Fjolåret var i mångt och mycket ett år vi allra helst glömmer. Men när det gäller energifrågor passerades ett flertal milstolpar som sätter positiva trender. De fossila bränslena tappade marknadsandelar, samtidigt som de förnybara energikällorna nådde nya höjder. Investeringarna i energiövergången i världen ökade med nio procent, jämfört med 2019.
De förnybara energikällorna lockade investeringar på 250 miljarder euro, varav en miljard i Spanien, med framför allt rekordmånga installationer av solpaneler och även en växande portfölj av vindprojekt till havs. Statistik från BloombergNEF visar att Spanien var den enskilt mest attraktiva marknaden utan subventioner i Europa, med 2,9 gigawatt i drift under 2020. Det är fyra gånger mer än 2019.
På den spanska elmarknaden finns flera företag med nordisk koppling; installatörer, solkraftanläggningar, elleverantörer samt elmäklare. Sydkusten har talat med fem av dem för att få deras syn på utvecklingen de senaste åren, prissättningen, framtiden för den gröna elen i Spanien samt varför de valt att etablera sig här. Bland dem finns Daniel Nilsson, VD på Svea Solar, Magnus Ottosson, VD på Eljoi, Tomi Tervo, Investment Manager på Korkia, Holly Purnell, marknadschef på Energy Nordic samt Sergio Rodoni, säljchef på Mariposa Energía.
I november 2013 publicerade Sydkusten ett mycket uppmärksammat reportage om den spanska elmarknaden. Den kännetecknades då av svårbegripliga fakturor, skyhöga priser och en satsning på förnybar energi som drabbats av kortslutning. För att uppmuntra elbolagen att satsa på grön el, subventionerade staten kostnaderna. Det blir snart lönsamt, lovade man. Men det tog betydligt längre tid än beräknat. Vilket konsumenterna fått betala priset för.
Vad har hänt sedan dess?
MO: Några år innan finanskrisen bröt ut 2008 bestämde sig många företag från hela världen för att investera i grön el i Spanien. Detta tack vare fördelaktiga villkor med många soltimmar, statliga subventioner och långsiktiga avtal. Subventionerna inkluderades i elräkningarna, istället för i den statliga budgeten. Nu har priset på solpaneler sjunkit drastiskt och man har uppnått en marknadsbalans. Det finns inte längre behov av subventioner för att grön el på egen hand ska vara konkurrenskraftig på elmarknaden.
TT: Fram till 2011 byggdes det en massa, både sol- och annan förnybar energi, stora satsningar som fick statligt stöd. Då var utrustningen mycket dyrare, det var kostsamma investeringar och incentiven var nödvändiga för att komma igång. Vad som hänt sedan dess är att komponentpriserna gått ned kraftigt, det är lönsamt att bygga utan statligt stöd. Men de incentiv som redan givits är i kraft i många år till. Vem ska betala? Satsningarna gjordes för att främja ren energi, det borde staten stå för.
SR: En av de viktigaste milstolparna var avregleringen av marknaden, som möjliggjorde större konkurrens. Det har dock gått långsamt, då marknaden fortsatte att domineras och kontrolleras av de ursprungliga monopolen. Kunderna förstod inte att de kunde byta elleverantör. Än idag förstår få spanjorer hur enkelt det är att byta. De är rädda för att bli utan el eller för att de måste installera nya elmätare och kablar.
DN: För drygt ett år sedan gjordes regelverket för solel om ordentligt. Idag är det betydligt mer lönsamt att installera, då solskatten försvann på egenproducerad el som används i hushållet. Investeringen betalar sig på mellan fem och sex år och ger mer eller mindre gratis energi de kommande 25 åren. Allt fler kommuner erbjuder lägre fastighetsskatt, i Málaga exempelvis med 15 procent och i Barcelona med 50 procent, vilket ytterligare förbättrar kalkylen.
HP: Övergången till grön energi i Spanien är en av de dyraste och långsammaste i Europa. Den politiska miljön och den allmänna ekonomiska situationen har gjort det mycket svårt att avancera.
Januari går till historien som en av de månader med den dyraste elräkningen någonsin. Det sammanföll både med den ekonomiska krisen och en kraftig köldvåg. Chockhöjningen står i kontrast till 2020 som däremot stängdes med rekordbillig el på grund av minskad efterfrågan, framför allt under vårens lockdown.
Det nuvarande avgiftssystemet infördes 2014 av dåvarande industriministern José Manuel Soria (PP). Det innebär att elräkningen till stor del styrs av marknadspriset på elen, det vill säga att den går upp och ned beroende på tillgång och efterfrågan. Trots osäkerheten för konsumenterna menar dock de flesta experter och konsumentorganisationer, att den nuvarande modellen är det billigaste alternativet för konsumenterna.
Hur ser du på det nuvarande prissättningssystemet?
MO: Modellen är den samma som de flesta andra länder i Europa har och det fungerar bra. Spanien har högre elpriser, men det är främst ett resultat av gamla politiska beslut som återspeglas i de fasta avgifterna.
HP: Den största frågan just nu är momsen. Varför betala 21 procent moms på en hushållskostnad som el? Det finns även flera andra avgifter som inte är logiska.
Varför flerdubblas elräkningen på vintern?
TT: Det blir så när du köper el till marknadspris. Vi har två årliga toppar; sommar och vinter. Det behövs mycket el för att värma och för att kyla. Konsumtionen ökar och därmed priset. Det går att trygga sig genom fasta priser, men på lång sikt blir kostnaden oftast den samma.
DN: De element som används drar mer el än man tror, då uppvärmning är väldigt energidrivande. Ofta är isoleringen i Spanien också bristfällig så det blir lite ”att elda för kråkorna”.
MO: Det beror på problem med gasleveranserna, på mindre vind och att det varit kallare än normalt. Sammantaget handlar det om att efterfrågan är högre än tillgången. Skillnaderna i elräkningen beror på två saker; konsumtionen och elpriset. För att minska konsumtionen är det viktigt att tillämpa strategier för energieffektivitet hemma samt att köpa energieffektiva apparater.
Priset kan variera och är avhängigt flera variabler. Förnybar energi tenderar att sänka priserna med ökad förekomst av vind och regn. Samtidigt går priserna upp om det är en kall vinter, då efterfrågan ökar. Dessutom påverkas det av internationella faktorer som priset på råvaror, underhåll av kraftverk och infrastruktur.
HP: Det handlar om tillgång och efterfrågan. Det är dyrare att använda elen när den tillverkas av dyrare energikällor och på vintern ökar konsumtionen eftersom människor är hemma mer och alla sätter på sina element samtidigt.
Hur ser du på reformen som går ut på att kostnaderna för grön el ska fördelas på hela energibranschen, i form av exempelvis dyrare bränsle?
TT: Någon måste betala för de stora satsningarna som gjordes. Men reformen är orättvis mot slutkund. Staten borde ta kostnaden. Bränslebolagen har inget med dessa incentiv att göra.
MO: Den slutliga effekten blir en lägre elräkning, eftersom kostnaden sprids ut inte bara på elkunderna, utan även resten av energisektorn (gas, bensin, etc).
DN: Detta skyndar på omställningen ytterligare. Grön el är billigare redan idag, men tidsaspekten att gå förnyelsebart är av yttersta vikt. Om lönsamheten ökar, snabbar vi på utbyggnaden.
HP: Så länge vi inte kan lagra grön energi ordentligt, kommer konsumtionsavvikelserna alltid göra grön energi dyrare. Vi närmar oss dock och på lång sikt kommer tekniken att vinna.
Hur ser framtiden för grön el ut i Spanien?
TT: Produktionen av förnybar energi, i synnerhet sol, kommer öka kraftigt. Utmaningen är att den produceras mitt på dagen medan efterfrågan är störst på kvällen. Det kan leda till att priset varierar över dagen. Det som förhoppningsvis sker är att anläggningarna bygger lagringskapacitet för att kunna spara energi. Det är viktigt att de stabiliserar sin profil, annars finns det en gräns för hur mycket som kan produceras med förnybar energi.
Jag tror även på mycket mer egenproduktion. Om du har en villa lönar det sig att installera solenergi. Idag ger det en avkastning på tio procent.
DN: Över tid kommer Spanien kunna drivas nästan helt på solenergi. Optimering av laster i nätet med batterier och genom smarta elnät är av yttersta vikt. Det jobbar vi hårt med att rulla ut, då vi ser det som en nyckel för att lyckas med omställningen.
MO: Solpaneler är mer effektiva och billigare nu och därför med säkerhet framtidens teknologi för att producera energi. År 2030 ska nästan 60 procent av den totala elproduktionen vara förnybar och det är en plan som passar EU:s direktiv.
HP: Återigen, tillgång och efterfrågan. Så fort vanliga hushåll och företag i Spanien är redo att använda apparater med lägre energiförbrukning och med integrerad högteknologi, kommer det ske saker snabbt.
SR: Spanien har det perfekta läget i Europa för produktion av förnybar energi, med en stor mängd sol och fantastiska platser för att installera vindkraftverk. Spanien har vidare åtagit sig att vara koldioxidneutralt år 2050. Det är politiskt korrekt men en utmaning som inte kan nås utan samordnade ansträngningar.
Varför har ni valt att etablera er i Spanien?
SR: Förnybar energi har fortfarande för låg prioritet i Spanien men efterfrågan kan ändra det. Som elmäklare jobbar vi endast med leverantörer som har 100 procent certifierad grön energi. Vi kan bidra till att öka mängden producerad grön energi. En myt som måste undanröjas är att förnybar energi är dyrare. Vi är en del av en växande rörelse, vi minskar våra kunders räkningar och styr dem till grön energi.
DN: Spanien har stor potential för solenergi och vi kan driva på denna omställning snabbt. Vi har som mål att bli ledande inom solenergi för villakunder i Europa och Spanien blir då ett naturligt val.
HP: Vår affärsplan går ut på att jobba mot ”expats”, så det var logiskt.
TT: Den förväntade avkastningen är trots allt relativt bra i Spanien, om man jämför med andra EU-länder. Spanien är också en relativt lätt marknad, ett tryggt land med euro, vilket är viktigt för oss finländare. Det finns ett högt produktionsvärde och gott om resurser. Allt är inte perfekt men det finns en vilja att satsa på förnybar energi.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.