Min egen helt ovetenskapliga uppfattning är att sådant som boende, el, vatten, Internet, telefoni, bil och bensin kostar ungefär lika mycket, lite mindre eller till och med lite mer, i Spanien jämfört med Sverige. Mat och dryck, framför allt om man jämför restaurangbesök, är billigare här.

Men om grunden är att man inte har råd att gå på restaurang, då finns ju inte mycket pengar att spara in på denna post. Om man gillar vin blir man ju inte rikare i Spanien för att man kan ta sig ett glas om dagen istället för att enbart unna sig på helgen. Möjligen blir man lite gladare.

Enligt en jämförelse från EU:s statistikmyndighet Eurostat över den totala prisnivån för privat konsumtion 2020, hamnade Spanien på 17:e plats av totalt 37 länder, precis under EU-snittet. Sverige låg på sjunde plats och översteg då snittet med 30 procent medan Spanien låg fyra procent under. Det är alltså det enkla svaret. Det är betydligt billigare i Spanien än i Sverige.

Men hur mycket man får över handlar ju inte bara om vad saker kostar, utan även om vad man har att röra sig med. Genomsnittslönen 2021 var i Spanien enligt datosmacro.com 26.832 euro och i Sverige 47.592 euro. Om man dessutom tar hänsyn till att Sverige är ett av de länder i OECD med lägst lönespridning, så blir bilden än mer komplex. Om man tillhör den grupp i Spanien som tjänar minimilön, är ju situationen inte alls samma som för dem som ligger på snittet.

Allt beror alltså på den egna ekonomiska situationen. Med en svensk lön i Spanien klarar man sig väldigt bra. Men med en spansk lön i Spanien klarar man sig nog oftast sämre än med en svensk lön i Sverige.

Det beror även på vilken nivå man söker och hur livet ser ut. Är man ensam eller två som delar? Finns det barn i familjen? Vilken typ av barnomsorg behövs i så fall? Behöver man bil? Äger man sin bostad? Det sistnämnda är ju en långsiktig investering, men kostnaderna byggs snabbt på. Det handlar inte bara om ränta och amortering utan om hemförsäkring, larm, föreningsavgift, fastighetsskatt, Internet, TV och mobil. Sjukvården är visserligen gratis i Spanien men många väljer ändå att ha en privat sjukförsäkring som förenklar livet.

Många svenskar vet att en hel del i Spanien har en inkomst på runt tusen euro i månaden och tänker nog att om de klarar sig, då går det ju utmärkt att klara sig på exempelvis en låg pension. Och ja, om det handlar om att klara sig så gör man ju det.

Men vilka förväntningar finns på levnadsstandarden? Ingen spanjor (eller mycket få) som tjänar runt tusen euro i månaden har ett eget boende. De bor antingen kvar hos sina föräldrar eller delar boende med kompisar eller partner. Vad ett boende kostar beror ju på var man bor. Costa del Sol är inte bara relativt dyrt på grund av det attraktiva läget, efterfrågan och turismen, hyrespriserna går även upp och ned beroende på säsong och utbudet av boende för långtidshyra är ganska skralt. Kan man tänka sig att bo i en liten by på landet, blir det mycket billigare än vid kusten.

Jag känner en person som hyr en liten lägenhet med ett sovrum, centralt i Fuengirola ett par gator upp från stranden, för 450 euro i månaden. Men det finns inga som helst garantier att det går att hitta motsvarande boende till samma pris för någon annan. Marknaden är privat och förändras i takt med konjunkturen. Kan man tänka sig att hyra ett rum går det såklart att få ned boendekostnaden rejält.

För den som lyckas hitta ett billigt boende att hyra och klarar sig utan alla extra utgifter som räknas upp ovan, går det att klara sig på inte allt för mycket. Köper man dessutom billiga råvaror och anpassar sig efter säsong och det spanska utbudet, det vill säga köper inhemskt och lokalt, är det ännu bättre.

Att leva billigt förutsätter även sådant som att man inte använder AC-n för att hålla en jämn temperatur i bostaden, att inte ha förväntningar på att kunna spara eller resa samt inte minst att man inte behöver bil eller har några hemmaboende barn. Barnomsorg är hur man än vänder och vrider på det, väldigt mycket dyrare i Spanien. Även om man har barnen i gratis kommunal skola så är tiderna så begränsade att man måste köpa till privat barnomsorg, eller jobba mindre. Men detta har jag skrivit om tidigare.

Jag kan även tycka att det är enklare att leva utan bil i storstadsregionerna i Sverige vilket innebär att avstå från bil inte per automatik innebär en sämre livskvalitet där, medan kollektivtrafiken generellt är sämre här. Vilket i sin tur kanske inte spelar så stor roll för dem som inte arbetar. Min uppfattning är även att organiserade fritidsaktiviteter är dyrare i Spanien. När det gäller kläder, tror jag att det kanske finns fler lågprisalternativ här, men å andra sidan är secondhandutbudet inte alls lika stort som i Sverige.

Det finns oändligt mycket att väga in och som påverkar den slutliga kalkylen. Jag skulle säga att det troligen är lättare för en pensionär att leva på mindre i Spanien än i Sverige, men för yrkesverksamma är jämförelsen inte lika självklar. Svaret om det blir billigare eller ej beror på så många olika faktorer att det inte går att ge ett generellt besked.