I år började sex ungdomar studera till präst i Málaga, i hela Spanien var det cirka 2 500 personer. Med en medelålder bland de aktiva katolska prästerna på över 65 år, är det knappast tillräckligt. Damián berättar att pensionsåldern egentligen är den samma som för andra yrken, men så länge kroppen orkar fortsätter de flesta. Det finns präster som arbetar fast de är över 80 år gamla.

Damián blev färdig präst för åtta år sedan och verkar sedan ett drygt år tillbaka i kyrkan Nuestra Señora del Carmen, bredvid rådhuset i Fuengirola. Han beskriver hur han blev kallad av Gud när han var i 15-årsåldern.
– Du måste vara övertygad om ditt val, annars klarar du det inte, säger han.

Religiös familj
Damián växte upp i en religiös familj och han tror att det spelat en viktig roll för hans yrkesval. Han poängterar att det aldrig fanns något tvång, varken att be eller att gå i kyrkan. Men han och de tre bröderna såg föräldrarnas sätt att leva och upplevde att tron tillförde en extra lycka i livet. Prästen i kyrkan där han bodde var också en viktig förebild.
– Det var en lycklig man och det fascinerade mig att en man i 50-års åldern, utan egen familj, kunde vara lycklig.

Den tredje pelaren i Damiáns övertygelse var bönen.
– Världen är högljudd, men Gud möter du i friden och stillheten. Det är i bönen som Gud berör vårt hjärta och i ensamheten och tystnaden upptäcker du mycket.

Andlig tröst
Damián beskriver sig själv som en orolig och rastlös själ, perfektionist, samtidigt en nära person. Han är blygsam, tror sig inte vara bättre än någon annan och ser sig egentligen inte som en annorlunda präst jämfört med den äldre generationen.
– Men jag kan förmedla min tro och min övertygelse är äkta, kanske är det därför de unga kommer hit.
– Min roll som präst är att vara Jesus ställföreträdare på jorden, snäll och optimistisk. Världen är full av pessimister och i kyrkan ska vi stå för det ljusa, öppna nya vägar, inte stänga dörrar.

Under helgens fyra gudstjänster tar fler än 3 000 personer nattvarden i Damiáns kyrka, av dem uppskattar han att ett drygt hundratal är mellan 14 och 30 år. Om man tittar på de kalla siffrorna är det kanske inte så många. Men Damián tror definitivt att kyrkan har en viktig roll att fylla i ungdomarnas liv. Vi är alla sökare, de unga kanske i än högre grad. Lyckan hägrar och för att uppnå den tror vi att vi behöver pengar och materiella ting.
– Unga ägnar sig åt Internet och Playstation och avskärmar sig från andra människor. Många är väldigt ensamma. Som präst kan jag kanske svara på en del av deras frågor, kyrkan är en plats där du finner andlig tröst i en ytlig värld.

Men han vill inte tvinga på någon sin tro och tackar bokstavligen Gud för att tiderna förändrats och att var och en kan välja.

Bara människor
Många kritiserar kyrkan för att vara gammalmodig och inte anpassa sig till dagens samhälle. Vad är Damiáns inställning?
– Med all respekt undrar jag på vilket sätt kyrkan ska anpassa sig? Ska vi säga ja till allt? Jag tror inte det.
– Kyrkan går framåt, men i sin egen takt. Att säga nej är inte alltid det samma som att avskärma sig, att säga ja är inte nödvändigtvis det samma som att vara modern. Man måste vara kritisk, även inom de egna leden förstås.

På en konkret fråga om hur han skulle ta emot en homosexuell svarar han dock direkt att han tar emot honom eller henne med samma kärlek som Jesus skulle ha gjort. I Damiáns ögon älskar Gud homosexuella lika mycket som de heterosexuella.

Han medger att det finns präster som inte är lika öppna.
– Vi får inte glömma att vi bara är människor. Kyrkan består av människor och det finns de som har en annan åsikt, precis som inom politiken och andra yrken.

Nyårsbön
Damián är definitivt ingen radikal präst, men han har svårt för dem som vill ge sken av att använda ett perfekt och teologiskt språk men som ingen förstår något av. Gudstjänsterna ska vara ljusa stunder och orden begripliga. Själv använder han sig av modern teknik för att ackompanjera predikan med bildspel. En annan nyhet Damián infört är gemensam aftonbön. Första gången var nyårsafton förra året. Klockan 23.45 samlades de för att be tillsammans och kyrkan var fullsatt.
– Jag blev förvånad. Ungdomarna fortsatte ju vidare till sina fester sedan men de ville prova något nytt. Det var en magisk natt och i år kommer vi att göra om det.

Ett lyckligt liv
När jag tackar och reser mig för att gå ser Damián mig i ögonen och säger:
– Jag är lycklig, det får ibland folk att tro att man är lite tokig.

Och jag måste fråga om han inte saknar möjligheten att bilda familj. Just denna fråga får han ofta av ungdomarna som kommer till honom. Damián förklarar att han valt kyrkan och just nu är det kravet som ställs på de katolska prästerna.
– Kanske ser det annorlunda ut om 40, 50 år, protestantiska präster får till exempel gifta sig och jag tror inte att det skulle innebära något problem.

Samtidigt värdesätter han friheten. Damián är präst 24 timmar om dygnet och ibland skulle det nog vara svårt att kombinera med familj tror han. Det handlar också om att prästerna ska imitera det liv de tror att Jesus levde.
– Men du kan vara lycklig ändå, jag är omgiven av många människor som jag älskar och som jag tror älskar mig.