Universitetet i Baskien har genomfört studien, som bygger på dels djupintervjuer med 40 personer, dels enkätsvar från totalt 6 829 personer mellan 18 och 92 år över hela Spanien. Djupintervjuerna handlade om i hur stor grad deltagarna påverkas psykologiskt av utegångsförbudet samt de bekymmer det lett till. Frågorna i enkäten, som gjordes online, baserades på intervjuerna och syftar till att dra generaliserande slutsatser angående pandemins och karantänens effekter på emotionell, kognitiv och beteendemässig nivå. Det skriver tidningen La Opinión de Málaga.

En övervägande majoritet – 76 procent – angav att de upplever en ökad känsla av ovisshet i någon grad. Kvinnorna är de mest drabbade av denna känsla. Tolv procent av kvinnorna angav den högsta graden av osäkerhet, medan endast sex procent av männen gjorde det. Nästan hälften – 46 procent – svarade att de upplevt ett generellt ökat psykologiskt obehag. Detta var som störst bland dem som drabbats av viruset, hos kvinnor samt hos ungdomar. En känsla av overklighet markerades av 38 procent av männen och 48 procent av kvinnorna. En tredjedel uppger att de har koncentrationssvårigheter.

För 44 procent har känslan av optimism och förtroende minskat och för 49 procent har känslan av vitalitet och energi försämrats – en effekt som också upplevts i högre grad bland kvinnor, ungdomar och de som varit sjuka i covid-19, de som har en sämre arbetssituation samt i områden med fler smittade. Generellt, visar studien en ökning av känslor som irritabilitet och ilska, 47 procent, och humörsvängningar, 45 procent. Återigen vanligast förekommande bland kvinnor, ungdomar och de som haft symptom på Covid-19.

När det gäller beteendeförändringar har mer än 40 procent ökat sitt intag av kaloririka produkter och 46 procent rör sig mindre än vanligt. 70 procent har i högre grad än vanligt använt sociala medier medan 67 procent har tittat mer på TV och 64 procent har spelat mer TV-spel. Studiens författare har gjort ett antal allmänna rekommendationer för att förebygga psykologiska problem, exempelvis att undvika överexponering av information om pandemin, och vikten av förståelse av att reaktioner som ångest, oro och irritation är det normala under rådande situation.

De räknar med att mer än 100 000 personer kan komma att uppvisa psykologiska komplikationer de närmaste månaderna och de rekommenderar en satsning på information till befolkningen, försöka upptäcka personer i riskzonen, samt tillhandahålla professionell hjälp för de mest komplicerade fallen.

Vikten av just det senare trycker även universitetsprofessorn Anastasio Ovejero på. Han ingår i en forskningsgrupp som genomfört en annan undersökning i regi av universiteten i Valladolid och Oviedo. Studien, i vilken har deltagit 6 000 personer i Spanien och fler än 2 000 i Israel – tack vare ett samarbete med en israelisk professor – har velat kartlägga hur karantänen påverkat människors fysiska aktivitet samt de psykologiska effekterna och psykosociala effekterna kopplade till inaktiviteten under utegångsförbudet. Även den visar att rädsla, ångest, stress, depression och irritation är några av de psykologiska effekter som ökat mest. Fysiska symptom som uppvisats är trötthet, sömnsvårigheter, ryggont och huvudvärk. Ovejero menar vidare att det spanska hälsovårdssystemet inte är förberett för den lavin av psykologiska problem som skulle kunna bli en effekt av karantänen.

Studien, som beskrivs i tidningen La Vanguardia, fastställer emellertid att det är ovissheten och rädslan för framtiden som är de främsta orsakerna till symptomen och inte bristen på rörelse eller den sociala isoleringen. Detta har ofta kompenserats med träning hemma och relationer online. Ovejero menar att den ackumulerade stressen under karantänen och ovissheten om framtiden kan leda till ökat våld i samhället, i form av manifestationer och motreaktioner. Han ser också en risk att konsumtionen av alkohol, tobak och andra droger ökar. Däremot menar han att samhället är psykologiskt förberett för en andra virusvåg.
– Vi har redan förlorat den naiva tron att detta inte kan hända oss.