Turistområdena värst drabbade ekonomiskt

EKONOMI Provinserna på Balearerna och Kanarieöarna samt Málaga, Girona och Alicante uppvisade de största ekonomiska rasen 2020. Rörligheten och turismens betydelse är två faktorer som uppges ligga bakom det faktum att den ekonomiska krisen slår väldigt ojämnt över landet. Det visar en ny analys från centralbanken, som däremot förkastar att överdödligheten skulle kunna vara en av orsakerna.

Det är landets turistområden som uppvisar de största BNP-rasen förra året. Nedgången på riksnivå låg på elva procent, ett av de största fallen i västvärlden jämfört med världsekonomin som föll med 3,5 procent. Kvartalsprofilen är i Spanien kraftigt länkad till utvecklingen av pandemin. Det skriver tidningen El País.

Medan nedgången det första kvartalet låg på 4,2 procent på årsbasis, registrerades den största tillbakagången på 21,6 procent, under andra kvartalet. En konsekvens av de strikta restriktionerna och total lockdown som infördes under den första pandemivågen. Nedtrappningen av åtgärderna ledde därefter till en kraftig återhämtning på 16,4 procent, mellan andra och tredje kvartalet. Dock rörde det sig fortfarande om en minskning med nio procent, jämfört med samma kvartal 2019.

De nya restriktionerna för att möta den andra pandemivågen under fjärde kvartalet, satte dock stopp för en fortsatt betydande återhämtning. Den spanska ekonomin fortsatte visserligen marginellt uppåt med 0,4 procent, men hamnade drygt nio procent under samma kvartal 2019.

Hela fjolåret präglades ekonomin av geografiskt ojämlikhet, beroende på provinsernas huvudsakliga verksamhet. Enligt centralbanken noterar endast tio av 50 provinser ett BNP-ras större än rikssnittet. Dock utgör dessa tio provinsers andel i den totala spanska ekonomin hela 33 procent.

Den kraftigaste tillbakagången uppvisar Balearerna (-27 procent), de kanariska provinserna Las Palmas och Santa Cruz de Tenerife (-21 procent och -19 procent). De är tätt följda av Málaga (-17 procent), Girona (-14,2 procent) och Alicante (-13,5 procent). Den gemensamma nämnaren mellan dessa sex provinser är turismens betydelse, framför allt den internationella.

I den andra vågskålen finns områden som är betydligt mindre avhängiga av turismen och som i högre grad lever på sektorer som inte drabbats lika hårt av pandemin och restriktionerna, däribland jordbruket och den offentliga sektorn. Det gäller Cáceres och Badajoz med en nedgång på drygt fem procent, Zamora (-6,4 procent) och Teruel (-7 procent).

De geografiska skillnaderna var som störst under det andra halvåret. Det beror sannolikt på att restriktionerna under första pandemivågen drabbade ett större antal sektorer, utan urskiljning.

Enligt centralbankens analys är den provinsiella ekonomiska utvecklingen starkt sammankopplad med turismens betydelse, framför allt den utländska, men även andelen tillfälliga anställningar, en mindre offentlig sektor samt striktare begränsningar av befolkningens rörlighet. Rörligheten uppges vara den viktigaste variabeln och ska ligga bakom 35 procent av skillnaderna mellan provinsernas BNP-utveckling. Därefter kommer turismen med omkring 20 procent.

Carin Osvaldsson