16 jul 02:03
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 41374
[sectionId] => 17
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Spanien har presterat den överlägset bästa fotbollen i årets EM-slutspel i Tyskland och var favoriter i finalen mot England. Det blev dock en låst första halvlek och först efter pausen lyckades Luis de la Fuentes mannar dyrka upp det engelska försvaret. Lamine Yamal, som dagen före hade fyllt 17 år, spelade fram till Nico Williams som överlistade den engelske målvakten Pickford genom att sätta bollen i den bortre stolproten.
Ledningen kom i den 47:e spelminuten och Spanien hade sedan flera chanser att utöka, men det var istället inhopparen Cole Palmer som i den 73:e minuten sköt ett långskott på en retur, som överlistade Spaniens målvakt Unai Simón. Spanien fortsatte att pressa och i den 86:e minuten frispelade Cucurella inhopparen Oyarzábal, som styrde in 2-1 målet. I slutminuterna lyckades Dani Olmo nicka undan på mållinjen en solklar engelsk chans för kvittering och efter fyra minuters tilläggstid blåste domaren slutsignalen.
Spanien snuvade England på landets första EM-titel och det var den andra finalen i rad där engelsmännen såg sig besegrade. Nico Williams valdes till finalens bästa spelare, Rodri till turneringens bäste spelare och Lamine Yamal till den bästa unga spelaren.
EM-guldet säkrades genom sju raka segrar, trots att Spanien lottades ihop med de på pappret tuffaste motståndarna. Endast i kvartsfinalen mot hemmanationen Tyskland tvingades Spanien till förlängning. I gruppspelet besegrade Spanien Kroatien med 3-0, Italien med 1-0 och Albanien med 1-0. Georgien besegrades i åttondelsfinalen med 4-1, Tyskland i kvartsfinalen med 2-1 och Frankrike i semifinalen med 2-1. Samma resultat noterades alltså i finalen mot England, vilket innebär att EM-mästarnas totala målskillnad blev 15-4.
Spanien har tidigare vunnit EM-guld 2012 (4-0 mot Italien i finalen), 2008 (1-0 mot Tyskland) och 1964 (2-1 mot Sovjetunionen).
[ingress] => FOTBOLL Spanska landslaget vann EM-finalen i Berlin den 14 juli mot England med 2-1 och säkrade välförtjänt sitt fjärde EM-guld, efter att ha vunnit samtliga sju matcher i turneringen. Inget annat landslag har nu lika många EM-titlar som Spanien, med fyra stycken.
[headline] => Spanien kung av Europa
[page] => 0
[modified] => 20240715080036
[created] => 20240714235611
[publishStart] => 20240714235800
[publishStop] => 20250110225659
[fullArticle] => Spanien kung av Europa FOTBOLL Spanska landslaget vann EM-finalen i Berlin den 14 juli mot England med 2-1 och säkrade välförtjänt sitt fjärde EM-guld, efter att ha vunnit samtliga sju matcher i turneringen. Inget annat landslag har nu lika många EM-titlar som Spanien, med fyra stycken. Spanien har presterat den överlägset bästa fotbollen i årets EM-slutspel i Tyskland och var favoriter i finalen mot England. Det blev dock en låst första halvlek och först efter pausen lyckades Luis de la Fuentes mannar dyrka upp det engelska försvaret. Lamine Yamal, som dagen före hade fyllt 17 år, spelade fram till Nico Williams som överlistade den engelske målvakten Pickford genom att sätta bollen i den bortre stolproten.
Ledningen kom i den 47:e spelminuten och Spanien hade sedan flera chanser att utöka, men det var istället inhopparen Cole Palmer som i den 73:e minuten sköt ett långskott på en retur, som överlistade Spaniens målvakt Unai Simón. Spanien fortsatte att pressa och i den 86:e minuten frispelade Cucurella inhopparen Oyarzábal, som styrde in 2-1 målet. I slutminuterna lyckades Dani Olmo nicka undan på mållinjen en solklar engelsk chans för kvittering och efter fyra minuters tilläggstid blåste domaren slutsignalen.
Spanien snuvade England på landets första EM-titel och det var den andra finalen i rad där engelsmännen såg sig besegrade. Nico Williams valdes till finalens bästa spelare, Rodri till turneringens bäste spelare och Lamine Yamal till den bästa unga spelaren.
EM-guldet säkrades genom sju raka segrar, trots att Spanien lottades ihop med de på pappret tuffaste motståndarna. Endast i kvartsfinalen mot hemmanationen Tyskland tvingades Spanien till förlängning. I gruppspelet besegrade Spanien Kroatien med 3-0, Italien med 1-0 och Albanien med 1-0. Georgien besegrades i åttondelsfinalen med 4-1, Tyskland i kvartsfinalen med 2-1 och Frankrike i semifinalen med 2-1. Samma resultat noterades alltså i finalen mot England, vilket innebär att EM-mästarnas totala målskillnad blev 15-4.
Spanien har tidigare vunnit EM-guld 2012 (4-0 mot Italien i finalen), 2008 (1-0 mot Tyskland) och 1964 (2-1 mot Sovjetunionen). Två baskiska spelare, Athlétic de Bilbaos Nico Williams och Real Sociedads Mikel Oyarzábal gjorde Spaniens två mål i finalen mot England. Bild: Marca
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 41371
[sectionId] => 17
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Alcaraz var denna gång överlägsen Djokovic, som spelade sin sjunde raka Wimbledonfinal. Spanjoren vann de två första seten med 6-2. Endast vid ställningen 5-4, när Alcaraz servade för att vinna matchen och missade tre raka matchbollar, upplevde han en kort svacka. Han säkrade dock setet och matchen i tiebreak, som han vann med 7-4.
[ingress] => TENNIS Den 21-årige spanjoren Carlitos Alcaraz vann sin andra raka Wimbledontitel den 14 juli genom att åter besegra serben Novak Djokovic i finalen. Det är Alcaraz andra raka Grand Slam-titel och fjärde totalt.
[headline] => Alcaraz försvarade sin Wimbledon-titel
[page] => 0
[modified] => 20240714180023
[created] => 20240714175951
[publishStart] => 20240714180000
[publishStop] => 20250110165959
[fullArticle] => Alcaraz försvarade sin Wimbledon-titel TENNIS Den 21-årige spanjoren Carlitos Alcaraz vann sin andra raka Wimbledontitel den 14 juli genom att åter besegra serben Novak Djokovic i finalen. Det är Alcaraz andra raka Grand Slam-titel och fjärde totalt. Alcaraz var denna gång överlägsen Djokovic, som spelade sin sjunde raka Wimbledonfinal. Spanjoren vann de två första seten med 6-2. Endast vid ställningen 5-4, när Alcaraz servade för att vinna matchen och missade tre raka matchbollar, upplevde han en kort svacka. Han säkrade dock setet och matchen i tiebreak, som han vann med 7-4. Carlos Alcaraz försvarade den 14 juli sin Wimbledontitel från förra året. Foto: J.CRECHET3/Wikimedia Commons
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 41358
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt väderlekstjänsten Aemet registrerade årets junimånad i Spanien en temperaturavvikelse på -0,2 grader Celsius, jämfört med genomsnittet. Det är första gången sedan april 2022 som månadstemperaturen i Spanien understiger det normala. Snarare än att motsäga klimatförändringarna hävdar de spanska forskarna Santiago Giralt och Sergi Pla att de svalare temperaturerna styrker fenomenet. De har i över ett decennium genomfört studier på Grönland och förklarar i tidningen El Diario att Arktis uppvärmning orsakar förändringar i jetströmmarna, vilka påverkar klimatet globalt.
När skillnaden i temperatur mellan Arktis och södra regioner är stor, bildas en stark cirkulär luftström som håller det kalla arktiska klimatet på plats. Men när Arktis värms upp av växthuseffekten minskar denna temperaturskillnad, vilket försvagar jetströmmen. Detta leder till att kall luft kan röra sig söderut och varm luft norrut, vilket skapar klimatkaos.
Giralt, geolog vid Institutet för geovetenskaper i Barcelona, förklarar att när jetströmmen försvagas, kan kall luft från Arktis röra sig söderut och orsaka kallare väder i områden som Spanien, medan varmare luft strömmar norrut till andra regioner. Under juni månad upplevde Spanien kyligare väder, medan andra länder som Italien, Grekland, Indien, Saudiarabien och USA drabbades av extrem värme med tusentals dödsfall.
Pla, biolog vid Centret för ekologisk forskning och skogstillämpningar (CREAF), tillägger att detta fenomen leder till extrema väderförhållanden, vilket resulterar i snabba övergångar mellan säsonger och mer frekvent och långvariga torka. Forskarna har bekräftat dessa förändringar genom att studera sjösediment och organismer på östra och västra Grönland. De har funnit att när jetströmmen försvagas blir klimatet mer varierat, kallare på östra sidan och varmare på västra sidan.
Trots vetenskapliga bevis finns det fortfarande en del som ifrågasätter klimatförändringarna vid kallare väderfenomen som den svala junimånaden eller köldvågen under stormen Filomena 2021. Giralt och Pla betonar att dessa förändringar är en direkt följd av växthuseffekten. Arktis värms upp snabbare än resten av planeten på grund av en självförstärkande cykel där smältande isar och snö gör att mörkare havsytor absorberar mer solenergi, vilket ytterligare ökar uppvärmningen.
De påpekar att de årliga förändringarna på Grönland är dramatiska och att mängden smält is är enorm. Dessa förändringar bekräftar den pågående klimatkrisen och behovet av globala åtgärder för att minska utsläppen och bromsa uppvärmningen.
[ingress] => Spanska forskare tillskriver årets ovanligt svala juni månad i Spanien uppvärmningen av Arktis, som påverkar globala vindmönster. Sålunda bidrar den globala uppvärmningen punktvis även till svalare temperaturer på vissa håll.
[headline] => Sval juni månad skylls också klimatförändringarna
[page] => 0
[modified] => 20240712095418
[created] => 20240711092739
[publishStart] => 20240713070000
[publishStop] => 20250107082759
[fullArticle] => Sval juni månad skylls också klimatförändringarna Spanska forskare tillskriver årets ovanligt svala juni månad i Spanien uppvärmningen av Arktis, som påverkar globala vindmönster. Sålunda bidrar den globala uppvärmningen punktvis även till svalare temperaturer på vissa håll. Enligt väderlekstjänsten Aemet registrerade årets junimånad i Spanien en temperaturavvikelse på -0,2 grader Celsius, jämfört med genomsnittet. Det är första gången sedan april 2022 som månadstemperaturen i Spanien understiger det normala. Snarare än att motsäga klimatförändringarna hävdar de spanska forskarna Santiago Giralt och Sergi Pla att de svalare temperaturerna styrker fenomenet. De har i över ett decennium genomfört studier på Grönland och förklarar i tidningen El Diario att Arktis uppvärmning orsakar förändringar i jetströmmarna, vilka påverkar klimatet globalt.
När skillnaden i temperatur mellan Arktis och södra regioner är stor, bildas en stark cirkulär luftström som håller det kalla arktiska klimatet på plats. Men när Arktis värms upp av växthuseffekten minskar denna temperaturskillnad, vilket försvagar jetströmmen. Detta leder till att kall luft kan röra sig söderut och varm luft norrut, vilket skapar klimatkaos.
Giralt, geolog vid Institutet för geovetenskaper i Barcelona, förklarar att när jetströmmen försvagas, kan kall luft från Arktis röra sig söderut och orsaka kallare väder i områden som Spanien, medan varmare luft strömmar norrut till andra regioner. Under juni månad upplevde Spanien kyligare väder, medan andra länder som Italien, Grekland, Indien, Saudiarabien och USA drabbades av extrem värme med tusentals dödsfall.
Pla, biolog vid Centret för ekologisk forskning och skogstillämpningar (CREAF), tillägger att detta fenomen leder till extrema väderförhållanden, vilket resulterar i snabba övergångar mellan säsonger och mer frekvent och långvariga torka. Forskarna har bekräftat dessa förändringar genom att studera sjösediment och organismer på östra och västra Grönland. De har funnit att när jetströmmen försvagas blir klimatet mer varierat, kallare på östra sidan och varmare på västra sidan.
Trots vetenskapliga bevis finns det fortfarande en del som ifrågasätter klimatförändringarna vid kallare väderfenomen som den svala junimånaden eller köldvågen under stormen Filomena 2021. Giralt och Pla betonar att dessa förändringar är en direkt följd av växthuseffekten. Arktis värms upp snabbare än resten av planeten på grund av en självförstärkande cykel där smältande isar och snö gör att mörkare havsytor absorberar mer solenergi, vilket ytterligare ökar uppvärmningen.
De påpekar att de årliga förändringarna på Grönland är dramatiska och att mängden smält is är enorm. Dessa förändringar bekräftar den pågående klimatkrisen och behovet av globala åtgärder för att minska utsläppen och bromsa uppvärmningen. Issmältningen i Arktis bidrar enligt spanska forskare till tillfälliga temperaturfall i Spanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 41362
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet spränger koalitionsregeringarna som Vox haft med Partido Popular i Castilla y León, Aragonien, Valenciaregionen, Murcia, och Extremadura. Dessutom dras stödet tillbaka på Balearerna, där Vox inte ingår i regionstyret men däremot leder parlamentet. Santiago Abascal meddelade beslutet efter ett tre timmar långt möte med partiets verkställande kommitté. Det återstår däremot att se om beslutet åtlyds av samtliga regionråd som hittills representerat Vox i de olika regionregeringarna.
Officiellt bryter Vox samarbetet efter att Partido Popular ignorerat ett ultimatum om att inte acceptera några fler ensamkommande minderåriga migranter, på spanska kallade ”menas”, som Vox likställer med kriminella. I veckan avtalade de autonoma regionerna med regeringen att ta emot sammanlagt 347 av de mer än 6.000 minderåriga som för närvarande är omhändertagna i olika flyktingmottagningar på Kanarieöarna. De fem regioner där Partido Popular styrt i koalition med Vox tilldelas sammanlagt 110 minderåriga och i fallet Murcia rör det sig om endast 16 migranter.
Vox utspel sammanfaller med att partiet byter grupp i Europaparlamentet. Vox lämnar European Conservatives and Reformists (ECR) och ansluter sig till Patrioter för Europa, en grupp som inkluderar partier som sympatiserar med Ryssland, som Marine Le Pens Agrupation National och Viktor Orbáns Fidesz.
Officiellt innebär brytningen med Partido Popular att Vox lämnar fem koalitionsregeringar där partiet har haft totalt tolv rådgivare, bland dem de fyra vicepresidenterna Juan García-Gallardo (Castilla y León), Vicente Barrera (Valencia), José Ángel Antelo (Murcia) och Alejandro Nolasco (Aragón). Det återstår dock att se om samtliga åtlyder partistyrelsens beslut och gör avkall på den lön och de förmåner som posten som regionråd medför.
Vox styr även i koalition med Partido Popular i mer än hundra kommuner, bland dem större städer som Valencia, Valladolid, Toledo, Burgos och Móstoles. De koalitionerna består tills vidare.
[ingress] => Ledaren för högerpartiet Vox, Santiago Abascal, meddelade på kvällen den 11 juli att partiet drar tillbaka sitt stöd till Partido Popular i sex autonoma regioner och att partiets regionala vicepresidenter avgår med omedelbar verkan. Beslutet fattas efter ett ultimatum där Vox opponerade sig mot att ta emot ensamkommande minderåriga migranter, som befinner sig på Kanarieöarna.
[headline] => Koalitionerna i sex regioner bryts
[page] => 0
[modified] => 20240712084828
[created] => 20240712084737
[publishStart] => 20240712085000
[publishStop] => 20250108074759
[fullArticle] => Koalitionerna i sex regioner bryts Ledaren för högerpartiet Vox, Santiago Abascal, meddelade på kvällen den 11 juli att partiet drar tillbaka sitt stöd till Partido Popular i sex autonoma regioner och att partiets regionala vicepresidenter avgår med omedelbar verkan. Beslutet fattas efter ett ultimatum där Vox opponerade sig mot att ta emot ensamkommande minderåriga migranter, som befinner sig på Kanarieöarna. Beslutet spränger koalitionsregeringarna som Vox haft med Partido Popular i Castilla y León, Aragonien, Valenciaregionen, Murcia, och Extremadura. Dessutom dras stödet tillbaka på Balearerna, där Vox inte ingår i regionstyret men däremot leder parlamentet. Santiago Abascal meddelade beslutet efter ett tre timmar långt möte med partiets verkställande kommitté. Det återstår däremot att se om beslutet åtlyds av samtliga regionråd som hittills representerat Vox i de olika regionregeringarna.
Officiellt bryter Vox samarbetet efter att Partido Popular ignorerat ett ultimatum om att inte acceptera några fler ensamkommande minderåriga migranter, på spanska kallade ”menas”, som Vox likställer med kriminella. I veckan avtalade de autonoma regionerna med regeringen att ta emot sammanlagt 347 av de mer än 6.000 minderåriga som för närvarande är omhändertagna i olika flyktingmottagningar på Kanarieöarna. De fem regioner där Partido Popular styrt i koalition med Vox tilldelas sammanlagt 110 minderåriga och i fallet Murcia rör det sig om endast 16 migranter.
Vox utspel sammanfaller med att partiet byter grupp i Europaparlamentet. Vox lämnar European Conservatives and Reformists (ECR) och ansluter sig till Patrioter för Europa, en grupp som inkluderar partier som sympatiserar med Ryssland, som Marine Le Pens Agrupation National och Viktor Orbáns Fidesz.
Officiellt innebär brytningen med Partido Popular att Vox lämnar fem koalitionsregeringar där partiet har haft totalt tolv rådgivare, bland dem de fyra vicepresidenterna Juan García-Gallardo (Castilla y León), Vicente Barrera (Valencia), José Ángel Antelo (Murcia) och Alejandro Nolasco (Aragón). Det återstår dock att se om samtliga åtlyder partistyrelsens beslut och gör avkall på den lön och de förmåner som posten som regionråd medför.
Vox styr även i koalition med Partido Popular i mer än hundra kommuner, bland dem större städer som Valencia, Valladolid, Toledo, Burgos och Móstoles. De koalitionerna består tills vidare. Samarbetet mellan PP och Vox på regionnivå bryts på grund av migrationsfrågor. Foto: PP
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 41341
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En av överträdelserna gäller en insamling för att betala borgen för en man anklagad för dråp, vilket resulterat i böter på 183.324 euro. Det är dubbelt så mycket som den insamlade summan på 91.662 euro. Den andra överträdelsen avser insamlingen av pengar för att finansiera en stämning mot den tidigare katalanske regionpresidenten Quim Torra, vilket resulterat i böter på 50.000 euro. Tidningen El País skriver att böterna kan överklagas.
Riksrevisionsverket hävdar att insamlingarna är tydligt förbjudna enligt lagen, trots att Vox åberopar att donationerna följt regelverket. Partiet menar att de endast fungerat som mellanhand, men domstolen finner att Vox har inkluderat dessa insamlingar som donationer i sina deklarationer och att de innebar skatteförmåner för donatorerna.
Vox kan komma att drabbas av fler sanktioner i framtiden, då ytterligare misstänkta oegentligheter i partiets räkenskaper för 2020 granskas. Det rör sig om försäljning av diverse reklammaterial som misstänks vara förtäckt partifinansiering.
[ingress] => Spanska riksrevisionsverket har utfärdat böter på 233.324 euro till högerpartiet Vox för att ha brutit mot lagen om partifinansiering. Utredningen, som inleddes i februari efter granskningen av partiets räkenskaper för 2019, har avslöjat två allvarliga överträdelser och fler misstänks.
[headline] => Vox bötfälls för olaglig partifinansiering
[page] => 0
[modified] => 20240711092941
[created] => 20240708092204
[publishStart] => 20240712070000
[publishStop] => 20250104082259
[fullArticle] => Vox bötfälls för olaglig partifinansiering Spanska riksrevisionsverket har utfärdat böter på 233.324 euro till högerpartiet Vox för att ha brutit mot lagen om partifinansiering. Utredningen, som inleddes i februari efter granskningen av partiets räkenskaper för 2019, har avslöjat två allvarliga överträdelser och fler misstänks. En av överträdelserna gäller en insamling för att betala borgen för en man anklagad för dråp, vilket resulterat i böter på 183.324 euro. Det är dubbelt så mycket som den insamlade summan på 91.662 euro. Den andra överträdelsen avser insamlingen av pengar för att finansiera en stämning mot den tidigare katalanske regionpresidenten Quim Torra, vilket resulterat i böter på 50.000 euro. Tidningen El País skriver att böterna kan överklagas.
Riksrevisionsverket hävdar att insamlingarna är tydligt förbjudna enligt lagen, trots att Vox åberopar att donationerna följt regelverket. Partiet menar att de endast fungerat som mellanhand, men domstolen finner att Vox har inkluderat dessa insamlingar som donationer i sina deklarationer och att de innebar skatteförmåner för donatorerna.
Vox kan komma att drabbas av fler sanktioner i framtiden, då ytterligare misstänkta oegentligheter i partiets räkenskaper för 2020 granskas. Det rör sig om försäljning av diverse reklammaterial som misstänks vara förtäckt partifinansiering. Riksrevisionsverket granskar fler fall där Vox misstänks för förtäckt partifinansiering.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 41354
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Högsta domstolen meddelar att processen mot den tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont och den nyvalde ledamoten i det katalanska parlamentet, Ruben Wagensberg, som inleddes 2019 för anklagelser om terrorism, bordläggs. Beslutet fattas efter att utredningsdomaren vid den federala domstolen, Manuel García-Castellón, tvingats lägga ner sin utredning i samma ärende. Detta efter att ledningen för Audiencia Nacional funnit att utredningen förlängdes på ett regelvidrigt sätt i juli 2021, vilket ogiltigförklarar alla bevis som samlats in sedan dess.
I sitt beslut konstaterar Högsta domstolen att de anklagelser som riktats mot Puigdemont och Wagensberg inte har tillräckligt stöd i de bevis som samlats in före juli 2021. Därmed finns det inte tillräckliga skäl att fortsätta deras utredning heller.
Processen kring Tsunami Democràtic inleddes ursprungligen för att undersöka protesterna och oroligheterna som uppstod i Katalonien efter de fällande domarna mot separatistledarna i oktober 2019. Utredningen har varit hemligstämplad under flera år och har haft stor inverkan på den politiska och juridiska debatten i Spanien, särskilt sedan november 2023 när García-Castellón började kalla de misstänkta till förhör, bland dem Carles Puigdemont och Marta Rovira, generalsekreterare för Esquerra Republicana. Processen mot dem sammanföll med regeringsförhandlingarna, där amnestilagen var en av huvudpunkterna.
Försöken att processa flera av separatistledarna för terrorism har kritiserats, inte bara av de misstänkta själva, utan även av juridiska kretsar som hävdar att argumentationen är ohållbar. Viljan att tillskriva separatistledarna terroristbrott skulle enligt kritiker grunda sig i ett försök av enskilda domare att kringgå den amnestilag som antagits och som syftar till att frikänna samtliga inblandade i självständighetsprocessen.
För Marta Rovira innebär den nedlagda utredningen att hon kan återvända till Spanien från Schweiz utan att riskera att gripas. Carles Puigdemont är dock fortfarande efterlyst då han anklagas för förskingring i en annan utredning som leds av domaren i Högsta domstolen Pablo Llarena.
[ingress] => De två utredningarna mot flera katalanska separatistledare rörande misstänkt terrorism har lagts ner med bara några dagars mellanrum. De granskade den underjordiska rörelsen Tsunami Democràtic, en juridisk process som separatistledarna kallat för politisk förföljelse.
[headline] => Terrorismutredningarna mot separatistledare läggs ner
[page] => 0
[modified] => 20240710094318
[created] => 20240710093925
[publishStart] => 20240711070000
[publishStop] => 20250106083959
[fullArticle] => Terrorismutredningarna mot separatistledare läggs ner De två utredningarna mot flera katalanska separatistledare rörande misstänkt terrorism har lagts ner med bara några dagars mellanrum. De granskade den underjordiska rörelsen Tsunami Democràtic, en juridisk process som separatistledarna kallat för politisk förföljelse. Högsta domstolen meddelar att processen mot den tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont och den nyvalde ledamoten i det katalanska parlamentet, Ruben Wagensberg, som inleddes 2019 för anklagelser om terrorism, bordläggs. Beslutet fattas efter att utredningsdomaren vid den federala domstolen, Manuel García-Castellón, tvingats lägga ner sin utredning i samma ärende. Detta efter att ledningen för Audiencia Nacional funnit att utredningen förlängdes på ett regelvidrigt sätt i juli 2021, vilket ogiltigförklarar alla bevis som samlats in sedan dess.
I sitt beslut konstaterar Högsta domstolen att de anklagelser som riktats mot Puigdemont och Wagensberg inte har tillräckligt stöd i de bevis som samlats in före juli 2021. Därmed finns det inte tillräckliga skäl att fortsätta deras utredning heller.
Processen kring Tsunami Democràtic inleddes ursprungligen för att undersöka protesterna och oroligheterna som uppstod i Katalonien efter de fällande domarna mot separatistledarna i oktober 2019. Utredningen har varit hemligstämplad under flera år och har haft stor inverkan på den politiska och juridiska debatten i Spanien, särskilt sedan november 2023 när García-Castellón började kalla de misstänkta till förhör, bland dem Carles Puigdemont och Marta Rovira, generalsekreterare för Esquerra Republicana. Processen mot dem sammanföll med regeringsförhandlingarna, där amnestilagen var en av huvudpunkterna.
Försöken att processa flera av separatistledarna för terrorism har kritiserats, inte bara av de misstänkta själva, utan även av juridiska kretsar som hävdar att argumentationen är ohållbar. Viljan att tillskriva separatistledarna terroristbrott skulle enligt kritiker grunda sig i ett försök av enskilda domare att kringgå den amnestilag som antagits och som syftar till att frikänna samtliga inblandade i självständighetsprocessen.
För Marta Rovira innebär den nedlagda utredningen att hon kan återvända till Spanien från Schweiz utan att riskera att gripas. Carles Puigdemont är dock fortfarande efterlyst då han anklagas för förskingring i en annan utredning som leds av domaren i Högsta domstolen Pablo Llarena. Carles Puigdemont och Marta Rovira undgår åtal för terrorism.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 41348
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Polisens kampanj har som mål att med hjälp av allmänheten hitta och gripa dessa farliga brottslingar som befinns gömmer sig i Spanien. Bland de efterlysta finns tre narkotikahandlare, en våldtäktsman, en yrkesmördare, två pedofiler, två mördare och en biltjuv.
Några av dessa brottslingar har varit på flykt i flera år och är klassade som farliga eller extremt farliga. En liknande kampanj som lanserades i maj 2022 ledde till gripandet av hälften av de efterlysta inom 18 månader. Nu ber polisen återigen om allmänhetens hjälp och uppmanar alla med information att kontakta dem konfidentiellt via e-post på losmasbuscados@policia.es.
Lista över efterlysta:
Gregorio Navas Hernández: 37 år gammal, efterlyst för fem brott mot egendom, särskilt bilstölder. Han är 1,74 meter lång, har mörka ögon, ljus hy och tatueringar på höger arm och vänster hand. Klassad som "mycket farlig".
José Manuel Canela Vázquez (alias Ferramache): 50 år, ansedd som en av de främsta haschsmugglarna i Huelva. Efterlyst sedan 2013 för en dom på drygt tolv års fängelse. Han är 1,73 meter lång, har ljus hy, bruna ögon, brunt rakat hår och en atletisk byggnad. Klassad som ”mycket farlig".
Segundo Cousido Vieites: 42 år, dömd till 32 års fängelse för sexuella övergrepp på sex minderåriga. Var lärare och flydde i februari 2023 för att undvika fängelse. Han är 1,80 meter lång, har stor kroppsbyggnad, ljus hy och mörka ögon och hår.
Alberto Severo De Sousa Madureira: 53 år, efterlyst för att ha dödat sin partner. Han är smal, har ljus hy, brunt hår och bruna ögon.
Jesús Heredia Iglesias: 46 år, efterlyst för att avtjäna en dom på 16 år för mord. Han är 1,64 meter lång, har ljust hår, ljus hy och blå ögon. Klassad som ”mycket farlig" och kan vara beväpnad.
Jonathan Montoya Rendón: 39 år, efterlyst för ett mord i Madrid 2009. Han är 1,86 meter lång, har ljus hy, atletisk byggnad och mörka ögon och hår.
Álvaro Pasquin Mora: 32 år, efterlyst för sexuellt övergrepp. Han är 1,70 meter lång, smal, har mörkt hår och mörka ögon, samt många tatueringar.
Domingos Manuel Pinto Coelho: 51 år, efterlyst för sexuella övergrepp mot sin dotter. Han är 1,66 meter lång, har ljus hy, grått hår, bruna ögon och en atletisk byggnad.
Baltasar Vilar Durán (alias Saro): 67 år, efterlyst för narkotikahandel. Han är 1,71 meter lång, smal, har ljus hy, blå ögon, brunt och grått hår. Känd för sin förmåga att undkomma tack vare sina kontakter.
Marek Dawid Legiec: 32 år, efterlyst i Polen för narkotikahandel och kriminell organisation. Han har atletisk byggnad, bruna ögon, ett födelsemärke på vänster tinning och många tatueringar.
[ingress] => Den spanska nationalpolisen har gått ut med fotografier och signalement på de i dagsläget tio mest efterlysta brottslingarna i Spanien. Allmänheten ombeds komma med tips som underlättar gripandet av allt från dömda mördare till jagade narkotikasmugglare och pedofiler.
[headline] => Spaniens mest efterlysta brottslingar
[page] => 0
[modified] => 20240709095615
[created] => 20240709095355
[publishStart] => 20240710070000
[publishStop] => 20250105085359
[fullArticle] => Spaniens mest efterlysta brottslingar Den spanska nationalpolisen har gått ut med fotografier och signalement på de i dagsläget tio mest efterlysta brottslingarna i Spanien. Allmänheten ombeds komma med tips som underlättar gripandet av allt från dömda mördare till jagade narkotikasmugglare och pedofiler. Polisens kampanj har som mål att med hjälp av allmänheten hitta och gripa dessa farliga brottslingar som befinns gömmer sig i Spanien. Bland de efterlysta finns tre narkotikahandlare, en våldtäktsman, en yrkesmördare, två pedofiler, två mördare och en biltjuv.
Några av dessa brottslingar har varit på flykt i flera år och är klassade som farliga eller extremt farliga. En liknande kampanj som lanserades i maj 2022 ledde till gripandet av hälften av de efterlysta inom 18 månader. Nu ber polisen återigen om allmänhetens hjälp och uppmanar alla med information att kontakta dem konfidentiellt via e-post på losmasbuscados@policia.es.
Lista över efterlysta:
Gregorio Navas Hernández: 37 år gammal, efterlyst för fem brott mot egendom, särskilt bilstölder. Han är 1,74 meter lång, har mörka ögon, ljus hy och tatueringar på höger arm och vänster hand. Klassad som "mycket farlig".
José Manuel Canela Vázquez (alias Ferramache): 50 år, ansedd som en av de främsta haschsmugglarna i Huelva. Efterlyst sedan 2013 för en dom på drygt tolv års fängelse. Han är 1,73 meter lång, har ljus hy, bruna ögon, brunt rakat hår och en atletisk byggnad. Klassad som ”mycket farlig".
Segundo Cousido Vieites: 42 år, dömd till 32 års fängelse för sexuella övergrepp på sex minderåriga. Var lärare och flydde i februari 2023 för att undvika fängelse. Han är 1,80 meter lång, har stor kroppsbyggnad, ljus hy och mörka ögon och hår.
Alberto Severo De Sousa Madureira: 53 år, efterlyst för att ha dödat sin partner. Han är smal, har ljus hy, brunt hår och bruna ögon.
Jesús Heredia Iglesias: 46 år, efterlyst för att avtjäna en dom på 16 år för mord. Han är 1,64 meter lång, har ljust hår, ljus hy och blå ögon. Klassad som ”mycket farlig" och kan vara beväpnad.
Jonathan Montoya Rendón: 39 år, efterlyst för ett mord i Madrid 2009. Han är 1,86 meter lång, har ljus hy, atletisk byggnad och mörka ögon och hår.
Álvaro Pasquin Mora: 32 år, efterlyst för sexuellt övergrepp. Han är 1,70 meter lång, smal, har mörkt hår och mörka ögon, samt många tatueringar.
Domingos Manuel Pinto Coelho: 51 år, efterlyst för sexuella övergrepp mot sin dotter. Han är 1,66 meter lång, har ljus hy, grått hår, bruna ögon och en atletisk byggnad.
Baltasar Vilar Durán (alias Saro): 67 år, efterlyst för narkotikahandel. Han är 1,71 meter lång, smal, har ljus hy, blå ögon, brunt och grått hår. Känd för sin förmåga att undkomma tack vare sina kontakter.
Marek Dawid Legiec: 32 år, efterlyst i Polen för narkotikahandel och kriminell organisation. Han har atletisk byggnad, bruna ögon, ett födelsemärke på vänster tinning och många tatueringar. Listan över Spaniens tio mest efterlysta inkluderar en brokig skara brottslingar, som några bedöms vara mycket farliga. Foto: Policía Nacional
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 41319
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => EU-lagen som syftar till att motverka klimatförändringar kräver att 151 spanska städer med över 50.000 invånare ska ha lågutsläppszoner, men hittills har endast omkring 20 städer uppfyllt detta krav, och vissa med föga entusiasm. Gemensamma kriterier ska nu fastställas som möjliggör att sanktionera de kommuner som erhållit EU-fonder för att skapa dessa zoner men inte har gjort det på rätt sätt, skriver tidningen El País.
Lågutsläppszoner (på spanska ZBE) är områden, vanligtvis i stadskärnorna, där de mest förorenande fordonen nekas tillträde för att förbättra luftkvaliteten. De sämst klassade fordonen är de med klassificeringen A eller utan etikett (bensinbilar registrerade före 2001 och dieselbilar registrerade före 2006), vilket utgör cirka tio miljoner fordon i Spanien. I vissa städer, som Barcelona och Madrid, är restriktionerna striktare och omfattar även nyare fordon. Hybrid- och elbilar är helt befriade från restriktioner.
Enligt lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 måste alla större städer ha en lågutsläppszon och dessa ska täcka ett tillräckligt stort område för att minska luftföroreningar, buller och växthusgaser. Några kommuner, främst styrda av PP och Vox, befinns dock ha begränsat tillämpningsområdet för sina zoner kraftigt, vilket gör dem ineffektiva.
Transportdepartementet vill tvinga kommuner som inte uppfyller de fastställda kraven att återbetala de EU-medel dessa erhållit. Några exempel är Sevilla, Zaragoza och La Línea de la Concepción, som befinns ha infört minimala eller enbart symboliska zoner.
Förseningar och ineffektivitet i implementeringen av ZBE har lett till att riksombudsmannen begärt information från 33 kommuner som ligger efter i sina projekt eller har uttryckt en önskan att dra tillbaka dem. Miljö- och hälsoorganisationer har kritiserat situationen och betonar att ineffektiva ZBE äventyrar folkhälsan och Spaniens rykte i hanteringen av EU-fonder. De påpekar att ingen kan ifrågasätta fördelarna med dessa zoner för både människor och lokal handel.
[ingress] => Transport- och miljödepartementet granskar eventuella åtgärder mot det som klassas som falska lågutsläppszoner. Det rör sig om områden där restriktionerna befinns vara enbart kosmetiska, utan att verkligen minska trafik och föroreningar.
[headline] => Falska lågutsläppszoner ska bekämpas
[page] => 0
[modified] => 20240707101729
[created] => 20240702112844
[publishStart] => 20240708070000
[publishStop] => 20241229102859
[fullArticle] => Falska lågutsläppszoner ska bekämpas Transport- och miljödepartementet granskar eventuella åtgärder mot det som klassas som falska lågutsläppszoner. Det rör sig om områden där restriktionerna befinns vara enbart kosmetiska, utan att verkligen minska trafik och föroreningar. EU-lagen som syftar till att motverka klimatförändringar kräver att 151 spanska städer med över 50.000 invånare ska ha lågutsläppszoner, men hittills har endast omkring 20 städer uppfyllt detta krav, och vissa med föga entusiasm. Gemensamma kriterier ska nu fastställas som möjliggör att sanktionera de kommuner som erhållit EU-fonder för att skapa dessa zoner men inte har gjort det på rätt sätt, skriver tidningen El País.
Lågutsläppszoner (på spanska ZBE) är områden, vanligtvis i stadskärnorna, där de mest förorenande fordonen nekas tillträde för att förbättra luftkvaliteten. De sämst klassade fordonen är de med klassificeringen A eller utan etikett (bensinbilar registrerade före 2001 och dieselbilar registrerade före 2006), vilket utgör cirka tio miljoner fordon i Spanien. I vissa städer, som Barcelona och Madrid, är restriktionerna striktare och omfattar även nyare fordon. Hybrid- och elbilar är helt befriade från restriktioner.
Enligt lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 måste alla större städer ha en lågutsläppszon och dessa ska täcka ett tillräckligt stort område för att minska luftföroreningar, buller och växthusgaser. Några kommuner, främst styrda av PP och Vox, befinns dock ha begränsat tillämpningsområdet för sina zoner kraftigt, vilket gör dem ineffektiva.
Transportdepartementet vill tvinga kommuner som inte uppfyller de fastställda kraven att återbetala de EU-medel dessa erhållit. Några exempel är Sevilla, Zaragoza och La Línea de la Concepción, som befinns ha infört minimala eller enbart symboliska zoner.
Förseningar och ineffektivitet i implementeringen av ZBE har lett till att riksombudsmannen begärt information från 33 kommuner som ligger efter i sina projekt eller har uttryckt en önskan att dra tillbaka dem. Miljö- och hälsoorganisationer har kritiserat situationen och betonar att ineffektiva ZBE äventyrar folkhälsan och Spaniens rykte i hanteringen av EU-fonder. De påpekar att ingen kan ifrågasätta fördelarna med dessa zoner för både människor och lokal handel. Flera kommuner där högern styr i Spanien anklagas för att streta emot tillämpningen av lågutsläppszoner.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 41325
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Tingsrätten i Barcelona har valt att tillämpa den nya amnestilagen för 46 nationalpoliser som åtalades för deras insatser under folkomröstningen om Kataloniens självständighet 2017. Åklagarna anklagade poliserna för misshandel och brott mot den personliga integriteten, men dessa brott exkluderas endast från amnesti i extremt allvarliga fall, vilket inte anses vara fallet här. Det skriver tidningen El País.
Tingsrätten finner att polisernas handlingar var kortvariga och en del av ett specifikt uppdrag att förhindra folkomröstningen. Åklagarmyndigheten i Barcelona stödde amnestin för poliserna och påpekar att lagen specifikt inkluderar handlingar utförda för att förhindra folkomröstningen. Den dagen hade polisen beordrats hindra människor från att rösta.
Amnestibeslutet har väckt kritik från delar av den katalanska självständighetsrörelsen. Vänsterpartiet ERC uttrycker sin missnöje och anser att de allvarligaste fallen av polisvåld borde ha undantagits. De organisationer som presenterade privata åtal i processen mot poliserna planerar att överklaga beslutet och hävdar att brutaliteten stred mot mänskliga rättigheter.
Det katalanska regionstyret försvarar amnestilagen och betonar att den måste tillämpas i sin helhet för att avsluta processen mot självständighetsrörelsen. Samtidigt uttrycker det oro över att Spaniens högsta domstol inte har beviljat amnesti för missbruk av offentliga medel under processen och fortsatt att upprätthålla arresteringsordern mot bland andra den tidigare presidenten Carles Puigdemont.
Polisfackförbund som motsätter sig amnestin men samtidigt stöder att den tillämpas på deras kollegor, har välkomnat beslutet. De hävdar att poliserna bara utförde sitt jobb och följde domstolens order, samt att de har utsatts för en kampanj av trakasserier och förtal från självständighetsanhängare.
[ingress] => Sammanlagt 46 nationalpoliser som åtalats för övervåld under den illegala folkomröstningen den 1 oktober 2017 har beviljats amnesti. Poliserna riskerade att dömas för misshandel och brott mot den personliga integriteten.
[headline] => Poliser gynnas av amnestin
[page] => 0
[modified] => 20240704074903
[created] => 20240703095929
[publishStart] => 20240705070000
[publishStop] => 20241230085959
[fullArticle] => Poliser gynnas av amnestin Sammanlagt 46 nationalpoliser som åtalats för övervåld under den illegala folkomröstningen den 1 oktober 2017 har beviljats amnesti. Poliserna riskerade att dömas för misshandel och brott mot den personliga integriteten. Tingsrätten i Barcelona har valt att tillämpa den nya amnestilagen för 46 nationalpoliser som åtalades för deras insatser under folkomröstningen om Kataloniens självständighet 2017. Åklagarna anklagade poliserna för misshandel och brott mot den personliga integriteten, men dessa brott exkluderas endast från amnesti i extremt allvarliga fall, vilket inte anses vara fallet här. Det skriver tidningen El País.
Tingsrätten finner att polisernas handlingar var kortvariga och en del av ett specifikt uppdrag att förhindra folkomröstningen. Åklagarmyndigheten i Barcelona stödde amnestin för poliserna och påpekar att lagen specifikt inkluderar handlingar utförda för att förhindra folkomröstningen. Den dagen hade polisen beordrats hindra människor från att rösta.
Amnestibeslutet har väckt kritik från delar av den katalanska självständighetsrörelsen. Vänsterpartiet ERC uttrycker sin missnöje och anser att de allvarligaste fallen av polisvåld borde ha undantagits. De organisationer som presenterade privata åtal i processen mot poliserna planerar att överklaga beslutet och hävdar att brutaliteten stred mot mänskliga rättigheter.
Det katalanska regionstyret försvarar amnestilagen och betonar att den måste tillämpas i sin helhet för att avsluta processen mot självständighetsrörelsen. Samtidigt uttrycker det oro över att Spaniens högsta domstol inte har beviljat amnesti för missbruk av offentliga medel under processen och fortsatt att upprätthålla arresteringsordern mot bland andra den tidigare presidenten Carles Puigdemont.
Polisfackförbund som motsätter sig amnestin men samtidigt stöder att den tillämpas på deras kollegor, har välkomnat beslutet. De hävdar att poliserna bara utförde sitt jobb och följde domstolens order, samt att de har utsatts för en kampanj av trakasserier och förtal från självständighetsanhängare. Amnestin leder till att 46 nationalpoliser frias från åtal för brutalitet den 1 oktober 2017.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 41317
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet att inte tillämpa den nyligen antagna amnestin på flera av separatistledarna har fattats av bland andra domaren Pablo Llarena, som är den som vid ett flertal tillfällen försökt få den tidigare regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont utlämnad till Spanien. Förutom att upprätthålla arresteringsordern mot Puigdemont bibehålls efterlysningarna på hans tidigare rådgivare, Toni Comín och Lluís Puig. Samtidigt har Högsta domstolen beslutat att inte upphäva avstängningen för Oriol Junqueras, Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa, som fortsätter att vara belagda med ämbetsförbud fram till 2030 respektive 2031.
En av domarna i rådet, Ana Ferrer, röstade emot beslutet att undanta förskingringsbrottet från benådningen. Hon förespråkade att först rådgöra ärendet med Europadomstolen.
Amnestilagen fastställer att förskingringsbrott där det förekommit egen vinning inte är föremål för benådning. Högsta domstolens argument är att separatistledarna indirekt skodde sig, då de borde ha betalat kostnaderna för självständighetsprocessen ur egen ficka.
Den katalanska regiondomstolen gjorde nyligen en annan tolkning när den benådade det katalanska inrikesrådet Miquel Buch för förskingring. Motiveringen var att pengarna användes för att stödja den katalanska självständighetsrörelsen och inte för personlig vinning. Samma argumentering förespråkas av riksåklagarämbetet.
Högsta domstolen kritiserar i sitt utfall amnestilagen, som den menar drivits igenom för snabbt och utan grundlig bedömning. Domstolen hävdar vidare att de spanska lagstiftarnas förmildrande behandling av dömda förskingrare står i skarp kontrast till EU:s strängare hållning mot sådana brott. Det skriver tidningen El País.
[ingress] => Spaniens högsta domstol har beslutat att inte benåda förskingringsbrott i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017, vilket innebär att arresteringsordern mot bland annat Carles Puigdemont, som befinner sig i Belgien, kvarstår. Argumenten är att amnestin inte gäller för separatistledarna för att de skulle ha skott sig personligen är föremål för stor kontrovers och delas inte av en av de egna domarna.
[headline] => Oenig domstol vägrar fria separatistledare
[page] => 0
[modified] => 20240702112745
[created] => 20240702112644
[publishStart] => 20240703070000
[publishStop] => 20241229102659
[fullArticle] => Oenig domstol vägrar fria separatistledare Spaniens högsta domstol har beslutat att inte benåda förskingringsbrott i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017, vilket innebär att arresteringsordern mot bland annat Carles Puigdemont, som befinner sig i Belgien, kvarstår. Argumenten är att amnestin inte gäller för separatistledarna för att de skulle ha skott sig personligen är föremål för stor kontrovers och delas inte av en av de egna domarna. Beslutet att inte tillämpa den nyligen antagna amnestin på flera av separatistledarna har fattats av bland andra domaren Pablo Llarena, som är den som vid ett flertal tillfällen försökt få den tidigare regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont utlämnad till Spanien. Förutom att upprätthålla arresteringsordern mot Puigdemont bibehålls efterlysningarna på hans tidigare rådgivare, Toni Comín och Lluís Puig. Samtidigt har Högsta domstolen beslutat att inte upphäva avstängningen för Oriol Junqueras, Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa, som fortsätter att vara belagda med ämbetsförbud fram till 2030 respektive 2031.
En av domarna i rådet, Ana Ferrer, röstade emot beslutet att undanta förskingringsbrottet från benådningen. Hon förespråkade att först rådgöra ärendet med Europadomstolen.
Amnestilagen fastställer att förskingringsbrott där det förekommit egen vinning inte är föremål för benådning. Högsta domstolens argument är att separatistledarna indirekt skodde sig, då de borde ha betalat kostnaderna för självständighetsprocessen ur egen ficka.
Den katalanska regiondomstolen gjorde nyligen en annan tolkning när den benådade det katalanska inrikesrådet Miquel Buch för förskingring. Motiveringen var att pengarna användes för att stödja den katalanska självständighetsrörelsen och inte för personlig vinning. Samma argumentering förespråkas av riksåklagarämbetet.
Högsta domstolen kritiserar i sitt utfall amnestilagen, som den menar drivits igenom för snabbt och utan grundlig bedömning. Domstolen hävdar vidare att de spanska lagstiftarnas förmildrande behandling av dömda förskingrare står i skarp kontrast till EU:s strängare hållning mot sådana brott. Det skriver tidningen El País. Högsta domstolen vägrar att tillämpa amnestilagen på de främsta katalanska separatistledarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 41112
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den pågående undersökningen av lansering av olagliga turistboenden har väckt starka reaktioner från Airbnb och Booking. Konsumentverket, under ledning av ministern Pablo Bustinduy (Sumar), har begärt information från de största plattformarna för att identifiera hyresvärdar och kontrollera deras licenser. Airbnb och Booking, som dominerar marknaden i Spanien, hänvisar till en dom från Högsta domstolen i januari 2022 som friar dem från ansvar. Det skriver tidningen El País.
Enligt Högsta domstolen är det fastighetsägarnas ansvar att se till att annonsinformationen på plattformarna är korrekt och inkluderar nödvändiga registreringsnummer. Airbnb och Booking menar att de endast är skyldiga att agera på begäran från myndigheter om olagliga annonser rapporteras. Booking har sedan januari 2023 en särskilt kanal där man kan anmäla olagliga annonser för granskning och borttagning.
Den spanska regeringen, tillsammans med autonoma regioner och kommuner, har intensifierat sina ansträngningar att kontrollera fenomenet med olagliga turistboenden. Detta sker samtidigt som turismfobi sprider sig, särskilt på Kanarieöarna och Balearerna, och bostadsmarknaden stramas åt, vilket driver upp hyrorna och gör det svårt för många, särskilt unga, att hitta boende.
Vid den senaste sektorskonferensen meddelade bostadsministern Isabel Rodríguez (PSOE) att ett nytt EU-reglemente kommer att införas tidigare än planerat. Det innebär skapandet av en nationell plattform för att dela uppgifter och regler om turistboenden mellan autonoma regioner. Airbnb har uttryckt stöd för en gemensam europeisk strategi och framhäver vikten av att samarbeta med såväl statliga som lokala myndigheter för att stödja lokala lösningar på bostadsbristen.
[ingress] => De ledande uthyrningsplattformarna Airbnb och Booking tillbakavisar en undersökning från det spanska konsumentverket som vill hålla dem ansvariga för olagliga annonser. Enligt bolagen ligger det juridiska ansvaret hos själva fastighetsägarna som använder uthyrningstjänsterna.
[headline] => Uthyrningsplattformar avsäger sig ansvar för licenser
[page] => 0
[modified] => 20240701075229
[created] => 20240606093721
[publishStart] => 20240702120000
[publishStop] => 20241203083759
[fullArticle] => Uthyrningsplattformar avsäger sig ansvar för licenser De ledande uthyrningsplattformarna Airbnb och Booking tillbakavisar en undersökning från det spanska konsumentverket som vill hålla dem ansvariga för olagliga annonser. Enligt bolagen ligger det juridiska ansvaret hos själva fastighetsägarna som använder uthyrningstjänsterna. Den pågående undersökningen av lansering av olagliga turistboenden har väckt starka reaktioner från Airbnb och Booking. Konsumentverket, under ledning av ministern Pablo Bustinduy (Sumar), har begärt information från de största plattformarna för att identifiera hyresvärdar och kontrollera deras licenser. Airbnb och Booking, som dominerar marknaden i Spanien, hänvisar till en dom från Högsta domstolen i januari 2022 som friar dem från ansvar. Det skriver tidningen El País.
Enligt Högsta domstolen är det fastighetsägarnas ansvar att se till att annonsinformationen på plattformarna är korrekt och inkluderar nödvändiga registreringsnummer. Airbnb och Booking menar att de endast är skyldiga att agera på begäran från myndigheter om olagliga annonser rapporteras. Booking har sedan januari 2023 en särskilt kanal där man kan anmäla olagliga annonser för granskning och borttagning.
Den spanska regeringen, tillsammans med autonoma regioner och kommuner, har intensifierat sina ansträngningar att kontrollera fenomenet med olagliga turistboenden. Detta sker samtidigt som turismfobi sprider sig, särskilt på Kanarieöarna och Balearerna, och bostadsmarknaden stramas åt, vilket driver upp hyrorna och gör det svårt för många, särskilt unga, att hitta boende.
Vid den senaste sektorskonferensen meddelade bostadsministern Isabel Rodríguez (PSOE) att ett nytt EU-reglemente kommer att införas tidigare än planerat. Det innebär skapandet av en nationell plattform för att dela uppgifter och regler om turistboenden mellan autonoma regioner. Airbnb har uttryckt stöd för en gemensam europeisk strategi och framhäver vikten av att samarbeta med såväl statliga som lokala myndigheter för att stödja lokala lösningar på bostadsbristen. Booking och Airbnb avsäger sig ansvaret att spåra eventuellt olagliga semesterbostäder.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 41258
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Lammgamen, med sitt imponerande vingspann på över 2,80 meter, är en av Europas största rovfåglar. Arten var nära utrotning i Spanien men har återhämtat sig tack vare intensiva insatser, särskilt i Navarra, Aragonien och Katalonien. Populationen uppskattas nu till mellan 1.200 och 2.000 individer enligt SEO/BirdLife. Trots detta framgångsrika arbete hittades nyligen lammgamen Masía död under ett vindkraftverk i Refoyas-parken, mellan Castellón och Teruel. Hon hade släppts fri i Maestrazgo-området 2022, men kollisionen med vindkraftverket ledde till hennes död. Detta är det första dokumenterade fallet där en lammgam dödas av ett vindkraftverk i Spanien.
Tidningen El Diario har intervjuat Kiko Gil från ”Fundación para la Conservación del Quebrantahuesos”, som befarar fler liknande dödsfall om inga åtgärder vidtas. "Detta tragiska dödsfall visar tydligt hur felaktigt placerade vindkraftsparker påverkar vår biodiversitet," säger han. År 2023 stoppade stiftelsen frisläppandet av lammgamar i Sierra del Maestrazgo på grund av risken för kollisioner. Organisationen planerar att anmäla dödsfallet till miljöåklagaren i Teruel för att utreda omständigheterna.
Enligt Gil saknas ett nationellt register över fågelkollisioner med vindkraftverk och tillhörande kraftledningar. SEO/BirdLife rapporterar att mellan 2008 och 2018 dödades 57.026 fåglar i sådana kollisioner, varav majoriteten, 50.968, av kraftledningar och 6.058 av vindkraftverk. Organisationen menar att de verkliga siffrorna sannolikt är betydligt högre.
Miljöinspektören i Valenciaregionen, Salvador Moreno Soldado, anser att Masías död var både förutsägbar och kunde ha undvikits. Han hänvisar till att vindkraftsföretag anlitar inflytelserika miljökonsultföretag, som tonar ner riskerna för fågellivet och undviker att införa effektiva kontrollmekanismer. David de la Bodega från SEO/BirdLife betonar att det finns ett obligatoriskt protokoll för att stoppa vindkraftverk vid upprepade fågeldödsolyckor, men att detta ofta ignoreras av företagen. Han menar att övervakningen måste utföras av oberoende parter för att säkerställa korrekt rapportering och åtgärder.
Kritiken tillbakavisas av Vindenergisektorn, som betonar att när Refoyas-parken byggdes 2006 fanns inte lammgamen i området. Den menar att vindkraftsutvecklingen och lammgamens återhämtning inte är inkompatibla och att äldre vindkraftparker behöver uppdateras med ny teknik för att minska fågeldöden. Moderna parker uppges använda AI-baserade system som DTBird och DTBat för att förhindra kollisioner genom att automatiskt stänga av turbiner vid risksituationer.
[ingress] => Det första dokumenterade dödsfallet i Spanien av en lammgam som kolliderat med ett vindkraftverk har återuppväckt debatten om energianläggningarnas påverkan på hotade arter. Djurskyddsorganisationer varnar för att utbyggnaden av vindkraft sker utan hänsyn till riskerna.
[headline] => Ny debatt om vindkraftverkens inverkan på fågellivet
[page] => 0
[modified] => 20240628074630
[created] => 20240618122252
[publishStart] => 20240630070000
[publishStop] => 20241215112259
[fullArticle] => Ny debatt om vindkraftverkens inverkan på fågellivet Det första dokumenterade dödsfallet i Spanien av en lammgam som kolliderat med ett vindkraftverk har återuppväckt debatten om energianläggningarnas påverkan på hotade arter. Djurskyddsorganisationer varnar för att utbyggnaden av vindkraft sker utan hänsyn till riskerna. Lammgamen, med sitt imponerande vingspann på över 2,80 meter, är en av Europas största rovfåglar. Arten var nära utrotning i Spanien men har återhämtat sig tack vare intensiva insatser, särskilt i Navarra, Aragonien och Katalonien. Populationen uppskattas nu till mellan 1.200 och 2.000 individer enligt SEO/BirdLife. Trots detta framgångsrika arbete hittades nyligen lammgamen Masía död under ett vindkraftverk i Refoyas-parken, mellan Castellón och Teruel. Hon hade släppts fri i Maestrazgo-området 2022, men kollisionen med vindkraftverket ledde till hennes död. Detta är det första dokumenterade fallet där en lammgam dödas av ett vindkraftverk i Spanien.
Tidningen El Diario har intervjuat Kiko Gil från ”Fundación para la Conservación del Quebrantahuesos”, som befarar fler liknande dödsfall om inga åtgärder vidtas. "Detta tragiska dödsfall visar tydligt hur felaktigt placerade vindkraftsparker påverkar vår biodiversitet," säger han. År 2023 stoppade stiftelsen frisläppandet av lammgamar i Sierra del Maestrazgo på grund av risken för kollisioner. Organisationen planerar att anmäla dödsfallet till miljöåklagaren i Teruel för att utreda omständigheterna.
Enligt Gil saknas ett nationellt register över fågelkollisioner med vindkraftverk och tillhörande kraftledningar. SEO/BirdLife rapporterar att mellan 2008 och 2018 dödades 57.026 fåglar i sådana kollisioner, varav majoriteten, 50.968, av kraftledningar och 6.058 av vindkraftverk. Organisationen menar att de verkliga siffrorna sannolikt är betydligt högre.
Miljöinspektören i Valenciaregionen, Salvador Moreno Soldado, anser att Masías död var både förutsägbar och kunde ha undvikits. Han hänvisar till att vindkraftsföretag anlitar inflytelserika miljökonsultföretag, som tonar ner riskerna för fågellivet och undviker att införa effektiva kontrollmekanismer. David de la Bodega från SEO/BirdLife betonar att det finns ett obligatoriskt protokoll för att stoppa vindkraftverk vid upprepade fågeldödsolyckor, men att detta ofta ignoreras av företagen. Han menar att övervakningen måste utföras av oberoende parter för att säkerställa korrekt rapportering och åtgärder.
Kritiken tillbakavisas av Vindenergisektorn, som betonar att när Refoyas-parken byggdes 2006 fanns inte lammgamen i området. Den menar att vindkraftsutvecklingen och lammgamens återhämtning inte är inkompatibla och att äldre vindkraftparker behöver uppdateras med ny teknik för att minska fågeldöden. Moderna parker uppges använda AI-baserade system som DTBird och DTBat för att förhindra kollisioner genom att automatiskt stänga av turbiner vid risksituationer. Arkivbild på en rovfågel nära ett vindkraftverk.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 41282
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Kulturministern Ernest Urtasun (Sumar) säger att departementet kommer att samla in nödvändiga rapporter för att motivera beslutet. Stiftelsen kommer även att ges möjlighet att invända innan beslutet fattas av domstolarna, skriver tidningen El País.
Stiftelsen Francisco Franco, grundad 1976, beskriver sig som en kulturell institution utan politisk tillhörighet. På deras hemsida hyllas däremot Franco som en person med "fler positiva än negativa dimensioner" och som en ledare som byggde grunden för Spaniens nuvarande demokrati. I en artikel om Guernica bagatelliseras antalet dödsoffer under bombningen och framhålls den "moderna återuppbyggnaden" som genomfördes efteråt.
År 2020, när möjligheten att förbjuda stiftelsen först diskuterades, lovade stiftelsens ordförande, Juan Chicharro, att kämpa emot beslutet i domstol och att flytta stiftelsens säte utomlands om nödvändigt. Stiftelsen har ett arkiv med 30.000 dokument, inklusive brev från Hitler och Mussolini, som de inte vill överlämna till offentliga institutioner.
Pablo de Greiff, tidigare specialrapportör för FN för främjande av sanning, rättvisa och reparation, har påpekat att existensen av stiftelsen Francisco Franco är en anomali i Europa. Han välkomnade därför lagen om det demokratiska minnet som trädde i kraft i oktober 2022 och som likställer normerna i Spanien med dem i övriga Europa.
[ingress] => Det spanska kulturdepartementet meddelar att det påbörjar åtgärder för att förbjuda stiftelsen Francisco Franco, i enlighet med lagen om det demokratiska minnet. Lagen fastställer att organisationer kan upplösas om de gör sig skyldiga till att glorifiera Francos diktatur eller förnedra offrens värdighet.
[headline] => Francostiftelsen ska förbjudas
[page] => 0
[modified] => 20240628074653
[created] => 20240620175304
[publishStart] => 20240629070000
[publishStop] => 20241217165359
[fullArticle] => Francostiftelsen ska förbjudas Det spanska kulturdepartementet meddelar att det påbörjar åtgärder för att förbjuda stiftelsen Francisco Franco, i enlighet med lagen om det demokratiska minnet. Lagen fastställer att organisationer kan upplösas om de gör sig skyldiga till att glorifiera Francos diktatur eller förnedra offrens värdighet. Kulturministern Ernest Urtasun (Sumar) säger att departementet kommer att samla in nödvändiga rapporter för att motivera beslutet. Stiftelsen kommer även att ges möjlighet att invända innan beslutet fattas av domstolarna, skriver tidningen El País.
Stiftelsen Francisco Franco, grundad 1976, beskriver sig som en kulturell institution utan politisk tillhörighet. På deras hemsida hyllas däremot Franco som en person med "fler positiva än negativa dimensioner" och som en ledare som byggde grunden för Spaniens nuvarande demokrati. I en artikel om Guernica bagatelliseras antalet dödsoffer under bombningen och framhålls den "moderna återuppbyggnaden" som genomfördes efteråt.
År 2020, när möjligheten att förbjuda stiftelsen först diskuterades, lovade stiftelsens ordförande, Juan Chicharro, att kämpa emot beslutet i domstol och att flytta stiftelsens säte utomlands om nödvändigt. Stiftelsen har ett arkiv med 30.000 dokument, inklusive brev från Hitler och Mussolini, som de inte vill överlämna till offentliga institutioner.
Pablo de Greiff, tidigare specialrapportör för FN för främjande av sanning, rättvisa och reparation, har påpekat att existensen av stiftelsen Francisco Franco är en anomali i Europa. Han välkomnade därför lagen om det demokratiska minnet som trädde i kraft i oktober 2022 och som likställer normerna i Spanien med dem i övriga Europa. Stiftelsen Francisco Franco utger sig för att vara politiskt obunden.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 41301
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Domstolen har förklarat att de brottsliga handlingar som Buch och Escolà dömts för lyder under amnestilagen, vilket innebär att deras straffrättsliga ansvar hävs. Buch dömdes ursprungligen till fyra och ett halvt års fängelse för förskingring, efter att ha utsett den katalanska regionpolisen Lluís Escolà för att eskortera den flyende tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont utomlands. Escolà dömdes till fyra års fängelse. Förutom att upphäva det straffrättsliga ansvaret, har domstolen även ogiltigförklarat Buchs och Escolàs civila ansvar och annullerat alla relaterade kostnader.
Både Buch och Escolà skulle ha ersatt regionstyret i Katalonien med 52.712 euro, motsvarande Escolàs lön som rådgivare vid det katalanska inrikesministeriet. Domen fann att Escolà följde med Puigdemont till Belgien och utnyttjade sjukskrivningar och ledighet för att eskortera honom på fritiden. I juli 2018 utsågs Escolà till rådgivare åt Buch och domstolen fann att detta utnämnande syftade till att ge ekonomisk täckning för hans skyddande roll för Puigdemont.
[ingress] => Den katalanska regiondomstolen har beslutat att tillämpa den nya amnestilagen på det tidigare katalanska inrikesrådet Miquel Buch, liksom på den tidigare livvakten åt Carles Puigdemont, Lluís Escolà. Detta gör dem till de första som gynnas av amnestin.
[headline] => Första gynnade av amnestin
[page] => 0
[modified] => 20240627080851
[created] => 20240626100441
[publishStart] => 20240628070000
[publishStop] => 20241223090459
[fullArticle] => Första gynnade av amnestin Den katalanska regiondomstolen har beslutat att tillämpa den nya amnestilagen på det tidigare katalanska inrikesrådet Miquel Buch, liksom på den tidigare livvakten åt Carles Puigdemont, Lluís Escolà. Detta gör dem till de första som gynnas av amnestin. Domstolen har förklarat att de brottsliga handlingar som Buch och Escolà dömts för lyder under amnestilagen, vilket innebär att deras straffrättsliga ansvar hävs. Buch dömdes ursprungligen till fyra och ett halvt års fängelse för förskingring, efter att ha utsett den katalanska regionpolisen Lluís Escolà för att eskortera den flyende tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont utomlands. Escolà dömdes till fyra års fängelse. Förutom att upphäva det straffrättsliga ansvaret, har domstolen även ogiltigförklarat Buchs och Escolàs civila ansvar och annullerat alla relaterade kostnader.
Både Buch och Escolà skulle ha ersatt regionstyret i Katalonien med 52.712 euro, motsvarande Escolàs lön som rådgivare vid det katalanska inrikesministeriet. Domen fann att Escolà följde med Puigdemont till Belgien och utnyttjade sjukskrivningar och ledighet för att eskortera honom på fritiden. I juli 2018 utsågs Escolà till rådgivare åt Buch och domstolen fann att detta utnämnande syftade till att ge ekonomisk täckning för hans skyddande roll för Puigdemont. Amnestilagen fastställer att de olika domstolarna ska tillämpa reformen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 41257
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => I attentatet, som utfördes med en motorcykelbomb, skadades allvarligt en medföljande polisman och en förbipasserande kvinna. Domstolen har dömt de två medlemmarna i ETA:s Donosti-kommando för mord, två mordförsök, personskador, förödelse och placering av explosiva ämnen i terroristsyfte. Straffet ligger nära de 120 år som statsåklagarna och familjens privata åklagare krävde, enligt tidningen El Mundo.
Domstolen har även fastställt ett skadestånd på en halv miljon euro till kommunalrådets änka och till varje barn, samt 600.000 euro till den skadade polismannen för det fysiska och psykiska lidande han utstått under sin långa konvalescens.
Domstolen finner att Donosti-kommandot, bestående av Txapote, Amaia och den nu avlidne Luis Gueresta, låg bakom attentatet. Bevisen baseras på expertutlåtanden från den baskiska regionpolisen Ertzaintza, Policía Nacional och Guardia Civil. Enligt domen var det Amaia som köpte motorcykeln och fäste mellan ett och två kilo sprängmedel på den. Terroristerna detonerade bomben när Zamarreño passerade.
[ingress] => Den federala domstolen Audiencia Nacional har dömt Francisco Javier García Gaztelu, "Txapote", och Irantzu Gallastegui, "Amaia", till 110 års fängelse för mordet på Partido Populars fullmäktigeledamot Manuel Zamarreño i Rentería (Guipúzcoa) den 25 juni 1998. Zamarreño hade precis ersatt sin vän José Luis Caso, som också mördades av ETA.
[headline] => Fällande domar för ETA-attentat
[page] => 0
[modified] => 20240626100621
[created] => 20240618122154
[publishStart] => 20240627120000
[publishStop] => 20241215112159
[fullArticle] => Fällande domar för ETA-attentat Den federala domstolen Audiencia Nacional har dömt Francisco Javier García Gaztelu, "Txapote", och Irantzu Gallastegui, "Amaia", till 110 års fängelse för mordet på Partido Populars fullmäktigeledamot Manuel Zamarreño i Rentería (Guipúzcoa) den 25 juni 1998. Zamarreño hade precis ersatt sin vän José Luis Caso, som också mördades av ETA. I attentatet, som utfördes med en motorcykelbomb, skadades allvarligt en medföljande polisman och en förbipasserande kvinna. Domstolen har dömt de två medlemmarna i ETA:s Donosti-kommando för mord, två mordförsök, personskador, förödelse och placering av explosiva ämnen i terroristsyfte. Straffet ligger nära de 120 år som statsåklagarna och familjens privata åklagare krävde, enligt tidningen El Mundo.
Domstolen har även fastställt ett skadestånd på en halv miljon euro till kommunalrådets änka och till varje barn, samt 600.000 euro till den skadade polismannen för det fysiska och psykiska lidande han utstått under sin långa konvalescens.
Domstolen finner att Donosti-kommandot, bestående av Txapote, Amaia och den nu avlidne Luis Gueresta, låg bakom attentatet. Bevisen baseras på expertutlåtanden från den baskiska regionpolisen Ertzaintza, Policía Nacional och Guardia Civil. Enligt domen var det Amaia som köpte motorcykeln och fäste mellan ett och två kilo sprängmedel på den. Terroristerna detonerade bomben när Zamarreño passerade. Domstolen har tilldelat straff som är liknande de som hade yrkats av de olika åklagarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Spanien riks
Spanien kung av Europa
SPORT. FOTBOLL Spanska landslaget vann EM-finalen i Berlin den 14 juli mot England med 2-1 och säkrade välförtjänt sitt fjärde EM-guld, efter att ha vunnit samtliga sju matcher i turneringen. Inget annat landslag har nu lika många EM-titlar som Spanien, med fyra stycken.[läs mer]
Alcaraz försvarade sin Wimbledon-titel
SPORT. TENNIS Den 21-årige spanjoren Carlitos Alcaraz vann sin andra raka Wimbledontitel den 14 juli genom att åter besegra serben Novak Djokovic i finalen. Det är Alcaraz andra raka Grand Slam-titel och fjärde totalt.[läs mer]
Sval juni månad skylls också klimatförändringarna
SPANIEN RIKS. Spanska forskare tillskriver årets ovanligt svala juni månad i Spanien uppvärmningen av Arktis, som påverkar globala vindmönster. Sålunda bidrar den globala uppvärmningen punktvis även till svalare temperaturer på vissa håll.[läs mer]
Koalitionerna i sex regioner bryts
SPANIEN RIKS. Ledaren för högerpartiet Vox, Santiago Abascal, meddelade på kvällen den 11 juli att partiet drar tillbaka sitt stöd till Partido Popular i sex autonoma regioner och att partiets regionala vicepresidenter avgår med omedelbar verkan. Beslutet fattas efter ett ultimatum där Vox opponerade sig mot att ta emot ensamkommande minderåriga migranter, som befinner sig på Kanarieöarna.[läs mer]
Vox bötfälls för olaglig partifinansiering
SPANIEN RIKS. Spanska riksrevisionsverket har utfärdat böter på 233.324 euro till högerpartiet Vox för att ha brutit mot lagen om partifinansiering. Utredningen, som inleddes i februari efter granskningen av partiets räkenskaper för 2019, har avslöjat två allvarliga överträdelser och fler misstänks.[läs mer]
Terrorismutredningarna mot separatistledare läggs ner
SPANIEN RIKS. De två utredningarna mot flera katalanska separatistledare rörande misstänkt terrorism har lagts ner med bara några dagars mellanrum. De granskade den underjordiska rörelsen Tsunami Democràtic, en juridisk process som separatistledarna kallat för politisk förföljelse.[läs mer]
Spaniens mest efterlysta brottslingar
SPANIEN RIKS. Den spanska nationalpolisen har gått ut med fotografier och signalement på de i dagsläget tio mest efterlysta brottslingarna i Spanien. Allmänheten ombeds komma med tips som underlättar gripandet av allt från dömda mördare till jagade narkotikasmugglare och pedofiler.[läs mer]
Falska lågutsläppszoner ska bekämpas
SPANIEN RIKS. Transport- och miljödepartementet granskar eventuella åtgärder mot det som klassas som falska lågutsläppszoner. Det rör sig om områden där restriktionerna befinns vara enbart kosmetiska, utan att verkligen minska trafik och föroreningar.[läs mer]
Poliser gynnas av amnestin
SPANIEN RIKS. Sammanlagt 46 nationalpoliser som åtalats för övervåld under den illegala folkomröstningen den 1 oktober 2017 har beviljats amnesti. Poliserna riskerade att dömas för misshandel och brott mot den personliga integriteten.[läs mer]
Oenig domstol vägrar fria separatistledare
SPANIEN RIKS. Spaniens högsta domstol har beslutat att inte benåda förskingringsbrott i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017, vilket innebär att arresteringsordern mot bland annat Carles Puigdemont, som befinner sig i Belgien, kvarstår. Argumenten är att amnestin inte gäller för separatistledarna för att de skulle ha skott sig personligen är föremål för stor kontrovers och delas inte av en av de egna domarna.[läs mer]
Uthyrningsplattformar avsäger sig ansvar för licenser
SPANIEN RIKS. De ledande uthyrningsplattformarna Airbnb och Booking tillbakavisar en undersökning från det spanska konsumentverket som vill hålla dem ansvariga för olagliga annonser. Enligt bolagen ligger det juridiska ansvaret hos själva fastighetsägarna som använder uthyrningstjänsterna.[läs mer]
Ny debatt om vindkraftverkens inverkan på fågellivet
SPANIEN RIKS. Det första dokumenterade dödsfallet i Spanien av en lammgam som kolliderat med ett vindkraftverk har återuppväckt debatten om energianläggningarnas påverkan på hotade arter. Djurskyddsorganisationer varnar för att utbyggnaden av vindkraft sker utan hänsyn till riskerna.[läs mer]
Francostiftelsen ska förbjudas
SPANIEN RIKS. Det spanska kulturdepartementet meddelar att det påbörjar åtgärder för att förbjuda stiftelsen Francisco Franco, i enlighet med lagen om det demokratiska minnet. Lagen fastställer att organisationer kan upplösas om de gör sig skyldiga till att glorifiera Francos diktatur eller förnedra offrens värdighet.[läs mer]
Första gynnade av amnestin
SPANIEN RIKS. Den katalanska regiondomstolen har beslutat att tillämpa den nya amnestilagen på det tidigare katalanska inrikesrådet Miquel Buch, liksom på den tidigare livvakten åt Carles Puigdemont, Lluís Escolà. Detta gör dem till de första som gynnas av amnestin.[läs mer]
Fällande domar för ETA-attentat
SPANIEN RIKS. Den federala domstolen Audiencia Nacional har dömt Francisco Javier García Gaztelu, "Txapote", och Irantzu Gallastegui, "Amaia", till 110 års fängelse för mordet på Partido Populars fullmäktigeledamot Manuel Zamarreño i Rentería (Guipúzcoa) den 25 juni 1998. Zamarreño hade precis ersatt sin vän José Luis Caso, som också mördades av ETA.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
   |
|
| |||||
