Spansk succé baserad på påhitt

PLUS MATS BJÖRKMAN De som följer mina bloggar och tidigare vloggar vet att jag fängslats av pilgrimsvandringarna till Santiago de Compostela. Jag har vandrat nästan hundra mil totalt till apostelns viloplats, trots att det är ytterst tveksamt att det skulle vara Sankt Jakobs reliker som förvaras i katedralen. Pilgrimsvandringen består dock av så mycket annat att det är oväsentligt hur den uppstod.

PLUS MATS BJÖRKMAN De som följer mina bloggar och tidigare vloggar vet att jag fängslats av pilgrimsvandringarna till Santiago de Compostela. Jag har vandrat nästan hundra mil totalt till apostelns viloplats, trots att det är ytterst tveksamt att det skulle vara Sankt Jakobs reliker som förvaras i katedralen. Pilgrimsvandringen består dock av så mycket annat att det är oväsentligt hur den uppstod.

Historien förtäljer att aposteln Jakob den äldre, efter Kristus död, kom till Galicien där han fortsatte att predika kristendomen. Jakob återvände dock till Palestina, där han led martyrdöden år 44 efter Kristus. Han kvarlevor ska senare ha förts till Galicien och begravts där, för att senare glömmas bort. På ett näst intill mirakulöst sätt ska kvarlevorna ha återfunnits på 800-talet och senare lett till uppförandet av katedralen till apostelns minne, i den galiciska huvudstaden döpt efter ”San Tiago”.

Den officiella versionen om Jakob den äldres reliker kan starkt ifrågasättas, och det har också gjorts genom århundradena. En av de som uppgav att allt var ett falsarium, motiverat av ekonomiska- och maktintressen, var Martin Luther. Pilgrimsleden gav inte bara det spanska riket en särställning i den katolska världen, utan säkrade också viktiga ekonomiska intäkter. Det senare gäller än idag, då antalet pilgrimer som årligen anländer till Santiago de Compostela räknas i hundratusentals.

Många av de som går någon av de numera många olika pilgrimslederna, gör det av helt andra skäl än religiösa. För en del är det en spirituell upplevelse och för andra enbart ett semesternöje. Pilgrimslederna är Galiciens främsta lockbete i dagsläget, även om sanningshalten bakom relikerna som sagt är låg. Allt fler börjar dessutom ifrågasätta pilgrimernas ekonomiska värde. Lederna har nämligen förvandlats till en form av massturism, där de ekonomiska intäkterna inte anses väga upp volymen på besökarna och den negativa inverkan de har på Galicien i allmänhet och Santiago de Compostela i synnerhet.

Själv har jag sedan 2015 fullbordat två av de klassiska pilgrimslederna till Santiago de Compostela, dels Via de la Plata som startar i Sevilla (861 kilometer), dels Camino Inglés från El Ferrol (117 km). Det har varit obeskrivliga upplevelser som jag gärna gör om. Pilgrimsvandringen är vanebildande, något som intygas av att en majoritet av de pilgrimer jag mött långt ifrån befann sig på sin första vandring. En del av dem hade gjort dussintals vandringar till Santiago de Compostela.

Motiveringen till pilgrimsvandringen varierar och kan som sagt vara både religiös, spirituell eller bara turistmässig. Oavsett vilket bjuds man på upplevelser som är unika och som gör att många återvänder. Det handlar om naturupplevelser, social interaktion och personlig utveckling. För mig handlar det framför allt om att ta mig ur min ”comfort zone” och leva på riktigt. På pilgrimslederna får man dagligen minnen för livet.

Då är det faktiskt ovidkommande vems benrester som vilar i kryptan i den imponerande katedralen i Santiago de Compostela. Det framgår för övrigt tydligt av benämningen ”Camino de Santiago” - Det är vägen som är det viktiga - inte målet!

Mats Björkman Sydkusten