I början av april stormade omkring 3 000 ungdomar Madrids gator och torg under slagorden ”utan hem, utan pension, utan jobb, utan rädsla”. Det var en uppgiven grupp som efterlyste efter en ljusare framtid och kritiserade regeringens nedskärningar samt det bristfälliga undervisningssystemet. Demonstrationen var den första organiserade folkliga reaktionen på det politiska läget, som inte hade sammankallats av någon fackförening eller politiskt parti. Manifestationen slutade i bråk mellan några av demonstranterna och polisen.

Vad som kan förefalla som ett starkt och välorganiserat motstånd kommer dock från en samhällsgrupp som är på väg att försvinna. En ny rapport visar att ni ni-generationen har minskat med 42 procent de senaste 15 månaderna. Idag består den endast av en procent av landets ungdomar i åldern 16 till 19 år, enligt tidningen El Mundo.

Goda förutsättningar
Det statliga ungdomsinstitutet Injuves senaste rapport ”Desmontando a ni-ni” (”Ni ni:s sönderfall), visar hur gruppen i Spanien minskat från 136 696 ungdomar 2009 till 80 358 i slutet av 2010. Projektansvarige Lorenzo Navarrete säger i en intervju i El Mundo att den verkliga siffran till och med är ännu lägre:
– Bara en fjärdedel kan idag räkna sig till de genuina ni ni-ungdomarna, det vill säga de som inte ens har viljan att jobba eller studera. De flesta har tagit tag i situationen och börjat omplanera inför framtiden. Det är en grupp som egentligen har alla förutsättningar att vara en ledande generation.

Finanskrisens offer
När Ni ni-generationen grundades stod finanskrisen för dörren och missnöjet hade börjat sprida sig bland medborgarna. Enligt Navarrete hade ungdomarna emellertid fortfarande råd att protestera genom att helt enkelt vägra engagera sig i samhället, en tendens som många förklarat med förslappning och brist på uppfostran. Ungdomarna har länge kunnat räkna med ett visst ekonomiskt stöd hemifrån. Men den senaste mätningen visar att dessa ungdomar idag står helt utan ekonomiska resurser. Föräldrarna kan inte längre finansiera sina barns livsstil och ungdomarna känner skuld över att vara beroende av sin familj. Detta har fått en majoritet att aktivera sig.

Studier och arbetsvilja
Rapporten visar att många ungdomar återupptar sina studier. Antalet unga som yrkesutbildar sig har ökat med fem procent och de som studerar på universitetet har stigit med sju procent. Men Navarrete förklarar också att många av ungdomar som bestämt sig för att arbeta inte lyckas finna ett jobb. Deras vilja att ta sig in på arbetsmarknaden har i varje fall fått dem att hjälpa till med hushållsarbetet.

Arbetslösheten avskräcker
Trots att ni ni-generationen minskat i Spanien så finns det fortfarande en grupp ungdomar som inte ens har viljan att engagera sig. Enligt Navarrete är det främst ungdomar mellan 20 och 24 år, som dels känner att de inte duger något till, dels avskräcks av de höga siffrorna för arbetslöshet bland ungdomar (i dagsläget 42 procent).
– De kommer inte att ändra sig så länge de har stöd av sin familj. Det verkliga problemet ligger till stor del hos föräldrarna, som måste sätta gränser och börja kräva resultat, säger Gabriel Alconchel, generaldirektör för Injuve, till El Mundo.

Försämring i Sverige
I Sverige går utvecklingen bland unga i motsatt riktning. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet unga som varken jobbar eller studerar i landet från 85 000 till 102 000, enligt en rapport från Temagruppen Unga i Arbetslivet. Det är en ökning från 7,8 till 8,3 procent av de unga i åldern mellan 16 och 25 år. Lidija Kolouh, utredare och projektledare för rapporten, förutspår ännu dystrare siffror för 2010:
– Statistiken kommer nu i maj och det mesta pekar på att siffran kommer att öka. Detta beror på effekterna av lågkonjunkturen 2008 till 2009 och att ungdomskullen är stor, säger hon till Sydkusten.

Grundskolan avgörande
Enligt Lidija Kolouh hänger utvecklingen i Sverige också till stor del ihop med brister i skolsystemet.
– De unga som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är oftast de som inte har ett fullständigt slutbetyg från gymnasiet. Vi måste skapa alternativa utbildningsmöjligheter och erbjuda fler unga att varva praktik och studier. Skolorna har mycket att vinna på att anställa fler vuxna, som skolvärdar, fritidsledare och så vidare.

Hon får medhåll av Per Nilsson, generaldirektör för Ungdomsstyrelsen:
– Det har uppstått ett glapp mellan utbildning och arbete där många ungdomar fastnar. Yrkesvägledning är viktigt och vi har mycket att lära från andra länder, till exempel Danmark med sin portföljmodell, säger han till Sydkusten.

Men en viktig nyckel till ungdomarnas attityd och engagemang finns hos föräldrarna, menar Lidija Kolouh:
– De vuxna tar inte sitt ansvar. De gör inte de tidiga insatser som behövs, trots att lärare, fritidsledare och andra professionella som arbetar med barn och unga ser att det behövs extra stöd.

Europeisk trend
En rapport om arbetsmarknadsläget inom EU visar att unga mellan 15 och 24 år som står utan arbete och studier har ökat i de flesta medlemsländer mellan 2008 och 2010. Jämfört med övriga Europa brukar Sverige tillhöra de länder som har högst ungdomsarbetslöshet, sett till de nationella arbetskraftsundersökningarna. Men enligt undersökningar gjorda efter den brittiska NEET-modellen för unga (Not in Education, Employment or Training) ligger Sverige under EU-genomsnittet. Detta visar hur ländernas olika parametrar och metoder för att kategorisera ungdomar har stor betydelse för resultaten.
– Majoriteten unga i Sverige idag har det bra. Det vet vi genom våra undersökningar. Istället handlar det om de stora skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper, säger Ungdomsstyrelsens Per Nilsson till Sydkusten.

Senare karriär
Enligt rapporten ”Unga som varken arbetar eller studerar” från Tema Unga och Ungdomsstyrelsen har även etableringsåldern inom EU ändrats, det vill säga den ålder då minst 75 procent av en årskull är sysselsatta. Från att i början av 1990-talet ha legat omkring 20-årsåldern rör den sig nu upp mot 30-årsåldern. Att allt fler i början av karriären ofta byter aktiviteter och jobb har gjort att många idag talar om en ”jojo-etablering”.