Svårt att tala med de lärde på latin

PLUS CARIN OSVALDSSON. Min spanska är helt okej, flytande säger en del, men det tycker jag inte själv då jag ofta är väldigt medveten om mina egna brister. Men ändå, efter 20 år i landet och totalt ett års spanskastudier på heltid på plats, så klarar jag mig rätt bra. Det finns dock en del situationer där jag fortfarande känner mig som en fullständig nybörjare, nämligen när jag läser juridisk spanska och när jag har med hantverkare att göra.

PLUS CARIN OSVALDSSON. Min spanska är helt okej, flytande säger en del, men det tycker jag inte själv då jag ofta är väldigt medveten om mina egna brister. Men ändå, efter 20 år i landet och totalt ett års spanskastudier på heltid på plats, så klarar jag mig rätt bra. Det finns dock en del situationer där jag fortfarande känner mig som en fullständig nybörjare, nämligen när jag läser juridisk spanska och när jag har med hantverkare att göra.

Att juridiken har en egen vokabulär och är krånglig att förstå för en oinsatt är väl inte så förvånande, särskilt inte i ett byråkratiskt land som Spanien som traditionellt tenderat att krångla till saker och ting bara för sakens skull. Jag har i ärlighetens namn inte utsatts för särskilt mycket juridisk svenska i mitt liv, så det är tveksamt om jag riktigt kan jämföra. Men jag har ändå en känsla av att jag förstår det mesta. Möjligen har jag fel.

I Spanien lever jag närmare juridiken och inte minst fastighetsrätten. När jag började i mäklarbranschen på Fastighetsbyrån för elva år sedan fick jag som assistent ofta följa med svenska köpkunder till notarien och hjälpa till med översättningen, framför allt av fullmakter och lagfarter.

Problemet då var inte att jag inte förstod innebörden utan att några få saker sades med ett överflöd av ord. Ord som jag inte hade på svenska. Jag tror inte ens de existerar. Så det blev att jag översatte en halv A4-sida med en mening och kände mig som en bedragare.

Det var jag inte. De flesta kände att de var i goda händer och litade på processen och det gick att skämta bort det hela. De brydde sig inte så mycket om detaljerna - de hade ju både hängslen och livrem i och med svensktalande mäklare och spansk advokat. Men så var det en och annan som ville veta exakt vad det stod, som följde med pekfingret och undrade vad ordet efter kommatecknet innebar för det måste jag ha missat? Ni som har läst en spansk lagfart förstår utmaningen.

Jag har de senaste åren haft ganska nära kontakt med en spansk abogado på det privata planet. Anledningen är en pågående tvist jag befinner mig i som handlar om utebliven ersättning för utfört arbete. Han är väldigt lugn och tar sig alltid tid att förklara, dock med sina egna ord och faktum är att minst hälften av det han säger förstår jag inte. Om det är någon man borde ställa följdfrågor till så är det väl till sin advokat, men jag känner mig alltid som ett litet barn och väljer att googla i efterhand istället.

Sedan i januari går jag en onlinekurs för att äntligen bli certifierad mäklare i Spanien. Kursen består av nio olika moduler och de senaste veckorna har jag kämpat med “derecho real”, fastighetsrätt. Det är en blandning av relativt korta texter i, ur en rent grafisk synvinkel, pedagogiskt utförande samt onlineseminarier. De relativt korta texterna som är uppblandade med gif-ar, kontrollfrågor och korta examens, visade sig dock vara en ulv i fårakläder. Märklig jämförelse kanske, men det ser så trevligt och lagom ut, men varje gång jag börjar läsa knyter det sig i magen.

Innehållet i texterna är allt annat än pedagogiska. De är skrivna för jurister. Många spanska mäklare jag träffat är också just jurister i grunden. En kombination som jag möjligen kan förstå rent teoretiskt, men i praktiken är det faktiskt inte alltid en jurist passar så bra som mäklare.

Nåväl, trots att jag alltså bott i Spanien i 20 år och arbetat i mäklarbranschen i elva av dem och övergripande har bra koll på spansk fastighetsrätt, så känns det som om jag sitter och läser kinesiska. Ibland är det vokabulären det faller på och dessvärre är Google Translate till ingen nytta. Ibland kan jag bisarrt nog förstå vartenda ord jag har framför mig, men textens helhet förblir ändå en gåta.

Att jag får ont i magen är för att jag hatar att inte förstå. Det är en principsak, en fråga om kontroll. Men jag har tvingats lära mig att läsa igenom texterna utan att till synes förstå någonting alls, för att sedan när jag gör testet märka att mitt undermedvetna ändå tycks ha uppfattat det mesta. Kanske har jag högre krav på mig själv på spanska därför att jag saknar en inbyggd känsla av vad som är rimligt för en “vanlig människa” att förstå.

Det störigaste är att det oftast inte rör sig om uppenbart krångliga ord, tvärtom är de lömskt enkla. Ta bara ett sådant uttryck som “tanteo y retracto”. Det ser så enkelt ut att man tänker att man borde känna på sig vad det innebär. Ändå tog det mig flera lektioner att förstå betydelsen. Jag lyckades inte ens googla svaret. Men känslan när poletten väl trillade ned var värd all frustration.

Jag är nu klar med 20 av 25 enheter av fastighetsrätten och ser ljuset i tunneln. Men vad finner jag där? Urban hyresrätt. Och därefter fastighetstaxering. Spännande..!

Det om juridiken och över till den andra extremen. Eller nej, så kan man kanske inte säga. Men i alla fall, språkbruket bland spanska (andalusiska) hantverkare är för mig, om vi talar procentuell förståelse, lika komplicerat som i den juridiska världen.

Av någon anledning bemödar sig hantverkare, precis som min abogado, om att jag verkligen ska förstå vad problemet är, möjliga lösningar och eventuella konsekvenser. Det hedrar dem såklart, men just i denna kontext har jag noll kontrollbehov. Jag behöver inte förstå, bara lös problemet snälla. För precis som med juridik så tycks det finnas en vokabulär bland hantverkare som jag har svårt att lära mig och vad jag hör är bara "blablablabla". Och så finns det ytterligare en försvårande omständighet, nämligen dialekten.

Varför har alla hantverkare så kraftig dialekt oavsett i världen man befinner sig?

Otaliga är de tillfällen jag talat med en hantverkare på ingång som inte hittar och som jag måste ge vägbeskrivning - baserad på var de befinner sig… mission impossible. Tack gode gud för den numera existerande “dela plats”-funktionen i Whatsapp.

Man kan väl konstatera att jag nog aldrig blir någon Fridolin som i Erik Axel Karlfedts “Sång efter skördeanden” talar med bönder på bönders vis och de lärde på latin. Inte i Spanien i alla fall.

Carin Osvaldsson