Att odla sina egna grönsaker, se de första skotten kämpa sig upp ur jorden och sedan avnjuta den färdiga skörden skänker en särskild form av tillfredsställelse. Sällan smakar mat så gott som när den är tillagad med egenodlade ingredienser.

Det många kanske inte vet är att man inte behöver bo på landet för att kunna utveckla gröna fingrar. Fenomenet att odla i städer är ingenting nytt. Förenklat kan stadsodling beskrivas som all odling som sker i stadsmiljö. Det inkluderar alltså allt från kolonilotter och odlingslotter till balkongodling, takodling, villaträdgårdar och till och med inomhusodling.

En form av stadsodling som långsamt har växt i popularitet runt om i världen, och så även i Spanien, de senaste årtiondena är gemensam odling på allmän plats i stadsmiljö. På spanska kallas detta för “huertos urbanos”, vilket bäst kan beskrivas som kolonilotter. Bland bilvägar och höghus är de gröna små plättarna med tomatrankor, örter och färgglada blommor ett välkommet inslag. Som små maskrosbarn växer och frodas kolonilotterna bland asfalt och betong. Här samlas lokalbor från grannskapet för att utbyta erfarenheter och tillsammans vårda skotten som bryter fram ur jorden.

Det finns flera olika föreningar som ansvarar för odlingen som sker på kolonilotterna. En av dem är “Red Huertos Alicante”. Det är ett projekt som drivs av lantbruksteknikerna Vicent Oncina Climent och Manuel Castelló Bañuls och syftar till att kartlägga och upprätthålla stadsodlingen i Alicante.
–Projektet med “huertos urbanos” är en kombination av ekologiskt jordbruk, socialt främjande verksamhet och utbildning inom miljöfrågor, berättar Vicent Oncina Climent.

Det är vanligt att kolonilotterna i Spanien bedrivs som olika former av sociala projekt. Vissa sköts av skolklasser, andra är projekt som kommunen bedriver och ytterligare några har ett terapeutiskt syfte för människor i utsatta situationer.
–Grundtanken är att vem som helst kan skaffa en kolonilott och börja odla. Det kan dock finnas en del odlingsplatser som är ämnade för en speciell grupp, till exempel pensionärer eller elever, fortsätter Vicent.

De kommunala kolonilotterna har ibland en väntelista om efterfrågan är större än antalet platser. De gemensamt skötta odlingsplatserna brukar dock inte ha något maxantal deltagare.

Priset för att delta i de olika stadsodlingarna varierar.
–På de flesta kolonilotter som jag känner till så är det gratis att odla. Undantaget kan vara vissa större odlingslotter där fokus ligger på att odla för att sälja, då kan priset ligga på uppåt 50 euro i månaden, säger Vincent.

Hur många som deltar i att sköta odlingen på ett kolonilottsområde varierar. Även upplägget ser olika ut.
–På vissa ställen får folk en egen plätt tilldelade sig. På andra ställen är lotterna kollektiva och det som skördas delas upp mellan deltagarna. Då ligger fokus snarare på den sociala aspekten och inte så mycket på själva resultatet, fortsätter Vincent.

Stadsodling har flera positiva effekter. En av dem är just den sociala aspekten. Vincent menar att gemensamt driva kolonilotter bidrar till att öka sammanhållningen och samarbetsförmågan i grannskapet.

Odling i städerna är också bra ur en ekologisk synvinkel. Det bidrar till att öka andelen närodlad mat och skapar fler grönområden i städerna. I ett läge med befolkningstillväxt och minskade ytor att odla på ökar behovet av att hitta alternativa lösningar för matproduktionen. Här kan urban odling komma in i bilden för en hållbar utveckling, enligt IVL Svenska miljöinstitutet.

Odlingstips för nybörjare:

Här kommer några tips från nätverket “Red Huertos Alicante” för den som vill testa att själv börja odla i Spanien.

Första steget är att förbereda en bra odlingsbädd. Det görs när jorden “reder sig” – ett uttryck för när jorden varken är för torr eller för fuktig. Kan man ta upp en näve jord och smula den så är jorden redo. Sedan är det dags att kratta undan det översta lagret av växtrester och ogräs. Därefter bör jorden luckras med till exempel en grep, men var försiktig – jorden ska inte lyftas och vändas. Kratta det översta lagret slätt. Målet är en jord som ger plantorna god tillgång till både luft, vatten och näringsämnen.

Sedan är det dags att så. På fröpåsarna finns ofta värdefull information om hur och när grödorna bör sås och skördas. Det första som kan vara bra att tänka på är att det spanska klimatet skiljer sig mycket åt runt om i landet. Följande information gäller för medelhavsklimat. Våren är ett bra tillfälle att plantera de flesta grödor, som till exempel tomat, morot, zucchini, paprika, vattenmelon, rödbetor och gurka. Tänk på att de varma somrarna i Spanien gör att skotten behöver extra mycket vatten för att växa till sig innan de skördas. Håll dock koll på om det finns vattenrestriktioner.

Det finns även en del grönsaker som går att plantera under sommaren och som sedan skördas på vintern. Några av dem är grönkål, broccoli, blomkål, rädisor och spenat.

Två viktiga komponenter i odling är kompost och gödsel. En kompost är nedbrytningen av biologiskt avfall. Den består bara av organiskt material, vatten och luft. Med hjälp av komposten skapar man mull- och näringsrik jord. Att kompostera är dessutom ett utmärkt sätt att ta tillvara på avfall från hushåll och trädgård. Gödsel bidrar med viktiga näringsämnen. Det finns olika ekologiska varianter av gödsel.

Hitta en kolonilott i din hemstad:

Här är ett urval av städer med kolonilotter. På vissa ställen finns nätverk som har samlat information om kolonilotterna i respektive provins.

• I Málaga finns föreningen “El Caminito” som bedriver ett gemensamt stadsodlingsprojekt bredvid den gamla San Miguel-kyrkogården.

• Murcia är hem åt “Ecohuertos de Murcia” – en förening som erhåller kolonilotter.

• Sevilla har flera olika “huertos urbanos”, däribland “Escuela Agrícola Urbana Huerta Las Moreras” och “Huertos Urbanos de Sevilla”. Båda nätverken innehåller en rad olika projekt.

• I Valencia finns “Microhuertos Urbanos Valencia” som erbjuder ett urval av odlingslotter.

• I Madrid finns bland annat nätverket “Red Huertos Urbanos Madrid”, och det kommundrivna “Huertos Urbanos Comunitarios de Madrid”.

• Barcelona har också flera huertos urbanos. Några av dem ägs av kommunen och ingår i ett program som riktar sig till människor över 65 år.