Moriska invasionen av Iberiska halvön omskrivs

PLUS Ett nytt forskningsprojekt med ett flertal olika experter förlägger det ödesdigra slaget mellan den visigotiske kungen Rodrigo och muslimska styrkor till Tarifa, 60 kilometer från den hittills angivna platsen vid ån Guadalete. Forskningen kastar därmed nytt ljus över en fundamental händelse i den spanska historien.

PLUS Ett nytt forskningsprojekt med ett flertal olika experter förlägger det ödesdigra slaget mellan den visigotiske kungen Rodrigo och muslimska styrkor till Tarifa, 60 kilometer från den hittills angivna platsen vid ån Guadalete. Forskningen kastar därmed nytt ljus över en fundamental händelse i den spanska historien.

Den vecka som sträckte sig mellan den 19 och 26 juli år 711 var avgörande för Iberiska halvöns historia. Det var då den visigotiske kungen Rodrigo ledde sina trupper i ett slag mot de muslimska styrkorna från Umayyad-kalifatet i Damaskus, under ledning av Táriq ibn Ziyad. Visgoterna led en total förlust, vilket banade väg för den påföljande invasionen av halvön och grundandet av Córdoba-kalifatet. Traditionellt har slaget lokaliserats vid ån Guadalete, men ny forskning publicerad i den militärhistoriska tidskriften Atenea anger att slaget i verkligheten ägde rum vid ån Almodóvar, nära Tarifa. Det skriver El País.

Forskarna har använt en rad olika metoder, inkluderat tredimensionella mätningar, för att komma fram till denna slutsats. Ytterligare en studie i tidskriften Nature menar att en allvarlig torka kan ha varit en avgörande faktor i den visigotiska förlusten.

De som står bakom den nya studien uppger att flera felöversättningar och missförstånd gällande arabiska ortnamn har bidragit till den tidigare förväxlingen av plats för det historiska slaget. Det nya forskningsresultatet utmanar tidigare uppfattningar och kommer sannolikt att föranleda en omvärdering av den Iberiska halvöns historia.

Nyligen har forskare identifierat den exakta platsen, 60 kilometer från Guadalete, där den visigotiske kungen Rodrigo besegrades av muslimerna år 711. Muslimernas armé var en blandning av olika etniska grupper, inklusive berber och trupper från olika delar av Mellanöstern och Nordafrika. De lär ha varit ytterst disciplinerade och stred i strikt formation.

Visigoterna, å andra sidan, mötte inkräktarna med 24.000 soldater, bestående främst av tungt kavalleri. Slagfältet sträckte sig över fyra kilometer och striderna pågick i åtta dagar. Terrängen tros ha påverkat utfallet, då kung Rodrigo inte lyckades omringa den muslimska armén på grund av naturliga hinder som floder och kullar.

Iberiska halvön hade genomgått en allvarlig klimat- och social kris vid denna tid. Enligt en studie publicerad i Nature Communications upplevde södra Spanien en av de värsta torkperioderna på 5.000 år. Detta, tillsammans med social oro och svält, kan ha gjort det visigotiska riket särskilt instabilt och sårbart.

Mats Björkman Sydkusten