Förra året arrangerades hela 15 848 folkliga tillställningar med tjurar i Spanien. Det var en ökning med drygt 2 000, jämfört med året före. Ökningen, som motsvarar 15 procent, står i kontrast till en minskning av de traditionella tjurfäktningarna.

Antalet tjurfester står i direkt proportion till den ekonomiska konjunkturen. Efter att ha rasat under krisen ökar nu åter evenemangen kraftigt. Ökningen är märkbar främst i Valenciaregionen, som upptog 88 procent av de nya tjurfestligheterna förra året. Anledningen uppges vara att regionalregeringen öppet stött den så kallade "bous al carrer", en form av tjurrusningar.

Tjurfestligheter lockar normalt många besökare. Det ska vara en av de främsta förklaringarna till att allt fler samhällen inför dem. Problemet är dock inte bara att tjurarna anses lida, utan att festligheterna också är kopplade till en hög alkoholkonsumtion. Detta är en livsfarlig kombination med tjurrusningar. Dessutom anklagas många arrangörer för bristande säkerhetsåtgärder.

Fram till 30 augusti hade tolv personer stångats ihjäl i sommarens tjurfestligheter. Det är betydligt fler än normalt, men de senaste 15 åren har hela 70 personer dödats i samband med tjurfester.

Som en jämförelse kan nämnas att i Pamplona, där upp till 17 000 personer springer framför tjurarna, åtta dagar om året, har "endast" 16 personer omkommit sedan de berömda San Fermin-festligheterna startade 1911. San Fermín, 7-14 juli, är Spaniens mest kända tjurrusningar, men också de bäst organiserade ur säkerhetssynpunkt. Lokalpoliser värnar om att inga påverkade personer deltar och det finns en mängd andra restriktioner, som förbud att bära kameror, felaktiga kläder med mera. Sjukvårdspersonalen håller dubbla skift varje morgon och en stor mängd frivilliga från Röda korset upprättar ett flertal stationer. Rusningarna startar klockan åtta på morgonen och varar oftast knappt tre minuter.

I år stångades tio personer och ytterligare 42 personer fick föras till sjukhus med andra typer av skador, som benbrott och hjärnskakning. Dock dödades ingen i Pamplona.
I byarna verkar säkerhetsnivån vara betydligt lägre. Visserligen släpps där som regel betydligt mindre tjurar, men även kalvar har orsakat dödsfall genom åren. En majoritet av offren är män, ofta alkoholpåverkade, men även tre kvinnor har stångats ihjäl de senaste 15 åren. Ett av sommarens offer såg ej tjuren komma, då han filmade med sin mobilkamera.

Jämte olycksfrekvensen ökar debatten om djurmisshandel. Djurrättsorganisationer som Partido Animalista (PACMA) motsätter sig alla typer av festligheter där både tjurar och andra djur brukas. I de flesta byar utsätts tjurar och kalvar inte för någon konkret tortyr, annat än den stress som uppstår när de omges av en stor folkmassa. Det finns dock konkreta festligheter där tjurarna både pinas och dödas och som väcker allt större reaktioner från allmänheten.

I år har Guardia Civil valt att utreda en film som publicerats på Facebook och som visar hur en tjur skjuts ihjäl med ett jaktgevär mitt på ett torg i Coria (Mérida). Det är en tradition i samhället att avsluta rusningarna med att ge tjuren ett nådaskott på detta sätt, men videon har väckt heta reaktioner. En av byborna skjuter tjuren i huvudet från cirka tio meters håll, med en mängd människor runt omkring. Kommunledningen har anmälts av PACMA och riskerar 30 000 euro i böter, inte bara för djurmisshandel utan för allmän livsfara för omgivningen. Det som är mest anmärkningsvärt är att lokalpoliser bevittnar händelsen. Tjurar har avlivats på detta sätt i Coria sedan 2009 och festligheterna är förklarade "av allmänt intresse".

Byn Grazalema (Cádiz) är också kontroversiell för sin "Toro de cuerda". I mitten av juli varje år släppts tre tjurar ut på gatorna, i tre omgångar. I det här fallet är tjurarna bundna vid hornen med ett långt rep. Anledningen ska vara att gatorna i Grazalema är så branta att tjuren kan få upp en väldig fart, om den hålls fast med ett rep. Det möjliggör dock att tjuren misshandlas i särskilt stor utsträckning. Trots den avsky som festligheten väcker hos många har Grazalema ett särskilt monument till "Toro de cuerda" i byn.

Barcelona kommun beslöt 2012 att förbjuda tjurfäktningar, ett beslut som stöddes av regionalregeringen. Huvudargumentet var att värna om tjurarna, men inga hinder har satts för de hundratals katalanska byfester där tjurar brukas. De som väcker mest avsky är "bou embolat", där två brinnande facklor fästs på tjurens horn.

Den enskilda tradition som väckt flest heta reaktioner de senaste åren är den så kallade "Toro de la Vega", som firas i Tordesillas (Valladolid) 16 september. Där släpps en ensam tjur ut på fältet, där den jagas under upp till en timme av hundratals ryttare utrustade med lansar. Tjuren lider en utdragen, plågsam död, medan den som sätter nådastöten hyllas som hjälte.

Festen uppges ha traditioner tillbaka till medeltiden, men de senaste åren har hundratals djurrättsaktivister försökt stoppa tortyren. Myndigheterna tog förra året det kontroversiella beslutet att kommendera ut 130 guardiacivilpoliser för att garantera att Toro de la Vega kunde hållas. Det förhindrade dock inte ett regelrätt fältslag mellan anhängare och motståndare, med flera allvarligt skadade. Liknande incidenter väntas även i år.

Partier som Izquierda Unida i Valenciaregionen kräver ett regelrätt förbud av tjurfestligheterna. Enskilda samhällen, som regel styrda av regionalistpartier, förklarar sig motståndare till tjurfester men sanningen är att festligheterna ökar. Resultatet är att nio personer satt livet till i sommar, samtidigt som debatten blir allt hetare.