Mordet på den spanske regeringschefen från Málaga

PLUS Antonio Cánovas del Castillo var en ledande politiker i Spanien under 1800-talet som mördades av en italiensk anarkist. Hans död markerade slutet på den så kallade Borbón-restaureringen, en politisk epok han själv spelade en central roll i.

PLUS Antonio Cánovas del Castillo var en ledande politiker i Spanien under 1800-talet som mördades av en italiensk anarkist. Hans död markerade slutet på den så kallade Borbón-restaureringen, en politisk epok han själv spelade en central roll i.

Antonio Cánovas del Castillo betraktas som den viktigaste spanska politikern under andra halvan av 1800-talet. Han övertygade de ledande politiska krafterna om att landets stabilitet låg i återkomsten av Borbón-dynastin. Efter misslyckandet med Amadeo I:s regeringstid och den tumultartade perioden under den första republiken, ledde Cánovas in Spanien i en av sina mest betydande förvandlingar genom att introducera ett alternerande tvåpartisystem. Det baserades på växlingen mellan konservativa och liberala partier, men saknade dock demokratiska inslag och skaffade Cánovas en lång lista av fiender.

Cánovas föddes den 8 februari 1828 i Málaga och mördades den 8 augusti 1897 i kurorten Santa Águeda, nära Mondragón (Baskien). Vid 69 års ålder blev han skjuten av en dittills okänd individ, medan han satt på en bänk och läste tidningen.

Vem skulle vilja döda en politiker i slutfasen av sin karriär? Svaret är komplicerat. Efter att ha spelat en framträdande roll under Isabel II:s regeringstid försvann Cánovas tillfälligt från den politiska scenen. Han återvände 1874 för att säkerställa trontillträdet för Alfonso XII, Isabel II:s son. Under sin tid som politiker uppnådde Cánovas framgångar i form av ekonomisk tillväxt och politisk stabilitet, men hans system var långt ifrån demokratiskt.

Det tvåpartisystem som Cánovas etablerade marginaliserade grupper som socialister och anarkister. De många protesterna slogs ner brutalt av staten.

Den 7 juni 1896 inträffade ett attentat i Barcelona. En bomb kastades av en anarkist, vilket resulterade i tolv döda och 40 skadade. Efter attentatet följde en brutal polisrespons, vilket ledde till det ökända Montjuic-fallet. Fler än 400 misstänkta fängslades och många av dem torterades.

Denna respons, ledd och övervakad av Cánovas, väckte kritik över hela Europa. Michele Angiolillo, en italiensk anarkist som flydde sitt hemland på grund av ett flertal subversiva artiklar som han skrivit, befann sig i Barcelona vid tiden för den tragiska terroraktionen. Trots att han inte var inblandad, lämnade han Spanien när gripandena inleddes. I London, chockad av berättelserna om tortyr under Montjuic-processen, beslutade han sig för att mörda Cánovas del Castillo. Med en pistol han köpt i London väntade han på rätt ögonblick i kurorten Santa Águeda. Efter att ha skjutit regeringschefen blev han snabbt fängslad och erkände mordet som hämnd för tortyren i Barcelona. Han avrättades den 19 augusti 1897, men många detaljer kring mordet förblir oklara.

Under sitt förhör hävdade Angiolillo att han agerade ensam, men det framkom senare att han hade ekonomiskt stöd från olika håll. Bland annat hade han haft kontakter i Madrid med den republikanske journalisten José Nakens. Före det hade Angiolillo träffat kubanska upprorsmän i Paris, som försökte vinna självständighet från Spanien. Det påstås att dessa kubaner, tillsammans med den puertoricanska självständighetsaktivisten Ramón Emeterio Betances, övertalade och finansierade Angiolillo att ändra sitt mål till Cánovas. Hans ursprungliga planer skulle nämligen ha varit ett attentat mot kungafamiljen, men Cánovas uppfattades av självständighetsaktivisterna som ett större hinder för deras anspråk.

Cánovas död påskyndade mycket riktigt Kubas självständighet och förlusten av Spaniens sista kolonier 1898. Cánovas hade tidigare slagit ner flera revolter, bland annat det kubanska tioårskriget 1878. Med ett pågående uppror i Kuba, där USA hade stora intressen och snart skulle involvera sig militärt, gynnade Cánovas död kubanerna. Den nya spanska presidenten Sagasta beslutade snart att kalla tillbaka Valeriano Weyler, general i Kuba, känd för sina hårda tag mot upprorsmännen.

Trots dessa indicier valde det spanska rättsväsendet att inte granska de internationella banden som kan ha finansierat Angiolillo. Det spekulerades även kring att amerikanska medel skulle ha stött anarkisten. Ironiskt nog blev USA:s president William McKinley själv mördad av en annan anarkist 1901.

Mats Björkman Sydkusten