(Publicerad 2014-06-02) EU:s program för utbytesstudier, Erasmus, har givit miljontals europeiska studenter möjligheten att tillbringa en eller två terminer vid ett universitet i något annat EU-land. Men vad innebär Erasmus, vilka är fördelarna och nackdelarna och hur ser möjligheterna till att åka på utbytet egentligen ut för svenska och spanska studenter?

I år trädde en ny form av Erasmus i kraft, kallad Erasmus +. EU-kommissionären för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom Androulla Vassiliou presenterar programmet i en introduktionsvideo med följande ord:

"I dessa svåra tider kommer Erasmus att lyfta dina anställningsmöjligheter, genom en förbättring av dina språkkunskaper, anpassningsförmåga och självförtroende. Det är en möjlighet att träffa människor från olika kulturer och upptäcka nya idéer och nya sätt att tänka och leva. Erfarenheten och vännerna som du kommer att få har du kvar för resten av livet."

Kan upprepas
Den nya modellen är snarlik det tidigare Erasmus-programmet. Den främsta skillnaden är att samtliga utbytesprogram nu följer samma modell. Smärre förändringar är exempelvis obligatoriska språktester samt möjlighet till utbyte flera gånger.

Det nu avslutade Erasmus-programmet gällde 1987-2013. De senaste 17 åren har nära tre miljoner studenter deltagit i programmet - i genomsnitt 230 000 om året. De senaste siffrorna från läsåret 2011/2012 visar att Spanien är det populäraste resmålet: 39 300 utländska studenter kom på utbyte till Spanien under detta läsår. Av dessa var dock endast 327 studenter svenskar.

Sydkusten publicerade ett reportage om Erasmus i februari 2007. Där konstaterades att det anmärkningsvärt låga antalet svenska Erasmus-studenter främst beror på att Sverige erbjuder en mängd alternativ där det bland annat går att läsa hela linjen utomlands.

Undertecknad är en av få svenskar på Erasmus-utbyte i Spanien och läser journalistik på ett universitet i Zaragoza. Desto fler av Erasmus-studenterna i Spanien är från Frankrike och Italien. Liksom i Sverige, där den största gruppen mottagna Erasmus-studenter kommer från Danmark, väljer nämligen många att åka på utbyte till något av sina grannländer. Elisa Massaro, Agnese Pellino,Tomas Durand Lallouette och Pierre-Louis Gorry är några av dessa.
– Jag har läst spanska och känner folk härifrån. Jag ville lära mig om kulturen i ett land som ligger så nära mitt eget och dessutom är det bättre väder här än i Frankrike, säger Tomas.
– Jag ville lära mig spanska, säger Agnese. För italienare är det enkelt och jag visste att ett år skulle räcka för att lära mig det bra.
– Jag valde egentligen Italien, men det blev Spanien. Det fungerade dock bra eftersom jag hade läst spanska, säger Pilou från Frankrike.
– Jag ville egentligen åka till Paris, berättar Elisa från Italien. Men det var alldeles för dyrt.

Det finns dock studenter som väljer länder betydligt längre bort och antalet spanska Erasmus-studenter i Sverige är anmärkningsvärt stort. Läsåret 2011/2012 var de hela 1 095, vilket var den tredje största gruppen, efter danskar och fransmän. Det totala antalet Erasmus-studenter i Sverige var 9 448.
Jaume Cirera Riu studerar till civilingenjör och gjorde sitt Erasmus-utbyte i Stockholm.
– Jag letade efter en mer annorlunda kultur och samtidigt en internationell stad. Sverige och Stockholm var den perfekta kombinationen, säger han.

Skilda villkor
Spanjorer har länge varit den största gruppen bland dem som åkt på utbyte med Erasmus. Joe McMahon, lärare och utbyteskoordinator på San Jorge-universitetet i Zaragoza, har dock i år sett ett minskat intresse.
– Det här året har antalet utskickade studenter från vårt universitet sjunkit, berättar han. Även om vi inte analyserat situationen än, så tror jag att det beror på den ekonomiska krisen i Spanien och den ekonomiska ansträngning föräldrarna måste göra för att betala för boende och mat för sina utlandsstuderande barn.

Som svensk student på Erasmus-utbyte har jag möjlighet att få CSN precis som vanligt, det vill säga månatliga utbetalningar på 2 820 kronor i bidrag samt ett frivilligt tillägg om lån om 6 184 kronor. Studenter från Stockholms universitet mottar dessutom ett stipendium på 1 200 kronor i månaden, vilket väl täcker kostnaderna för utbytet. Men som spansk studerande finns inget CSN, vilket betyder att det enda man får i ekonomisk hjälp är Erasmus-stipendiet från EU och staten. Resten av utgifterna, liksom avgiften för inskrivningen på sitt hemuniversitet för tiden, måste betalas ur egen ficka. I många fall föräldrarnas fickor.

Spanska Beatriz Ruiz Alonso gjorde sitt Erasmus-utbyte i Stockholm och liksom för Jaume var det föräldrarna som finansierade studierna.
– Erasmus-stipendiet är jättedåligt, 110 euro i månaden. Livet i Sverige är otroligt dyrt, bara lägenheten kostade till exempel 500 euro i månaden och sedan tillkommer mat och transport ovanpå det, säger hon. Beatriz tycker att stipendiets storlek borde anpassas till hur dyrt landet är där utbytet görs. Man kan inte ge ett lika stort stipendium till en student som gör vistas i Polen som till en som väljer Sverige, menar hon.

EU avsatte läsåret 2011/2012, 494 miljoner åt Erasmus-utbytet. Detta täckte bland annat inskrivningskostnaderna vid utbytesuniversitetet, som Erasmus-studenter slipper betala, samt stipendiet som delas ut. Medelsumman på stipendiet låg samma läsår på ungefär 250 euro i månaden per student, men skillnaderna är stora. Från 123 euro i månaden för spanska studenter till 641 för litauiska.

Stipendiets omfattning bestäms nationellt, samt av varje enskilt universitet och institution. I Spanien har detta stipendium, utöver det månatliga beloppet från EU på 115 euro, bestått av ett stipendium från staten på 100 euro och eventuellt ytterligare stöd från respektive region. Det var stipendiet från staten som den spanske utbildningsministern José Ignacio Wert i höstas meddelade skulle halveras med omedelbar verkan. Detta ledde till heta protester från studenter som redan var ute på sitt utbyte och som eventuellt skulle tvingas avbryta sin vistelse. Slutligen backade Wert och förslaget drogs tillbaka, för att invänta besluten kring det nya Erasmus+-programmet. Eventuella ändringar i Erasmus-stipendiet kan förstås betyda skillnaden mellan att kunna åka eller inte för många studenter.
– Studenterna vill åka, men tyvärr räcker inte Erasmus-stipendiet för vissa familjer, berättar Joe McMahon.

Mycket festande
Nivån på studierna under Erasmus-utbytet kan skilja sig mycket, beroende på utbildning och land. Beatriz tycker inte att studierna i Stockholm var svåra, även om det var mer arbete än i Spanien och dessutom allt på engelska. Under sin andra termin i Stockholm läste hon även svenska och klarade första nivån. Just språket kan vara det som både lockar och hämmar studierna.
– Många av våra studenter vill åka just för språkets skull. De vill lära sig bättre engelska och söker sig till universitet där de kan läsa alla kurser på engelska. Många spanska studenter skäms för sin engelska och är rädda för att göra misstag när de pratar, men det är en naturlig process som alla måste gå igenom, säger Joe McMahon.

Men utbytet innebär också mycket håll i gång och Erasmus-studenterna förknippas ofta med festande. En sökning på ”Erasmus” + ”party” på Google ger över sju och en halv miljon träffar. Festerna och resorna anordnas ofta av det lokala ESN, Erasmus Student Network.
– Jag tror att alla Erasmus-studenter roar sig och snabbt hittar party-scenen under sitt utbyte här i Zaragoza. Det finns även de som deltar aktivt i lektionerna och faktiskt dyker upp på lektionerna och arbetar med sina lärare för att få bra betyg, säger McMahon med ett litet leende.

En av de första dagarna i Zaragoza, hölls en välkomstceremoni av studentorganisationen ESN, då det visades bilder på fester och klubbar och berättades om rabatter på både shots och resor till Ibiza.
– "Välkomna till den bästa tiden i era liv!", ropade presentatören exalterat till studenternas glada jubel.

Beatriz festade varje onsdag, torsdag, fredag och lördag under hela första terminen på sitt Erasmus-utbyte i Stockholm.
– Men den andra terminen bara torsdagar och någon fredag, berättar hon.
Joe McMahon tycker att det ska gå att kombinera.
– Jag har haft en del fantastiskt duktiga inkommande studenter här på San Jorge-universitetet och en del som knappt kommit på lektionerna. Jag tror inte att gå ut och ha kul är oförenligt med studier, säger han.

Av alla studenter jag träffat som varit på Erasmus-utbyte har jag hittills inte träffat något som inte beskrivit tiden som en övervägande positiv upplevelse.
– Förutom att jag saknade familjen ibland var det den bästa upplevelsen i mitt liv, säger Beatriz. Jag lärde mig mycket på alla plan. På det akademiska planet ett annat sätt att studera, socialt lärde jag känna många intressanta människor med olika erfarenheter och på ett personligt plan ser jag nu på saker och ting lite annorlunda. Jag är inte samma person nu, utan har mognat mycket av den här erfarenheten.
– Att studera utomlands är så mycket mer än att lära sig andra språk, säger Joe McMahon. För många studenter är det första gången de åker hemifrån och tvingas sköta alla vardagssysslor själva. För en ung person är utbytet en möjlighet att växa emotionellt och mogna i sina relationer med andra. Något så enkelt som att åka med kollektivtrafiken kan vara en stor utmaning i en annan kultur och med ett annat språk. När man listat ut hur det fungerar och klarar det, kan det bli en rejäl skjuts för självförtroendet.

Många blir kvar
Själv valde jag Spanien, då jag bott här tidigare och ville tillbaka för att utveckla spanskan ytterligare, för att sedan kanske åka vidare till Latinamerika. Men nio månader senare, har jag skaffat mig många vänner, hittat kärleken och känner mig mer och mer hemma i Spanien. Det blir att jag stannar. Något som händer många andra Erasmus-studenter också under deras besök. Jaume har också bestämt sig för att stanna i sitt land för Erasmus-utbyte och jobbar deltid i Stockholm, samtidigt som han avslutar sina studier på distans. Även han har hittat kärleken och vänner i sitt värdland.
– Jag har börjat lära mig språket och vänjer mig vid livet i Sverige, säger han.
Kanske är den största behållningen med Erasmus-utbytet varken studierna eller större möjligheter på arbetsmarknaden. Det är snarare de relationer som skapas och sammanhållningen mellan EU-medborgare. Oavsett om man återvänder till sitt ursprungsland eller inte, är man efter utbytet mer internationell.
– Här i Sverige känner jag mig fortfarande som en spanjor, men i Spanien känner jag mig numera som en europé, avslutar Jaume med ett leende.

Text: Sarah Olsson