I Sverige var det viktiga året 1967. Högertrafikomläggningen. Sedan dess har trafiksäkerheten varit en prioriterad fråga i samhället och stora resurser har lagts på folkbildning och fysiska åtgärder. I Sverige dör idag knappt fem personer per 100 000 invånare och år i trafiken. Motsvarande siffra i Spanien är cirka nio. Här var det viktiga året 2006. Införandet av poängkörkortet. Mellan 2006 och 2007 minskade antalet trafikdöda med nästan tio procent, i Andalusien med 15 procent och i Málagaprovinsen med hela 25 procent. Är det verkligen möjligt? Det är ju kaos på vägarna i Málagaprovinsen.
– Det är skillnad mellan huruvida trafiken flyter och antalet dödsolyckor, säger Trinidad Hernández. Faktiskt innebär fler bilar och trafikstockningar färre allvarliga olyckor, eftersom hastigheten sjunker.
Nollvision även i Spanien
Trafiksäkerheten i Norden är förebilden. I Sverige ändrade den så kallade Nollvisionen, 1997, synsättet. Man började jobba mot visionen att ingen ska behöva dödas i trafiken och fokuserade mer på konsekvenserna, än huruvida det sker en olycka.
– Här arbetar vi efter samma princip, berättar Hernández. Vi fastslog vår strategi långt senare, 2004, och ligger naturligtvis efter.
Trafiksäkerhetsplanen som löper över åren 2004 till 2008, innebär att antalet dödsolyckor ska minska med 40 procent, faktum är att man i fjol kom en bra bit mot målet med en minskning på 30 procent.
Nya skyddsräcken
Enligt Trinidad Hernández skulle statistiken se betydligt bättre ut om det inte vore för det stora antalet omkomna mopedförare och motorcyklister. En särskild plan för dessa innehåller ny lagstiftning, såsom höjd åldersgräns från 14 till 15 år för mopeder, besiktning av mopeder, större krav på utbildning samt informationskampanjer. Tráfico, som tillhör Inrikesdepartementet, samarbetar också med Näringsdepartementet för att förbättra och anpassa skyddsräckena på vägarna till motorcyklisterna.
Dubbelt med radarkontroller
Förutom poängkörkortet, som trädde i kraft i juli 2006, planeras för ett flertal nya åtgärder för att få ned dödsolyckorna. En av strategierna är radarutrustning som mäter hastigheten. Inom kort ska det finnas 500 över hela Spanien. I Málaga får de sju som sitter uppe snart sällskap av ytterligare sju.
– Radar sänker medelhastigheten på de farligaste sträckorna, säger Hernández. När samtliga 14 sitter uppe ska vi dessutom jobba med ett nytt system som mäter medelhastigheten mellan två instrument. Då lönar det sig inte längre att bromsa vid en radar för att sedan direkt trampa gasen i botten.
Kontrollen av trafikförsäkringen har skärpts. Polishelikoptrar ska bevaka, fotografera och upptäcka trafikbrott från luften. Trafiksäkerheten ges större vikt, vid sidan om lagar och regler på bilskolorna. Trafikchefen betonar också vikten av informationskampanjer mot rattfylleri, fortkörning och att generellt öka folks medvetenhet. Helst skulle hon se att trafiksäkerhet blev ett eget ämne i skolan, inte som idag något som hanteras inom ramen för exempelvis matematik, i form av räkneexempel.
Mest män som dödas
I Málaga dödades förra året 68 personer i 65 olyckor. Medelåldern på dödsoffren var 38 år. Bara fem var kvinnor. De allra flesta, 70 procent, var fordonsförare, 13 procent passagerare och 17 procent fotgängare. Av förarna framförde över hälften en moped eller motorcykel. Drygt en femtedel av dödsolyckorna inträffade på A-7. Bland orsakerna står överträdelser av trafikreglerna för cirka en tredjedel, fortkörning nästan 40 procent, att föraren distraheras en dryg tredjedel och ungefär tre procent var rattfylla. Bara knappt fem procent skylls på brister i vägmiljön.
När det gäller att motverka rattfylleri önskar Trinidad Hernández att kommunerna engagerade sig mer.
– Möjligen behövs det fler poliser men många borgmästare saknar helt enkelt intresse, säger hon. Kommuner som är kända för sitt nattliv vill inte skrämma bort folk med alkoholkontroller.
Hon fortsätter:
– Jag vet att ungdomar åker från Málaga till Benalmádena och Estepona för att festa. När de kör hem väljer de kustvägen för att slippa Guardia Civil.
Varför dör det så många på de spanska vägarna?
– Jag vet inte, vi har ju bättrat oss mycket på senare år men det är väl vårt sätt att vara. Spanjorer är inte aggressiva i trafiken men de flesta gillar att köra fort. Beteendet måste påverkas redan från det att barnen är små, så det tar några generationer innan vi når ända fram.
Har poängkörkortet varit en succé?
– Ja, det tycker jag. Nu handlar det inte bara om böter, om det minskar folks benägenhet att bryta mot reglerna så är det en framgång för oss.
– Antalet dödade minskade på ett år från 90 till 68 i Málaga, och hittills har tusen förare blivit av med sina körkort, vi får bort ett felbeteende och det är självklart positivt.
– Däremot är uppföljningen fortfarande för långsam och det måste vi åtgärda internt inom trafikmyndigheten.
Vilka är det främsta orsakerna till förlorade körkortspoäng?
– I Málaga är det framför allt fortkörning och rattfylleri på landsvägarna och avsaknad av bilbälte och hjälm, samt bruk av mobiltelefon i städerna.
Är det ett problem att ni inte kan ta poäng från utlänningarna?
– Ja, det är ologiskt, framför allt om vi talar om utlänningar som bor här. Men inom kort införs ett europeiskt system så att vi i Spanien kan ta poäng från dem vars hemland också har poängkörkort.
Bör jag som utlänning byta till ett spanska körkort?
– Nej, enligt lagen kan EU-medborgare fortsätta köra med sitt körkort här i Spanien. Men det måste vara den nya modellen med EU-flaggan i hörnet.
Är utökad kollektivtrafik en bra trafiksäkerhetsåtgärd?
– Ja, definitivt. Vi måste arbeta för fler allmänna transporter såsom AVE och tunnelbana. Tyvärr är det en känslig fråga eftersom Spanien är ett biltillverkarland. Vi måste gå mycket försiktigt fram.
Vilket budskap ska vi förmedla till svenskarna på Costa del Sol?
– Jag kan inte ge något råd, vi har ju er som förebild. Det skulle vara att ni har tålamod med spanjorerna. Jag hoppas att vi får ett bättre trafikbeteende i framtiden.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.