Den ekonomiska krisen dominerade en stor del av nyhetsflödet under 2010 och den väntade återhämtningen uteblev. Visserligen noterades enskilda siffror som väcker förhoppningar, men arbetslösheten är fortfarande rekordhög och de många besparingsåtgärderna gör att den väntade tillväxten dröjer ytterligare.

Socialistregeringen presenterade under året en rad chockpaket, vars främsta syfte varit att kontrollera det stigande statsunderskottet och blidka de internationella marknaderna. Greklands och sedermera Irlands finanskris satte Spanien i fokus som kommande euroland, jämte Portugal, att behöva ansöka om stödbidrag. Detta har dock hittills dementerats och undvikits.

Impopulära åtgärder som momshöjningen 1 juli, frysningen av pensionerna och en sänkning av de offentliganställdas löner fick de positiva effekter på ekonomin som regeringen hoppats på. Under årets senare halva har statsunderskottet minskats och enligt finansministern Elena Salgado är Spanien på rätt kurs för att uppfylla kravet på maximalt tre procents underskott 2013.

Generalstrejk
Reformerna har dock inte genomförts utan protester. Efter lång tids avvaktan fick fackföreningarna slutligen nog och höll en generalstrejk 29 september. Den blev dock uddlös, utlyst med mer än två månaders varsel och i protest mot en arbetsmarknadsreform som hann bli antagen innan strejken hölls.

Den ekonomiska politiken har försvårats av bristen på samförstånd mellan de två ledande rikspartierna PSOE och Partido Popular. Det ledande oppositionspartiet har kritiserats för att enbart ifrågasätta regeringens politik och inte presentera alternativa förslag. PP har upprepade gånger krävt att regeringen ska utlysa nyval, men de har inte velat presentera ett misstroendevotum och stödet som PSOE fått av PNV och Coalición Canaria säkrar den resterande mandatperioden.

Väntat maktskifte
Trots att PP kritiserats för att inte bekänna färg, eller kanske just därför, har partiet stigit kraftigt i opinionsundersökningarna. I slutet av året tillskrevs Partido Popular ett försprång på hela 18,8 procentenheter till PSOE, vilket innebär att de till och med skulle vara nära att erhålla egen majoritet vid ett val i nuläget. Anmärkningsvärt är också att siffrorna visar samma situation i Andalusien, där PSOE riskerar att förlora makten för första gången i demokratisk tid.

Regeringsomläggning
I ett försök att motverka de dalande opinionssiffrorna genomförde Zapatero i oktober en lika överraskande som omfattande regeringsomläggning. Hans högra hand sedan valsegern 2004, vice regeringschefen María Teresa Fernández de la Vega, var en av dem som lämnade sin post. Regeringens nya talesman och starke man är Alfredo Pérez Rubalcaba.

Många spekulerar kring att Zapatero inte kommer att ställa upp för en tredje mandatperiod och Rubalcaba ses som den troligaste efterträdaren. Han har dock hittills nekat till detta.

Pensionskontrovers
Den hetaste ekonomiska potatisen vid årsskiftet är den eventuella reformen av pensionssystemet och främst en höjning av pensionsåldern från nuvarande 65 till 67 år. Det är ett av huvudkraven från de internationella finansorganen och Zapatero menar att reformen är oundviklig och ska genomföras senast i slutet av januari. Motståndet är dock enormt, inte minst från fackföreningarna som hotar med en ny generalstrejk.

Slutet för ETA
Under 2010 har det talats ovanligt lite om Baskien. Det ses som ett tecken på en normalisering av situationen i regionen och med undantag av en skjuten polisman i Frankrike har ETA inte skördat några dödsoffer under året. Istället är det den baskiska terroristorganisationen som lidit nya bakslag, både i form av gripanden och stränga fängelsestraff. Ett hundratal ETA-fångar har tagit avstånd från den väpnade kampen och nu spekuleras till och med om att ETA kan annonsera ett definitivt slut på våldet redan i början av 2011.

Katalonien i fokus
I brist på omskakande nyheter från Baskien har det under det gångna året varit Katalonien som dominerat en stor del av nyhetsflödet. Maktskiftet i november och CiU:s jordskredsseger har naturligtvis uppmärksammats, men det har varit frågor av mer socialt slag som lett till störst debatt. I Barcelona hölls den största demonstrationen någonsin i protest mot att Författningsdomstolen ogiltigförklarat termen ”nation” i de nya katalanska statuterna. Mest debatterades dock beslutet i regionalparlamentet att förbjuda tjurfäktning i Katalonien från och med 2012. Ett beslut som har mer en symbolisk betydelse som avståndstagande från övriga Spanien än som ren omsorg om tjurarna. Andra former av tjurmisshandel som anses vara typiskt katalanska behålls nämligen.

Garzóns olycksår
En av de nyheter som fått störst genomslag utomlands har varit avstängningen av domaren Baltasar Garzón. Tre processer har inletts mot stjärndomaren, som i början av året tvingas sitta på de åtalades bänk. Garzón åtalas bland annat för att han startade en process mot den förra Francoregimen, men även för misstänkt olaglig avlyssning samt förskingring.

Rekordrättegång
På hösten inleddes den största rättegången någonsin i Spanien. Hela 95 personer står åtalade i den enorma Malayarättegången, som omfattar den offentliga korruptionen i Marbella fram till 2006. Bland de åtalade finns två tidigare borgmästare och utredningsmaterialet är så omfattande att dom väntas först en bit in i 2012.

Rökfritt
En av de sista lagreformerna som antogs 2010 och som trädde i kraft 2 januari är det skärpta rökförbudet i offentliga lokaler. Födelsebidraget på 2 500 euro slopades vid årsskiftet. I år var nyheten sålunda inte vem som föddes först, utan att det var det första barnet som blev bidragslöst.

Allt dyrare
Som vanligt vid årsskiftet stiger priserna på det mesta. Aldrig har dock elpriset stigit så mycket som denna gång, med hela 9,8 procent. Beslutet togs bara ett par dagar före nyår och regeringen skyller på det så kallade tariffunderskottet, som innebär att elbolagen sedan flera år tar mindre betalt än vad det faktiskt kostar att producera energin. Nya höjningar kan därför inte avskrivas.

Bättre med sport
Den som vill finna riktiga glädjeämnen i Spanien under 2010 bör koncentrera sig på idrotten. Där fanns det å andra sidan mängder av händelser att gotta sig åt, toppat av den fantastiska VM-titeln i fotboll i juli. Under hösten har Barcelona visat den kanske bästa klubbfotbollen i historien och rivaliteten mellan Guardiola i Barcelona och Mourinho i Real Madrid lovar mycket spänning under våren.

Inte helt överraskande valdes världsettan Rafael Nadal till årtiondets främsta spanska idrottsman. Förra året vann han tre av de fyra Grand Slam-tävlingarna, bland annat sin första triumf i US Open.

Tyvärr grumlades de spanska idrottsframgångarna av ett uppmärksammat dopingbeslag i slutet av året, som kastar skuggor över en rad atleter och sporter. Främst skakas VM-mästaren från 2009 Marta Domínguez, som dock nekar till anklagelserna.

Året som gått utgör sålunda i många bemärkelser grunden för de nyheter som ska utvecklas under 2011 och framåt. I år borde det bli klart huruvida Zapatero ställer upp för omval och om Spanien blir nästa euronation som måste be sina kollegor om extraordinär hjälp. Låt oss hoppas på det bästa.