21 nov 07:26
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 42106
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Exakt tre veckor efter skyfallen i Valencia har räddningstjänsten hittat kroppen av Antonio Noblejas, 76 år. Född i Manzanares, Ciudad Real, hade han en lång karriär som ekonom och ledare inom olika företag och institutioner. Han var bland annat verksam vid Deloitte, där han etablerade företagets kontor i Valencia under 1980-talet, och ledde affärsskolan EDEM i 14 år fram till 2019, rapporterar tidningen El País.
Den 29 oktober åt Antonio Noblejas lunch tillsammans med tre andra företagare – José Luis Marín, Vicente Tarancón och Miguel Burdeos – i en restaurang i Cheste. De tre övriga hittades förra veckan avlidna och Noblejas kropp uppges ha lokaliserats i samma område, nära barranco del Poyo, mellan Ribarroja och Quart de Poblet.
I och med fyndet har det totala dödstalet i Valenciaprovinsen stigit till 220, medan tolv personer fortfarande saknas.
[ingress] => Antonio Noblejas kvarlevor har hittats, efter att han försvann i samband med översvämningarna i Valenciaprovinsen den 29 oktober. Den tidigare generaldirektören för affärsskolan EDEM hade ätit lunch på en restaurang i Cheste tillsammans med tre andra lokala affärsmän, som också avlidit.
[headline] => Sista saknade företagaren också funnen död
[page] => 0
[modified] => 20241119093449
[created] => 20241119092937
[publishStart] => 20241120120000
[publishStop] => 20250518102959
[fullArticle] => Sista saknade företagaren också funnen död Antonio Noblejas kvarlevor har hittats, efter att han försvann i samband med översvämningarna i Valenciaprovinsen den 29 oktober. Den tidigare generaldirektören för affärsskolan EDEM hade ätit lunch på en restaurang i Cheste tillsammans med tre andra lokala affärsmän, som också avlidit. Exakt tre veckor efter skyfallen i Valencia har räddningstjänsten hittat kroppen av Antonio Noblejas, 76 år. Född i Manzanares, Ciudad Real, hade han en lång karriär som ekonom och ledare inom olika företag och institutioner. Han var bland annat verksam vid Deloitte, där han etablerade företagets kontor i Valencia under 1980-talet, och ledde affärsskolan EDEM i 14 år fram till 2019, rapporterar tidningen El País.
Den 29 oktober åt Antonio Noblejas lunch tillsammans med tre andra företagare – José Luis Marín, Vicente Tarancón och Miguel Burdeos – i en restaurang i Cheste. De tre övriga hittades förra veckan avlidna och Noblejas kropp uppges ha lokaliserats i samma område, nära barranco del Poyo, mellan Ribarroja och Quart de Poblet.
I och med fyndet har det totala dödstalet i Valenciaprovinsen stigit till 220, medan tolv personer fortfarande saknas. Antonio Noblejas var efterlyst sedan han försvann i sin bil efter en lunch den 29 oktober.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 42111
[sectionId] => 17
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => I en fullsatt stadion Martín Carpena i Málaga, med nära tiotusen supportrar på läktarna, fick Rafael Nadal förtroendet att spela den första singelmatchen mot Nederländerna. Detta trots att 38-åringen inte spelat en officiell match på tre månader på grund av skador. Biljetterna för att se Nadals sista minuter på en tennisplan hade sålts för skyhöga priser på andrahandsmarknaden. Förhoppningarna var att få se Nadal med Spanien ända fram till finalen på söndag.
Dessvärre förlorade Nadal inledningsmatchen med setsiffrorna 6–4, 6–4 till Van de Zandschulp. Trots att Carlos Alcaraz sedan besegrade sin motståndare Tallon Griekspoor i två set så föll Spanien slutligen i den avgörande dubbeln. Den vanns av Botic och Wesley Kolhoof med 7-6(4) och 7-6(3) över Alcaraz och Marcel Granollers.
Rafa Nadal debuterade i eliten för 23 år sedan och avslutar sin karriär med 22 Grand Slam-titlar och otaliga andra troféer. Även om han ville fortsätta spela har kroppen sagt stopp och Málaga markerar slutpunkten för en enastående idrottskarriär.
När mörkret föll över Málaga på tisdagskvällen handlade det för de spanska supportrarna inte längre om resultatet, utan om att hylla en spelare som gjort outplånliga avtryck i tennishistorien. Som en åskådare uttryckte det: "Rafa är evig."
[ingress] => Det blev inte riktigt den avslutning i Málaga på sin fantastiska karriär som Rafa Nadal hade önskat sig. Han förlorade sin singelmatch den 19 november mot den relativt okände nederländaren Botic van de Zandschulp och senare på kvällen bekräftades Spaniens utslagning redan i kvartsfinalerna i Davis Cup.
[headline] => Snopet avsked för världsstjärnan
[page] => 0
[modified] => 20241120075229
[created] => 20241120075035
[publishStart] => 20241120080000
[publishStop] => 20250519085059
[fullArticle] => Snopet avsked för världsstjärnan Det blev inte riktigt den avslutning i Málaga på sin fantastiska karriär som Rafa Nadal hade önskat sig. Han förlorade sin singelmatch den 19 november mot den relativt okände nederländaren Botic van de Zandschulp och senare på kvällen bekräftades Spaniens utslagning redan i kvartsfinalerna i Davis Cup. I en fullsatt stadion Martín Carpena i Málaga, med nära tiotusen supportrar på läktarna, fick Rafael Nadal förtroendet att spela den första singelmatchen mot Nederländerna. Detta trots att 38-åringen inte spelat en officiell match på tre månader på grund av skador. Biljetterna för att se Nadals sista minuter på en tennisplan hade sålts för skyhöga priser på andrahandsmarknaden. Förhoppningarna var att få se Nadal med Spanien ända fram till finalen på söndag.
Dessvärre förlorade Nadal inledningsmatchen med setsiffrorna 6–4, 6–4 till Van de Zandschulp. Trots att Carlos Alcaraz sedan besegrade sin motståndare Tallon Griekspoor i två set så föll Spanien slutligen i den avgörande dubbeln. Den vanns av Botic och Wesley Kolhoof med 7-6(4) och 7-6(3) över Alcaraz och Marcel Granollers.
Rafa Nadal debuterade i eliten för 23 år sedan och avslutar sin karriär med 22 Grand Slam-titlar och otaliga andra troféer. Även om han ville fortsätta spela har kroppen sagt stopp och Málaga markerar slutpunkten för en enastående idrottskarriär.
När mörkret föll över Málaga på tisdagskvällen handlade det för de spanska supportrarna inte längre om resultatet, utan om att hylla en spelare som gjort outplånliga avtryck i tennishistorien. Som en åskådare uttryckte det: "Rafa är evig." Rafa Nadals avskedsföreställning i Málaga blev kortare än vad de tusentals supportrarna hade önskat sig, (Arkivbild)
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 42069
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Efter överklagande har domstolen nu sänkt fängelsestraffet till elva år och nio månader. Detta då domstolen bedömer att bomberna, trots att de var skadliga, inte hade tillräcklig sprängkraft för att orsaka allvarliga skador. I sitt utfall framhåller domstolen att González agerade ensam och saknade kopplingar till några terrororganisationer, rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Enligt Audencia Nacional är González en så kallad ensamvarg vars handlingar inte hade som syfte att inspirera andra. Endast en av brevbomberna orsakade en lindrig fysisk skada, som kunde behandlas utan omfattande sjukvård och läkte inom 30 dagar. Detta är ett motiv till det reducerade straffet.
Ursprungligen ansågs att González syfte varit att orsaka en allvarlig samhällschock för att tvinga Spanien och USA att sluta stödja Ukraina i konflikten med Ryssland. Med hänsyn till bombernas begränsade verkan och avsaknaden av kopplingar till större nätverk bedöms dock nu hotet som mindre omfattande än vid den första domen.
[ingress] => Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har reducerat straffet för Pompeyo González, pensionären från Burgos som i juli dömdes till 18 års fängelse. Han befanns ligga bakom sex brevbomber som postats till olika institutioner, bland dem presidentpalatset La Moncloa, Spaniens försvarsdepartement samt USA:s och Ukrainas ambassader.
[headline] => Sänkt straff för brevbombare
[page] => 0
[modified] => 20241118075854
[created] => 20241113090322
[publishStart] => 20241119170000
[publishStop] => 20250512100359
[fullArticle] => Sänkt straff för brevbombare Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har reducerat straffet för Pompeyo González, pensionären från Burgos som i juli dömdes till 18 års fängelse. Han befanns ligga bakom sex brevbomber som postats till olika institutioner, bland dem presidentpalatset La Moncloa, Spaniens försvarsdepartement samt USA:s och Ukrainas ambassader. Efter överklagande har domstolen nu sänkt fängelsestraffet till elva år och nio månader. Detta då domstolen bedömer att bomberna, trots att de var skadliga, inte hade tillräcklig sprängkraft för att orsaka allvarliga skador. I sitt utfall framhåller domstolen att González agerade ensam och saknade kopplingar till några terrororganisationer, rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Enligt Audencia Nacional är González en så kallad ensamvarg vars handlingar inte hade som syfte att inspirera andra. Endast en av brevbomberna orsakade en lindrig fysisk skada, som kunde behandlas utan omfattande sjukvård och läkte inom 30 dagar. Detta är ett motiv till det reducerade straffet.
Ursprungligen ansågs att González syfte varit att orsaka en allvarlig samhällschock för att tvinga Spanien och USA att sluta stödja Ukraina i konflikten med Ryssland. Med hänsyn till bombernas begränsade verkan och avsaknaden av kopplingar till större nätverk bedöms dock nu hotet som mindre omfattande än vid den första domen. Pensionären skickade sex olika brevbomber till institutioner och ambassader. Foto: Policía Nacional
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 42097
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Trots intensiva räddningsinsatser är fortfarande 13 personer försvunna. Den 16 november hittades ännu en kropp i Sedaví, vilket innebär att sammanlagt 218 personer bekräftats döda vid översvämningarna den 29 oktober. Myndigheterna befarar att flera offer kan ha förts ut till havet av de starka strömmarna och sökningar har därför inletts även till havs. Med stöd av marin- och flygresurser samt frivilligorganisationer som Open Arms har ett 200 kilometer långt kustområde kartlagts för att lokalisera kroppar, rapporterar Europa Press.
Trots dessa ansträngningar kvarstår flera utmaningar. Många översvämmade områden är fortfarande oåtkomliga och i vissa fall har kroppar legat gömda under lera och bråte i veckor innan de kunnat lokaliseras.
Vidden av naturkatastrofen börjar långsamt sjunka in. Många av dödsoffren uppges vara äldre och rörelsehindrade som överraskades av vattenmassorna i sina hem eller garage. Hela samhällen blev helt isolerade, med hus, vägar och affärsområden dränkta under vattenmassorna.
De mest drabbade områdena var förorter till Valencia som Paiporta, där 45 personer miste livet, och Catarroja, där åldringar boende på bottenvåningar fångades av de snabbt stigande vattennivåerna. Många överraskades även i sina bilar eller drogs med av vattenmassor när de försökte fly till säkerhet.
I Paiporta dog åtta personer i ett privat parkeringsgarage, där flera av dem hade gått ner för att rädda sina bilar. Samtidigt förlorade sex åldringar på ett äldreboende livet, trots personalens försök att flytta dem till en högre våning. Bilder från boendet, där äldre satt fast i vatten upp till midjan, har blivit symboliska för katastrofens förödelse, skriver El País.
Förutom förlusten av anhöriga och ägodelar har de drabbade i Valenciaprovinsen skakats av en våg av stölder och plundringar. Tjuvar har inriktat sig på hem och företag som evakuerats och hittills har 493 personer gripits för brott relaterade till plundring. Det gäller inte bara omedelbart efter katastrofen, utan ett 30-tal personer har gripits den senaste veckan.
Policía Nacional och Guardia Civil har förstärkt sina insatser med totalt 10.000 mobiliserade tjänstemän för att stävja kriminaliteten. Det rapporteras dock att den kaotiska situationen och den fortsatta krisen skapar en grogrund för fler brott, särskilt i drabbade områden där människor fortfarande inte kunnat återvända till sina hem, rapporterar Europa Press.
Trots allt finns det även hoppingivande nyheter. Sakta men säkert har skadad infrastruktur reparerats, åtminstone tillfälligt. Snabbtåget till och från Valencia fungerar exempelvis på nytt, efter ett avbrott på mer än två veckor.
[ingress] => Räddningstjänsten upptäcker fortsatt dödsoffer nästan tre veckor efter översvämningarna i Valenciaprovinsen. Hälften av de mer än 200 dödsoffren överraskades av vattenmassorna inomhus, antingen i sina hem eller i garage och källarlokaler. Samtidigt har fortsatta plundringar och stölder förvärrat situationen för de överlevande.
[headline] => Hälften av offren i Valencia omkom inomhus
[page] => 0
[modified] => 20241117104714
[created] => 20241117104502
[publishStart] => 20241118070000
[publishStop] => 20250516114559
[fullArticle] => Hälften av offren i Valencia omkom inomhus Räddningstjänsten upptäcker fortsatt dödsoffer nästan tre veckor efter översvämningarna i Valenciaprovinsen. Hälften av de mer än 200 dödsoffren överraskades av vattenmassorna inomhus, antingen i sina hem eller i garage och källarlokaler. Samtidigt har fortsatta plundringar och stölder förvärrat situationen för de överlevande. Trots intensiva räddningsinsatser är fortfarande 13 personer försvunna. Den 16 november hittades ännu en kropp i Sedaví, vilket innebär att sammanlagt 218 personer bekräftats döda vid översvämningarna den 29 oktober. Myndigheterna befarar att flera offer kan ha förts ut till havet av de starka strömmarna och sökningar har därför inletts även till havs. Med stöd av marin- och flygresurser samt frivilligorganisationer som Open Arms har ett 200 kilometer långt kustområde kartlagts för att lokalisera kroppar, rapporterar Europa Press.
Trots dessa ansträngningar kvarstår flera utmaningar. Många översvämmade områden är fortfarande oåtkomliga och i vissa fall har kroppar legat gömda under lera och bråte i veckor innan de kunnat lokaliseras.
Vidden av naturkatastrofen börjar långsamt sjunka in. Många av dödsoffren uppges vara äldre och rörelsehindrade som överraskades av vattenmassorna i sina hem eller garage. Hela samhällen blev helt isolerade, med hus, vägar och affärsområden dränkta under vattenmassorna.
De mest drabbade områdena var förorter till Valencia som Paiporta, där 45 personer miste livet, och Catarroja, där åldringar boende på bottenvåningar fångades av de snabbt stigande vattennivåerna. Många överraskades även i sina bilar eller drogs med av vattenmassor när de försökte fly till säkerhet.
I Paiporta dog åtta personer i ett privat parkeringsgarage, där flera av dem hade gått ner för att rädda sina bilar. Samtidigt förlorade sex åldringar på ett äldreboende livet, trots personalens försök att flytta dem till en högre våning. Bilder från boendet, där äldre satt fast i vatten upp till midjan, har blivit symboliska för katastrofens förödelse, skriver El País.
Förutom förlusten av anhöriga och ägodelar har de drabbade i Valenciaprovinsen skakats av en våg av stölder och plundringar. Tjuvar har inriktat sig på hem och företag som evakuerats och hittills har 493 personer gripits för brott relaterade till plundring. Det gäller inte bara omedelbart efter katastrofen, utan ett 30-tal personer har gripits den senaste veckan.
Policía Nacional och Guardia Civil har förstärkt sina insatser med totalt 10.000 mobiliserade tjänstemän för att stävja kriminaliteten. Det rapporteras dock att den kaotiska situationen och den fortsatta krisen skapar en grogrund för fler brott, särskilt i drabbade områden där människor fortfarande inte kunnat återvända till sina hem, rapporterar Europa Press.
Trots allt finns det även hoppingivande nyheter. Sakta men säkert har skadad infrastruktur reparerats, åtminstone tillfälligt. Snabbtåget till och från Valencia fungerar exempelvis på nytt, efter ett avbrott på mer än två veckor. Vidden av naturkatastrofen i Valencia börjar långsamt sjunka in.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 42086
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den enda bron som förbinder byn El Reatillo med omvärlden raserades vid översvämningarna. Detta förvärrar situationen för dess invånare, av vilka många fått sina hem kraftigt skadade av vattenmassorna. Invånarna har tvingats finna andra vägar för att upprätthålla kommunikationen med omgivningen och det bästa alternativet går genom ett privat jaktgods. Egendomen omfattar närmare 2.000 hektar och ägs av markisparet Ramón José de la Cierva García-Bermúdez och María de Borbón y de Rojas, som är kusin till kung Juan Carlos. Det rappporterar tidningen elDiario.
Markisparet har tidigt i krisen uttryckt sitt missnöje i ett brev till lokala myndigheter över att invånarna i El Reatillo passerar genom deras mark. Den 6 november försökte även en räddningsgrupp från den ideella organisationen från Sevilla, Raids Solidarios, ta sig till byn med nödvändiga förnödenheter och för att bistå i röjningsarbetet. Deras tre fyrhjulsdrivna fordon stoppades dock av vakter från det privata jaktgodset.
Ignacio Martínez, president för Raids Solidarios, förklarar för elDiario att när de närmade sig det privata området stoppades de av godsets vakter, som upplyste dem om att passage inte var tillåten. Trots att volontärerna förklarade att de var där för att hjälpa byn insisterade vakterna på att de skulle ta andra vägar. Martínez och hans team försökte då följa alternativa rutter som vakterna anvisat, men upptäckte snart att dessa vägar var närmast oframkomliga på grund av jordskred som uppstått efter de kraftiga regnen.
Efter att ha förlorat många timmar i sökandet efter en möjlig väg bestämde sig volontärerna för att parkera sina fordon och ta sig till fots över en provisorisk passage, som de byggde tillsammans med några bybor genom att lägga ut stenar och rep.
Dagen efter återvände Raids Solidarios till Reatillo för att fortsätta sitt arbete, trots den fortsatta friktionen med godsets ägare. Samtidigt fördömer byföreningen i El Reatillo i ett uttalande markisparets osolidariska agerande. De kritiserar deras ihärdiga motstånd mot att låta volontärerna passera, särskilt med tanke på de svåra omständigheter som byns invånare genomlider.
Martínez, som lett många humanitära uppdrag, förklarar att de avslutade sin insats med en bitter eftersmak. ”Att under dessa förhållanden hindra hjälparbetare från att nå bybor i behov är svårt att förstå,” säger han. Volontärerna återvände till Sevilla med blandade känslor, både glada över att ha kunnat hjälpa, men frustrerade över den attityd de mötte från godsets ägare.
[ingress] => Ett markispar, släkte med kung Juan Carlos, som äger ett stort jaktgods intill det översvämningsdrabbade området i Valencia har uttryckt klagomål över att såväl drabbade som hjälparbetare korsar deras privata mark. De ordinarie vägarna och broarna i området har förstörts.
[headline] => Aristokrater motar bort hjälparbetare
[page] => 0
[modified] => 20241115165900
[created] => 20241115165753
[publishStart] => 20241117120000
[publishStop] => 20250514175759
[fullArticle] => Aristokrater motar bort hjälparbetare Ett markispar, släkte med kung Juan Carlos, som äger ett stort jaktgods intill det översvämningsdrabbade området i Valencia har uttryckt klagomål över att såväl drabbade som hjälparbetare korsar deras privata mark. De ordinarie vägarna och broarna i området har förstörts. Den enda bron som förbinder byn El Reatillo med omvärlden raserades vid översvämningarna. Detta förvärrar situationen för dess invånare, av vilka många fått sina hem kraftigt skadade av vattenmassorna. Invånarna har tvingats finna andra vägar för att upprätthålla kommunikationen med omgivningen och det bästa alternativet går genom ett privat jaktgods. Egendomen omfattar närmare 2.000 hektar och ägs av markisparet Ramón José de la Cierva García-Bermúdez och María de Borbón y de Rojas, som är kusin till kung Juan Carlos. Det rappporterar tidningen elDiario.
Markisparet har tidigt i krisen uttryckt sitt missnöje i ett brev till lokala myndigheter över att invånarna i El Reatillo passerar genom deras mark. Den 6 november försökte även en räddningsgrupp från den ideella organisationen från Sevilla, Raids Solidarios, ta sig till byn med nödvändiga förnödenheter och för att bistå i röjningsarbetet. Deras tre fyrhjulsdrivna fordon stoppades dock av vakter från det privata jaktgodset.
Ignacio Martínez, president för Raids Solidarios, förklarar för elDiario att när de närmade sig det privata området stoppades de av godsets vakter, som upplyste dem om att passage inte var tillåten. Trots att volontärerna förklarade att de var där för att hjälpa byn insisterade vakterna på att de skulle ta andra vägar. Martínez och hans team försökte då följa alternativa rutter som vakterna anvisat, men upptäckte snart att dessa vägar var närmast oframkomliga på grund av jordskred som uppstått efter de kraftiga regnen.
Efter att ha förlorat många timmar i sökandet efter en möjlig väg bestämde sig volontärerna för att parkera sina fordon och ta sig till fots över en provisorisk passage, som de byggde tillsammans med några bybor genom att lägga ut stenar och rep.
Dagen efter återvände Raids Solidarios till Reatillo för att fortsätta sitt arbete, trots den fortsatta friktionen med godsets ägare. Samtidigt fördömer byföreningen i El Reatillo i ett uttalande markisparets osolidariska agerande. De kritiserar deras ihärdiga motstånd mot att låta volontärerna passera, särskilt med tanke på de svåra omständigheter som byns invånare genomlider.
Martínez, som lett många humanitära uppdrag, förklarar att de avslutade sin insats med en bitter eftersmak. ”Att under dessa förhållanden hindra hjälparbetare från att nå bybor i behov är svårt att förstå,” säger han. Volontärerna återvände till Sevilla med blandade känslor, både glada över att ha kunnat hjälpa, men frustrerade över den attityd de mötte från godsets ägare. Arkivbild av byn El Reatillo, från före översvämningarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 42046
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt det statliga meteorologiska institutet Aemet föll i oktober i genomsnitt 147 liter regn per kvadratmeter på fastlandet, vilket var 89 procent mer än den normala mängden för oktober och även dubbelt så mycket som medelvärdet mellan 1991 och 2020. Årets nederbörd är den högsta i oktober sedan de moderna mätningarna inleddes och översteg därmed tidigare regnrekord för oktober, som registrerades 1979 och 2003.
Den intensiva nederbörden nådde sin kulmen den 29 oktober när ett flertal områden, särskilt i provinserna Valencia, Cuenca, Albacete och Murcia, upplevde extrema regnmängder på kort tid. Samhället Turís i Valencia registrerade hela 771 liter per kvadratmeter, vilket är en exceptionellt hög nederbördsmängd för en enskild plats. Andra städer, som Utiel i samma provins, mottog 243 liter. I Cuencaprovinsen noterades liknande nivåer, där Miras väderstation mätte 174 liter per kvadratmeter och Álora i Málaga rapporterade 167 liter.
Samtidigt var oktober i år även en ovanligt varm månad, särskilt på nätterna, med en genomsnittlig temperatur på 15,5 grader. Detta var nästan en grad högre än det normala för denna period och många områden noterade temperaturer som låg över det historiska genomsnittet mellan 1991 och 2020. Värmeböljor nattetid ses som ett tydligt tecken på klimatförändringarna.
Det var samtidigt stor variation i regnmängderna mellan olika delar av landet. Medan fastlandet upplevde extrema mängder regn, var situationen annorlunda på öarna. På Balearerna föll, trots lokala översvämningar, i genomsnitt inte mer än 82,2 liter per kvadratmeter. Det är nära de senaste årens genomsnitt. Kanarieöarna såg å sin sida betydligt lägre nivåer med endast 22,5 liter per kvadratmeter, vilket är under den normala mängden för oktober.
[ingress] => Oktober 2024 blev Spaniens regnigaste månad på över sex decennier. Rekordhöga regnmängder och höga temperaturer utgjorde en anmärkningsvärd klimatavvikelse, med översvämningarna i Valenciaprovinsen och andra områden som de allvarligaste konsekvenserna.
[headline] => Regnigaste månaden i Spanien på mer än 63 år
[page] => 0
[modified] => 20241115171104
[created] => 20241110122412
[publishStart] => 20241117070000
[publishStop] => 20250509132459
[fullArticle] => Regnigaste månaden i Spanien på mer än 63 år Oktober 2024 blev Spaniens regnigaste månad på över sex decennier. Rekordhöga regnmängder och höga temperaturer utgjorde en anmärkningsvärd klimatavvikelse, med översvämningarna i Valenciaprovinsen och andra områden som de allvarligaste konsekvenserna. Enligt det statliga meteorologiska institutet Aemet föll i oktober i genomsnitt 147 liter regn per kvadratmeter på fastlandet, vilket var 89 procent mer än den normala mängden för oktober och även dubbelt så mycket som medelvärdet mellan 1991 och 2020. Årets nederbörd är den högsta i oktober sedan de moderna mätningarna inleddes och översteg därmed tidigare regnrekord för oktober, som registrerades 1979 och 2003.
Den intensiva nederbörden nådde sin kulmen den 29 oktober när ett flertal områden, särskilt i provinserna Valencia, Cuenca, Albacete och Murcia, upplevde extrema regnmängder på kort tid. Samhället Turís i Valencia registrerade hela 771 liter per kvadratmeter, vilket är en exceptionellt hög nederbördsmängd för en enskild plats. Andra städer, som Utiel i samma provins, mottog 243 liter. I Cuencaprovinsen noterades liknande nivåer, där Miras väderstation mätte 174 liter per kvadratmeter och Álora i Málaga rapporterade 167 liter.
Samtidigt var oktober i år även en ovanligt varm månad, särskilt på nätterna, med en genomsnittlig temperatur på 15,5 grader. Detta var nästan en grad högre än det normala för denna period och många områden noterade temperaturer som låg över det historiska genomsnittet mellan 1991 och 2020. Värmeböljor nattetid ses som ett tydligt tecken på klimatförändringarna.
Det var samtidigt stor variation i regnmängderna mellan olika delar av landet. Medan fastlandet upplevde extrema mängder regn, var situationen annorlunda på öarna. På Balearerna föll, trots lokala översvämningar, i genomsnitt inte mer än 82,2 liter per kvadratmeter. Det är nära de senaste årens genomsnitt. Kanarieöarna såg å sin sida betydligt lägre nivåer med endast 22,5 liter per kvadratmeter, vilket är under den normala mängden för oktober. Valenciaprovinsen upplevde de största skyfallen, men många andra områden på det spanska fastlandet upplevde också rekordstora nederbördsmängder i oktober.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 42093
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Carlos Mazón har fått utstå skarp kritik för sitt agerande under och efter de svåra översvämningarna som drabbade Valenciaprovinsen den 29 oktober. I debatten i det valencianska parlamentet försökte Mazón skylla katastrofen på bristande protokoll och de extrema förhållandena bakom översvämningarna. Han erkände vissa brister men undvek att ta personligt ansvar, skriver El País.
Mazóns agerande under katastrofen har rannsakats i detalj. Under den kritiska tisdagen deltog han inte i krishanteringen förrän sent på eftermiddagen. Istället spenderade han tre timmar på en restauranglunch i Valencia, när översvämningarna redan orsakade stor förödelse i närområdet. När han till slut anslöt sig till krismötet, mer än två timmar efter att det startat, skyllde han förseningen på dåligt väder och trafikproblem. Oppositionen menar dock att hans frånvaro fördröjde nödvändiga åtgärder och bidrog till att förvärra konsekvenserna av katastrofen.
Mazón medgav i sitt framträdande att det saknades både information och samordning under katastrofens inledande skede. Han bad också om ursäkt till invånare som känt sig övergivna av myndigheterna. Samtidigt försvarade han sig genom att hänvisa till överbelastning av systemen och att katastrofens omfattning var "kolossal och oförutsägbar". Han anklagade också det statliga bolaget Confederación Hidrógráfica del Júcar för att inte ha varslat ordentligt om de föregående översvämningarna. Detta trots att såväl borgmästare som universitetet i Valencia valde att stänga ner flera timmar innan översvämningarna startade.
Istället för att avgå har Mazón presenterat en rad reformer, som inkluderar en ny vicepresidentpost för ekonomisk och social återuppbyggnad samt en ny avdelning för nödsituationer och inrikesfrågor. Han efterlyser också omfattande ekonomiskt stöd, med krav på 31 miljarder euro från den spanska regeringen och ytterligare två miljarder från EU:s resiliensfond. Regionens egen insats skulle enligt honom uppgå till 200 miljoner euro.
Oppositionen i Valencia, med Diana Morant från PSOE i spetsen, kräver fortsatt Mazóns avgång och menar att han inte längre har invånarnas förtroende. Morant beskriver Mazóns ledarskap som en "flykt framåt" och ett tecken på politisk feghet. Hon föreslog i parlamentsdebatten att ett tekniskt råd ska ta över regionstyret tills nya val kan hållas.
Talespersonen för regionpartiet Compromís, Joan Baldoví, gick längre och ifrågasatte hur många liv som kunde ha räddats om insatserna varit snabbare. Han underkände också Mazóns personliga moral och förmåga att fortsätta leda regionen. "Ett folk som överges av sin president förtjänar en ny ledare," sade Baldoví.
Kritiken kom inte bara från vänsterhåll. Vox, som tidigare varit en allierad till Mazóns regering, anklagade också Generalitat Valenciana för att ha utfärdat varningar för sent och visade sitt missnöje över krishanteringen. Vox riktade dock större delen av sin kritik mot den spanska centralregeringen och kallade deras svar för "kriminell försumlighet". Enligt Vox visar katastrofen att Spaniens autonoma system är bristfälligt och behöver reformeras.
I sitt försvar betonade Mazón vikten av nationell enighet och efterlyste samarbete mellan olika nivåer av regeringen. Han föreslog också att ett utredningsutskott ska tillsättas för att granska krishanteringen. Han hävdade att sådana utredningar behövs både på regional och nationell nivå för att dra lärdom av misstagen.
[ingress] => Den valencianska regionpresidenten Carlos Mazón (PP) framträdde den 15 november i regionparlamentet för att redovisa för handläggningen av krisen och återuppbyggnaden efter översvämningarna den 29 oktober. Trots kraven på hans avgång på grund av den sena varningen som kostade hundratals människoliv, sitter Mazón kvar på sin post och presenterar istället en omläggning av regionregeringen.
[headline] => Mazón vägrar avgå för hanteringen av katastrofen
[page] => 0
[modified] => 20241115170852
[created] => 20241115170736
[publishStart] => 20241116070000
[publishStop] => 20250514180759
[fullArticle] => Mazón vägrar avgå för hanteringen av katastrofen Den valencianska regionpresidenten Carlos Mazón (PP) framträdde den 15 november i regionparlamentet för att redovisa för handläggningen av krisen och återuppbyggnaden efter översvämningarna den 29 oktober. Trots kraven på hans avgång på grund av den sena varningen som kostade hundratals människoliv, sitter Mazón kvar på sin post och presenterar istället en omläggning av regionregeringen. Carlos Mazón har fått utstå skarp kritik för sitt agerande under och efter de svåra översvämningarna som drabbade Valenciaprovinsen den 29 oktober. I debatten i det valencianska parlamentet försökte Mazón skylla katastrofen på bristande protokoll och de extrema förhållandena bakom översvämningarna. Han erkände vissa brister men undvek att ta personligt ansvar, skriver El País.
Mazóns agerande under katastrofen har rannsakats i detalj. Under den kritiska tisdagen deltog han inte i krishanteringen förrän sent på eftermiddagen. Istället spenderade han tre timmar på en restauranglunch i Valencia, när översvämningarna redan orsakade stor förödelse i närområdet. När han till slut anslöt sig till krismötet, mer än två timmar efter att det startat, skyllde han förseningen på dåligt väder och trafikproblem. Oppositionen menar dock att hans frånvaro fördröjde nödvändiga åtgärder och bidrog till att förvärra konsekvenserna av katastrofen.
Mazón medgav i sitt framträdande att det saknades både information och samordning under katastrofens inledande skede. Han bad också om ursäkt till invånare som känt sig övergivna av myndigheterna. Samtidigt försvarade han sig genom att hänvisa till överbelastning av systemen och att katastrofens omfattning var "kolossal och oförutsägbar". Han anklagade också det statliga bolaget Confederación Hidrógráfica del Júcar för att inte ha varslat ordentligt om de föregående översvämningarna. Detta trots att såväl borgmästare som universitetet i Valencia valde att stänga ner flera timmar innan översvämningarna startade.
Istället för att avgå har Mazón presenterat en rad reformer, som inkluderar en ny vicepresidentpost för ekonomisk och social återuppbyggnad samt en ny avdelning för nödsituationer och inrikesfrågor. Han efterlyser också omfattande ekonomiskt stöd, med krav på 31 miljarder euro från den spanska regeringen och ytterligare två miljarder från EU:s resiliensfond. Regionens egen insats skulle enligt honom uppgå till 200 miljoner euro.
Oppositionen i Valencia, med Diana Morant från PSOE i spetsen, kräver fortsatt Mazóns avgång och menar att han inte längre har invånarnas förtroende. Morant beskriver Mazóns ledarskap som en "flykt framåt" och ett tecken på politisk feghet. Hon föreslog i parlamentsdebatten att ett tekniskt råd ska ta över regionstyret tills nya val kan hållas.
Talespersonen för regionpartiet Compromís, Joan Baldoví, gick längre och ifrågasatte hur många liv som kunde ha räddats om insatserna varit snabbare. Han underkände också Mazóns personliga moral och förmåga att fortsätta leda regionen. "Ett folk som överges av sin president förtjänar en ny ledare," sade Baldoví.
Kritiken kom inte bara från vänsterhåll. Vox, som tidigare varit en allierad till Mazóns regering, anklagade också Generalitat Valenciana för att ha utfärdat varningar för sent och visade sitt missnöje över krishanteringen. Vox riktade dock större delen av sin kritik mot den spanska centralregeringen och kallade deras svar för "kriminell försumlighet". Enligt Vox visar katastrofen att Spaniens autonoma system är bristfälligt och behöver reformeras.
I sitt försvar betonade Mazón vikten av nationell enighet och efterlyste samarbete mellan olika nivåer av regeringen. Han föreslog också att ett utredningsutskott ska tillsättas för att granska krishanteringen. Han hävdade att sådana utredningar behövs både på regional och nationell nivå för att dra lärdom av misstagen. Carlos Mazón (till höger) med ledaren för Partido Popular Alberto Núñez Feijoó, vars stöd till sin regionpresident sviktat. Foto: PP
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 42060
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => BIS är en ledande global institution som samordnar bank- och finansregleringar. Den fungerar även som ett inflytelserikt forskningscenter för ekonomi, penningpolitik och finanssektorn. BIS samlar regelbundet centralbankschefer från cirka 50 länder för att diskutera viktiga ekonomiska och finansiella frågor.
Som chef för BIS kommer Hernández de Cos att spela en betydande roll inom global bankreglering och ekonomisk policy. Hans utnämning sker i en tid då internationella finansstandarder står inför möjliga förändringar, särskilt i ljuset av väntade avregleringar i USA. Hernández de Cos står inför utmaningen att skydda de globala bankregleringarna och upprätthålla finansiell stabilitet, skriver tidningen El País.
Tidigare har Hernández de Cos haft andra ledande roller inom internationell finans, bland annat som ordförande för Baselkommittén, som sätter internationella bankstandarder. Efter de senaste bankkriserna, såsom kollapsen av Silicon Valley Bank och Credit Suisse, betonade han vikten av strikt riskhantering och bankledningarnas ansvar. Han har också arbetat för att återuppbygga den spanska centralbankens anseende efter finanskrisen och är känd för sin arbetskapacitet och tekniska kunskap.
Hernández de Cos är den andra spanjoren att leda BIS, efter Jaime Caruana. Hans kandidatur stöddes av framstående centralbankschefer, inklusive Christine Lagarde (ECB) och Jerome Powell (Federal Reserve), samt av många latinamerikanska centralbankschefer.
[ingress] => Spaniens tidigare centralbankschef, Pablo Hernández de Cos, har utsetts till chef för Internationella betalningsbanken (BIS). Han efterträder mexikanaren Agustín Carstens och börjar sitt femåriga mandat i juli 2025.
[headline] => Spanjor ny chef för Internationella betalningsbanken
[page] => 0
[modified] => 20241114123526
[created] => 20241112083545
[publishStart] => 20241115170000
[publishStop] => 20250511093559
[fullArticle] => Spanjor ny chef för Internationella betalningsbanken Spaniens tidigare centralbankschef, Pablo Hernández de Cos, har utsetts till chef för Internationella betalningsbanken (BIS). Han efterträder mexikanaren Agustín Carstens och börjar sitt femåriga mandat i juli 2025. BIS är en ledande global institution som samordnar bank- och finansregleringar. Den fungerar även som ett inflytelserikt forskningscenter för ekonomi, penningpolitik och finanssektorn. BIS samlar regelbundet centralbankschefer från cirka 50 länder för att diskutera viktiga ekonomiska och finansiella frågor.
Som chef för BIS kommer Hernández de Cos att spela en betydande roll inom global bankreglering och ekonomisk policy. Hans utnämning sker i en tid då internationella finansstandarder står inför möjliga förändringar, särskilt i ljuset av väntade avregleringar i USA. Hernández de Cos står inför utmaningen att skydda de globala bankregleringarna och upprätthålla finansiell stabilitet, skriver tidningen El País.
Tidigare har Hernández de Cos haft andra ledande roller inom internationell finans, bland annat som ordförande för Baselkommittén, som sätter internationella bankstandarder. Efter de senaste bankkriserna, såsom kollapsen av Silicon Valley Bank och Credit Suisse, betonade han vikten av strikt riskhantering och bankledningarnas ansvar. Han har också arbetat för att återuppbygga den spanska centralbankens anseende efter finanskrisen och är känd för sin arbetskapacitet och tekniska kunskap.
Hernández de Cos är den andra spanjoren att leda BIS, efter Jaime Caruana. Hans kandidatur stöddes av framstående centralbankschefer, inklusive Christine Lagarde (ECB) och Jerome Powell (Federal Reserve), samt av många latinamerikanska centralbankschefer. Pablo Hernández de Cos är den andra spanjoren att leda BIS.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 42085
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Offren är boende på vårdhemmet Jardines de Villafranca, i samhället Villafranca de Ebro. Det är en ort i Zaragozaprovinsen med drygt 800 invånare. Enligt borgmästaren Volga Ramírez började branden omkring klockan fem på morgonen, men den exakta orsaken är fortfarande okänd. Det tros att lågorna startade i ett av sovrummen och spreds snabbt i byggnaden.
Vid brandens utbrott befann sig 82 personer i boendet, varav många har nedsatt rörlighet. Detta försvårade evakueringen och flera personer fick behandling för rökskador och nervösa sammanbrott.
Det drabbade äldreboendet har både äldre med psykiska sjukdomar och personer med rörelsehinder.
[ingress] => En eldsvåda utbröt tidigt på morgonen den 14 november i ett vårdhem Villafranca de Ebro (Zaragoza) och har krävt minst tio liv. Två personer uppges vara i kritiskt tillstånd och räddningsinsatserna har varit omfattande.
[headline] => Minst tio döda i brand på äldreboende
[page] => 0
[modified] => 20241115091339
[created] => 20241115091247
[publishStart] => 20241115091500
[publishStop] => 20250514101259
[fullArticle] => Minst tio döda i brand på äldreboende En eldsvåda utbröt tidigt på morgonen den 14 november i ett vårdhem Villafranca de Ebro (Zaragoza) och har krävt minst tio liv. Två personer uppges vara i kritiskt tillstånd och räddningsinsatserna har varit omfattande. Offren är boende på vårdhemmet Jardines de Villafranca, i samhället Villafranca de Ebro. Det är en ort i Zaragozaprovinsen med drygt 800 invånare. Enligt borgmästaren Volga Ramírez började branden omkring klockan fem på morgonen, men den exakta orsaken är fortfarande okänd. Det tros att lågorna startade i ett av sovrummen och spreds snabbt i byggnaden.
Vid brandens utbrott befann sig 82 personer i boendet, varav många har nedsatt rörlighet. Detta försvårade evakueringen och flera personer fick behandling för rökskador och nervösa sammanbrott.
Det drabbade äldreboendet har både äldre med psykiska sjukdomar och personer med rörelsehinder.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 42063
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Översvämningarna som ägde rum den 29 oktober i Valencia har visat sig vara ett av de mest ovanliga och destruktiva väderfenomen som registrerats i Spanien. Enligt analyser från det spanska meteorologiska institutet Aemet samt andra statliga myndigheter nådde både regn och vattendrag nivåer som inte förväntas inträffa mer än en gång vart tusende år, skriver tidningen El País.
Enligt Aemet uppmättes vid en av de mest drabbade platserna, Turís, över 185 millimeter regn på bara en timme. Under hela dagen föll totalt 772 millimeter, en mängd som normalt sett registreras under drygt ett år. Den intensiva nederbörden ledde till att flödena i det stora vattendraget Rambla del Poyo steg till otänkbara nivåer. På en mätstation vid motorvägen A3 uppmättes ett flöde på över 2.800 kubikmeter per sekund, en nivå som vida överskrider de beräknade maximinivåerna. Enligt den senaste uppskattningen från vattenkonsortiet Confederación Hidrográfica del Júcar nådde flödet i Rambla del Poyo toppvärden på upp till 3.600 kubikmeter per sekund, vilket är mer än dubbelt så mycket som den nivå som förväntas inträffa en gång på 500 år.
Översvämningarna drabbade särskilt hårt samhällena runt Rambla del Poyo, främst Torrent, Paiporta och Aldaia. Mer än 200 människor miste livet och skadorna på infrastruktur och byggnader blev massiva. Kartor som tagits fram av forskare vid Universitat de València visar att vattnet sträckte sig långt utanför de områden som hittills ansetts vara högriskzoner.
Klimatförändringarnas roll i intensifieringen av extrema väderhändelser har diskuterats flitigt bland forskare och meteorologer. En av konsekvenserna av den globala uppvärmningen är ökade frekvenser och intensiteter av extremväder. Det tvingar till ändrade riskbedömningar och säkerhetsåtgärder för framtiden. Confederación Hidrográfica del Júcar har nu inlett en översyn av sina prognoser för översvämningsområden, särskilt i mindre flodbäddar som Rambla del Poyo, där de överväger att justera prognoserna för vattendragen med upp till 50 procent högre värden.
Översvämningen i Valencia är ett bevis på de växande riskerna för extrema klimatfenomen.Översvämningarna den 29 oktober är inte bara en tragisk naturkatastrof utan också ett varsel om vad framtida generationer kan stå inför i Medelhavsområdet och andra utsatta områden, skriver El País.
[ingress] => Översvämningarna i Valencia har enligt forskare varit de värsta på flera århundraden. De nederbördsmängder som registrerats på sina håll inträffar normalt en gång på tusen år, men nu diskuteras huruvida klimatförändringarna ställer alla riskbedömningar på huvudet.
[headline] => Katastrofen i Valencia en vart tusende år
[page] => 0
[modified] => 20241114123444
[created] => 20241112083849
[publishStart] => 20241115070000
[publishStop] => 20250511093859
[fullArticle] => Katastrofen i Valencia en vart tusende år Översvämningarna i Valencia har enligt forskare varit de värsta på flera århundraden. De nederbördsmängder som registrerats på sina håll inträffar normalt en gång på tusen år, men nu diskuteras huruvida klimatförändringarna ställer alla riskbedömningar på huvudet. Översvämningarna som ägde rum den 29 oktober i Valencia har visat sig vara ett av de mest ovanliga och destruktiva väderfenomen som registrerats i Spanien. Enligt analyser från det spanska meteorologiska institutet Aemet samt andra statliga myndigheter nådde både regn och vattendrag nivåer som inte förväntas inträffa mer än en gång vart tusende år, skriver tidningen El País.
Enligt Aemet uppmättes vid en av de mest drabbade platserna, Turís, över 185 millimeter regn på bara en timme. Under hela dagen föll totalt 772 millimeter, en mängd som normalt sett registreras under drygt ett år. Den intensiva nederbörden ledde till att flödena i det stora vattendraget Rambla del Poyo steg till otänkbara nivåer. På en mätstation vid motorvägen A3 uppmättes ett flöde på över 2.800 kubikmeter per sekund, en nivå som vida överskrider de beräknade maximinivåerna. Enligt den senaste uppskattningen från vattenkonsortiet Confederación Hidrográfica del Júcar nådde flödet i Rambla del Poyo toppvärden på upp till 3.600 kubikmeter per sekund, vilket är mer än dubbelt så mycket som den nivå som förväntas inträffa en gång på 500 år.
Översvämningarna drabbade särskilt hårt samhällena runt Rambla del Poyo, främst Torrent, Paiporta och Aldaia. Mer än 200 människor miste livet och skadorna på infrastruktur och byggnader blev massiva. Kartor som tagits fram av forskare vid Universitat de València visar att vattnet sträckte sig långt utanför de områden som hittills ansetts vara högriskzoner.
Klimatförändringarnas roll i intensifieringen av extrema väderhändelser har diskuterats flitigt bland forskare och meteorologer. En av konsekvenserna av den globala uppvärmningen är ökade frekvenser och intensiteter av extremväder. Det tvingar till ändrade riskbedömningar och säkerhetsåtgärder för framtiden. Confederación Hidrográfica del Júcar har nu inlett en översyn av sina prognoser för översvämningsområden, särskilt i mindre flodbäddar som Rambla del Poyo, där de överväger att justera prognoserna för vattendragen med upp till 50 procent högre värden.
Översvämningen i Valencia är ett bevis på de växande riskerna för extrema klimatfenomen.Översvämningarna den 29 oktober är inte bara en tragisk naturkatastrof utan också ett varsel om vad framtida generationer kan stå inför i Medelhavsområdet och andra utsatta områden, skriver El País. Naturfenomenet som inträffade i Valencia den 29 oktober ställer alla hittillsvarande riskbedömningar på huvudet.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 42083
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den andalusiske regionpresidenten Juanma Moreno besökte på torsdagen Benamargosa, i La Axarquía, som är en av de hårdast drabbade orterna av de senaste översvämningarna. Han betonar att faran ännu inte är över, då vattendragen fortfarande fylls på av det regn som fallit det senaste dygnet.
En annan flod som riskerar att överskrida sina bräddar är Guadiaro, som rinner mellan provinserna Málaga och Cádiz. Enligt Moreno är floden på sina håll endast sex centimeter från att svämma över.
Detta har föranlett evakueringarna i ett flertal samhällen nära Guadiaro, som Estación de Cortes, Estación de Jimera, Estación de Gaucín, Estación de Colmenar och Estación de Benaoján, rapporterar nyhetsbyrån Efe med hänvisning till uppgifter från regionregeringen.
[ingress] => Trots att varslen för ihållande regn upphörde i Málagaprovinsen på morgonen den 14 november och solen till och med tittade fram på många håll, riskerar flera vattendrag fortfarande att svämma över. Endast 180 personer som evakuerats från stadsdelen Campanillas har därför än så länge tillåtits återvända hem, medan över 4.000 andra fortfarande inte kan återvända på grund av risken för att floden Guadalhorce svämmar över.
[headline] => Fortsatt risk för översvämningar
[page] => 0
[modified] => 20241114155202
[created] => 20241114155123
[publishStart] => 20241114155500
[publishStop] => 20250513165159
[fullArticle] => Fortsatt risk för översvämningar Trots att varslen för ihållande regn upphörde i Málagaprovinsen på morgonen den 14 november och solen till och med tittade fram på många håll, riskerar flera vattendrag fortfarande att svämma över. Endast 180 personer som evakuerats från stadsdelen Campanillas har därför än så länge tillåtits återvända hem, medan över 4.000 andra fortfarande inte kan återvända på grund av risken för att floden Guadalhorce svämmar över. Den andalusiske regionpresidenten Juanma Moreno besökte på torsdagen Benamargosa, i La Axarquía, som är en av de hårdast drabbade orterna av de senaste översvämningarna. Han betonar att faran ännu inte är över, då vattendragen fortfarande fylls på av det regn som fallit det senaste dygnet.
En annan flod som riskerar att överskrida sina bräddar är Guadiaro, som rinner mellan provinserna Málaga och Cádiz. Enligt Moreno är floden på sina håll endast sex centimeter från att svämma över.
Detta har föranlett evakueringarna i ett flertal samhällen nära Guadiaro, som Estación de Cortes, Estación de Jimera, Estación de Gaucín, Estación de Colmenar och Estación de Benaoján, rapporterar nyhetsbyrån Efe med hänvisning till uppgifter från regionregeringen. Den andalusiske regionpresidenten Juanma Moreno betonar att faran ännu inte är över, trots att regnet upphört. Foto: @JuanMa_MorenoX
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 42073
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Vid en spänd utfrågning i Madrids regionparlament, där högerpartierna Partido Popular och Vox ledde utfrågningen, avstod Begoña Gómez från att svara på frågor från oppositionens representanter och hänvisade till sin rätt att inte uttala sig. Hon öppnade mötet med ett uttalande om att anklagelserna mot henne är en del av en "politisk kampanj" vars syfte är att skada hennes rykte och hennes makes regering. Medan ledamöterna från PP och Vox framhärdade i sina frågor om hennes roll som chef för en kurs vid Universidad Complutense, upprepade hon att anklagelserna är politiskt drivna, skriver El País.
Efter Begoña Gómez förhördes universitetets rektor Joaquín Goyache, som försvarade beslutet att bevilja Gómez ledningen för kursen. Enligt Goyache skedde tillsättningen av Gómez lagenligt och utan särbehandling. Han betonade att finansieringen för de projekt som hon ansvarade för kom från respekterade företag, utan kopplingar till hennes status som hustru till regeringschefen. Trots detta ifrågasatte ledamöter från PP och Vox Gómez kvalifikationer och antydde att hennes anställning varit resultatet av politiska påtryckningar.
Parallellt med dessa undersökningar pågår en separat rättsprocess där Gómez anklagas av flera högerorganisationer, bland dem radikala Hazte Oír, för otillbörligt inflytande och intrång i yrkesutövning. På grund av ett planerat deltagande vid G20-mötet i Brasilien den 18 november har domaren Juan Carlos Peinado slutligen skjutit upp en kallelse där Gómez personligen skulle delges två nya anklagelser om brott som presenterats mot henne. Dessa ska istället delges den 21 november av en rättssekreterare, medan domaren planerar att hålla ett nytt förhör med regeringschefens hustru den 18 december.
Det privata åtalet motsatte sig att tillåta Gómez att resa till Brasilien och krävde att hennes pass skulle dras in. Detta har dock avslagits av domaren, som menar att flyktrisken är minimal.
[ingress] => Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez, tvingades den 13 november infinna sig för förhör i ett utskott som sammankallats av Madrids regionparlament för att granska påstådda oegentligheter i Universidad Complutense. Samtidigt har utredningsdomaren som granskar Gómez för misstänkta korruptionsbrott ställt in en kallelse som skulle ha förhindrat henne från att följa med Pedro Sánchez till det förestående G20-mötet i Brasilien.
[headline] => Sánchez hustru vägrar svara i granskningsutskott
[page] => 0
[modified] => 20241113174033
[created] => 20241113173944
[publishStart] => 20241114120000
[publishStop] => 20250512183959
[fullArticle] => Sánchez hustru vägrar svara i granskningsutskott Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez, tvingades den 13 november infinna sig för förhör i ett utskott som sammankallats av Madrids regionparlament för att granska påstådda oegentligheter i Universidad Complutense. Samtidigt har utredningsdomaren som granskar Gómez för misstänkta korruptionsbrott ställt in en kallelse som skulle ha förhindrat henne från att följa med Pedro Sánchez till det förestående G20-mötet i Brasilien. Vid en spänd utfrågning i Madrids regionparlament, där högerpartierna Partido Popular och Vox ledde utfrågningen, avstod Begoña Gómez från att svara på frågor från oppositionens representanter och hänvisade till sin rätt att inte uttala sig. Hon öppnade mötet med ett uttalande om att anklagelserna mot henne är en del av en "politisk kampanj" vars syfte är att skada hennes rykte och hennes makes regering. Medan ledamöterna från PP och Vox framhärdade i sina frågor om hennes roll som chef för en kurs vid Universidad Complutense, upprepade hon att anklagelserna är politiskt drivna, skriver El País.
Efter Begoña Gómez förhördes universitetets rektor Joaquín Goyache, som försvarade beslutet att bevilja Gómez ledningen för kursen. Enligt Goyache skedde tillsättningen av Gómez lagenligt och utan särbehandling. Han betonade att finansieringen för de projekt som hon ansvarade för kom från respekterade företag, utan kopplingar till hennes status som hustru till regeringschefen. Trots detta ifrågasatte ledamöter från PP och Vox Gómez kvalifikationer och antydde att hennes anställning varit resultatet av politiska påtryckningar.
Parallellt med dessa undersökningar pågår en separat rättsprocess där Gómez anklagas av flera högerorganisationer, bland dem radikala Hazte Oír, för otillbörligt inflytande och intrång i yrkesutövning. På grund av ett planerat deltagande vid G20-mötet i Brasilien den 18 november har domaren Juan Carlos Peinado slutligen skjutit upp en kallelse där Gómez personligen skulle delges två nya anklagelser om brott som presenterats mot henne. Dessa ska istället delges den 21 november av en rättssekreterare, medan domaren planerar att hålla ett nytt förhör med regeringschefens hustru den 18 december.
Det privata åtalet motsatte sig att tillåta Gómez att resa till Brasilien och krävde att hennes pass skulle dras in. Detta har dock avslagits av domaren, som menar att flyktrisken är minimal. Begoña Gómez tillåts slutligen resa till G20-mötet i Brasilien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 42067
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt tidningen El País skedde det första misstaget när både autonoma och statliga organ började rapportera om antal dödsoffer utan samordning med CID, vilken enbart räknar kroppar som formellt har identifierats och förts bort från platsen. Till följd av denna avvikande metodik har siffrorna varierat. Exempelvis rapporterade regionens samordningscenter (Cecopi) inledningsvis 202 dödsfall, medan CID:s mer restriktiva siffra låg på 190 samma datum. Situationen skapade ryktesspridning och anklagelser om att myndigheterna försökte mörka katastrofens omfattning.
Den senaste siffran, fastställd av CID, är nu 216 döda i Valenciaprovinsen, medan antalet saknade personer stadigt minskat sedan särskilda anmälningskontor öppnades för anhöriga i de drabbade områdena den 5 november. Nära hälften av dödsoffren var äldre än 70 år, medan 131 är män och 85 kvinnor. Bland de omkomna finns 26 utlänningar från elva olika länder, främst från Rumänien (9), Marocko (4) och Storbritannien (2).
[ingress] => Rapporteringen av dödsoffer efter de kraftiga översvämningarna den 29 oktober i Valencia har präglats av motstridiga siffror från olika myndigheter, vilket orsakat förvirring och ryktesspridning. Inledningsvis kommunicerade både den spanska centralregeringen och regionstyret olika dödssiffror, trots att endast Nationella Dataintegrationscentralen (CID) enligt lag får rapportera dödsfall i katastrofsituationer.
[headline] => Bristande samordning gällande dödstalen
[page] => 0
[modified] => 20241114160338
[created] => 20241113090140
[publishStart] => 20241114070000
[publishStop] => 20250512100159
[fullArticle] => Bristande samordning gällande dödstalen Rapporteringen av dödsoffer efter de kraftiga översvämningarna den 29 oktober i Valencia har präglats av motstridiga siffror från olika myndigheter, vilket orsakat förvirring och ryktesspridning. Inledningsvis kommunicerade både den spanska centralregeringen och regionstyret olika dödssiffror, trots att endast Nationella Dataintegrationscentralen (CID) enligt lag får rapportera dödsfall i katastrofsituationer. Enligt tidningen El País skedde det första misstaget när både autonoma och statliga organ började rapportera om antal dödsoffer utan samordning med CID, vilken enbart räknar kroppar som formellt har identifierats och förts bort från platsen. Till följd av denna avvikande metodik har siffrorna varierat. Exempelvis rapporterade regionens samordningscenter (Cecopi) inledningsvis 202 dödsfall, medan CID:s mer restriktiva siffra låg på 190 samma datum. Situationen skapade ryktesspridning och anklagelser om att myndigheterna försökte mörka katastrofens omfattning.
Den senaste siffran, fastställd av CID, är nu 216 döda i Valenciaprovinsen, medan antalet saknade personer stadigt minskat sedan särskilda anmälningskontor öppnades för anhöriga i de drabbade områdena den 5 november. Nära hälften av dödsoffren var äldre än 70 år, medan 131 är män och 85 kvinnor. Bland de omkomna finns 26 utlänningar från elva olika länder, främst från Rumänien (9), Marocko (4) och Storbritannien (2). En valenciansk regionflagga på halv stång.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 42072
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Efter flera dagars sökande har räddningstjänsten bekräftat att bröderna Rubén och Izan återfunnits döda på skilda platser några kilometer från sitt hem i Torrent. Barnen var hemma med sin pappa i en villa i bostadsområdet La Curra, när huset rammades av en lastbil som släpats med av den översvämmade floden. Lastbilen trängde in i huset och den raserade väggen gjorde att vattenmassorna snabbt fyllde bostaden.
Pappan, som överlevde dramat genom att klamra sig fast vid en trädstam i flera timmar, har berättat hur han först grep tag i sina söner och försökte rädda dem. Vattenströmmen slet dock pojkarna från hans armar.
Händelsen har väckt stor uppmärksamhet och sorg i samhället. I mer än två veckor har anhöriga och frivilliga deltagit i sökandet efter pojkarna. Föräldrarna har nu tvingats identifiera sina söner och de har erbjudits psykologisk hjälp.
Mer än två veckor efter katastrofen i Valencia återfinns fortfarande offer.
[ingress] => Bröderna Rubén och Izan, tre och fem år gamla, hittades den 13 november avlidna flera kilometer från sitt hem, där de drogs med av vattenmassorna mer än två veckor tidigare. Deras pappa försökte förgäves rädda pojkarna, som lekte i huset när vattenmassorna forsade in.
[headline] => Saknade pojkar påträffade döda
[page] => 0
[modified] => 20241113173850
[created] => 20241113173544
[publishStart] => 20241113174000
[publishStop] => 20250512183559
[fullArticle] => Saknade pojkar påträffade döda Bröderna Rubén och Izan, tre och fem år gamla, hittades den 13 november avlidna flera kilometer från sitt hem, där de drogs med av vattenmassorna mer än två veckor tidigare. Deras pappa försökte förgäves rädda pojkarna, som lekte i huset när vattenmassorna forsade in. Efter flera dagars sökande har räddningstjänsten bekräftat att bröderna Rubén och Izan återfunnits döda på skilda platser några kilometer från sitt hem i Torrent. Barnen var hemma med sin pappa i en villa i bostadsområdet La Curra, när huset rammades av en lastbil som släpats med av den översvämmade floden. Lastbilen trängde in i huset och den raserade väggen gjorde att vattenmassorna snabbt fyllde bostaden.
Pappan, som överlevde dramat genom att klamra sig fast vid en trädstam i flera timmar, har berättat hur han först grep tag i sina söner och försökte rädda dem. Vattenströmmen slet dock pojkarna från hans armar.
Händelsen har väckt stor uppmärksamhet och sorg i samhället. I mer än två veckor har anhöriga och frivilliga deltagit i sökandet efter pojkarna. Föräldrarna har nu tvingats identifiera sina söner och de har erbjudits psykologisk hjälp.
Mer än två veckor efter katastrofen i Valencia återfinns fortfarande offer. Sökandet efter bröderna Izan och Rubén pågick sedan mer än två veckor.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 42040
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De massiva översvämningarna har ställt Valenciaprovinsen inför en ekologisk nödsituation. Utöver förstörda bostäder och infrastruktur har över 100.000 bilar dränkts och skadats så allvarligt att de nu utgör en potentiell miljökatastrof. Enligt experter kan stora mängder farliga vätskor och kemikalier i fordonen – som motorolja, kylvätskor och bromsvätska – förorena såväl jord som grundvatten om bilarna inte tas om hand korrekt.
"Vi har redan fått rapporter om oljefläckar och bränslespill i Albufera, som är en av regionens mest känsliga våtmarksområden," säger Carlos Arribas från miljöorganisationen Ecologistas en Acción. Han betonar att omfattande miljöskador kan bli svåra att förhindra om inte alla bilar hanteras på auktoriserade skrotar. Det offentliga försäkringskonsortiet rapporterar att 66.000 skadade bilar redan har anmälts, men siffran förväntas stiga då bedömningarna av de värst drabbade områdena fortsätter, rapporterar tidningen elDiario.
De flesta av dessa fordon klassas som totalförstörda och deras återvinning kräver en noggrann procedur som börjar med att tömma och säkra alla farliga vätskor och ämnen. Miljöskyddade anläggningar där bilar kan demonteras på rätt sätt är dock begränsade. För tillfället har tusentals fordon temporärt samlats på ödeplatser i väntan på att transporteras vidare.
[ingress] => Valenciaprovinsen står efter de allvarliga översvämningarna den 29 oktober inför ett flertal hälsorisker. En består av de omkring 100.000 bilar och andra fordon som har förstörts och som utan rätt hantering riskerar att läcka farliga ämnen som kan förorena grundvattnet.
[headline] => Tiotusentals skrotade bilar stor hälsorisk
[page] => 0
[modified] => 20241114074514
[created] => 20241110121733
[publishStart] => 20241113120000
[publishStop] => 20250509131759
[fullArticle] => Tiotusentals skrotade bilar stor hälsorisk Valenciaprovinsen står efter de allvarliga översvämningarna den 29 oktober inför ett flertal hälsorisker. En består av de omkring 100.000 bilar och andra fordon som har förstörts och som utan rätt hantering riskerar att läcka farliga ämnen som kan förorena grundvattnet. De massiva översvämningarna har ställt Valenciaprovinsen inför en ekologisk nödsituation. Utöver förstörda bostäder och infrastruktur har över 100.000 bilar dränkts och skadats så allvarligt att de nu utgör en potentiell miljökatastrof. Enligt experter kan stora mängder farliga vätskor och kemikalier i fordonen – som motorolja, kylvätskor och bromsvätska – förorena såväl jord som grundvatten om bilarna inte tas om hand korrekt.
"Vi har redan fått rapporter om oljefläckar och bränslespill i Albufera, som är en av regionens mest känsliga våtmarksområden," säger Carlos Arribas från miljöorganisationen Ecologistas en Acción. Han betonar att omfattande miljöskador kan bli svåra att förhindra om inte alla bilar hanteras på auktoriserade skrotar. Det offentliga försäkringskonsortiet rapporterar att 66.000 skadade bilar redan har anmälts, men siffran förväntas stiga då bedömningarna av de värst drabbade områdena fortsätter, rapporterar tidningen elDiario.
De flesta av dessa fordon klassas som totalförstörda och deras återvinning kräver en noggrann procedur som börjar med att tömma och säkra alla farliga vätskor och ämnen. Miljöskyddade anläggningar där bilar kan demonteras på rätt sätt är dock begränsade. För tillfället har tusentals fordon temporärt samlats på ödeplatser i väntan på att transporteras vidare. Det har anmälts 66.000 skadade bilar vid översvämningarna i Valenciaprovinsen, men siffran väntas stiga till närmare 100.000.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Spanien riks
Sista saknade företagaren också funnen död
SPANIEN RIKS. Antonio Noblejas kvarlevor har hittats, efter att han försvann i samband med översvämningarna i Valenciaprovinsen den 29 oktober. Den tidigare generaldirektören för affärsskolan EDEM hade ätit lunch på en restaurang i Cheste tillsammans med tre andra lokala affärsmän, som också avlidit.[läs mer]
Snopet avsked för världsstjärnan
SPORT. Det blev inte riktigt den avslutning i Málaga på sin fantastiska karriär som Rafa Nadal hade önskat sig. Han förlorade sin singelmatch den 19 november mot den relativt okände nederländaren Botic van de Zandschulp och senare på kvällen bekräftades Spaniens utslagning redan i kvartsfinalerna i Davis Cup.[läs mer]
Sänkt straff för brevbombare
SPANIEN RIKS. Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har reducerat straffet för Pompeyo González, pensionären från Burgos som i juli dömdes till 18 års fängelse. Han befanns ligga bakom sex brevbomber som postats till olika institutioner, bland dem presidentpalatset La Moncloa, Spaniens försvarsdepartement samt USA:s och Ukrainas ambassader.[läs mer]
Hälften av offren i Valencia omkom inomhus
SPANIEN RIKS. Räddningstjänsten upptäcker fortsatt dödsoffer nästan tre veckor efter översvämningarna i Valenciaprovinsen. Hälften av de mer än 200 dödsoffren överraskades av vattenmassorna inomhus, antingen i sina hem eller i garage och källarlokaler. Samtidigt har fortsatta plundringar och stölder förvärrat situationen för de överlevande.[läs mer]
Aristokrater motar bort hjälparbetare
SPANIEN RIKS. Ett markispar, släkte med kung Juan Carlos, som äger ett stort jaktgods intill det översvämningsdrabbade området i Valencia har uttryckt klagomål över att såväl drabbade som hjälparbetare korsar deras privata mark. De ordinarie vägarna och broarna i området har förstörts.[läs mer]
Regnigaste månaden i Spanien på mer än 63 år
SPANIEN RIKS. Oktober 2024 blev Spaniens regnigaste månad på över sex decennier. Rekordhöga regnmängder och höga temperaturer utgjorde en anmärkningsvärd klimatavvikelse, med översvämningarna i Valenciaprovinsen och andra områden som de allvarligaste konsekvenserna.[läs mer]
Mazón vägrar avgå för hanteringen av katastrofen
SPANIEN RIKS. Den valencianska regionpresidenten Carlos Mazón (PP) framträdde den 15 november i regionparlamentet för att redovisa för handläggningen av krisen och återuppbyggnaden efter översvämningarna den 29 oktober. Trots kraven på hans avgång på grund av den sena varningen som kostade hundratals människoliv, sitter Mazón kvar på sin post och presenterar istället en omläggning av regionregeringen.[läs mer]
Spanjor ny chef för Internationella betalningsbanken
SPANIEN RIKS. Spaniens tidigare centralbankschef, Pablo Hernández de Cos, har utsetts till chef för Internationella betalningsbanken (BIS). Han efterträder mexikanaren Agustín Carstens och börjar sitt femåriga mandat i juli 2025.[läs mer]
Minst tio döda i brand på äldreboende
SPANIEN RIKS. En eldsvåda utbröt tidigt på morgonen den 14 november i ett vårdhem Villafranca de Ebro (Zaragoza) och har krävt minst tio liv. Två personer uppges vara i kritiskt tillstånd och räddningsinsatserna har varit omfattande.[läs mer]
Katastrofen i Valencia en vart tusende år
SPANIEN RIKS. Översvämningarna i Valencia har enligt forskare varit de värsta på flera århundraden. De nederbördsmängder som registrerats på sina håll inträffar normalt en gång på tusen år, men nu diskuteras huruvida klimatförändringarna ställer alla riskbedömningar på huvudet.[läs mer]
Fortsatt risk för översvämningar
SPANIEN RIKS. Trots att varslen för ihållande regn upphörde i Málagaprovinsen på morgonen den 14 november och solen till och med tittade fram på många håll, riskerar flera vattendrag fortfarande att svämma över. Endast 180 personer som evakuerats från stadsdelen Campanillas har därför än så länge tillåtits återvända hem, medan över 4.000 andra fortfarande inte kan återvända på grund av risken för att floden Guadalhorce svämmar över.[läs mer]
Sánchez hustru vägrar svara i granskningsutskott
SPANIEN RIKS. Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez, tvingades den 13 november infinna sig för förhör i ett utskott som sammankallats av Madrids regionparlament för att granska påstådda oegentligheter i Universidad Complutense. Samtidigt har utredningsdomaren som granskar Gómez för misstänkta korruptionsbrott ställt in en kallelse som skulle ha förhindrat henne från att följa med Pedro Sánchez till det förestående G20-mötet i Brasilien.[läs mer]
Bristande samordning gällande dödstalen
SPANIEN RIKS. Rapporteringen av dödsoffer efter de kraftiga översvämningarna den 29 oktober i Valencia har präglats av motstridiga siffror från olika myndigheter, vilket orsakat förvirring och ryktesspridning. Inledningsvis kommunicerade både den spanska centralregeringen och regionstyret olika dödssiffror, trots att endast Nationella Dataintegrationscentralen (CID) enligt lag får rapportera dödsfall i katastrofsituationer.[läs mer]
Saknade pojkar påträffade döda
SPANIEN RIKS. Bröderna Rubén och Izan, tre och fem år gamla, hittades den 13 november avlidna flera kilometer från sitt hem, där de drogs med av vattenmassorna mer än två veckor tidigare. Deras pappa försökte förgäves rädda pojkarna, som lekte i huset när vattenmassorna forsade in.[läs mer]
Tiotusentals skrotade bilar stor hälsorisk
SPANIEN RIKS. Valenciaprovinsen står efter de allvarliga översvämningarna den 29 oktober inför ett flertal hälsorisker. En består av de omkring 100.000 bilar och andra fordon som har förstörts och som utan rätt hantering riskerar att läcka farliga ämnen som kan förorena grundvattnet.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
   |
|
| |||||
