Det våras för förnybar energi i Spanien. De kommande två åren kommer att innebära en stor energiomställning. Över 1.400 olika sol- och vindkraftverk är på gång runt om i landet. Det är så många projekt som regeringen och de autonoma regionerna sammanlagt har godkänt enbart sedan förra året, rapporterar tidningen El País.

2023 väntas bli det år då 50 procent av Spaniens elproduktion består av förnybar energi, enligt beräkningar gjorda av Red Eléctrica – ett spanskt elnätsföretag. Förra året var Spanien det land i EU, efter Tyskland, som producerade mest sol- och vindkraft. Solenergin genomgår just nu en explosionsartad ökning runt om i landet. Vad gäller vindkraften så är utvecklingen mycket mer blygsam, men å andra sidan är den sedan tidigare mer omfattande än solkraften.

Att omställningen till förnybar energi sker så snabbt beror delvis på att EU vill att hitta alternativ till den ryska gasen. Invasionskriget mot Ukraina har snabbat på EU:s utfasning av fossila bränslen från Ryssland. Men den snabba expansionen är också ett steg mot en mer ekologiskt hållbar utveckling. Utvinningen, omvandlingen och användningen av fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser, vilket är en bakomliggande orsak till klimatförändringarna. Hållbar energi för alla är ett av målen i Agenda 2030, alltså de av FN framtagna globala målen för hållbar utveckling.

Spanien har extra stor anledning att göra allt i sin makt för att stoppa den globala uppvärmningen. Landets geografiska läge gör landet särskilt utsatt för klimatförändringarna, något som de senaste årens problem med torka, bränder och värmetoppar har visat. I april i år registrerades flera oroväckande värmerekord runt om i landet. Den stora satsningen på förnybar energi är därför en välkommen investering i Spaniens framtid.

Alla är dock inte lika positivt inställda till de nya satsningarna. Det är framför allt sol- och vindkraftparkernas placering som upprör många. Av de över 1.400 planerade projekten kommer 182 vara så kallade “macroparques”, alltså makroprojekt som producerar extra mycket energi. Dessa utgör tillsammans 53.000 hektar, vilket motsvarar 0,1 procent av hela Spaniens yta.

Många glesbygdsbor är kritiska till parkernas inverkan på deras närmiljö. De anser att parkerna exploaterar landskapet och sätter käppar i hjulet för lokalbornas ekonomiska aktiviteter som till exempel turism och jordbruk. Bilden de målar upp är att de som småföretagare inte har möjlighet att konkurrera om markområden med de stora företag som driver vind- och solkraftsparkerna.

Frågan spär på konflikten mellan stad och landsbygd. I Spanien överger allt fler glesbygden till förmån för städerna. Fenomenet har till och med gett upphov till ett eget namn – “La España Vaciada”, det tömda Spanien. “Många på landsbygden upplever att de är övergivna, vilket påverkar debatten om förnybar energi. Det finns en känsla av att det alltid är de på landsbygden som måste stå tillbaka”, säger antropologen och professorn Jaume Franquesa till El País. Han har skrivit en bok om hur utbyggnaden av förnybar energi skapar splittring.

Ämnet är verkligen på tapeten, något som märks även i filmvärlden. Årets vinnare av utnämningen “bästa film” på filmfestivalen Goya gick till thrillern “As bestas”. Filmen beskriver konflikten som uppstår när ett utländskt företag vill etablera en vindkraftspark i en by på den galiciska landsbygden. Invånarna måste gemensamt ta ställning till om de vill sälja sin mark eller inte, vilket skapar stora motsättningar i det lilla samhället. Motsättningar som får en dödlig utgång.

Komplext nog har det även kommit kritik mot den snabba expansionen av vind- och solkraftsparker från flera miljöorganisationer. De kritiserar att storföretagen som etablerar parkerna inte tar hänsyn till de lokala ekosystemen. Ett exempel är plattformen “Stop Macro Parque Eólico Marino”, vars slagord är “Ja till förnybar energi, men inte på det här sättet”. Organisationen protesterar mot den havsbaserade vindkraftpark som ska anläggas på Costa Brava, i Gironaområdet. Miljöaktivisterna menar att bygget av vindkraft kommer ha en förödande effekt på kustmiljön. Det handlar helt enkelt om huruvida miljön på lokal nivå ska offras för klimatet i stort.

El País skriver dock att de mest etablerade miljöorganisationerna inte förespråkar att utbyggnaden av förnybar energi fördröjs. “Det är ingen tvekan om att vi behöver den förnybara energin. I sommar kommer vi återigen se att Spanien är i skottlinjen för klimatförändringarna”, säger miljöorganisationen WWF:s generalsekreterare Juan Carlos del Olmo.

De kommande åren kommer innebära en rejäl utmaning för Spanien. Politikerna måste säkra att landet bidrar till att skapa en ekologiskt hållbar utveckling, utan att för den delen skapa alltför stora sociala splittringar mellan stad och landsbygd.

Fakta: Vind- och solkraft

• De regioner som producerade mest vindkraft under 2022 var Kastilien och Leon, följt av Aragonien, Galicien, Kastilien-La Mancha och Andalusien. I botten på listan finns Madrid, som är den enda regionen i landet som inte producerar någon vindkraft alls.

• När det kommer till solkraft toppades listan förra året av Extremadura, Kastilien-La Mancha, Andalusien, Aragonien och Murcia. De regioner som producerade minst solkraft förra året var Melilla, Asturien och Kantabrien.

• Energikällor delas in i förnybara och icke förnybara. Solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa räknas som förnybara energikällor, alltså energi som ständigt fylls på. Icke förnybara energikällor är begränsade resurser, hit hör fossil energi såsom olja, kol och naturgas, och kärnenergi som utvinns ur uran. Den fossila energin orsakar stora utsläpp av koldioxid, vilket orsakar global uppvärmning och klimatförändringar.

• En majoritet av den energi som ännu används kommer från fossila bränslen globalt sett.

Källa: Statista och Naturskyddsföreningen