Jag anser mig vara rimligt miljömedveten. Ofta plockar jag skräp efter andra i naturen och stöder Greenpeace sedan mer än 30 år. Jag ifrågasätter inte att människan orsakar potentiellt katastrofala klimatförändringar och även om så inte skulle vara fallet så tycker jag inte att vi har rätt att förpesta planeten på något sätt.

Denna inställning gör att jag är beredd att göra personliga uppoffringar, om det gynnar miljön. Jag har ännu inte nått stadiet där jag helt bojkottar flyget, men försöker hålla el- och framför allt vattenkonsumtionen på ett minimum. Dessutom kan jag tänka mig att anpassa många av mina övriga vanor, för planetens bästa.

Det finns däremot små detaljer som kan reta gallfeber på mig. Det senaste är plastkapsylerna som sitter fast på förpackningarna. Idén är behjärtansvärd men utförandet nästan åtalbart.

Den som uppfann burkkapsylen som sitter fast är värd något slags Nobelpris, men tyvärr lyser dennes talang med sin frånvaro hos de som utformat de nya plastkapsylerna. De gör det besvärligt och obekvämt att dricka direkt ur förpackningen och dessutom är det ett h-te att skruva tillbaka locket ordentligt. Det senare leder ibland till högst ovälkomna läckage, om det exempelvis rör sig om förpackningar som ligger ner i kylskåpet.

Produkter från den spanska livsmedelskedjan Mercadona har varit föremål för olika kommentarer av Sydkustens kolumnister och min senaste erfarenhet med en av dessa var inte behaglig. Det rör sig om den i övrigt utmärkta kylda juicen av det egna märket Hacendado. Den kostar två euro för en literförpackning och rekommenderas, med följande reservationer för själva förpackningen.

Tills för några månader sedan såldes denna juice i tetrapak. Av någon anledning byttes dessa ut mot runda plastflaskor, identiska med dem som brukas för Mercadonas gazpacho. De är gjorda av en störig halvfast plast som ger efter när man håller i flaskan och som är hopplös att pressa ihop när den ska slängas i soporna, vilket gör förpackningen onödigt skrymmande.

Värst av allt är däremot att flaskan även är försedd med den nya typen av skruvkork, som är fäst vid flaskan. Jag har googlat att detta är ett påbud på EU-nivå sedan den 3 juli i år och gäller alla flaskor som rymmer upp till tre liter.

Det är två smala plastfästen som håller kvar locket vid flaskan. Locket skruvas av och fälls sedan upp och är hela tiden i vägen, vare sig man försöker dricka ur flaskan eller hälla upp ett glas. Ännu krångligare är det att tillsluta förpackningen efteråt, då det är hopplöst att vinkla locket rätt i gängorna. Det krävs både ett klick och en tillskruvning vilket ofta utförs ackompanjerat av diverse svordomar.

Häromdagen skulle jag hälla upp ett glas juice i köket till min yngsta dotter, som mellanmål. Det var närmare 40 grader ute och jag hade just duschat och tagit på mig rena kläder. Juiceflaskan var nyöppnad och efter att ha fyllt glaset försökte jag tillsluta flaskan. Svårigheten att få igen locket och den vansinniga plastvarianten på själva flaskan, som alltså ger efter, gjorde att den gled ur mina händer och föll i köksgolvet med en smäll.

Halva innehållet i flaskan vällde ut explosionsartat och stänkte ner både mig och stora delar av köket. Resten av eftermiddagen ägnades åt att skura golv och torka av köksskåp, samt byta kläder på nytt. Av diskretionsskäl avstår jag från att förmedla den vokabulär som ackompanjerade det hela.