Immuniteten mot Covid-19 ligger troligen på betydligt högre nivåer än vad de aktuella antikroppstesterna hittills visat. Åtminstone om man ska tro en studie genomförd av Karolinska Institutet i Stockholm. Bland huvudförfattarna till studien finns två unga spanska biologer; Olga Rivera, 25 år från Madrid, och André Pérez Potti, 31 år från Vigo.
– I Sverige tror vi att antalet personer som har haft viruset kan vara nästan dubbelt så många som antikroppstesterna visar, säger Pérez Potti.

De första internationella studierna för att kartlägga dimensionerna av pandemin har gjorts i form av massiva blodprov i jakt på antikroppar, proteiner producerade av organismen för att försvara sig mot det nya coronaviruset. I Spanien har dessa undersökningar visat att omkring fem procent av befolkningen – lite mer än dubbelt så mycket i Madrid, Segovia, Soria och Cuenca – uppvisar antikroppar. Studien på Karolinska har riktat in sig på en annan viktig del av människokroppens immunförsvar, T-lymfocyterna, en typ av vita blodkroppar som kan förstöra celler infekterade av coronavirus. Det skriver tidningen El País.

Teamet på Karolinska har undersökt immunförsvaret hos 200 personer som testats positivt för Covid-19 samt deras familjemedlemmar som inte haft några symptom. De specifika T-lymfocyterna hittades hos 100 procent av de patienter som överlevt en allvarlig variant av Covid-19, hos 87 procent av de som haft en lindrigare variant, hos 67 procent av de familjemedlemmar som bodde tillsammans med en person som varit sjuk samt även hos 46 procent av de friska individer som donerat blod under pandemin. Förvånande nog har forskarna också upptäckt T-lymfocyter, potentiellt aktiva mot coronaviruset, hos 28 procent av de personer som donerade blod 2019, flera månader innan pandemin, ett faktum som forskarna tillskriver exponeringen av andra coronavirus involverade i en vanlig förkylning.

Olga Rivera började arbeta med sin doktorsavhandling på Karolinska i mars. Hennes resultat avslöjar att många personer som testats positivt för Covid-19, med lindriga eller inga symptom alls, saknar antikroppar några månader efter infektionen. Däremot har de T-lymfocyter. I hennes studie uppvisade 41 procent av personerna utan antikroppar aktiva T-lymfocyter. Eftersom det än så länge inte finns något bekräftat fall av återinfektion av det nya coronaviruset i världen, tror forskarna att T-lymfocyter skyddar, åtminstone delvis och på kort sikt.
– Troligen kan de inte försvara dig helt från att bli smittad, men de gör så att du får lindrigare symtom, säger Pérez Potti till El País.

Det finns endast ett sätt att ta reda på hur länge denna immunitet varar; vänta och se. För att veta om den varar ett år måste vi vänta ett år. Dock kan liknande virus ge oss ledtrådar. SARS, ett annat coronavirus som uppkom i Kina 2002, framkallade T-lymfocyter hos patienterna som upprätthålls ännu 17 år efter infektionen.

Antikroppstesterna är snabba, enkla och billiga, men analyserna av T-lymfocyter är krävande, komplexa och dyra experiment.
– Om vi var kapabla att göra masstester av T-lymfocyter skulle vi se att andelen av befolkningen som är immun är mycket större än vad antikroppstesterna visar, menar Rivera.
– Det är en god nyhet, men vi måste dock ha i åtanke att situationen är lite annorlunda i Sverige jämfört med i Spanien, poängterar Pérez Potti.

Forskarna medger att deras studie är begränsad och de menar att det är naivt att tro att vi skulle vara i närheten av någon form av flockimmunitet.
– Även om vår studie är den hittills största handlar det om 200 prover. Det är för lite för att dra några absoluta slutsatser, säger Rivera.

Riveras forskning, under ledning av immunologen Marcus Buggert, har publicerats i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Cell.