Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 42491
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Spanien är ett av de länder i Europa som är hårdast drabbat av skogsbränder. De så kallade gränszonerna mellan bostadsområden och skogar utgör en särskild risk. Enligt Cristina Montiel Molina, professor vid Universidad Complutense de Madrid, har dessa zoner ökat markant sedan 2010, då över en miljon hektar redan identifierades som riskområden. "Alla provinser är nu i en kritisk situation," säger hon. Problemen är särskilt stora i Medelhavsområdet men också märkbara i nordvästra Spanien, som i Galicien och Baskien, rapporterar elDiario.es.

De senaste åren har bränder i Los Angeles och Kanada fungerat som en varningssignal för hur växande bebyggelse vid skogar kan förvärra situationen. Montiel Molina understryker att Spanien inte har gjort tillräckligt för att anpassa sig, varken genom att utbilda boende eller införa regler för byggande i riskområden. Bland annat saknas en aktuell och heltäckande karta över dessa riskområden.

Forskare föreslår lösningar som att skapa öppna zoner mellan bebyggelse och skog för att motverka brändernas spridning. Samtidigt krävs strikta regler för materialval vid nybyggen och underhåll av fastigheter för att minska riskerna. Pascale Vacca, expert vid Universitat Politècnica de Catalunya, betonar vikten av att rensa områden nära bostäder från brandfarliga material.

Regeringen har meddelat att ett nytt dekret är under behandling, som ska kräva att varje autonom region kartlägger och identifierar dessa riskzoner. Experter menar dock att det behövs ett omedelbart skifte i både social och politisk inställning för att hantera det ökande hotet från klimatförändringarna.
            [ingress] => Trots växande risk för stadsnära skogsbränder i Spanien saknas tydliga regler och planer för att hantera problemet. Områden där skogar gränsar till bostäder fortsätter att växa, vilket ökar faran, varnar experter.
            [headline] => Storbränder som den i Los Angeles kan inträffa även i Spanien
            [page] => 0
            [modified] => 20250119132735
            [created] => 20250119132617
            [publishStart] => 20250120170000
            [publishStop] => 20250718142659
            [fullArticle] => Storbränder som den i Los Angeles kan inträffa även i Spanien Trots växande risk för stadsnära skogsbränder i Spanien saknas tydliga regler och planer för att hantera problemet. Områden där skogar gränsar till bostäder fortsätter att växa, vilket ökar faran, varnar experter. Spanien är ett av de länder i Europa som är hårdast drabbat av skogsbränder. De så kallade gränszonerna mellan bostadsområden och skogar utgör en särskild risk. Enligt Cristina Montiel Molina, professor vid Universidad Complutense de Madrid, har dessa zoner ökat markant sedan 2010, då över en miljon hektar redan identifierades som riskområden. "Alla provinser är nu i en kritisk situation," säger hon. Problemen är särskilt stora i Medelhavsområdet men också märkbara i nordvästra Spanien, som i Galicien och Baskien, rapporterar elDiario.es.

De senaste åren har bränder i Los Angeles och Kanada fungerat som en varningssignal för hur växande bebyggelse vid skogar kan förvärra situationen. Montiel Molina understryker att Spanien inte har gjort tillräckligt för att anpassa sig, varken genom att utbilda boende eller införa regler för byggande i riskområden. Bland annat saknas en aktuell och heltäckande karta över dessa riskområden.

Forskare föreslår lösningar som att skapa öppna zoner mellan bebyggelse och skog för att motverka brändernas spridning. Samtidigt krävs strikta regler för materialval vid nybyggen och underhåll av fastigheter för att minska riskerna. Pascale Vacca, expert vid Universitat Politècnica de Catalunya, betonar vikten av att rensa områden nära bostäder från brandfarliga material.

Regeringen har meddelat att ett nytt dekret är under behandling, som ska kräva att varje autonom region kartlägger och identifierar dessa riskzoner. Experter menar dock att det behövs ett omedelbart skifte i både social och politisk inställning för att hantera det ökande hotet från klimatförändringarna. Bränder som den i Los Angeles och Kanada borde fungera som en varningssignal för riskerna av växande bebyggelse nära skogar. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 42494
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Normalt sett deltar inga utländska statschefer vid installationen av en amerikansk president, men Trump har valt att ignorera denna tradition. Ceremonin i Capitolium den 20 januari, liksom de olika festligheterna under de föregående dagarna, har utvecklats till en styrkedemonstration för den internationella extremhögern. Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Ungerns Viktor Orbán är också närvarande och bidrar till att iscensätta den splittring som redan existerar inom EU i internationella frågor.

En av festligheterna dagarna före installationen var en bal för latinamerikaner, ledd av den tilltänkta nya amerikanska utrikesministern Marco Rubio. Vid denna bal omfamnade Santiago Abascal den argentinske presidenten Javier Milei, som han också träffade vid två tillfällen i Madrid under 2024.

Spaniens regering, liksom majoriteten av EU-länderna, har intagit en avvaktande och diplomatisk hållning gentemot den tillträdande amerikanska administrationen. Det väntas uppstå många spända situationer, särskilt i frågor som rör kriget i Ukraina och NATO, som kommer att få direkta konsekvenser för Spanien.

I en intervju på Onda Cero på måndagsmorgonen betonade den spanske utrikesministern José Manuel Albares att Spaniens regering strävar efter att upprätthålla så goda relationer som möjligt med den nya Trump-administrationen.

Abascal och Argentinas Javier Milei sammanstrålade vid den latinamerikanska galan inför Donald Trumps installation som USA:s 47:e president:
¡Qué alegría ver de nuevo a mi querido amigo @JMilei rodeado de gente que le admira y respeta!

Es un inmenso honor compartir con él el gran momento histórico que supone el regreso de @realDonaldTrump a la Casa Blanca.

Se vienen buenos tiempos para la libertad y para el sentido… pic.twitter.com/TpspNFILIO
— Santiago Abascal 🇪🇸 (@Santi_ABASCAL) January 19, 2025
 
            [ingress] => När Donald J. Trump svärs in den 20 januari som USA:s 47:e president, är en av de särskilt inbjudna gästerna Santiago Abascal, ledare för Spaniens tredje största parti, Vox. Abascal anlände till Washington flera dagar i förväg och har omgärdat sig med internationella högerledare, däribland den argentinske presidenten Javier Milei.
            [headline] => Spanska extremhögern vid Trumps sida
            [page] => 0
            [modified] => 20250120093719
            [created] => 20250120093516
            [publishStart] => 20250120094500
            [publishStop] => 20250719103559
            [fullArticle] => Spanska extremhögern vid Trumps sida När Donald J. Trump svärs in den 20 januari som USA:s 47:e president, är en av de särskilt inbjudna gästerna Santiago Abascal, ledare för Spaniens tredje största parti, Vox. Abascal anlände till Washington flera dagar i förväg och har omgärdat sig med internationella högerledare, däribland den argentinske presidenten Javier Milei. Normalt sett deltar inga utländska statschefer vid installationen av en amerikansk president, men Trump har valt att ignorera denna tradition. Ceremonin i Capitolium den 20 januari, liksom de olika festligheterna under de föregående dagarna, har utvecklats till en styrkedemonstration för den internationella extremhögern. Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Ungerns Viktor Orbán är också närvarande och bidrar till att iscensätta den splittring som redan existerar inom EU i internationella frågor.

En av festligheterna dagarna före installationen var en bal för latinamerikaner, ledd av den tilltänkta nya amerikanska utrikesministern Marco Rubio. Vid denna bal omfamnade Santiago Abascal den argentinske presidenten Javier Milei, som han också träffade vid två tillfällen i Madrid under 2024.

Spaniens regering, liksom majoriteten av EU-länderna, har intagit en avvaktande och diplomatisk hållning gentemot den tillträdande amerikanska administrationen. Det väntas uppstå många spända situationer, särskilt i frågor som rör kriget i Ukraina och NATO, som kommer att få direkta konsekvenser för Spanien.

I en intervju på Onda Cero på måndagsmorgonen betonade den spanske utrikesministern José Manuel Albares att Spaniens regering strävar efter att upprätthålla så goda relationer som möjligt med den nya Trump-administrationen.

Abascal och Argentinas Javier Milei sammanstrålade vid den latinamerikanska galan inför Donald Trumps installation som USA:s 47:e president:
¡Qué alegría ver de nuevo a mi querido amigo @JMilei rodeado de gente que le admira y respeta!

Es un inmenso honor compartir con él el gran momento histórico que supone el regreso de @realDonaldTrump a la Casa Blanca.

Se vienen buenos tiempos para la libertad y para el sentido… pic.twitter.com/TpspNFILIO
— Santiago Abascal 🇪🇸 (@Santi_ABASCAL) January 19, 2025
  VOX-ledaren Santiago Abascal (till höger) anlände till Washington flera dagar före presidentinstallationen. Foto: X/@Santi_ABASCAL 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 42418
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Siffrorna har presenterats i den spanska trafikföreningen ANFAC:s senaste rapport om elektromobilitet. Om samtliga laddstationer fungerade skulle landet ha överträffat det ursprungliga målet på 50.000 laddare för 2023 och varit närmare målet för 2024 på 64.000. Spanien ligger dock efter i den planerade utbyggnaden av laddstationer.

ANFAC understryker behovet av snabbare byråkratiska processer för att aktivera stationer och förbättra utbyggnaden av snabbladdare. I slutet av 2024 hade Spanien 3.255 snabbladdare på 150 kW eller högre, vilket är en fördubbling från 2023, men dessa utgör fortfarande endast 8,4 procent av infrastrukturen.

Trots framstegen ligger Spanien långt efter andra europeiska länder i elektromobilitet. Enligt ANFAC:s barometer har Spanien ett indexvärde på 9,6 av 100, jämfört med Europas genomsnitt på 19,4. Länder som Nederländerna (86,2) och Norge (71,8) ligger långt före.

Majoriteten av de spanska laddstationerna (71 procent) är lågkapacitetsladdare på 22 kW eller mindre, vilket är långt över ANFAC:s riktmärke på 49 procent för denna kategori. José López-Tafall, ANFAC:s generaldirektör, påpekar att Spanien måste öka både efterfrågan och utbyggnaden av laddinfrastrukturen. Han nämner även bristen på tydlig skyltning av befintliga laddstationer som en viktig fråga, något som är bättre hanterat i grannländer som Frankrike och Portugal, skriver Forocoches.
            [ingress] => Vid slutet av 2024 hade Spanien 38.275 fungerande laddpunkter, en ökning med 32 procent från året innan. Trots framstegen finns det 11.446 laddstationer som fortfarande är inoperativa.
            [headline] => Nära en tredjedel av laddstationerna i Spanien inte i bruk
            [page] => 0
            [modified] => 20250117091158
            [created] => 20250110091048
            [publishStart] => 20250119070000
            [publishStop] => 20250709101059
            [fullArticle] => Nära en tredjedel av laddstationerna i Spanien inte i bruk Vid slutet av 2024 hade Spanien 38.275 fungerande laddpunkter, en ökning med 32 procent från året innan. Trots framstegen finns det 11.446 laddstationer som fortfarande är inoperativa. Siffrorna har presenterats i den spanska trafikföreningen ANFAC:s senaste rapport om elektromobilitet. Om samtliga laddstationer fungerade skulle landet ha överträffat det ursprungliga målet på 50.000 laddare för 2023 och varit närmare målet för 2024 på 64.000. Spanien ligger dock efter i den planerade utbyggnaden av laddstationer.

ANFAC understryker behovet av snabbare byråkratiska processer för att aktivera stationer och förbättra utbyggnaden av snabbladdare. I slutet av 2024 hade Spanien 3.255 snabbladdare på 150 kW eller högre, vilket är en fördubbling från 2023, men dessa utgör fortfarande endast 8,4 procent av infrastrukturen.

Trots framstegen ligger Spanien långt efter andra europeiska länder i elektromobilitet. Enligt ANFAC:s barometer har Spanien ett indexvärde på 9,6 av 100, jämfört med Europas genomsnitt på 19,4. Länder som Nederländerna (86,2) och Norge (71,8) ligger långt före.

Majoriteten av de spanska laddstationerna (71 procent) är lågkapacitetsladdare på 22 kW eller mindre, vilket är långt över ANFAC:s riktmärke på 49 procent för denna kategori. José López-Tafall, ANFAC:s generaldirektör, påpekar att Spanien måste öka både efterfrågan och utbyggnaden av laddinfrastrukturen. Han nämner även bristen på tydlig skyltning av befintliga laddstationer som en viktig fråga, något som är bättre hanterat i grannländer som Frankrike och Portugal, skriver Forocoches. Även om alla laddstationer vore i bruk ligger Spanien efter i sin planerade utbyggnad. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 42479
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt myndigheterna orsakades olyckan av ett fel i ett av liftens returhjul, vilket ledde till ett plötsligt balansfel. Vittnen beskriver hur liften började svänga okontrollerat, något som tvingade omkring 60 personer att hoppa eller falla från hög höjd.

Flera räddningsresurser mobiliserades snabbt, inklusive fem helikoptrar, räddningspersonal och 24 ambulanser. Skidstationen har stängts och evakuerats. Vittnesmål beskriver en kaotisk situation där passagerare slungades ur liftstolarna eller blev hängande upp och ner. Enligt Borja Giménez, som själv satt i liften, upplevde passagerarna panik när de försökte avgöra om de skulle hoppa eller vänta på räddning, skriver El País.

Olycksplatsen är nu under utredning för att fastställa orsakerna bakom haveriet. De lokala myndigheterna har erbjudit stöd och information till de drabbade och deras anhöriga. Regionpresidenten i Aragonien, Jorge Azcón, samt den spanske regeringschefen Pedro Sánchez har uttryckt sitt stöd för de drabbade och deras familjer via sociala medier.
            [ingress] => Ett haveri i en skidlift i Astún (Huesca), i de spanska Pyrenéerna, har lett till fyra skadade och många traumatiserade efter att liften kollapsat från 15 meters höjd. Två personer har fått allvarliga skador och har förts till sjukhus för vård.
            [headline] => Allvarlig liftolycka i Pyrenéerna
            [page] => 0
            [modified] => 20250118163208
            [created] => 20250118163110
            [publishStart] => 20250118163500
            [publishStop] => 20250717173159
            [fullArticle] => Allvarlig liftolycka i Pyrenéerna Ett haveri i en skidlift i Astún (Huesca), i de spanska Pyrenéerna, har lett till fyra skadade och många traumatiserade efter att liften kollapsat från 15 meters höjd. Två personer har fått allvarliga skador och har förts till sjukhus för vård. Enligt myndigheterna orsakades olyckan av ett fel i ett av liftens returhjul, vilket ledde till ett plötsligt balansfel. Vittnen beskriver hur liften började svänga okontrollerat, något som tvingade omkring 60 personer att hoppa eller falla från hög höjd.

Flera räddningsresurser mobiliserades snabbt, inklusive fem helikoptrar, räddningspersonal och 24 ambulanser. Skidstationen har stängts och evakuerats. Vittnesmål beskriver en kaotisk situation där passagerare slungades ur liftstolarna eller blev hängande upp och ner. Enligt Borja Giménez, som själv satt i liften, upplevde passagerarna panik när de försökte avgöra om de skulle hoppa eller vänta på räddning, skriver El País.

Olycksplatsen är nu under utredning för att fastställa orsakerna bakom haveriet. De lokala myndigheterna har erbjudit stöd och information till de drabbade och deras anhöriga. Regionpresidenten i Aragonien, Jorge Azcón, samt den spanske regeringschefen Pedro Sánchez har uttryckt sitt stöd för de drabbade och deras familjer via sociala medier. Arkivbild på det havererade liftsystemet i Astún (Huesca). 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 42469
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Kidnappningen utfördes den 15 januari av terrorgruppen Islamiska staten i Storsahara (EIGS). Enligt tidningen El Independiente har den spanske medborgaren förts till Mali, där spanska underrättelseagenter arbetar intensivt för att lokalisera honom.

CNI, som har en stark närvaro i regionen, samarbetar med enheter specialiserade på terrorism och utnyttjar sin omfattande erfarenhet från tidigare incidenter i området. Algeriet och det närliggande Sahelbältet hyser flera jihadistgrupper som strider om kontrollen över strategiska områden och handelsvägar.

Det kidnappade offrets följeslagare frigavs kort efter attacken, enligt uppgifter från El País. Händelsen är den andra kidnappningen av en europé i regionen på kort tid, då även en österrikisk kvinna nyligen tillfångatogs nära den algeriska gränsen.

För att hantera den ökade säkerhetsrisken i regionen har Spanien etablerat projekt som GAR-SI Sahel, ett EU-finansierat initiativ för att stärka polisiära resurser i de fem Sahel-länderna. Detta samarbete förväntas underlätta CNI:s insatser för att identifiera den spanske mannens exakta position och garantera hans säkerhet.
            [ingress] => En spansk medborgare har kidnappats av en jihadistgrupp i södra Algeriet och förts till Mali. Spanska underrättelsetjänsten, CNI, leder nu arbetet med att lokalisera och befria personen.
            [headline] => Spanjor kidnappad i Algeriet av terrorister
            [page] => 0
            [modified] => 20250117090031
            [created] => 20250117085928
            [publishStart] => 20250118120000
            [publishStop] => 20250716095959
            [fullArticle] => Spanjor kidnappad i Algeriet av terrorister En spansk medborgare har kidnappats av en jihadistgrupp i södra Algeriet och förts till Mali. Spanska underrättelsetjänsten, CNI, leder nu arbetet med att lokalisera och befria personen. Kidnappningen utfördes den 15 januari av terrorgruppen Islamiska staten i Storsahara (EIGS). Enligt tidningen El Independiente har den spanske medborgaren förts till Mali, där spanska underrättelseagenter arbetar intensivt för att lokalisera honom.

CNI, som har en stark närvaro i regionen, samarbetar med enheter specialiserade på terrorism och utnyttjar sin omfattande erfarenhet från tidigare incidenter i området. Algeriet och det närliggande Sahelbältet hyser flera jihadistgrupper som strider om kontrollen över strategiska områden och handelsvägar.

Det kidnappade offrets följeslagare frigavs kort efter attacken, enligt uppgifter från El País. Händelsen är den andra kidnappningen av en europé i regionen på kort tid, då även en österrikisk kvinna nyligen tillfångatogs nära den algeriska gränsen.

För att hantera den ökade säkerhetsrisken i regionen har Spanien etablerat projekt som GAR-SI Sahel, ett EU-finansierat initiativ för att stärka polisiära resurser i de fem Sahel-länderna. Detta samarbete förväntas underlätta CNI:s insatser för att identifiera den spanske mannens exakta position och garantera hans säkerhet. Den spanska säkerhetstjänsten CNI försöker lokalisera den kidnappade spanjoren. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 42454
            [sectionId] => 17
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Den 22-årige spelaren greps i Morón de la Frontera, Sevilla. Han misstänks för att medvetet ha dragit på sig gula kort i flera matcher för att personer i hans närmaste krets skulle kunna tjäna pengar på riggade vadslagningar. Utredningen fokuserar på matcher från slutet av säsongen 2023–24. Salas ska tillsammans med två nära bekanta ha konspirerat för att manipulera spelmarknaden. Även andra möjliga medhjälpare från hans umgängeskrets undersöks. Detta rapporterar sporttidningen Marca.

Under förra säsongen fick Salas totalt tio gula kort, varav sju kom under de sista nio omgångarna. Hans agerande i matchernas slutskeden har väckt särskild misstanke och han missade till och med en match i omgång 32 på grund av kortavstängning.

Fallet påminner om anklagelserna mot Lucas Paquetá, brasiliansk landslagsspelare i West Ham, som påstås ha manipulerat fyra gula kort för att påverka vadslagningsmarknaden. I det fallet tjänade 60 personer i hans närhet 118.000 euro genom denna form av matchfixning.

Om Kike Salas befinns skyldig riskerar han en dom för bedrägeri med ett straff på mellan sex månader och tre år i fängelse. Han förlängde nyligen sitt kontrakt med Sevilla FC fram till 2029, men uppgifter har cirkulerat om en potentiell övergång till en italiensk klubb.
            [ingress] => Kike Salas, spelare i Sevilla FC, har gripits efter anklagelser om att ha dragit på sig gula kort i matcher för att gynna olagliga vadslagningsnätverk. Fallet utreds som bedrägeri och omfattar även flera personer i spelarens närhet.
            [headline] => Ligaspelare gripen för spelfusk
            [page] => 0
            [modified] => 20250115082829
            [created] => 20250115082723
            [publishStart] => 20250116120000
            [publishStop] => 20250714092759
            [fullArticle] => Ligaspelare gripen för spelfusk Kike Salas, spelare i Sevilla FC, har gripits efter anklagelser om att ha dragit på sig gula kort i matcher för att gynna olagliga vadslagningsnätverk. Fallet utreds som bedrägeri och omfattar även flera personer i spelarens närhet. Den 22-årige spelaren greps i Morón de la Frontera, Sevilla. Han misstänks för att medvetet ha dragit på sig gula kort i flera matcher för att personer i hans närmaste krets skulle kunna tjäna pengar på riggade vadslagningar. Utredningen fokuserar på matcher från slutet av säsongen 2023–24. Salas ska tillsammans med två nära bekanta ha konspirerat för att manipulera spelmarknaden. Även andra möjliga medhjälpare från hans umgängeskrets undersöks. Detta rapporterar sporttidningen Marca.

Under förra säsongen fick Salas totalt tio gula kort, varav sju kom under de sista nio omgångarna. Hans agerande i matchernas slutskeden har väckt särskild misstanke och han missade till och med en match i omgång 32 på grund av kortavstängning.

Fallet påminner om anklagelserna mot Lucas Paquetá, brasiliansk landslagsspelare i West Ham, som påstås ha manipulerat fyra gula kort för att påverka vadslagningsmarknaden. I det fallet tjänade 60 personer i hans närhet 118.000 euro genom denna form av matchfixning.

Om Kike Salas befinns skyldig riskerar han en dom för bedrägeri med ett straff på mellan sex månader och tre år i fängelse. Han förlängde nyligen sitt kontrakt med Sevilla FC fram till 2029, men uppgifter har cirkulerat om en potentiell övergång till en italiensk klubb. Kike Salas spelar i Sevilla FC. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 42438
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Utredningen gäller påståenden om att García Ortiz ska ha varit delaktig i att sprida ett e-postmeddelande mellan åklagarmyndigheten och Alberto González Amador, partner till Madridregionens president Isabel Díaz Ayuso (PP). I konversationen medger González Amador skattebrott. Det skriver El País.

E-postkonversationen innehöll juridiska överväganden där regionpresidentens partner föreslog en uppgörelse för att undvika fängelsestraff. Materialet offentliggjordes strax efter att det spreds inom åklagarmyndigheten och efter att kabinettschefen i Madridstyret, Miguel Ángel Rodríguez, spridit falsk information. Han uppgav nämligen att det var åklagarämbetet som föreslagit en förlikning, men att regeringen skulle ha satt stopp för detta.

Utredningsdomaren Ángel Hurtado misstänker att läckandet av dokumentet hade politiska syften och att det beordrades av riksåklagaren, även om inga konkreta bevis som pekar ut just honom ännu framkommit.

Förutom García Ortiz är ytterligare två högt uppsatta åklagare från Madrid, Pilar Rodríguez och Diego Villafañe, nu misstänkta. Utredningen stöds av analyser från Guardia Civils enhet för centraloperativa insatser (UCO), som pekar på att läckan koordinerades inom åklagarmyndigheten.

Domaren håller också anställda på regeringspalatset La Moncloa som ansvariga för att ha mottagit och spridit det konfidentiella materialet till medier och politiska allierade. Förutom förhören med de misstänkta planerar domstolen ytterligare vittnesförhör med åklagare och journalister för att kartlägga spridningen av informationen.
            [ingress] => Högsta domstolen har beslutat att kalla den spanska riksåklagaren Álvaro García Ortiz som misstänkt i en pågående utredning om läckage av konfidentiell information. Förhöret är planerat till den 29 januari.
            [headline] => Riksåklagaren kallas som misstänkt till förhör
            [page] => 0
            [modified] => 20250115083022
            [created] => 20250113165937
            [publishStart] => 20250116070000
            [publishStop] => 20250712175959
            [fullArticle] => Riksåklagaren kallas som misstänkt till förhör Högsta domstolen har beslutat att kalla den spanska riksåklagaren Álvaro García Ortiz som misstänkt i en pågående utredning om läckage av konfidentiell information. Förhöret är planerat till den 29 januari. Utredningen gäller påståenden om att García Ortiz ska ha varit delaktig i att sprida ett e-postmeddelande mellan åklagarmyndigheten och Alberto González Amador, partner till Madridregionens president Isabel Díaz Ayuso (PP). I konversationen medger González Amador skattebrott. Det skriver El País.

E-postkonversationen innehöll juridiska överväganden där regionpresidentens partner föreslog en uppgörelse för att undvika fängelsestraff. Materialet offentliggjordes strax efter att det spreds inom åklagarmyndigheten och efter att kabinettschefen i Madridstyret, Miguel Ángel Rodríguez, spridit falsk information. Han uppgav nämligen att det var åklagarämbetet som föreslagit en förlikning, men att regeringen skulle ha satt stopp för detta.

Utredningsdomaren Ángel Hurtado misstänker att läckandet av dokumentet hade politiska syften och att det beordrades av riksåklagaren, även om inga konkreta bevis som pekar ut just honom ännu framkommit.

Förutom García Ortiz är ytterligare två högt uppsatta åklagare från Madrid, Pilar Rodríguez och Diego Villafañe, nu misstänkta. Utredningen stöds av analyser från Guardia Civils enhet för centraloperativa insatser (UCO), som pekar på att läckan koordinerades inom åklagarmyndigheten.

Domaren håller också anställda på regeringspalatset La Moncloa som ansvariga för att ha mottagit och spridit det konfidentiella materialet till medier och politiska allierade. Förutom förhören med de misstänkta planerar domstolen ytterligare vittnesförhör med åklagare och journalister för att kartlägga spridningen av informationen. Utredningsdomaren i Högsta domstolen delger riksåklagaren misstanke om brott, trots att det ännu inte framkommit konkreta bevis om att Álvaro García Ortiz skulle ligga bakom den läckta informationen. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 42441
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => I ett försvar av prästens nekande hänvisas till den katolska kyrkans universella normer, som kräver att par lever i äktenskap för att kunna ta emot nattvarden. Samma regler gäller också för heterosexuella par som lever tillsammans utan att vara gifta, enligt stiftets kommunikation som citeras av Europa Press.

Händelsen har kritiserats av bland annat regeringspartiet PSOE, som anklagar kyrkan för diskriminering på grund av sexuell läggning och kräver ett slut på dessa handlingar i vissa församlingar i Segovia. Stiftet avvisar dock kritiken och kallar den för oacceptabel inblandning i kyrkans angelägenheter och ett brott mot religionsfriheten, som skyddas av grundlagen.
            [ingress] => Segovias biskopsämbete försvarar att en präst vägrat ett homosexuellt par nattvarden och betonar att kyrkans regler kräver moralisk kvalifikation för detta. Däremot tillbakavisar ämbetet anklagelser om diskriminering mot homosexuella.
            [headline] => Biskopsämbete ratar homosexuella men förnekar homofobi
            [page] => 0
            [modified] => 20250114091308
            [created] => 20250114091233
            [publishStart] => 20250115120000
            [publishStop] => 20250713101259
            [fullArticle] => Biskopsämbete ratar homosexuella men förnekar homofobi Segovias biskopsämbete försvarar att en präst vägrat ett homosexuellt par nattvarden och betonar att kyrkans regler kräver moralisk kvalifikation för detta. Däremot tillbakavisar ämbetet anklagelser om diskriminering mot homosexuella. I ett försvar av prästens nekande hänvisas till den katolska kyrkans universella normer, som kräver att par lever i äktenskap för att kunna ta emot nattvarden. Samma regler gäller också för heterosexuella par som lever tillsammans utan att vara gifta, enligt stiftets kommunikation som citeras av Europa Press.

Händelsen har kritiserats av bland annat regeringspartiet PSOE, som anklagar kyrkan för diskriminering på grund av sexuell läggning och kräver ett slut på dessa handlingar i vissa församlingar i Segovia. Stiftet avvisar dock kritiken och kallar den för oacceptabel inblandning i kyrkans angelägenheter och ett brott mot religionsfriheten, som skyddas av grundlagen. Segovias stift försvarar att en av deras präster vägrat nattvarden till ett homosexuellt par. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 42431
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Projektet inleddes redan 1979 med en överenskommelse mellan Spaniens kung Juan Carlos I och Marockos Hassan II. Sedan dess har olika studier utförts och de senaste åren har anslagen ökat. Förra året avsattes 2,7 miljoner euro från EU:s återhämtningsfond för att uppdatera tekniska studier och modernisera de ursprungliga planerna från 2007. Det nya förslaget sträcker sig över 60 kilometer, varav 28 kilometer under havet, vilket skulle göra tunneln längre än Eurotunneln mellan England och Frankrike, rapporterar El País.

Enligt preliminära beräkningar skulle projektet kunna kosta upp till 15 miljarder euro och ta över 20 år att slutföra. Planerna omfattar två parallella tunnlar för tågtrafik och en servicetunnel.

Utöver de tekniska svårigheterna har projektet hittills bromsats av diplomatiska spänningar och externa påtryckningar, bland annat från Storbritannien. Experter framhåller dock att tunneln skulle kunna stärka handeln mellan Afrika och Europa och fungera som en strategisk förbindelse.

Samtidigt lyfter kritiker fram den etiska problematiken med att investera i en högteknologisk tunnel när många migranter riskerar sina liv för att korsa sundet på osäkra båtar. Projektet har också stött på kritik för dess höga kostnader och omfattande tidsramar.
            [ingress] => Efter 43 år av diskussioner och investeringar på över 100 miljoner euro återupplivar Spanien och Marocko planerna på en tunnel under Gibraltar sund. Projektet syftar till att förbinda Europa och Afrika genom en av världens mest ambitiösa infrastrukturprojekt.
            [headline] => Nya planer på en tunnel till Marocko
            [page] => 0
            [modified] => 20250114091514
            [created] => 20250113095742
            [publishStart] => 20250115070000
            [publishStop] => 20250712105759
            [fullArticle] => Nya planer på en tunnel till Marocko Efter 43 år av diskussioner och investeringar på över 100 miljoner euro återupplivar Spanien och Marocko planerna på en tunnel under Gibraltar sund. Projektet syftar till att förbinda Europa och Afrika genom en av världens mest ambitiösa infrastrukturprojekt. Projektet inleddes redan 1979 med en överenskommelse mellan Spaniens kung Juan Carlos I och Marockos Hassan II. Sedan dess har olika studier utförts och de senaste åren har anslagen ökat. Förra året avsattes 2,7 miljoner euro från EU:s återhämtningsfond för att uppdatera tekniska studier och modernisera de ursprungliga planerna från 2007. Det nya förslaget sträcker sig över 60 kilometer, varav 28 kilometer under havet, vilket skulle göra tunneln längre än Eurotunneln mellan England och Frankrike, rapporterar El País.

Enligt preliminära beräkningar skulle projektet kunna kosta upp till 15 miljarder euro och ta över 20 år att slutföra. Planerna omfattar två parallella tunnlar för tågtrafik och en servicetunnel.

Utöver de tekniska svårigheterna har projektet hittills bromsats av diplomatiska spänningar och externa påtryckningar, bland annat från Storbritannien. Experter framhåller dock att tunneln skulle kunna stärka handeln mellan Afrika och Europa och fungera som en strategisk förbindelse.

Samtidigt lyfter kritiker fram den etiska problematiken med att investera i en högteknologisk tunnel när många migranter riskerar sina liv för att korsa sundet på osäkra båtar. Projektet har också stött på kritik för dess höga kostnader och omfattande tidsramar. Projektet för en tunnel under Gibraltar sund inleddes redan 1979 och väntas ta 20 år att genomföra, när det väl påbörjas. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 42424
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning.

Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad.

Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten.

En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten.

Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo.
            [ingress] => De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen.
            [headline] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal
            [page] => 0
            [modified] => 20250112100340
            [created] => 20250112095522
            [publishStart] => 20250113120000
            [publishStop] => 20250711105559
            [fullArticle] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen. Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning.

Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad.

Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten.

En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten.

Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo. Reformförslaget skulle begränsa möjligheterna att presentera privata åtal för att inleda en juridisk process, något som enligt ett många jurister kan vara grundlagsvidrigt. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 42382
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner.

Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden.

Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden.

LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden.
            [ingress] => Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster.
            [headline] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare
            [page] => 0
            [modified] => 20250110091728
            [created] => 20250105080659
            [publishStart] => 20250112170000
            [publishStop] => 20250704090659
            [fullArticle] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster. De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner.

Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden.

Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden.

LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden. Allt färre följer de spanska nyhetsprogrammen. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 42422
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta.

19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige.
            [ingress] => En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott.
            [headline] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta
            [page] => 0
            [modified] => 20250111085811
            [created] => 20250111085719
            [publishStart] => 20250112070000
            [publishStop] => 20250710095759
            [fullArticle] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott. Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta.

19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige. Gripandet skedde på den marockanska sidan av gränsen. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 42420
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Enligt den spanska meteorologiska myndigheten Aemet kommer en kallfront från det europeiska fastlandet att leda till ett kraftigt temperaturfall med utbredd nattfrost över stora delar av landet, även i kustnära områden.

Under lördagen förväntas ett kallt frontsystem ge regn och möjligen stormar i bergsområden som Pyrenéerna och Kantabriska bergen. Vinden väntas vara stark i vissa regioner, särskilt i Ampurdán och på Balearerna, där höga vågor också kan förekomma.

I början av nästa vecka stabiliseras vädret i större delen av Spanien, men kalla temperaturer väntas kvarstå fram till tisdag morgon. Därefter förväntas gradvisa temperaturhöjningar, särskilt i de centrala och södra delarna av landet.

Prognoserna pekar på fortsatt instabilitet längs Medelhavskusten och Balearerna, där ytterligare nederbörd kan förekomma.
            [ingress] => En kall luftmassa från Europa förväntas orsaka kraftiga temperaturfall och omfattande frost i stora delar av Spanien från och med söndag den 12 januari. Temperaturerna kommer att sjunka till under tio grader dagtid i många delar av landet.
            [headline] => Köldvåg når nu även Spanien
            [page] => 0
            [modified] => 20250110162100
            [created] => 20250110162007
            [publishStart] => 20250110180000
            [publishStop] => 20250709172059
            [fullArticle] => Köldvåg når nu även Spanien En kall luftmassa från Europa förväntas orsaka kraftiga temperaturfall och omfattande frost i stora delar av Spanien från och med söndag den 12 januari. Temperaturerna kommer att sjunka till under tio grader dagtid i många delar av landet. Enligt den spanska meteorologiska myndigheten Aemet kommer en kallfront från det europeiska fastlandet att leda till ett kraftigt temperaturfall med utbredd nattfrost över stora delar av landet, även i kustnära områden.

Under lördagen förväntas ett kallt frontsystem ge regn och möjligen stormar i bergsområden som Pyrenéerna och Kantabriska bergen. Vinden väntas vara stark i vissa regioner, särskilt i Ampurdán och på Balearerna, där höga vågor också kan förekomma.

I början av nästa vecka stabiliseras vädret i större delen av Spanien, men kalla temperaturer väntas kvarstå fram till tisdag morgon. Därefter förväntas gradvisa temperaturhöjningar, särskilt i de centrala och södra delarna av landet.

Prognoserna pekar på fortsatt instabilitet längs Medelhavskusten och Balearerna, där ytterligare nederbörd kan förekomma. Temperaturen väntas falla i stora delar av Spanien och följas av hård blåst samt nederbörd, främst i norr och på Balearerna. Karta: Aemet 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 42409
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det brutala mordet på Samuel Luiz ägde rum natten till den 3 juli 2021. De dömda bedöms ha drivits bland annat av sin homofobi. Den person som inledde bråket trodde att Samuel och en kvinnlig vän filmade honom med mobilen på gatan, medan de i verkligheten hade ett videosamtal med en bekant. Han har dömts till det strängaste straffet, 24 års fängelse, bland annat för att ha skrikit homofobiska förolämpningar samtidigt som han slog offret. Domen lyfter fram hur denne person inledde den våldsamma attacken genom att slå och sparka Samuel, särskilt mot huvudet och ansiktet. Domstolen beskriver gärningen som synnerligen grym och präglad av en total brist på empati, enligt El Mundo.

En andra man har dömts till 20,5 års fängelse, inklusive tre och ett halvt år för rån, då han efter mordet stal Samuels mobiltelefon. En tredje man har dömts till 20 års fängelse för sitt aktiva deltagande i attacken, där han bland annat slog Samuel bakifrån och hindrade honom från att fly. Den fjärde dömdes till tio års fängelse som medhjälpare, då han befinns inte ha deltagit i själva misshandeln men däremot hjälpte de andra gärningsmännen.

De nu dömda lämnade offret blödande och medvetslös på gatan. Attacken involverade även två minderåriga som tidigare dömts i separata rättegångar. Däremot frikändes huvudmannens dåvarande partner, som också stod inför rätta.

Samuel Luiz försökte fly efter den första attacken med hjälp av förbipasserande, men blev förföljd och slagen medvetslös. Han avled kort därefter. Händelsen har chockat Spanien och väckt omfattande diskussioner om hatbrott och diskriminering.
            [ingress] => Fyra män har dömts till upp till 24 års fängelse för det homofobiska mordet på Samuel Luiz. Straffen har fastställts av provinsdomstolen i La Coruña, efter att en jury funnit fyra av de fem åtalade skyldiga.
            [headline] => Långa fängelsestraff för gruppmord
            [page] => 0
            [modified] => 20250109075623
            [created] => 20250109074914
            [publishStart] => 20250110120000
            [publishStop] => 20250708084959
            [fullArticle] => Långa fängelsestraff för gruppmord Fyra män har dömts till upp till 24 års fängelse för det homofobiska mordet på Samuel Luiz. Straffen har fastställts av provinsdomstolen i La Coruña, efter att en jury funnit fyra av de fem åtalade skyldiga. Det brutala mordet på Samuel Luiz ägde rum natten till den 3 juli 2021. De dömda bedöms ha drivits bland annat av sin homofobi. Den person som inledde bråket trodde att Samuel och en kvinnlig vän filmade honom med mobilen på gatan, medan de i verkligheten hade ett videosamtal med en bekant. Han har dömts till det strängaste straffet, 24 års fängelse, bland annat för att ha skrikit homofobiska förolämpningar samtidigt som han slog offret. Domen lyfter fram hur denne person inledde den våldsamma attacken genom att slå och sparka Samuel, särskilt mot huvudet och ansiktet. Domstolen beskriver gärningen som synnerligen grym och präglad av en total brist på empati, enligt El Mundo.

En andra man har dömts till 20,5 års fängelse, inklusive tre och ett halvt år för rån, då han efter mordet stal Samuels mobiltelefon. En tredje man har dömts till 20 års fängelse för sitt aktiva deltagande i attacken, där han bland annat slog Samuel bakifrån och hindrade honom från att fly. Den fjärde dömdes till tio års fängelse som medhjälpare, då han befinns inte ha deltagit i själva misshandeln men däremot hjälpte de andra gärningsmännen.

De nu dömda lämnade offret blödande och medvetslös på gatan. Attacken involverade även två minderåriga som tidigare dömts i separata rättegångar. Däremot frikändes huvudmannens dåvarande partner, som också stod inför rätta.

Samuel Luiz försökte fly efter den första attacken med hjälp av förbipasserande, men blev förföljd och slagen medvetslös. Han avled kort därefter. Händelsen har chockat Spanien och väckt omfattande diskussioner om hatbrott och diskriminering. Fyra män har dömts till mellan tio och 24 års fängelse för mordet på Samuel Luiz i La Coruña. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 42385
            [sectionId] => 11
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Cyberbrott utgör nu ett av fem brott globalt. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online och över 80 procent av bedrägerierna utfördes på nätet. Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Zscaler ökade antalet ransomware-attacker, där förövarna kräver stora lösensummor för att låsa upp systemen,  med 38 procent jämfört med föregående år, skriver El País.

Spanien är det femte mest drabbade landet i världen, med 58 stora ransomware-attacker under det första halvåret. Förlusterna beräknas ha överstigit tio miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som föregående år. En av de största enskilda lösensummorna som betalades under förra året var på 72 miljoner euro.

Artificiell intelligens har blivit en nyckelfaktor i utvecklingen av dessa attacker. AI används för att förbättra trovärdigheten hos bluffmejl (phishing) och för att skapa mer övertygande röstbedrägerier (vishing), där angripare kan imitera röster för att lura offer att ge ifrån sig känslig information.

En rapport från Zscaler förutspår att dessa AI-drivna attacker kommer att öka ytterligare under 2025. Fokus kommer att ligga på högrisksektorer som sjukvård, energi och tillverkningsindustri, där känsliga data är särskilt attraktiva mål.

Trots att stora företag investerar cirka 1,2 miljarder euro i cybersäkerhet är små och medelstora företag mer sårbara på grund av bristande skydd. Experter betonar vikten av att uppdatera säkerhetsprogram, byta lösenord regelbundet och utbilda personal i säkerhetsmedvetande för att minska riskerna.
            [ingress] => Cyberbrott nådde nya rekordnivåer i Spanien under 2024, med förluster på tio miljarder euro. Artificiell intelligens (AI) används allt oftare för att göra angreppen mer målinriktade och svårupptäckta.
            [headline] => Brottsligheten går allt mer över till nätet
            [page] => 0
            [modified] => 20250108080611
            [created] => 20250106104438
            [publishStart] => 20250109070000
            [publishStop] => 20250705114459
            [fullArticle] => Brottsligheten går allt mer över till nätet Cyberbrott nådde nya rekordnivåer i Spanien under 2024, med förluster på tio miljarder euro. Artificiell intelligens (AI) används allt oftare för att göra angreppen mer målinriktade och svårupptäckta. Cyberbrott utgör nu ett av fem brott globalt. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online och över 80 procent av bedrägerierna utfördes på nätet. Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Zscaler ökade antalet ransomware-attacker, där förövarna kräver stora lösensummor för att låsa upp systemen,  med 38 procent jämfört med föregående år, skriver El País.

Spanien är det femte mest drabbade landet i världen, med 58 stora ransomware-attacker under det första halvåret. Förlusterna beräknas ha överstigit tio miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som föregående år. En av de största enskilda lösensummorna som betalades under förra året var på 72 miljoner euro.

Artificiell intelligens har blivit en nyckelfaktor i utvecklingen av dessa attacker. AI används för att förbättra trovärdigheten hos bluffmejl (phishing) och för att skapa mer övertygande röstbedrägerier (vishing), där angripare kan imitera röster för att lura offer att ge ifrån sig känslig information.

En rapport från Zscaler förutspår att dessa AI-drivna attacker kommer att öka ytterligare under 2025. Fokus kommer att ligga på högrisksektorer som sjukvård, energi och tillverkningsindustri, där känsliga data är särskilt attraktiva mål.

Trots att stora företag investerar cirka 1,2 miljarder euro i cybersäkerhet är små och medelstora företag mer sårbara på grund av bristande skydd. Experter betonar vikten av att uppdatera säkerhetsprogram, byta lösenord regelbundet och utbilda personal i säkerhetsmedvetande för att minska riskerna. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online. 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)