Härom veckan blev jag ombedd att komma och göra en värdering av ett hus i Mijas. Det var vänner till säljaren som fått i uppdrag att förbereda försäljningen. De hade mina kontaktuppgifter sedan i fjol då jag varit på dem om ett annat hus i samma område. Deras nummer stod på en till salu-skylt och jag frågade om deras intresse av att samarbeta med oss som mäklarfirma. Det blev inget uppdrag den gången, men nu gällde det ett annat hus och en annan säljare.

Jag åkte dit, gick noggrant igenom fastigheten med dem, berättade hur vi jobbar, exakt vad som ingår i vårt uppdrag och återkom samma dag med ett uppskattat pris baserat på erfarenhet och en enkel marknadsundersökning. De tackade, men meddelade vänligt några dagar senare att säljaren inte ville betala för en agent utan ville försöka sälja privat först. Med vännernas (gratis) hjälp.

Detta är kanske inte så ovanligt, framför allt inte om de hade varit spanjorer. Spanjorer är generellt mycket mer “anti” mäklare då de betraktar oss som en slags parasiter, även om det är lättare som svensk då spanska säljare ser oss som en väg till en marknad de inte själva når. I detta fall var både säljaren och vännerna nordbor och redan från första stund ifrågasattes det "höga" mäklararvodet.

Även om vännerna bott i Spanien länge och visste hur köp- och säljprocessen ser ut här, ägnade jag en ganska lång stund åt att förklara vad som ingår i mitt uppdrag som mäklare. Det vill säga vad vi gör för pengarna. Trots att de ringt mig och bett mig komma, hann de knappt ta i hand och hälsa förrän de tog upp hur hutlöst bra betalt mäklarna här tar för att åka ut och öppna en dörr.

Jag tog ett djupt andetag och blev inom mig både irriterad och glad. Jag uppskattade ju att jag fått en chans att “pitcha” våra tjänster. Och om någon har fördomar rörande arvodet och vad vi faktiskt levererar, föredrar jag definitivt att det tas upp direkt med mig så jag har möjlighet att bemöta och förklara.

Irriterad blev jag därför att åsikten att mäklarna i Spanien tar mycket betalt för att åka ut och öppna en dörr, är en så tråkig och vanlig (miss)uppfattning. Delvis grundar den sig väl i att det ibland går till precis så. Delvis kanske även i att det är en fri marknad där många hobbymäklare vill ha del av kakan. Jag menar att det inte så ofta är de seriösa heltidsmäklarna som tar hutlöst betalt för att åka ut och öppna en dörr. Utan kanske snarare de som har denna skeva bild och som bestämmer sig för att prova på vad de tror är ett lukrativt extraknäck.

Efter ett långt samtal om vad en bra mäklare gör och tar ansvar för, uttryckte paret att jag trots allt, hade gjort ett mycket gott intryck på dem men att det nu var upp till säljaren. Kanske hade jag en chans, kanske ville de bara ha just min åsikt gällande priset. Hur det än var, valde som sagt säljaren att ge uppdraget gratis till sina vänner. Det har jag inga synpunkter på. Var och en bestämmer själv.

Vad som fascinerar mig är just oförståelsen för att vi tar betalt om vi anlitas. Till skillnad mot många andra tar vi endast betalt om vi lyckas med jobbet till 100% och fakturerar 100% efter slutfört uppdrag. Inom alla yrkeskårer finns det ju folk som är bättre eller sämre på sitt jobb eller som man inte klickar med. Att sälja eller köpa en fastighet är ju den största transaktionen man gör som privatperson så självklart ska man träffa flera mäklare, lyssna, jämföra och ställa frågor.

Precis som när man ska renovera sitt hem och träffar flera byggare och tar in offerter för att kunna jämföra pris, leveranstider och personkemi. Efter det kan man ju såklart ändå välja att renovera huset på egen hand. Men det är ju inte riktigt samma sak. Och det är inte heller samma sak att sälja ett hus på egen hand eller låta ett proffs göra det.

Så vad är det vi tar betalt för? En ganska stor del av potten går såklart till marknadsföring. Mäklarfirmor har rullande abonnemang på nationella och internationella portaler. Att som privatperson lägga upp en egen annons kostar inte så mycket, ibland är det till och med gratis. Men dessvärre hamnar de så långt bak i flödet att ingen ens ser dem.

Konkurrensen är hård och för att komma högt upp, kostar det. Förutom egen web, Google Ads, sociala medier och portaler, har ju mäklare även sin egen kunddatabas med potentiella köpare som väntar på att rätt fastighet ska komma ut på marknaden. Dem får man också tillgång till.

Annonsen ska också göras förstås. Ett komplett reportage med texter på flera språk, professionella bilder, video, planritning och sammanställning av lagfart, fasta avgifter, etc. Sedan är det arbetstiden och den är såklart svår att beräkna. En duktig mäklare som får ihop en snygg annons, har många egna potentiella kunder och lite tur, kanske bara behöver visa fastigheten några gånger och då är ju arbetstimmarna färre. Men ju snabbare försäljning desto bättre. Så man kan inte räkna på timpengen, det skulle bli knasigt.

Sedan är det processen, alla fallgropar och ansvaret som de flesta inte förstår eller ser. En mäklares roll är ju inte att åka ut och öppna en dörr. Först och främst handlar det om att hitta kunden. Nästa steg är visningen och visst då ingår det faktiskt i jobbet att öppna dörren. Sedan handlar det om att lyssna, svara på frågor, hjälpa köparen på olika sätt att bli köpklar. Genom att informera och förmedla kontakter till byggare, hantverkare, banker, besiktningsmän, advokater, försäkringsbolag, etc.

Jag har i år haft en lägenhet till salu som ligger 50 km från vårt kontor. Jag har kört fram och tillbaka minst 20 gånger, bland annat under högsäsong då jag tillbringade många timmar i bilköer och flera gånger fick betala 20 euro tur och retur för betalmotorvägen. Luftkonditioneringen gick sönder och då fick jag åka dit med en tekniker.

Ägaren hade ingen koll alls på dokumentationen så den fick jag likt en detektiv söka rätt på själv. I en annan lägenhet vi sålde i somras var jag med och avinstallerade en gammal AC, bokade och hjälpte Cudeca som kom och tömde bohaget att packa lådor i 38-gradig värme.

Varenda liten detalj är viktig för att få ihop affärerna. Det kan vara praktiska ting och de kan vara av det mer psykologiska eller administrativa slaget. Jag har aldrig lämnat över processen till en advokat som “tar över”. Jag är projektledaren, spindel i nätet, som alla ringer till och som har det yttersta ansvaret för att vi kommer i mål.

Är det dyrt? Ja, det är det kanske. Provisionen varierar men standard på Costa del Sol är fem procent plus moms. Ibland är det mindre, ibland förhandlas det, ofta delas den mellan två mäklarfirmor. I vilket fall är det kanske bättre att fråga sig vad ovanstående tjänster är värda istället? Och vad det “kostar” om du väljer en alternativ väg?

Om du ska göra jobbet själv, hur bra är du på att fota, filma och i ord beskriva, hur stor marknadsföringsbudget har du, hur många timmar har du på att lägga på visningar och uppföljning, hur många språk talar du, hur bråttom har du att sälja, hur flexibel är du, hur stort nätverk har du, hur bra är du på att förhandla och knyta ihop säcken i form av ett avtal alla parter är nöjda med?

Om du klickar alla dina egna boxar, finns såklart pengar att spara. Så länge du inte måste ta tiden från ett annat jobb för i så fall kommer du ändå inte gå med vinst. Att sälja en fastighet är ett jobb. Men du kan själv välja vem som ska göra det och på vilket sätt.