I och med pandemin har världen även drabbats av en infodemi, med en stor mängd information som är svår att analysera för att få en bild av vad som verkligen pågår. En av de stora frågorna är relaterad till risken att dö som en följd av Covid-19. Många hobbyepidemiologer menar att det faktum att antalet smittfall ökar, samtidigt som antalet avlidna minskar, skulle vara ett tecken på att viruset inte längre är lika farligt. Men utan att gå på djupet kring vem som smittas och under vilka omständigheter, blir dessa slutsatser tvivelaktiga. Det skriver två professorer i folkhälsa och epidemiologi vid Universitat de Valencia, Fernando González Candelas och Óscar Zurriaga i en artikel publicerad i tidningen El Español.

Begreppet dödlighet innebär andelen personer, drabbade av exempelvis en sjukdom, som avlider under en begränsad tidsperiod. Tre parametrar påverkar beräkningarna av dödligheten; totala antalet fall, antalet avlida samt tiden. Antalet fall av Covid-19 beror på kapaciteten att upptäcka dem. Under den pågående pandemin har metoderna att identifiera smittfallen varierat. I början låg fokus på de allvarligaste fallen. Det fanns inte några asymtomatiska personer alls med i beräkningarna, eftersom tester endast gjordes på personer med symtom. Till en början endast dem med allvarliga symtom och i ett andra skede även dem med lindriga sådana.

När det gäller antalet avlidna har inte heller de räknats på samma sätt hela tiden och överallt. Spaniens officiella siffror från hälsovårdsmyndigheten inkluderar exempelvis endast de personer som avlider efter att först ha testats positivt i ett PCR-test. I några regioner däremot, räknas även de sjuka som inte testats positivt men som avlider i ett sammanhang där det finns konstaterad smittspridning av Covid-19, främst på äldreboenden.

Dödligheten är heller inte nödvändigtvis samma för alla befolkningsgrupper, utan skiljer sig åt beroende på ålder, andra sjukdomar samt den sociala och ekonomiska situationen. Detta gör det svårt att i dagsläget fastställa den verkliga dödligheten för Covid-19 i världen. Tack vare en omfattande studie av antikroppar i Spanien som visar att 5,2 procent av befolkningen varit smittad, går det att räkna ut en dödlighet på omkring 1,1 procent, baserat på 27 200 avlidna. Men denna uträkning gällde vid ett specifikt ögonblick och situationen är inte längre densamma.

De första månaderna av pandemin inkluderades endast de allvarliga fallen, de som behövde vård. Efter en tid inkluderades även de lindrigare fallen och numera testas nära kontakter till sjuka för att nya smittfall ska upptäckas på ett tidigt stadium. Dessutom görs tester på personer i riskgrupper som befinner sig i närheten av smitthärdar samt i förebyggande syfte. Det är också tillåtet att testa sig privat.

En annan aspekt är att de smittade är betydligt yngre nu. I augusti var knappt 15 procent av de smittade äldre än 60 år och majoriteten så unga som 15 till 29 år. I mars var drygt 67 procent av de identifierade smittfallen i Spanien över 60 år.

Andelen asymtomatiska är också mycket högre. Fram till 10 maj hade drygt 72 procent av smittfallen minst ett symtom och drygt 64 procent led av ytterligare en sjukdom eller annan riskfaktor. Från 11 maj har andelen med symtom minskat till 56 procent och andelen med andra sjukdomar och riskfaktorer sjunkit, vilket ökar chanserna till återhämtning efter infektionen.

Fallens svårighetsgrad, mätt i behovet av sjukhusvård, har också minskat avsevärt. Sedan 10 maj har endast 5,3 procent av fallen behövt sjukhusvård och 0,4 procent intensivvård. Före 10 maj behövde 44 procent sjukhusvård och 5,3 procent intensivvård.

Att fler överlever kan även påverkas av andra faktorer, exempelvis att smittfallen upptäcks på ett tidigare stadium och behandlas förebyggande samt den ökade erfarenheten som gör det möjligt att behandla mer effektivt. Inte minst har överbelastningen på sjukhusen minskat betydligt. I början av larmsituationen uppskattades att minst 40 procent av alla intensivvårdsplatser i Spanien var upptagna av patienter med Covid-19. I augusti låg nivån på tre procent. Färre patienter och lägre belastning innebär en högre kvalitet på vården, vilket utan tvekan påverkar antalet som överlever.

Slutligen finns ytterligare en viktig faktor, skördeeffekten, ”harvesting effect” på engelska. Den innebär att många redan svårt sjuka personer avled på grund av viruset. Dessa skulle dock ha avlidit oavsett inom en ganska kort period. Detta fenomen inträffar ofta vid perioder av svåra influensor och värmeböljor. Effekten innebär en kraftig överdödlighet som följs av en minskad dödlighet. I fallet med Covid-19 skulle denna effekt åtminstone delvis förklara minskningen av antalet döda de senaste månaderna.

Författarna till artikeln påminner dock om att den ökning av smittfallen vi nu ser sannolikt också innebär att en del av de faktorer som spelat roll för att begränsa dödligheten, upphör att agera. Det skulle kunna leda oss tillbaka till en situation liknande den i våras, eller till och med värre, då viruset inte ändrat sina egenskaper och infektionen fortfarande är lika potentiellt allvarlig.