Museum för förbjuden konst

PLUS I hjärtat av Barcelona har det nyligen öppnat ett unikt museum – Museu de l´Art Prohibit. Syftet är att ge plats åt konstverk som censurerats, förbjudits eller på annat sätt har skapat kontrovers. Exemplen på utställda verk är många och varierar från politiska till kommersiella skäl för censur.

PLUS I hjärtat av Barcelona har det nyligen öppnat ett unikt museum – Museu de l´Art Prohibit. Syftet är att ge plats åt konstverk som censurerats, förbjudits eller på annat sätt har skapat kontrovers. Exemplen på utställda verk är många och varierar från politiska till kommersiella skäl för censur.

För nästan 500 år sedan beordrade påven Pius VI att klä på Michelangelos nakna figurer i Sixtinska kapellet, en av konsthistoriens mest omtalade censurakter. Men konstcensur är långt ifrån ett förflutet fenomen. I Spanien beslagtog kung Ferdinand VII Goyas ”Nakna Maja” och för inte alls så länge sedan, på Madrids internationella konstmässa ARCO, censurerades Santiago Sierras verk "Politiska fångar i det samtida Spanien". Det skriver tidningen El Diario.

Det nya museet i Barcelona uppges vara det första i sitt slag i världen. Det rymmer en samling av mer än 200 verk av samtida konstnärer som Andy Warhol, Ai Wei Wei och Gustav Klimt, som alla har censurerats eller attackerats på olika platser i världen. Samlingen tillhör affärsmannen och journalisten Tatxo Benet och är inrymd i Casa Garriga i Nogués, i Barcelonakvartet Eixample.

Samlingen startade som en privat entusiasm hos Tatxo Benet. Efter att ha köpt Santiago Sierras kontroversiella verk som hade blivit bannlyst på ARCO-mässan, fortsatte han att förvärva andra förbjudna verk, bland annat Inés Doujaks skulptur som avbildar kung Juan Carlos I och som ledde till att en utställning på Museu d´Art Contemporani de Barcelona (MACBA) tillfälligt ställdes in.

Sedan dess har samlingen vuxit och inkluderar nu verk som har censurerats av många olika anledningar, allt från religiösa och moraliska skäl till politiska och kommersiella. Ett av de mest omtalade exemplen är "La revolución" av den mexikanska konstnären Fabián Cháirez. Målningen, som visar en homosexuell Emiliano Zapata, framkallade omfattande protester. Trots detta stod museets team fast vid beslutet att inkludera verket i en utställning om Zapata.

Kommersiell censur är också representerad, exempelvis genom Larissa Sansours "Nation State". Trots att hon ursprungligen valdes ut för Elysée-Lacoste-priset, drogs hennes verk tillbaka. Anledningen, enligt Sansours agent, var att Lacoste ansåg verket vara "för propalestinskt".

Museets ansvariga är försiktiga när det gäller att svara på om censur har ökat över tid. Det finns begränsad akademisk forskning på ämnet, men de noterar att situationen varierar kraftigt beroende på land och regering. Enligt rapporten "The State of Artistic Freedom" av Freemuse, mördades 38 skapare bara under 2021.

En annan typ av censur som tas upp är den så kallade "cancelkulturen". Detta illustreras genom fallet med den amerikanska konstnären Chuck Close, vars utställning ställdes in av National Gallery Of Art, i Washington, efter personliga anklagelser om sexuella trakasserier. Museets princip är tydlig: om ett verk har censurerats är det värt att inkluderas i samlingen, oavsett anledningen till censuren.

Mer information:
https://www.museuartprohibit.org

Mats Björkman Sydkusten