Skratterapi brukar en av Annes spanska elever kalla svenskundervisningen. Det är inget lätt språk att lära för en utomstående, särskilt inte stavningen eller uttalet av alla möjliga konstiga sje-ljud, mängder av konsonanter i ett enda sjok och fyra olika pluralformer. På The Language Centre i Marbella har svenskundervisningen plötsligt fått ett väldigt uppsving. Anne Sandstedt har fler elever än någonsin.
– Jag tror egentligen varken det är tal om en trend eller ökad efterfrågan utan bara att ryktet om min skola har nått spanjorer med svensk man eller fru.
Just nu läser åtta elever svenska för Anne, fyra i grupp och fyra individuellt.

Läxhjälp av döttrarna
Carmen och Cristóbal, båda gifta med svenskar sedan många år, föredrar att lära tillsammans med andra.
– Det är mer avslappnat och mindre press, tycker Cristóbal.

Han är gift med lärarinnan, men precis som bagarens barn äter gammalt bröd, har han inte kommit till skott förrän nu. Dessutom är det svårt att lära av partnern menar både Carmen och Cristóbal, särskilt om man har ett gemensamt språk, spanskan. Nej, det som fick honom att till slut ta steget var barnen. Han vill att de två döttrarna ska lära sig svenska och så länge han inte förstår kommer svenska aldrig bli ett alternativt språk hemma.
– Jag har alltid sagt att jag kunde lära mig svenska på ett halvår. Nu märker jag att det nog tar lite längre tid än så.

Men han har roligt och döttrarna hjälper honom med läxan där hemma.

Kände sig utanför
Carmen lever också med en svensk sedan många år och har varit i Sverige flera gånger. Men det var förra sommaren, när hon för första gången gav sig ut i Stockholms centrum ensam med en karta som hon verkligen kände behovet att lära sig svenska.
– Jag är bra på att läsa kartor men visste inte vad ”gata”, ”väg” och ”kyrka” betydde. Det är små detaljer men där och då föddes lusten att förstå orden.

För José som bara hunnit gå på två lektioner var det utanförskapet i familjen som ledde till The Language Centre. Han säger det förstås med glimten i ögat.
– Jag är gift med en svenska och har tre barn som talar svenska hemma. Jag känner mig lite utanför. Det här är mitt försök att integrera mig lite mer i min familj.

Sje-ljuden värst
Enligt Anne Sandstedt är längtan att lära glosor störst. Men det är också det lättaste och något var och en egentligen kan göra hemma med en ordbok.
– Viktigast för oss här på skolan är att förmedla strukturen, att de lär sig forma meningar.

Hon försöker så gott det går att hålla sig till svenska under lektionstid, till sin hjälp har hon bilder och hon gestikulerar mycket. Skillnaden på korta och långa vokaler har ingen motsvarighet i spanskan och är svårt. Överhuvudtaget uttalet, främst v i kombination med annan konsonant.
– Jag hade hört och kunde en del fraser, berättar Cristóbal. Det låter som ni sjunger, ganska lätt tyckte jag. Men när du sedan ser det i skrift...
– Sje-ljuden är värst. Sjuksköterska och skådespelerska, säger Carmen, vrickar tungan och brister ut i skratt.