För många kvinnor i Spanien innebär moderskapet en villkorad vardag full av diskriminering och tvång att välja mellan ett fungerande familjeliv och ett meningsfullt yrkesliv. Möjligheten att kombinera jobb och familj samt idén om det gemensamma ansvarstagandet mellan män och kvinnor, beskrivs som en teori långt ifrån verkligheten.

Laura Baena, grundaren av organisationen Malasmadres, berättar att de får många meddelanden från kvinnor som är rädda att berätta för sina chefer att de är gravida.
– Det som förmedlas till dem är “titta vad som händer när du blir gravid", citeras Baena i tidningen El Diario.
Och det är inga positiva konsekvenser. Fenomenet med systematiska trakasserier på arbetsplatsen har ett namn, mammamobbing.

Av totalt nästan 95 000 kvinnor som besvarade enkäten “Las invisibles” (De osynliga) över hela landet, uppgav 75 procent att deras yrkesliv har påverkats av att de blivit mödrar. Av dem har 37 procent upplevt direkt diskriminering. Det gäller bland annat byte till andra mindre ansvarsfyllda positioner inom företaget, hinder att växa inom företaget eller annan diskriminering från kollegorna.

Emilia de Sousa som är advokat med inriktning på familjerätt, förklarar i El Diario att mammamobbing är mycket vanligare än vi tror. I de flesta fall utfärdas ingen sanktion, då gravida eller nyförlösta kvinnor tenderar att vara mer sårbara. De väljer att prioritera sin privata situation framför den professionella, något som utnyttjas av företagen.

Enligt de Sousa startar mobbingen redan innan kvinnan blir gravid och får barn. Hon talar om “statistisk diskriminering” som handlar om att företagen anställer fler män än kvinnor på grund av risken att kvinnor kan komma att bli mödrar. Denna ojämlikhet drabbar alla kvinnor, oavsett om de tänkt skaffa barn eller ej.

Malas Madres poängterar behovet av åtgärder som uppfyller de verkliga behoven. Förutom mer flexibla arbetstider, som är en nyckelfaktor, har arbetsdagskomprimering visat sig vara effektiv. Enligt enkätresultatet är det dock endast 16 procent av kvinnorna som säger sig ha en komprimerad arbetsdag under hela året. Skillnaden är stor mellan den privata (13 procent) och offentliga sektorn (23 procent)
– Det gör det omöjligt att få ihop familj och yrkesliv, påpekar Baena i El Diario. I slutänden tvingas du gå ned i arbetstid, be om tjänstledighet eller så sparkar de dig helt enkelt.

Rapporten visar att 22 procent förlorade sin anställning när de blev mammor, antingen för att kontraktet inte förlängdes eller för att de blev uppsagda när de blev gravida. Tio procent sade själva upp sig, då de inte kunde kombinera jobbet med omhändertagande av barnet. De Sousa vittnar om att många kvinnor omplaceras eller erbjuds så dåliga villkor att de är omöjliga att kombinera med livet som mamma.

Enkäten avslöjar även stora ojämlikheter i hemmet. De klassiska könsrollerna består i hög grad med kvinnorna som huvudansvariga för hushållsuppgifterna, utbildning och uppfostran av barnen. Maite Egoscozabal, sociolog och författare till rapporten, försäkrar att omsorgen har en kvinnas ansikte och att kvinnorna upplever stor ensamhet i processen. Sju av tio kvinnor känner sig ensamma i föräldraskapet, på grund av bristen på gemensamt ansvarstagande. Sex av tio kvinnor känner skuld för att de inte hinner med allt.

Under de första veckorna som sammanfaller med pappaledigheten, är fadern i huvudsak kvinnans största stöd (75 procent av fallen). Därefter, under etappen noll till tre år, blir dock mormodern det främsta stödet för mamman. Förutom skolan är de personer som ägnar mest tid åt att ta hand om barnen mamman, mor- och farmödrar och först därefter kommer pappan. Samma ordningsföljd gäller när barnen blir sjuka.

Bristen på stödstrukturer, både inom familjen och på företagen, är främsta motivet till att 60 procent av kvinnorna i enkäten valt att inte skaffa fler barn trots att de hade velat.
– Vi ser ofta hur beslutet att inte bli mamma förknippas med egoism, men verkligheten är att diskriminering och en otrygg arbetssituation tvingar kvinnor att avstå från vad de önskar, säger Maite Egoscozabal.