På politisk nivå bekämpas Covid-19 i form av lagar, normer, dekret, förordningar och påbud, för att ge juridisk täckning till olika sociala, ekonomiska och hälsomässiga åtgärder. Resultatet tolv månader senare är tusentals nya normer och antalet ökar varje vecka. Experterna medger behovet av ett föränderligt regelverk även om det kan skapa osäkerhet, men efterfrågar reformer som skulle kunna underlätta de juridiska komplikationerna. Det skriver tidningen El País.

Myndigheternas arbete under pandemin har i mångt och mycket präglats av “trial and error”. Det började med vad som skulle vara tillfälliga lösningar, som att förbjuda inresor från vissa länder, stänga skolor och införa total lockdown genom ett dekret inom ramen för nationellt nödläge, som aktiverades första gången någonsin för hela landet. Vad som skulle vara en hemkarantän under två veckor förvandlades till en nedstängning på nästan tre månader.
 
Under det första nödläget blev myndigheterna på både central och regional nivå tvungna att i en kamp mot klockan anta en mängd åtgärder för att motverka konsekvenserna som viruset fick på en mängd olika områden. Under de första månaderna tog staten det största ansvaret och enligt El País sammanställning, antogs mer än 200 anticovid-normer mellan mars och maj. Därefter har centralregeringen utfärdat ytterligare ett hundratal dekret.

Från och med sommaren fick regionerna hantera nedtrappningen av restriktionerna och i och med det nya nödläget i oktober, fick de även befogenheter att vidta egna anpassade åtgärder mot smittspridningen. Totalt har de 17 regionalstyrena godkänt mer än 3.000 pandemirelaterade beslut och regler. Toppar listan gör Castilla-La Mancha (672), Andalusien (351) och Madrid (246). Skillnaderna beror bland annat på att en del regioner, däribland Andalusien, i sin tur har decentraliserat normerna och delat upp dem på provinsnivå.

De juridiska experter som El País tillfrågat menar att denna extrema mängd normer skapar förvirring och juridisk osäkerhet. De erkänner samtidigt att det är en så exceptionell situation att den inte går att analysera utifrån normala kriterier. De pekar dock på brister i kommunikationen med medborgarna. Flera experter menar också att det skulle ha gått att undvika många normer och tvivel, genom övergripande lagreformer. Bland annat för att tydliggöra gränserna mellan den centrala och den regionala makten.