Den senaste ökningen innebär att bostadspriserna nu är högre än under fastighetsbubblan i början av 2000-talet och 52 procent högre än 2015, under finanskrisen. Särskilt nya bostäder har sett kraftiga prisökningar, med 10,1 procent under det senaste året, medan priserna på begagnade bostäder ökat med 5,7 procent. De regioner som sett de största prisökningarna är Andalusien (7,9 procent), Navarra (7,6) och La Rioja (7,1).

Experter som citeras av tidningen El País, som Francesc Quintana, VD för fastighetsbolaget Vivendex, menar att den ihållande prisuppgången beror på en obalans mellan låg tillgång och hög efterfrågan. Trots att priserna har stigit stadigt sedan 2014 och även under pandemin, verkar tendensen bestå.

För många familjer innebär detta en fortsatt svårighet att köpa bostäder, och experter varnar för att priserna kan stiga ännu mer under resten av året. ECB beslutade nyligen om en räntesänkning, som förväntas driva på denna utveckling, enligt María Matos, forskningschef på Fotocasa. Låga räntor gör bolån billigare, vilket ökar efterfrågan på bostäder och driver upp priserna.

Även om lägre räntor kan göra bolån billigare, varnar experter för att de som väntar på ännu lägre räntor kan upptäcka att de stigande bostadspriserna överstiger besparingarna från de lägre räntekostnaderna. För de som redan har bolån innebär de lägre räntorna en lättnad, men för nya köpare kan den högre köpeskillingen innebära större månatliga betalningar.

Bostadsmarknaden drivs nu av köpare med stark köpkraft, många av dem utlänningar. Trots stigande krediter och färre försäljningar har bostadspriserna fortsatt att öka, vilket gör det svårt för många familjer att köpa bostäder. Quintana varnar för att denna utveckling kan leda till ökade sociala spänningar.