”På några decennier har ett slutet samhälle förankrat i det förflutna förvandlats till ett globalt, mångfasetterat land där den samtida kulturen har en stark ställning. I utställningens 100 verk framträder en komplex kultur vid skiljevägen mellan tradition och förnyelse.” Så beskrivs Kulturhusets satsning på det spanska fotografiet, vars uttryck betecknas som nyskapande och intensivt. De flesta av de 28 fotograferna är födda på 1950- och 60-talen, i Francos och diktaturens Spanien.
– Under deras tid har landet gått från att vara ett slutet samhälle till att få en höggravid försvarsminister!, säger Estelle af Malmborg. Det är en anmärkningsvärd utveckling och kulturellt intressant hur de förhåller sig till sin historia och detta föränderliga samhälle.

Bred utställning
Initiativet till utställningen kommer från Timothy Persons, intendent och professor på Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Han har genom åren gjort ett antal utställningar för Kulturhuset och ligger bakom lanseringen av det finska fotografiet. För några år sedan fick Persons upp ögonen för det spanska fotografiet, som han tyckte var fantastiskt, men som man hittills sett lite av i norra Europa. Persons har arbetat med idén om en utställning i flera år. Tillsammans med Kulturhusets Estelle af Malmborg åkte han till Spanien för att titta på utbudet, träffa konstnärer och gallerister. Det slutliga urvalet består av 28 konstnärer och 100 av deras fotografier.
– Det är ingen temautställning utan vi har valt konstnärer som vi tycker är bra, säger Estelle. Vi sökte spridning när det gäller förhållningssätt, teknik och uttrycksform.

Många av bilderna är inte ens tagna i Spanien.
– Ángel Marcos tittar till exempel på Kina, ett annat land i enorm förändring. I sina fotografier jämför han det gamla, traditionella och det nya, västerländska Kina.

Bryter tabun
Detta att stå vid skiljevägen mellan tradition och förnyelse, hur framgår det rent konkret i fotografierna?
– Naia del Castillos foton och installationer handlar om kvinnorollen i ett samhälle i förändring, hur kvinnor fastnar i sina olika roller och hur svårt det kan vara. Hon använder sig bland annat av textil och i ett av konstverken är kvinnan insydd rent fysiskt.

På Kulturhusets hemsida talas också om hur det inom spansk konst tänjs på gränserna. På frågan om hur, svarar Estelle dock att all samtida konst gör just detta. Längtan efter att bryta mot tabun är snarare något som denna generation av konstnärer har med sig från sin ungdom.
– Jag bodde själv i Madrid i slutet av 1980-talet och upplevde ”La Movida madrileña”, berättar Estelle. Då fanns ett oerhört behov att slåss mot konventionerna som fick sitt uttryck i konsten och det finns fortfarande med i bakgrunden.

Nutida barockporträtt
En av Estelles egna favoriter, förutom Naia del Castillo, är Pierre Gonnord. Hon beskriver hur han fotograferar porträtt med spansk barockkonst som utgångspunkt och har tagit fram en bildserie där etniska minoriteter innehar huvudrollen. Gonnord bodde bland annat under en tid tillsammans med fattiga zigenare utanför Sevilla.
– När han väl kommit dem nära porträtterar han dem, säger Estelle. Det är helt enastående! Han förmedlar en otrolig intensitet och respekt.

Går på export
”Nuevas historias” är producerad av Kulturhuset med stöd från Instituto Cervantes i Stockholm samt Seacex (Sociedad Estatal para la Acción Cultural Exterior). Att Kulturhusets utställningar går på export är inte så vanligt men de spanska fotografierna kommer att turnera internationellt under nästa år; efter Sverige Skandinavien och så småningom övriga Europa. Utställningen finns på Kulturhuset fram till 25 januari. Läs mer på http://www.kulturhuset.stockholm.se samt http://www.nuevashistorias.com