Naturen försöker säga oss något

PLUS MATS BJÖRKMAN Min blogg denna vecka är inget för så kallade klimatförnekare, men de verkar å andra sidan vara allt färre. Det är kanske inte så konstigt, då det är svårt att argumentera emot att klimatet blivit mer extremt, speciellt i Spanien. Ett av fenomenen har lämnat ett bestående intryck, åtminstone på Costa del Sol.

PLUS MATS BJÖRKMAN Min blogg denna vecka är inget för så kallade klimatförnekare, men de verkar å andra sidan vara allt färre. Det är kanske inte så konstigt, då det är svårt att argumentera emot att klimatet blivit mer extremt, speciellt i Spanien. Ett av fenomenen har lämnat ett bestående intryck, åtminstone på Costa del Sol.

Extremvärme, vattenbrist och svåra naturbränder är snarare regel än undantag om sommaren i Spanien. Det duger dock inte som argument för att förneka att vi upplever allvarliga klimatförändringar. En mängd statistik pekar på att sommaren varit allt annat utom normal rent vädermässigt, med flera rekordnoteringar. Värmeböljorna har varit fler och längre än någonsin och även utan att tillgå statistik kan de flesta som bor i Spanien sedan länge intyga att sommaren i år varit jobbigare än vanligt.

Även hösten har hittills varit osedvanligt varm och torr. Oliverna i många områden liknar mer russin på grund av vattenbristen och kommer i vissa fall inte ens att skördas i år. Det är bara en av många grödor som tagit skada av det extrema klimatet.

Det är som om naturen allt mer desperat försöker skicka oss signaler. I våras upplevde vi på Costa del Sol ett av de mest egendomliga väderfenomen som skådats, i form av lerregn. Det har visserligen förekommit sandpartiklar i atmosfären, så kallad calima, tidigare men sällan så till den grad som i april i år och dessutom i kombination med nederbörd. Resultatet blev att en gulbrun sörja lade sig överallt, på såväl bilar som hus och gator.

I ett område där husen traditionellt är vitkalkade syns effekterna av smutsregnet tydligt, mer än ett halvår senare. Den ingrodda torkade leran är svår att få bort och ligger fortfarande tjock på fasader och gator. Tidningen Diario Sur konstaterar att det i Málaga stad snarare är ett undantag att fasaderna på husen tvättats och kanske även målats om. Det gäller såväl offentliga som privata byggnader. Orsaken till det bristande underhållet uppges vara de höga kostnaderna, som för ett bostadsområde rör sig om minst 5.000 euro, beroende på hur många kvadratmeter som måste saneras.

Det är en deprimerande syn och borde kanske, om något, fungera som en tankeväckare. Jag vet inte i vilken utsträckning lerregnet har med klimatförändringarna att göra men när sanden i våras skapade ett djuporange sken var känslan nästan domedags-aktig. Frågan är vad som som kommer härnäst om vi fortsätter att ignorera signalerna. En gräshoppsinvasion?

Mats Björkman Sydkusten