroversiellt beslutsunderlag som förespråkar att endast svenska barn ska få gå i skolan. (Se artikel)

20240509 - Extrastämma. Carl-Fredrik Morander väljs till ställföreträdande ordförande.

20240522 - Nyhetsbrev kallar till brådskande informationsmöte med hänvisning till ett brev från Skolverket, som uppges hota skolans statsbidrag.

20240530 - Informationsmöte där styrelsen åberopar att den är skolans huvudman och som sådan ”måste få arbeta ostört”, med hänvisning till den omfattande kritiken.

20240919 - Ny extrastämma där Morander väljs till ordinarie styrelseordförande för ett år. 

20241008 - Nytt, oanmält besök av den spanska skolinspektionen, som informerar om de skyldigheter skolan har baserat på sitt tillstånd. 

20241029 - Nyhetsbrev där styrelsen skyller inspektionen på att en del föräldrar framfört klagomål till de spanska skolmyndigheterna. Vidare uppges att påvisade brister rått i åratal. Flera tidigare styrelsemedlemmar och rektorer förnekar uppgifterna i ett öppet brev. (Se artikel)

20241102 - Efter höstlovet införs nya lektionstimmar i spanska, som förläggs utanför ordinarie skoltid. Styrelsen varnar om risk för höjda medlemsavgifter. (Se artikel)

20241120 - Stormig höststämma och extrastämma. (Se artikel)

20241213 - Nytt oannonserat besök av den spanska skolinspektionen. Rektorn beskyller Elvira Herrador.

20250115 - Ett flertal gymnasielever presenterar en namninsamling till stöd för skolans Directora Técnica. Herrador får en allvarlig varning av styrelsen och sjukskriver sig.

202502 - Under sin sjukfrånvaro utdelar styrelsen en andra skarp varning till Elvira Herrador och varslar henne samtidigt om uppsägning. (Se artikel)

20250214 - Nyhetsbrev där styrelsen varslar om extrastämma 6/3 och informationsmöte 11/3 om det spanska tillståndet. (Se artikel)
            [ingress] => Det är inte lätt att sätta sig in den pågående konflikten på Svenska Skolan Costa del Sol. Varken för medlemmarna i skolan eller utomstående. Sydkusten har dock ägnat lång tid och mödosamt arbete åt att granska händelseförloppet och här är en översikt över vad som inträffat fram till nu:
            [headline] => Skolkonfliken fram till nu
            [page] => 0
            [modified] => 20250228114107
            [created] => 20250223163120
            [publishStart] => 20250303065800
            [publishStop] => 20250822173159
            [fullArticle] => Skolkonfliken fram till nu Det är inte lätt att sätta sig in den pågående konflikten på Svenska Skolan Costa del Sol. Varken för medlemmarna i skolan eller utomstående. Sydkusten har dock ägnat lång tid och mödosamt arbete åt att granska händelseförloppet och här är en översikt över vad som inträffat fram till nu: 20190927 - Svenska Skolan firar 50 år.

20210817 - Styrelsen anställer Maria Eneqvist som ny rektor efter Mattias Kerttu. Hon börjar ifrågasätta spansksektionen.

20230327 - Besök av den spanska skolinspektionen.

20230413 - Styrelsen ger sekreteraren Rose-Marie Wiberg i uppdrag att granska en infekterad konflikt i skolledningen. 

202306 - Flera styrelsemedlemmar vill säga upp rektorn. Ordföranden Nina Melander Centerblad stoppar en avtalad misstroendeomröstning och varslar om sin avgång.

20230620 - Studierektorn Elvira Herrador utesluts ur ledningsgruppen och tvingas dela sitt kontor.

20230918 - Höststämma. Anders Korneliusson väljs till ny ordförande. Fyra dittillsvarande medlemmar av styrelsen anmäler ett flertal missförhållanden till revisorn. 

202311 - Rose Marie Wiberg presenterar en rapport som bland annat uppger att skolan haft en ”svag ledning”.

20240118 - Styrelsen beordrar att avsluta samarbetet med Instituto Cervantes om spanskprovet DELE.

20240220 - Föreningschefen Per Hvid-Hansen, son till en av skolans grundare, varslar om att han lämnar sin post. Sanna Ahrens anställs som tillförordnad ersättare.

20240304 - Motion från hedersmedlemmarna Ingemar Kamph och Per Magnusson förkastas av styrelsen. (Se artikel)

20240404 - Vårstämman beordrar styrelsen att återuppta DELE. Korneliusson varslar om sin avgång som ordförande.

20240423 - Styrelsen presenterar ett kontroversiellt beslutsunderlag som förespråkar att endast svenska barn ska få gå i skolan. (Se artikel)

20240509 - Extrastämma. Carl-Fredrik Morander väljs till ställföreträdande ordförande.

20240522 - Nyhetsbrev kallar till brådskande informationsmöte med hänvisning till ett brev från Skolverket, som uppges hota skolans statsbidrag.

20240530 - Informationsmöte där styrelsen åberopar att den är skolans huvudman och som sådan ”måste få arbeta ostört”, med hänvisning till den omfattande kritiken.

20240919 - Ny extrastämma där Morander väljs till ordinarie styrelseordförande för ett år. 

20241008 - Nytt, oanmält besök av den spanska skolinspektionen, som informerar om de skyldigheter skolan har baserat på sitt tillstånd. 

20241029 - Nyhetsbrev där styrelsen skyller inspektionen på att en del föräldrar framfört klagomål till de spanska skolmyndigheterna. Vidare uppges att påvisade brister rått i åratal. Flera tidigare styrelsemedlemmar och rektorer förnekar uppgifterna i ett öppet brev. (Se artikel)

20241102 - Efter höstlovet införs nya lektionstimmar i spanska, som förläggs utanför ordinarie skoltid. Styrelsen varnar om risk för höjda medlemsavgifter. (Se artikel)

20241120 - Stormig höststämma och extrastämma. (Se artikel)

20241213 - Nytt oannonserat besök av den spanska skolinspektionen. Rektorn beskyller Elvira Herrador.

20250115 - Ett flertal gymnasielever presenterar en namninsamling till stöd för skolans Directora Técnica. Herrador får en allvarlig varning av styrelsen och sjukskriver sig.

202502 - Under sin sjukfrånvaro utdelar styrelsen en andra skarp varning till Elvira Herrador och varslar henne samtidigt om uppsägning. (Se artikel)

20250214 - Nyhetsbrev där styrelsen varslar om extrastämma 6/3 och informationsmöte 11/3 om det spanska tillståndet. (Se artikel) Den nuvarande konflikten i Svenska Skolan startar med att den nya rektorn Maria Eneqvist börjar ifrågasätta spansksektionen. Foto: Carmen Téllez Valle 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 42732
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Den 19 februari informerade Sydkusten om att Elvira Herrador varslats om uppsägning. Vi intervjuade ordföranden för Svenska Skolan Costa del Sol, Carl Fredrik Morander, som hänvisade till en överenskommelse om tystnadsplikt för att inte ange de exakta skälen till varslet:
– Det är inte ett beslut som vi tagit lättvindigt, uppgav Morander bland annat.

Sydkustens artikel väckte en uppsjö av reaktioner och kommentarer både på tidningens hemsida och i sociala medier. Några inlägg innehöll personangrepp och har därför raderats. Konflikten vid Svenska Skolan har pågått en längre tid och det råder ingen tvekan om att situationen är infekterad.

Skolans styrelse har, efter publiceringen av Sydkustens artikel, känt sig föranledd att besvara uppgifterna i två separata nyhetsbrev till medlemmarna. I det första av dem, skickat den 20 februari, skriver styrelsen bland annat:

”Som ni säkert sett har Sydkusten publicerat en artikel om vår skola. Tyvärr innehåller artikeln flera felaktigheter som vi inte känner igen oss i. Bland annat påstås det att ett stort antal anställda tvingats lämna sina tjänster mot sin vilja, vilket inte stämmer.”

Styrelsen fortsätter:

”Det är beklagligt när felaktiga uppgifter sprids i medierna, då det skadar skolan och i vissa fall även medarbetare.”

Dagen efter, den 21 februari, skickades ytterligare ett nyhetsbrev ut till skolans medlemmar. Det var mer omfattande än det första och motiverades med behovet att ”både bemöta och klargöra de uppgifter som framförts av Mats Björkman.”

I det andra nyhetsbrevet betonar styrelsen att Svenska Skolan från och med oktober 2024 har mer spanskundervisning än någonsin tidigare. Vidare klargörs att titeln studierektor inte används sedan 2010, med hänvisning till att det varit den benämning som Sydkusten i sin artikel brukat för den spanska titeln Directora Técnica som sedan 1992 burits av Elvira Herrador.

Styrelsen anknyter i det senare nyhetsbrevet åter till uppgiften om tidigare uppsägningar:

”Påståendet att skolledningen har tvingat bort personer är direkt felaktigt. Det är inte skolledningen som beslutar om avslut av anställningar – det ansvaret ligger hos styrelsen. Styrelsen känner inte alls igen sig i bilden att flera ur personalen har fått sluta mot sin vilja.”

Det andra nyhetsbrevet avslutas med följande reflektion:

”Det är olyckligt att enskilda fall diskuteras via medier och sociala plattformar, då detta sällan leder till en konstruktiv lösning för någon part. Vare sig styrelse eller skolledning kommer att gå i polemik på sociala plattformar.”

Efter att dessa nyhetsbrev publicerats har ordföranden Carl-Fredrik Morander kontaktat undertecknad reporter för en intervju, så att skolledningen får komma till tals. Ett sådant möte har avtalats med Morander, rektorn Maria Eneqvist och föreningschefen Sanna Ahrens till den 4 mars, när skolverksamheten återupptagits efter sportlovet.

I det första av de två nyhetsbreven, daterat den 20 februari, informerar styrelsen vidare att den beslutat att bjuda in till informationsmötet den 11 mars ”de journalister som valt att publicera artiklar om Svenska Skolan under det senaste året”. Nyhetsbrevet är undertecknat av samtliga sju medlemmar av föreningsstyrelsen.

Artikeln om uppsägningen av Elvira Herrador har väckt reaktioner inte bara från skolledningen, medlemmar i skolan och läsare i allmänhet. Även elever på Svenska Skolan Costa del Sol har uttryckt missnöje. En av dem har skrivit ett brev till Sydkustens redaktion:

”Det är otroligt tråkigt att se hur Svenska skolan Costa del Sol hanterar sin spanska personal. Som elev på skolan kan jag med säkerhet säga att Elvira har en alldeles särskild plats i hjärtat hos oss som vill lära oss det spanska språket och kulturen. Hon undervisade på ett sätt som ingen annan på denna skola gör – på ett sätt som ingen lärare jag någonsin haft har gjort. Hon undervisade med hjärtat och med en genuin öppenhet som inspirerade oss alla.”

Eleven skriver vidare:

”När Elvira försvann fick vi uppfattningen att hon var sjukskriven under en obestämd period och att en vikarie skulle ersätta henne tillfälligt, innan hon återgick till sin tjänst som spansklärare. Men nu, genom er artikel, har vi istället fått veta att hon har varslats. Detta gör mig både otroligt berörd och arg. Berörd, eftersom hon var en fantastisk lärare med en passion som ingen annan, och arg på grund av hur skolan har hanterat detta.”

Det är ett lång brev som åberopar att skolans Directora Técnica förnekas ett värdigt avslut efter att ha ägnat 34 år av sitt liv åt Svenska Skolan.

Eleven uttrycker stor frustration:

”Den här situationen känns som en ren dokusåpa, men tyvärr är den verklig. Skolledningen har hanterat detta på ett sätt som saknar respekt, transparens och empati, både gentemot Elvira och oss elever. Det känns som att man försöker sopa undan något som i själva verket borde diskuteras öppet.”

Till skillnad från styrelsen anser eleven att händelserna på skolan absolut bör lyftas fram i medierna:

”Jag hoppas att ni på Sydkusten fortsätter att belysa detta, för vi är många som inte tänker låta det här passera obemärkt.”

Läs den omdiskuterade artikeln om uppsägningen av Elvira Herrador: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42681/svenska-skolans-mangariga-studierektor-varslad-om-uppsagning/
            [ingress] => Förra veckan informerade Sydkusten om att Elvira Herrador, Directora Técnica på Svenska Skolan i Fuengirola sedan mer än 30 år, varslats om uppsägning. Nyheten har väckt en mängd reaktioner och lett till att skolans styrelse skickat ut två nyhetsbrev, där den ifrågasätter information från Sydkusten. Denna tidning har nu avtalat möte för en intervju med skolans ledning efter sportlovet, tisdag den 4 mars.
            [headline] => Många reaktioner på nyhet om uppsägning
            [page] => 0
            [modified] => 20250224094308
            [created] => 20250223153734
            [publishStart] => 20250225120000
            [publishStop] => 20250822163759
            [fullArticle] => Många reaktioner på nyhet om uppsägning Förra veckan informerade Sydkusten om att Elvira Herrador, Directora Técnica på Svenska Skolan i Fuengirola sedan mer än 30 år, varslats om uppsägning. Nyheten har väckt en mängd reaktioner och lett till att skolans styrelse skickat ut två nyhetsbrev, där den ifrågasätter information från Sydkusten. Denna tidning har nu avtalat möte för en intervju med skolans ledning efter sportlovet, tisdag den 4 mars. Den 19 februari informerade Sydkusten om att Elvira Herrador varslats om uppsägning. Vi intervjuade ordföranden för Svenska Skolan Costa del Sol, Carl Fredrik Morander, som hänvisade till en överenskommelse om tystnadsplikt för att inte ange de exakta skälen till varslet:
– Det är inte ett beslut som vi tagit lättvindigt, uppgav Morander bland annat.

Sydkustens artikel väckte en uppsjö av reaktioner och kommentarer både på tidningens hemsida och i sociala medier. Några inlägg innehöll personangrepp och har därför raderats. Konflikten vid Svenska Skolan har pågått en längre tid och det råder ingen tvekan om att situationen är infekterad.

Skolans styrelse har, efter publiceringen av Sydkustens artikel, känt sig föranledd att besvara uppgifterna i två separata nyhetsbrev till medlemmarna. I det första av dem, skickat den 20 februari, skriver styrelsen bland annat:

”Som ni säkert sett har Sydkusten publicerat en artikel om vår skola. Tyvärr innehåller artikeln flera felaktigheter som vi inte känner igen oss i. Bland annat påstås det att ett stort antal anställda tvingats lämna sina tjänster mot sin vilja, vilket inte stämmer.”

Styrelsen fortsätter:

”Det är beklagligt när felaktiga uppgifter sprids i medierna, då det skadar skolan och i vissa fall även medarbetare.”

Dagen efter, den 21 februari, skickades ytterligare ett nyhetsbrev ut till skolans medlemmar. Det var mer omfattande än det första och motiverades med behovet att ”både bemöta och klargöra de uppgifter som framförts av Mats Björkman.”

I det andra nyhetsbrevet betonar styrelsen att Svenska Skolan från och med oktober 2024 har mer spanskundervisning än någonsin tidigare. Vidare klargörs att titeln studierektor inte används sedan 2010, med hänvisning till att det varit den benämning som Sydkusten i sin artikel brukat för den spanska titeln Directora Técnica som sedan 1992 burits av Elvira Herrador.

Styrelsen anknyter i det senare nyhetsbrevet åter till uppgiften om tidigare uppsägningar:

”Påståendet att skolledningen har tvingat bort personer är direkt felaktigt. Det är inte skolledningen som beslutar om avslut av anställningar – det ansvaret ligger hos styrelsen. Styrelsen känner inte alls igen sig i bilden att flera ur personalen har fått sluta mot sin vilja.”

Det andra nyhetsbrevet avslutas med följande reflektion:

”Det är olyckligt att enskilda fall diskuteras via medier och sociala plattformar, då detta sällan leder till en konstruktiv lösning för någon part. Vare sig styrelse eller skolledning kommer att gå i polemik på sociala plattformar.”

Efter att dessa nyhetsbrev publicerats har ordföranden Carl-Fredrik Morander kontaktat undertecknad reporter för en intervju, så att skolledningen får komma till tals. Ett sådant möte har avtalats med Morander, rektorn Maria Eneqvist och föreningschefen Sanna Ahrens till den 4 mars, när skolverksamheten återupptagits efter sportlovet.

I det första av de två nyhetsbreven, daterat den 20 februari, informerar styrelsen vidare att den beslutat att bjuda in till informationsmötet den 11 mars ”de journalister som valt att publicera artiklar om Svenska Skolan under det senaste året”. Nyhetsbrevet är undertecknat av samtliga sju medlemmar av föreningsstyrelsen.

Artikeln om uppsägningen av Elvira Herrador har väckt reaktioner inte bara från skolledningen, medlemmar i skolan och läsare i allmänhet. Även elever på Svenska Skolan Costa del Sol har uttryckt missnöje. En av dem har skrivit ett brev till Sydkustens redaktion:

”Det är otroligt tråkigt att se hur Svenska skolan Costa del Sol hanterar sin spanska personal. Som elev på skolan kan jag med säkerhet säga att Elvira har en alldeles särskild plats i hjärtat hos oss som vill lära oss det spanska språket och kulturen. Hon undervisade på ett sätt som ingen annan på denna skola gör – på ett sätt som ingen lärare jag någonsin haft har gjort. Hon undervisade med hjärtat och med en genuin öppenhet som inspirerade oss alla.”

Eleven skriver vidare:

”När Elvira försvann fick vi uppfattningen att hon var sjukskriven under en obestämd period och att en vikarie skulle ersätta henne tillfälligt, innan hon återgick till sin tjänst som spansklärare. Men nu, genom er artikel, har vi istället fått veta att hon har varslats. Detta gör mig både otroligt berörd och arg. Berörd, eftersom hon var en fantastisk lärare med en passion som ingen annan, och arg på grund av hur skolan har hanterat detta.”

Det är ett lång brev som åberopar att skolans Directora Técnica förnekas ett värdigt avslut efter att ha ägnat 34 år av sitt liv åt Svenska Skolan.

Eleven uttrycker stor frustration:

”Den här situationen känns som en ren dokusåpa, men tyvärr är den verklig. Skolledningen har hanterat detta på ett sätt som saknar respekt, transparens och empati, både gentemot Elvira och oss elever. Det känns som att man försöker sopa undan något som i själva verket borde diskuteras öppet.”

Till skillnad från styrelsen anser eleven att händelserna på skolan absolut bör lyftas fram i medierna:

”Jag hoppas att ni på Sydkusten fortsätter att belysa detta, för vi är många som inte tänker låta det här passera obemärkt.”

Läs den omdiskuterade artikeln om uppsägningen av Elvira Herrador: https://www.sydkusten.es/sk/35/a/42681/svenska-skolans-mangariga-studierektor-varslad-om-uppsagning/ Det stormar fortsatt i Fuengirolaskolan. Sydkustens artikel om uppsägningen av Elvira Herrador har väckt varierade reaktioner, från såväl skolans styrelse som medlemmar och elever. Foto: Carmen Téllez Valle 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 42681
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => En långvarig konflikt skakar sedan ett par år det som är Sveriges största största utlandsskola. Sydkusten informerade nyligen om den stormiga höststämman den 20 november och osämjan kretsar i första hand kring skolans nuvarande integrationsmodell, som ledningen vill lägga ner för att endast tillåta svenska elever. Parallellt med detta ska många anställda ha tvingats gå mot sin vilja och den senaste är alltså den som ansvarat sedan mer än 30 år för skolans spanska sektion.

Elvira Herrador Quero har sedan 1992 varit Svenska Skolans Directora técnica, som är skolans representant inför den spanska skolinspektionen. Som en integrerad utländsk privatskola i Spanien måste eleverna ha kompletterande undervisning i spanska och spansk kultur, liksom olika former av aktiviteter som syftar till att främja integrationen i landet. 

Enligt vad Sydkusten erfar började den spanska sektionens roll att ifrågasättas för drygt två år sedan. Som ansvarig för sektionen fråntogs Elvira Herrador successivt ansvarsområden och slutligen även sitt eget kontor. Vidare har studierektorn, liksom de övriga lärarna i den spanska sektionen, nekats att sätta betyg i spanska enligt den svenska läroplanen, med argumentet att de saknar behörighet. Detta påstående stämmer dock inte med den svenska skollagen, som fastställer att utlandsskolor är undantagna från behörighetskraven.

Pressen på spansklärarna uppges ha varit så stor att en majoritet av dem varit sjukskrivna i olika omgångar, medan andra ansökt om tjänstledighet. Elvira Herrador sjukskrev sig för tredje gången i januari i år, efter att hon tilldelats en allvarlig varning. Skälet till det är enligt källor att skolledningen anklagat Elvira för att ha instiftat en namninsamling av en grupp gymnasielever, som efterlyste att studierektorn skulle få ge dem lektioner igen som hon tidigare gjort.

Nu ska Elvira Herrador alltså ha varslats om uppsägning. Skolans ordförande Carl-Fredrik Morander uppger att hon inte fått sparken i ordagrann bemärkelse, men är i övrigt mycket förtegen om omständigheterna kring varslet.
– Jag har djup respekt för Elvira, som varit studierektor i 34 år, och det är inte ett beslut som vi tagit lättvindigt. Detaljerna kan jag inte gå in på, då vi har en överenskommelse om tystnadsplikt mellan parterna, säger Morander till Sydkusten.

Enligt ordföranden är det styrelsen som beslutat att Elvira Herrador inte ska fortsätta arbeta på Svenska Skolan i Fuengirola. Carl-Fredrik Morander hoppas att de ska kunna ha en bra dialog med studierektorn om villkoren för avslutningen av hennes anställning.
– Det är styrelsens uppgift att stå upp för skolan, betonar han, utan att gå in på närmare detaljer.

Elvira Herrador mottog 2015 Sydkustens utmärkelse Årets Svensk på Costa del Sol för sitt mångåriga integrationsarbete i skolan. Så sent som 2022 blev hon även utsedd av Fuengirola kommun till ”Årets kvinnliga pedagog”.

Elvira Herrador har inte velat göra några kommentarer. Ett flertal medlemmar av Svenska Skolan har dock uttryckt sitt missnöje över planerna på en nedläggning av den spanska sektionen.

Se intervju i SK-tv när Elvira Herrador utsågs till Årets Svensk på Costa del Sol:


            [ingress] => Elvira Herrador, som sedan 1992 varit Directora técnica på Svenska Skolan Costa del Sol, i Fuengirola, har varslats om uppsägning. Beskedet mottog Elvira av skolledningen medan hon var sjukskriven efter att hon tilldelats en allvarlig varning, som följts upp av en andra och definitiv prickning. Ett flertal anställda i skolan uppges ha sagts upp av den nuvarande ledningen, eller lämnat skolan mot sin vilja de senaste åren.
            [headline] => Svenska Skolans mångåriga studierektor varslad om uppsägning
            [page] => 0
            [modified] => 20250219134248
            [created] => 20250217193431
            [publishStart] => 20250219133700
            [publishStop] => 20250816203459
            [fullArticle] => Svenska Skolans mångåriga studierektor varslad om uppsägning Elvira Herrador, som sedan 1992 varit Directora técnica på Svenska Skolan Costa del Sol, i Fuengirola, har varslats om uppsägning. Beskedet mottog Elvira av skolledningen medan hon var sjukskriven efter att hon tilldelats en allvarlig varning, som följts upp av en andra och definitiv prickning. Ett flertal anställda i skolan uppges ha sagts upp av den nuvarande ledningen, eller lämnat skolan mot sin vilja de senaste åren. En långvarig konflikt skakar sedan ett par år det som är Sveriges största största utlandsskola. Sydkusten informerade nyligen om den stormiga höststämman den 20 november och osämjan kretsar i första hand kring skolans nuvarande integrationsmodell, som ledningen vill lägga ner för att endast tillåta svenska elever. Parallellt med detta ska många anställda ha tvingats gå mot sin vilja och den senaste är alltså den som ansvarat sedan mer än 30 år för skolans spanska sektion.

Elvira Herrador Quero har sedan 1992 varit Svenska Skolans Directora técnica, som är skolans representant inför den spanska skolinspektionen. Som en integrerad utländsk privatskola i Spanien måste eleverna ha kompletterande undervisning i spanska och spansk kultur, liksom olika former av aktiviteter som syftar till att främja integrationen i landet. 

Enligt vad Sydkusten erfar började den spanska sektionens roll att ifrågasättas för drygt två år sedan. Som ansvarig för sektionen fråntogs Elvira Herrador successivt ansvarsområden och slutligen även sitt eget kontor. Vidare har studierektorn, liksom de övriga lärarna i den spanska sektionen, nekats att sätta betyg i spanska enligt den svenska läroplanen, med argumentet att de saknar behörighet. Detta påstående stämmer dock inte med den svenska skollagen, som fastställer att utlandsskolor är undantagna från behörighetskraven.

Pressen på spansklärarna uppges ha varit så stor att en majoritet av dem varit sjukskrivna i olika omgångar, medan andra ansökt om tjänstledighet. Elvira Herrador sjukskrev sig för tredje gången i januari i år, efter att hon tilldelats en allvarlig varning. Skälet till det är enligt källor att skolledningen anklagat Elvira för att ha instiftat en namninsamling av en grupp gymnasielever, som efterlyste att studierektorn skulle få ge dem lektioner igen som hon tidigare gjort.

Nu ska Elvira Herrador alltså ha varslats om uppsägning. Skolans ordförande Carl-Fredrik Morander uppger att hon inte fått sparken i ordagrann bemärkelse, men är i övrigt mycket förtegen om omständigheterna kring varslet.
– Jag har djup respekt för Elvira, som varit studierektor i 34 år, och det är inte ett beslut som vi tagit lättvindigt. Detaljerna kan jag inte gå in på, då vi har en överenskommelse om tystnadsplikt mellan parterna, säger Morander till Sydkusten.

Enligt ordföranden är det styrelsen som beslutat att Elvira Herrador inte ska fortsätta arbeta på Svenska Skolan i Fuengirola. Carl-Fredrik Morander hoppas att de ska kunna ha en bra dialog med studierektorn om villkoren för avslutningen av hennes anställning.
– Det är styrelsens uppgift att stå upp för skolan, betonar han, utan att gå in på närmare detaljer.

Elvira Herrador mottog 2015 Sydkustens utmärkelse Årets Svensk på Costa del Sol för sitt mångåriga integrationsarbete i skolan. Så sent som 2022 blev hon även utsedd av Fuengirola kommun till ”Årets kvinnliga pedagog”.

Elvira Herrador har inte velat göra några kommentarer. Ett flertal medlemmar av Svenska Skolan har dock uttryckt sitt missnöje över planerna på en nedläggning av den spanska sektionen.

Se intervju i SK-tv när Elvira Herrador utsågs till Årets Svensk på Costa del Sol:

 Elvira Herrador har varit studierektor ”Directora Técnica” på Svenska skolan i Fuengirola i mer än 30 år. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 42672
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt borgmästaren Ana Mula (PP) markerar detta slutet på en lång period av bristande investeringar från tidigare regionala regeringar. Marken för bygget donerades av kommunen redan 2007, men projektet blev verklighet först efter att den nuvarande regionregeringen uppdaterade planerna 2022. Investeringen har uppgått till sex miljoner euro, inklusive utrustning, och centret sysselsätter 44 vårdanställda, skriver La Opinión de Málaga.

Vårdcentralen kommer att ge service åt 19.000 invånare och erbjuder bland annat fysioterapi, rehabilitering, röntgen och tandvård – tjänster som tidigare krävde resor till grannkommunen Mijas. Dessutom pågår en utbyggnad av vårdcentralen i Los Boliches, där tolv nya mottagningsrum tillkommer, med en investering på två miljoner euro.
            [ingress] => Den andalusiske regionpresidenten Juanma Moreno har invigt en helt ny vårdcentral i Los Pacos i Fuengirola. Det är den första offentliga vårdinrättningen som öppnats i kommunen på 40 år.
            [headline] => Ny vårdcentral i Los Pacos
            [page] => 0
            [modified] => 20250216081519
            [created] => 20250216081404
            [publishStart] => 20250217120000
            [publishStop] => 20250815091459
            [fullArticle] => Ny vårdcentral i Los Pacos Den andalusiske regionpresidenten Juanma Moreno har invigt en helt ny vårdcentral i Los Pacos i Fuengirola. Det är den första offentliga vårdinrättningen som öppnats i kommunen på 40 år. Enligt borgmästaren Ana Mula (PP) markerar detta slutet på en lång period av bristande investeringar från tidigare regionala regeringar. Marken för bygget donerades av kommunen redan 2007, men projektet blev verklighet först efter att den nuvarande regionregeringen uppdaterade planerna 2022. Investeringen har uppgått till sex miljoner euro, inklusive utrustning, och centret sysselsätter 44 vårdanställda, skriver La Opinión de Málaga.

Vårdcentralen kommer att ge service åt 19.000 invånare och erbjuder bland annat fysioterapi, rehabilitering, röntgen och tandvård – tjänster som tidigare krävde resor till grannkommunen Mijas. Dessutom pågår en utbyggnad av vårdcentralen i Los Boliches, där tolv nya mottagningsrum tillkommer, med en investering på två miljoner euro. Fuengirolas borgmästare välkomnar regionpresidenten Juanma Moreno till den nya vårdcentralen i Los Pacos. Foto: Ayto de Fuengirola 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 42588
            [sectionId] => 35
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Videon visar runt tio djur, inklusive kultingar, som obekymrat rör sig genom köpcentret. En person försöker närma sig ett av djuren, men det skygga vildsvinet hoppar undan och återvänder till sin grupp.

Vildsvin har blivit en allt vanligare syn i Málaga och dess omgivningar, särskilt i närheten av floden Guadalmedina. Fenomenet har lett till diskussioner om hur dessa djur ska hanteras i stadsmiljöer, skriver Málaga Hoy.


            [ingress] => En grupp vildsvin skapade stor uppståndelse när de oväntat tog sig in i köpcentret Miramar i Fuengirola. Händelsen fångades på film och har spridits i sociala medier.
            [headline] => Vildsvin tog sig in i köpcentrum
            [page] => 0
            [modified] => 20250204100335
            [created] => 20250204095940
            [publishStart] => 20250204103000
            [publishStop] => 20250803105959
            [fullArticle] => Vildsvin tog sig in i köpcentrum En grupp vildsvin skapade stor uppståndelse när de oväntat tog sig in i köpcentret Miramar i Fuengirola. Händelsen fångades på film och har spridits i sociala medier. Videon visar runt tio djur, inklusive kultingar, som obekymrat rör sig genom köpcentret. En person försöker närma sig ett av djuren, men det skygga vildsvinet hoppar undan och återvänder till sin grupp.

Vildsvin har blivit en allt vanligare syn i Málaga och dess omgivningar, särskilt i närheten av floden Guadalmedina. Fenomenet har lett till diskussioner om hur dessa djur ska hanteras i stadsmiljöer, skriver Málaga Hoy.

 Vildsvinen överraskade besökarna i köpcentret Miramar. Foto: Fuengirola se queja 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)