Tidningen Público slår hål på en rad myter och fördomar om immigranterna. I en artikel försöker de svara på frågan vad som skulle hända med Spanien ekonomiskt om invandrarna lämnade landet. Ombudsmannen Francisco Fernández Marugán översatte scenariot till siffror i sin senaste årsrapport (2019).

Hans slutsats är att om den utländska arbetskraften försvann, skulle sysselsättningen sjunka till 16,7 miljoner aktiva personer. Det är 20 procent lägre än sysselsättningsnivån som hade uppnåtts innan den ekonomiska krisen bröt ut. Och även om tjänsterna hade övertagits av arbetslösa spanjorer, skulle den totala sysselsättningen ändå hamna på en nivå betydligt under den nuvarande.

Público frågar sig också om det kan vara så att de föraktade och diskriminerade immigranterna snarare är lösningen och inte problemet för landets framtid. Den officiella statistiken, experternas och de internationella organens prognoser (demografi, sysselsättning, pensioner, med mera) visar en verklighet svår att ta in för vissa – Spanien är i behov av ett stort antal invandrare för att få hållbarhet och tillväxt.

Om vi tittar på befolkningsstatistiken (juli 2020) så ökade Spaniens befolkning med 18.953 personer under första halvåret till 47.351.567 invånare. Invandringen på 113.856 personer kompenserade för den negativa befolkningstillväxten på 94.057 personer, med 167.559 födslar jämfört med 261.616 dödsfall. Medan den inhemska befolkningen minskar, sker befolkningstillväxten i Spanien alltså tack vare invandringen.

Enligt statistikmyndigheten INE (statistik från 2020) representerar de som är äldre än 65 år nästan en femtedel av den totala befolkningen. Det är nästan dubbelt så mycket procentuellt sett som för 50 år sedan. Och andelen ökar för varje år. INE:s prognoser för 2070 är att gruppen 65+ kommer utgöra 30 procent av befolkningen.

Vad är då de ekonomiska konsekvenserna av en åldrande demografisk struktur? Fernández Marugán förklarar det på följande sätt:
– I takt med att basen på befolkningspyramiden urholkas som en konsekvens av en långvarig minskad fertilitet, reduceras arbetskraften. Denna minskning försvagar ekonomins tillväxtpotential, som står inför en betydande brist på arbetskraft i vissa regioner och sektorer av arbetsmarknaden.
– Samtidigt har effekterna av den negativa utvecklingen av den demografiska strukturen i Spanien lindrats, tack vare invandring utifrån.

Ombudsmannen poängterar att invandringen motverkar åldrandet, då de nya invånarna generellt är yngre än den spanska befolkningen. De förstärker på så vis de mellersta delarna i befolkningspyramiden.

Sedan början av 2000-talet kommer 60 procent av de 4,4 miljoner nya på arbetsmarknaden från introduktionen av utländsk befolkning i arbetsför ålder. För att ekonomin ska växa behövs humankapital och Spaniens egen demografiska utveckling är otillräcklig för att fylla på underifrån. Sedan 2002 har den spanska befolkningen i arbetsför ålder minskat med mer än 860.000 personer, medan den utlandsfödda samtidigt har ökat med nästan 3,7 miljoner.

Enligt den officiella statistiken befinner sig åtta av tio invandrare i arbetsför ålder, mellan 16 och 64 år. Endast sex procent har fyllt 65 år och 14 procent är yngre än 16 år.

Invandrarna uppges dessutom föryngra och stimulera aktiviteten på landsbygden. Det visar en ny studie från stiftelsen Fundación Bancaria La Caixa. Enligt denna uppgår den utländska befolkningen på landsbygden nu till tio procent i 21 spanska provinser. I åldern mellan 20 och 36 år är andelen 16 procent.

Förekomsten av invandrare på den spanska landsbygden är hög idag, jämfört med för 20 år sedan. År 2001 var det bara sju provinser som hade mer än fem procent utlandsfödda invånare. Idag rör det sig om 43 provinser.

Finanskrisen 2008 stoppade enligt rapporten ankomsten av utlänningar till de rurala områdena. Samtidigt flyttade allt fler unga till de större städerna. Sedan 2017 är dock antalet nyinflyttade fler än de som lämnar och invandringsöverskottet ligger åter på plus. Enligt forskarna bakom bankrapporten, Luis Camarero (UNED i Madrid) och Rosario Sampedro (Universidad de Valladolid) har den utländska befolkningen en huvudroll i denna demografiska återhämtning.

Den utländska invandringen uppges i La Caixas rapport, vara det främsta botemedlet mot den åldrande befolkningen och har visat sig vara viktig för att upprätthålla aktiviteten i det rurala Spanien. Under det första decenniet av 2000-talet utgjordes två tredjedelar av invandringsöverskottet till landsbygden av personer med utländsk härkomst.

Centralregeringen har å sin sida fastställt att Spanien behöver ett årligt snitt på 270.000 invandrare fram till 2050. Det innebär totalt åtta miljoner under de kommande tre decennierna. Deras bidrag till försäkringskassan ska enligt prognosen bland annat garantera pensionerna.

Ministern för försäkringskassan José Luis Escrivá, uttryckte i fjol att invandringen inte bara är ett humanitärt problem utan även en chans till tillväxt och garanti för pensionssystemets hållbarhet. Han har understrukit att det utan tvekan kommer att finnas jobb till alla på medellång och lång sikt.

Även Internationella valutafonden, IMF, presenterar liknande siffror för Spanien. Minst 5,5 miljoner invandrare behövs till 2050, förutsatt att 90 procent av dem befinner sig i arbetsför ålder. Organet vidhåller att invandringen ökar antalet skattebetalare, lindrar trycket från en åldrande befolkning och bidrar till andra långsiktiga fördelar, såsom större tillväxt och produktivitet.

En vanlig uppfattning bland spanjorerna är att invandrarna mottar mycket mer i form av bidrag och offentliga tjänster än vad de tillför till statskassan, genom skatter och sociala avgifter. Statistiken visar dock att det är tvärtom.

En av de främsta fördomarna är att invandrarna i hög grad skulle utnyttja vården. Enligt den senaste nationella vårdstudien söker dock den utländska befolkningen både primär- och specialistvård i lägre utsträckning än de spanskfödda. Förklaringen som anges i rapporten, är att invandrarna generellt är yngre och har en bättre hälsa och därför mindre behov av vården.

Enligt en studie från fackförbundet UGT bidrar invandrarna med nästan tio procent till försäkringskassan, samtidigt som de mottar mindre än en procent av pensionerna. Av totalt nio miljoner pensionärer utgörs omkring 27.000 av utlandsfödda. UGT tillägger att invandrarna även står för en betydande andel av konsumtionen, åtta procent av totalen. Något som definitivt skulle märkas på ekonomin om de försvann, både när det gäller efterfrågan, arbetsmarknad och skatteintäkter.

Slutligen konstaterar Público att invandrarna utgör en stor majoritet av dem som utför hushållsnära tjänster i dagens Spanien. Enligt en rapport från INE är mellan 61 och 63 procent av de som utför hushållsnära tjänster, utländska kvinnor. För 20 år sedan låg andelen på knappt 32 procent. Samtidigt minskar antalet spanskfödda som arbetar i denna sektor år för år. År 2008 arbetade 3,6 procent av spanjorskorna med hushållsnära tjänster och år 2017 hade siffran sjunkit till 2,9 procent.