“Feria de Abril” är en festival som hålls varje år i Sevilla. Den anordnades första gången 1846 och var från början boskapsmässa. Ordet ”feria” betyder i grunden mässa. Spanjorernas vana trogen förvandlades den snabbt till en mycket festligare tillställning. På 1920-talet nådde den sina glansdagar och fick den utformning festivalen har i dag.

Namnet till trots så infaller april-ferian i år först i maj, från söndagen den 1 maj till lördagen den 7. Men redan natten till den 1 maj invigs festivalen med vad som kallas “El Alumbrao”, då tusentals färgglada lampor tänds vid festivalens entréport för att symbolisera festens inledning. Det är även tradition att äta friterad småfisk till middag denna kväll.

Inne på festivalområdet finns en mängd tält uppställda. Där inne bjuds det på mat, drycker som manzanilla eller rebujito, sång och musik, främst så kallade ”sevillanas”. Det är en lättsam folk av flamenco, som har sin egen dans och, som namnet antyder, har sitt ursprung i Sevilla. Det är den flamenco som är populärast vid stora festligheter i hela Andalusien. Det kan vara bra att känna till att många av tälten tillhör olika föreningar eller privatpersoner, och för att få gå in i dem krävs en inbjudan. Det finns även offentliga tält, som är öppna för allmänheten.

Att besöka festivalen är som att resa tillbaka i tiden. På dagen fylls gatorna av människor som åker häst och vagn i den så kallade “paseo de caballos” – hästparaden. Det går att hyra en egen vagn för den som vill.

Ett annat inslag som är karaktäristiskt för “Feria de Abril” är den traditionella, andalusiska klädsel som många av besökarna bär. Kvinnorna brukar ha på sig sedvanliga, volangprydda klänningar i starka färger, ofta ackompanjerade av en sjal och en stor blomma i håret. Denna dräkt var från början något som bondkvinnor i Andalusien brukade bära i slutet av 1800-talet vid festliga tillfällen. Dräkten kopplas traditionellt ihop med Spaniens romska befolkning. Med tiden spred sig utstyrselns popularitet även till de högre samhällsklasserna. Männen å sin sida bär generellt en kostym, gärna med en tillhörande hatt, när de besöker festivalen. Tillsammans utgör människorna på långt håll ett hav av färg och böljande tyg.

Efter en veckas firande avslutas festivalen med en stor fyrverkerishow invid floden Guadalquivir på lördagskvällen.

I år har festivalen skapat rubriker redan innan firandet påbörjats. Det är arbetarnas situation som blivit föremål för stor diskussion. I och med den nya arbetsmarknadsreformen som klubbades igenom i början av året har förutsättningarna för att anställa personal med korttidskontrakt förändrats. Arbetsgivarsidan i form av “Asociación Andaluza de Hostelería de Feria” hotade med lock down i samband med festivalen. De ville kunna anställa personal som jobbar mer än 40 timmar i veckan, och som inte behöver ha en tolv timmars lång vilopaus mellan de olika arbetspassen. Något de menade inte var möjligt i och med den nya reformen.

Det visade sig dock att arbetsgivarna var felinformerade. Begränsningen av arbetsveckan har funnits reglerad i spansk lag sedan 1919, och kravet på tolv timmars vila är lagstadgat sedan 1980-talet. Detta antyder att arbetsgivarna sedan många år brutit mot lagen och tecknat arbetskontrakt som inte respekterar arbetarnas grundläggande rättigheter.

Asociación Andaluza de Hostelería de Feria har dragit tillbaka stridsvarslet och festivalen verkar kunna bli av utan problem. Årets firande väntas dessutom bli extra festligt, då det blir en av de första, större tillställningarna sedan pandemin, där människor kan samlas inomhus utan krav på munskydd.