Solvarma stränder, svalkande sangria och palmer som vajar i den ljumma vinden. Få är de svenskar som inte någon gång varit på semester i Spanien med dess förföriska miljö. Landet toppar år efter år listorna på svenskarnas populäraste resmål. Turismen har och fortsätter ha en stor inverkan på Spaniens ekonomi, men den har även influerat den spanska populärkulturen.

Det är särskilt en grupp turister som har lämnat avtryck i den spanska kulturen - svenskorna. Las suecas, de långa blonda kvinnorna med blå ögon har närmast fått en mytomspunnen status i den spanska kulturen. Trots att de svenska turisterna under 1970-talet var i minoritet jämfört med turister från Frankrike, Tyskland och Storbritannien så är det svenskorna som har blivit en symbol för drömmen om den utländska turisten.

Rötterna till att Spanien blev ett populärt turistmål för svenskar går att spåra till efter andra världskrigets slut. Den svenska ekonomin blomstrade och en välmående arbetar- och medelklass med höjda löner och betald semester växte fram. Även om turismen till Medelhavet ökade överlag under 1960-talet så stack Spanien ut. År 1970 var Spanien det land i världen som tog emot flest turister.

Det var flera olika aspekter som bidrog till det. De låga priserna i landet och att spanjorerna snabbt blev kända för att vara öppna och tjänstvilliga var två bidragande orsaker. Francoregimen bedrev samtidigt en välplanerad kampanj för att locka de köpkraftiga nordborna söderut. Redan innan det spanska inbördeskriget var över började fascisterna marknadsföra Spanien som ett turistland. Men det var först på 1960-talet som den verkliga turistboomen slog till.
– Alla åkte plötsligt till Spanien, minns Anne Åkerberg som 22 år gammal åkte på sin första charterresa.

Resan gick till Calella, en liten badort norr om Barcelona. Året var 1967. Med på resan var även hennes pojkvän Christer.

– Det lustiga var att när vi kom fram träffade vi på min syster och hennes man på stranden. Vi visste inte ens att de också skulle till Spanien. Det säger något om hur vanligt det var att åka dit, säger Christer.
– De hade nog nappat på samma erbjudande som vi, skrattar Anne.


En annan faktor som bidrog till den ökande turismen var utvecklingen av billiga charterresor. Flyget blev plötsligt tillgängligt för gemene man.
– Det kan inte ha varit dyrt att resa för vi hade ju inga pengar att prata om, fortsätter Anne.

Även Lillemor Arvidsson semestrade i Spanien under samma period. 1968 bilade hon och hennes fästman Bruno tillsammans med Brunos föräldrar ner genom Europa till Torremolinos.
– Det var vår första solsemester. Vi tänkte nog inte så mycket på att det var en diktatur. Vi turister var ju väldigt välkomna för vi hade med oss pengar, berättar de.

Francoregimen hejade ivrigt på inflödet av turister i landet. Det ansågs som en symbol för modernisering och bidrog till ekonomisk framgång. Det var även ett sätt att legitimera diktaturen och skapa goda internationella relationer. Samtidigt fick inflödet av turister oanade konsekvenser. För i kontakten med de utländska turisterna började de katolska idéerna om könsroller att ifrågasättas.

Mary Nash är forskare vid Barcelonas universitet och har skrivit flera vetenskapliga artiklar om de kvinnliga svenska turisterna i Spanien. Hon beskriver att för att förstå varför de svenska turisterna gjorde så stort intryck är det viktigt att känna till hur könsrollerna var utformade under Francos diktatur. Kvinnans roll i diktaturen bestod i att vara en foglig mor och en anständig hustru för att på så sätt bevara de katolska och nationalistiska värderingarna. Kvinnans domän var hemmet och den patriarkala dominansen upprätthölls både genom lagar och normer.

När de svenska kvinnorna anlände till Spanien i den senfrankistiska eran stod de i skarp kontrast till de könsroller som präglade det spanska samhället. Till motsats mot spanjorskorna var de svenska kvinnorna en symbol för modernitet, kvinnlig frigörelse och erotik, beskriver Nash. Och det som kanske allra främst kännetecknade detta var bikinin. Bruno minns särskilt en händelse med två män från Baskien som han och Lillemor träffade på stranden.

– Jag kan lite spanska så vi började prata med varandra. Efter ett tag grävde de fram två flaskor vin som de lagt på kylning i en grop i sanden och som de bjöd oss på.
– De tittade länge på Lillemor i hennes bikini och så sa den ene av dem “es una mujer muy guapa” (hon är en mycket vacker kvinna). Sedan sneglade han på min mamma och sa “es guapa también, pero un poco gorda” (hon är också vacker, men lite tjock). Jag översatte nog aldrig vad de sa, skrattar han.

Men varken Lillemor eller Anne tyckte själva att bikinin var kontroversiell.
– Jag reflekterade inte över att det skulle vara något konstigt att jag hade bikini på mig. För mig var det en självklarhet. Däremot badade jag inte topless som jag såg att en del turister gjorde. Där gick min gräns, berättar Anne.

Förutom några blickar och en och annan kommentar märkte dock inte Anne och Lillemor av hypen kring de svenska kvinnorna.
– Visst hade vi nog kommit längre vad gäller tankar om jämställdhet. Kvinnosaksfrågan var viktig för mig och jag var politiskt engagerad. Men den här myten som nästan har uppstått kring svenskorna tror jag är överdriven, säger Anne.

Det är en uppfattning som delas av Nash. Hon framhäver att idén om las suecas är just en idé. Att stereotypen fått fäste kan skyllas på hur svenskorna har skildrats i spansk populärkultur. Under 1960- och 1970-talet gjordes otaliga filmer som handlade om sexuellt utlevande svenskor, ofta spelade av spanska eller latinamerikanska skådespelerskor. Genren har till och med fått ett eget namn, landismo, efter skådespelaren Alfredo Landa som hade huvudrollen i ett flertal av filmerna. Ett återkommande tema i filmerna är hur en spansk Don Juan inte kan motstå de bikiniklädda svenskorna, till hans spanska frus stora förtret.

Oavsett hur mycket sanning det ligger i skildringarna av las suecas så råder det ingen tvekan om att turisterna haft en stor inverkan på Spanien på fler än ett sätt. Historiken Rafael Vallejo Pousada har beskrivit det som att turisternas intåg i Spanien var en fredlig men explosiv invasion. Eller som José Luis López Vázquez´ karaktär uttrycker det i en klassisk scen från filmen “El turismo es un gran evento” från 1968 när han ropar: “¡Que vienen las suecas!” (här kommer svenskorna!).

Text: Felicia Sundblad

Filmer om turister
För den som vill skratta åt, eller kanske förfäras av, framställningen av de svenska turisterna i Spanien på 1960- och 1970-talet kommer här några filmtips:
• Amor a la española (1967)
• 40 grados a la sombra (1967)
• El turismo es un gran evento (1968)
• Manolo, la nuit (1973)
• Tres suecas para tres Rodríguez (1975)