I veckan firades Spaniens största långhelg, med undantag av påsken. Den infaller i början av december, då både 6 december (Dia de la constitución) och 8 december (Vírgen de la Inmaculada Concepción) är nationella helgdagar. Spanjorerna har under nära en vecka rest land och rike runt. Både hotell och restauranger har varit smockfulla.

Detta har skett trots att smittfrekvensen i Spanien stiger allt snabbare och fast vi har facit från förra året. Det var nämligen just dessa folksamlingar inför och sedan under julen 2020 som pressade upp smittfrekvensen i Spanien till den hittills högsta nivån under pandemin, nära 900 fall per 100.000 invånare. Värst var den enorma pik i antal dödsfall som följde på den tredje vågen.

Sant är att smittfrekvensen inte är lika allvarlig nu när nästan 80 procent av den spanska befolkningen är vaccinerad. Andelen inlagda på sjukhus är avsevärt mindre än tidigare, men det förhindrar inte att antalet allvarligt sjuka börjat stiga oroväckande. Det är oundvikligt att vi snart även kommer att se en ökning av antalet dödsfall på grund av pandemin, när de fortfarande uppgått till flera hundra i veckan.

Det mest uppmärksammade fallet på dåligt omdömde den senaste tiden är en julfest som samlade mer än 170 vårdare från intensiven på Hospital Regional i Málaga. Mer än hälften av deltagarna i festen har befunnits smittade av Covid-19. Visserligen har de drabbade lindriga eller inga symtom alls, men de måste ändå upprätthålla tio dagars karantän vilket lett till en akut personalkris på sjukhuset.

Jag förstår att det inte går att inskränka ens sociala liv hur länge som helst, men är det verkligen så svårt att upprätthålla ett minimum av försiktighetsåtgärder? Om man nu vill hålla en julfest med personalen så behöver det kanske inte samla hundratals personer samtidigt inomhus. Och är det verkligen nödvändigt att tusentals människor ska trängas varje kväll för att titta på ett julspel på Calle Larios, visserligen utomhus, men ändå?

Risken är allt större att vi snart åter blir påtvingade omfattande restriktioner, i syfte att förhindra en ny överbelastning av vården och ökning av antalet dödsfall. Om så sker kommer det till stor del skyllas ansvarslöst agerande, av både individer och myndigheter.