Först av allt bör vi konstatera att det spanska språket har en betydligt mer avslappnad inställning till svordomar och kraftuttryck än svenskan. Många av de följande uttrycken upplevs som väldigt grova för ett svenskt öra, medan en spanjor knappast skulle reagera. Med det sagt så handlar allt om kontext, situation och uppsåt.

Här följer en lista på annorlunda spanska uttryck.

Mucha mierda: Låt oss mjukstarta med ett i sammanhanget milt uttryck – “mucha mierda” – som ordagrant betyder “mycket skit”, men som kort och gott används för att önska någon lycka till inför ett uppträdande eller en prestation. Ordspråket härstammar från teatervärlden. Det finns två teorier om dess ursprung. Den första härstammar från 1600-talet då publiken från överklassen anlände till teatersalongerna i hästdroskor. Ju mer hästbajs det fanns utanför teatern, desto fler rika satt alltså i publiken och desto mer pengar skulle kastas upp på scen efter teaterns slut. Avföring blev helt enkelt synonymt med tur.

Den andra teorin går tillbaka ända till medeltiden. På den tiden reste skådespelare från stad till stad med sina föreställningar. Om det fanns mycket avföring från djur vid en stads utkant så betydde det att det antagligen pågick en marknad eller tillställning som drog till sig många människor. Mycket skit betydde alltså att det fanns pengar att tjäna och teatersällskapet stannade till i staden.

Donde Cristo perdió la chancla: Det här uttrycket betyder “där Jesus tappade sandalen” och beskriver helt enkelt att någonting ligger väldigt långt bort. Det finns flera olika påhittiga varianter av exakt vad det var som Jesus tappade bort, däribland “donde Cristo perdió el gorro” (där Jesus tappade mössan) och “donde Cristo perdió el mechero” (där Jesus tappade tändaren).

I vissa latinamerikanska länder används istället uttrycket “donde el diablo perdió el poncho” (där djävulen tappade ponchon).

Me cago en la leche: Talesättet betyder ordagrant “jag skiter i mjölken” och används som en mild svordom när man är upprörd över något. Upphovet till uttrycket är oklart, men en möjlig förklaring som dyker upp vid en googling är att det är en förkortning av "me cago en la leche que te dieron" - alltså "jag skiter i mjölken som de gav dig", vilket i så fall syftar på bröstmjölk. På så sätt lyckas detta talesätt, som från början kan tyckas neutralt, vara en indirekt förolämpning mot någons mamma.

Uttrycket ska ej förväxlas med det liknande “ir cagando leche”, vilket istället betyder att man “bajsar mjölk” och hänvisar till en person som har väldigt bråttom. Det härstammar från tiden med mjölkbud som levererade mjölk hem till folks dörrar med hjälp av en behållare på en häst eller åsna. Många gånger hade budet så bråttom att en del mjölk spilldes ut, vilket lämnade efter sig ett mjölkspår. Därav det senare ordspråket.

Me cago en la puta: Det här är den betydligt grövre varianten av ovanstående uttryck. Som svensk blir man minst sagt illa berörd av att höra någon ordagrant utropa “jag skiter på horan”. Även om ordet “hora” här används som ett förstärkningsord och ingen bokstavligt talat vill bajsa på en prostituerad (får vi verkligen hoppas!) så lämnar uttrycket dålig eftersmak. Trots att det är en så extrem formulering så är det inte helt ovanligt att höra en spanjor häva ut sig det här.

Det finns en rad olika mer eller mindre vulgära varianter, däribland “me cago en la mar salada” (jag skiter i det salta havet) och “me cago en Dios” (jag skiter på Gud).

Casarse de penalti: Ordagrant betyder uttrycket “gifta sig på straffspark”. Det är en gammaldags formulering för att beskriva att ett par gifter sig eftersom kvinnan är gravid. Det stammar ur idéen om att det skulle vara moraliskt fel att få barn utanför äktenskapet.

Dorar la píldora: Detta ordspråk som bokstavligt betyder “förgylla pillret", hänvisar till att försköna en dålig nyhet. Det härstammar från det faktum att tabletter förr i tiden inte hade det skyddande hölje de har idag. För att dölja den bittra smaken täckte apotekarna dem istället med ett sött medel.

Ser más largo que un día sin pan: Uttrycket betyder “att vara längre än en dag utan bröd” och alla som någon gång har ätit med en spanjor kan gissa sig till att en dag utan bröd inte är någonting positivt. Det syftar helt enkelt till att uttrycka att någonting känns väldigt trist och därmed utdraget.