Mot bakgrund av stämningen på tidigare stämmor i Svenska skolan kan informationsmötet den 11 mars bli spänt. Tidigare försök från skolans styrelse att föreslå ändringar har mötts av stort motstånd och den tidigare ordföranden Anders Korneliusson valde för snart ett år sedan att avgå. I april 2024 presenterade styrelsen ett kontroversiellt beslutsunderlag som förespråkade att endast elever med svenskt medborgarskap ska få gå i skolan. Detta skulle kräva ett nytt tillstånd från de spanska skolmyndigheterna och innebära att Svenska Skolan Costa del Sol upphör att vara så kallat ”homologerad”, det vill säga anpassad till det spanska skolsystemet. Skolan har varit en integrerad utländsk privatskola enligt spansk modell sedan 1992, som Sydkusten informerat om i tidigare artiklar.

Den 3 mars gavs vårnumret av tidningen SK ut, där konflikten i Svenska Skolan granskas ingående. Dagen efter samlades chefredaktören med representanter för både styrelsen och skolledningen. Mötet hade bokats i förväg på begäran av skolans ordförande och varade i fyra timmar. Under mötet framfördes ett flertal invändningar mot Sydkustens nyhetsförmedling och flera aktuella frågor som berör skolan och kritiken från vissa medlemmar behandlades.

Den hittillsvarande modellen började ifrågasättas efter att Maria Eneqvist anställdes som rektor hösten 2021. Detta ledde till en svår konflikt och att Eneqvist kom att ifrågasättas av både vissa anställda och medlemmar av den tidigare styrelsen. De nuvarande styrelsemedlemmarna stöder dock rektorns arbete.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander har suttit i styrelsen i fem år. Han och sekreteraren Rose-Marie Wiberg är de enda kvarvarande från den styrelse som anställde Maria Eneqvist som rektor hösten 2021.

– Det rådde total enighet om att Maria var den bästa av de två slutliga kandidaterna, då hon är orädd och inriktad på förändringar med fokus på kvalitet. Även om inte alla kanske förstod hennes arbetsmetoder till en början så gör hon ett fantastiskt jobb, säger Morander.

Enligt ordföranden har Maria Eneqvist vågat ifrågasätta och granska saker som ingen annan rektor tidigare orkat fullfölja. De har därför kunnat påvisa ett flertal brister, framför allt i undervisningen av spanska och spansk kultur. Dessa ämnen är obligatoriska enligt skolans nuvarande tillstånd som en ”homologerad” utländsk privatskola i Spanien.

– Det spanska regelverket är inte enkelt och vi har lagt ner mycket jobb på att förstå och tolka det, tillägger Morander.

Vid mötet den 4 mars i skolan närvarade, förutom undertecknad reporter, rektorn Maria Eneqvist, den tillförordnade föreningschefen Sanna Ahrens, ordföranden Carl-Fredrik Morander och styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg. Sydkusten informerade i en artikel i fredags om hur bland annat två olika skrivelser överlämnades med påpekanden om den information som publicerats om skolan. Artikeln kan läsas här: https://www.sydkusten.es

Skolans representanter använde mötet för att beskriva sin syn på situationen i skolan. Maria Eneqvist, SO- och Montessorilärare samt utbildad rektor och skolchef, använde sig av tavlan i samlingsrummet för att förklara de brister som hon menar har funnits och vilka förändringar som gjorts.

– Det har inte undervisats en enda timme spanska enligt det spanska tillståndet i årskurs 6 till Gymnasie 3. I stället har utbildning enligt den svenska läroplanen, det som heter moderna språk, använts vilket inte är tillåtet, berättar rektorn.

Detta är fel i flera bemärkelser, enligt den nuvarande skolledningen. Moderna språk ges från och med sjätte klass och kan, förutom spanska, vara exempelvis tyska, franska, samiska eller teckenspråk. Genom att monopolisera timmarna med enbart spanska har Svenska Skolan i Fuengirola brustit i sin skyldighet att erbjuda andra alternativ.

– Om färre än fem elever visar intresse för ett specifikt språk är vi inte tvungna att undervisa i det, men alternativen måste åtminstone erbjudas, förtydligar Eneqvist.

Inför läsåret 2024–2025 beslutade skolledningen att stryka en timmes spanska från den svenska läroplanen för att kunna erbjuda andra språk. Detta ledde till att flera föräldrar skickade in en gemensam protest till den spanska skolinspektionen, vilket föranledde ett besök på skolan av inspektören Catalina Ortega. Mötet hölls den 8 oktober förra året och följdes upp några veckor senare, den 24 oktober, med ett besök hos skolinspektionen i Málaga. Där tog Ortega emot rektorn Maria Eneqvist och två advokater från Gestoría Bravo.

Beslutet som skolan tog efter detta var att införa tre timmar spanska i veckan för skolans gymnasieelever. Lektionerna infördes efter höstlovet och förlades utanför ordinarie skoltid, tidigt på morgonen eller på eftermiddagen. Detta enligt skolledningen på inrådan av skolinspektören själv.

Medlemmarna informerades om förändringarna samt varnades för att extratimmarna kunde medföra en höjning av avgifterna.

– Vi har aldrig haft så många undervisningstimmar i spanska som i dagsläget, och meningen är att dessa lektioner från och med höstterminen ska schemaläggas så att de inte behöver hamna sist eller först på dagen utan integreras i skoldagen, säger Maria Eneqvist.

Ledningen för Svenska Skolan säger att den har rådgjort med den spanska skolinspektionen om möjligheten att upprätthålla två ”spår” i spanska, där de elever som inte kan tillgodogöra sig spanska på akademisk nivå kan befrias från undervisning enligt den spanska läroplanen och istället lära sig spanska utifrån den nivå de har. Denna modell används vid den Skandinaviska Skolan i Madrid, men svaret från de andalusiska myndigheterna ska ha varit nekande. Därför uppges de tre extra lektionstimmarna vara oundvikliga. Skolledningen förnekar samtidigt påståendena som Sydkusten återgett om att eleverna ska ha informerats muntligen om att spanskalektionerna skulle vara frivilliga.

– Spanskalektionerna är obligatoriska, bekräftar Maria Eneqvist.

Enligt skolans styrelse har de påtalade bristerna i spanskundervisningen förekommit i minst tio år. Detta förnekas bestämt av tidigare ledare för skolan och skulle även motsägas av det faktum att skolinspektionen aldrig tidigare gjort några anmärkningar. Den nuvarande styrelsen vidhåller dock att bristerna beträffande spanskundervisningen går långt tillbaka i tiden. Maria Eneqvist tillägger att eleverna enligt den spanska läroplanen till exempel ska få betyg på skalan 1-10 tre gånger om året, alternativt ett intyg om eleven inte når upp till ett betyg i den spanska sektionen, men detta har inte skett.

Ordföranden Carl-Fredrik Morander tar sin yngste son som exempel på att undervisningen i spanska inte fungerat tillfredsställande:

– Trots att han gått i Svenska Skolan i flera år har han aldrig lärt sig spanska ordentligt. Det är en av anledningarna till att vi valt att sätta honom i en spansk skola detta läsår och skillnaden är enorm.

Enligt Morander har Svenska Skolan drivits som om den vore ett företag, med okunskap om regelverket och avsaknad av systematiskt kvalitetsarbete. För att få ordning på detta har den nuvarande skolledningen satt ihop en så kallad SKA-handbok.

En annan förändring är att styrelsen har uppdaterat skolans så kallade ROF, vilket är den spanska benämningen på det interna regelverket. Det är, efter stadgarna, skolans viktigaste styrdokument och obligatoriskt att följa. Den senaste uppdateringen är från den 23 oktober 2024 och innehåller ett flertal stora förändringar jämfört med det regelverk som gällde när Maria Eneqvist anställdes som rektor. Det antogs den 21 juni 2018 och en uppdatering av skolans ROF ska även ha gjorts av styrelsen 2022.

En av de främsta förändringarna i det aktuella regelverket, jämfört med det från 2018, är att det nu uppges att svensk skollag gäller i första hand. Under punkt 2.1 i ROF-dokumentet står följande:
”Enligt spansk lag “Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, sobre régimen de Centros docentes extranjeros en España” ska utländska utbildningscenter följa den utländska lagen (i det här fallet svensk lag) i första hand. Det innebär att Svenska Skolan Costa del Sol följer svensk skollag så långt det är möjligt. Där inte den svenska lagstiftningen räcker till eller är tillämpbar gäller spansk lagstiftning.”

Detta är en radikalt annorlunda tolkning av bestämmelserna jämfört med tidigare. Svenska Skolans ROF från 2018 fastställde att:
”Vi följer det svenska skolsystemet och skolverkets rekommendationer och regler men vi befinner oss i Spanien och därmed är det spansk lag som gäller, och den vi måste förhålla oss till. Observera att spansk lag och vårt interna regelverk har företräde över svensk skollag i Spanien.”

Flera källor som Sydkusten talat med ifrågasätter starkt den nya tolkningen och menar att den inte bara går emot den spanska lagstiftningen utan även kan leda till att skolans spanska tillstånd dras in. Styrelsen vidhåller dock att deras tolkning av lagen är den rätta och att regelverket har styrkts av Gestoría Bravo.

En annan väsentlig förändring i skolans nya ROF är att den spanska tekniska direktören, som måste finnas i en integrerad utländsk privatskola i Spanien, har plockats bort ur ledningsgruppen. Så här stod det i skolans ROF från 2018: ”Skolans verkställande ledning består av: • Föreningschef • Rektor • Spansk Studierektor”. Spansk studierektor syftar i det här fallet på Directora Técnica. Stycket från 2018 är helt borttaget i skolans nya ROF. I ett nyhetsbrev som styrelsen skickade ut till medlemmarna den 21 februari i år uppgavs däremot att ”Skolledningen består av en rektor och en tillförordnad föreningschef, som har stöd av två arbetslagssamordnare och flera andra nyckelpersoner.”

Posten som ”tillförordnad föreningschef” är också värd att uppmärksamma. Föreningschefen är en post som skapades av skolföreningen 2015 för att förbättra samordningen mellan styrelsen och skolledningen. Posten fylldes sedan 2016 av Per Hvid-Hansen, son till en av skolans grundare. När han meddelade sin avgång i februari 2024 ombads Sanna Ahrens, som då bodde på Costa del Sol, att rycka in som extern konsult. Hennes uppdrag sträckte sig inledningsvis till augusti 2024, men har förlängts två gånger. Ahrens har därmed varit tillförordnad på posten i ett helt år. Ordföranden Carl-Fredrik Morander skyller situationen på att styrelsen haft så mycket att göra att den inte har hunnit söka efter en fast anställd. Tjänsten ska dock, enligt uppgift, snart annonseras ut.

Flera källor som Sydkusten talat med uppger att posten som föreningschef annonserades ut hösten 2024, men att platsannonsen snabbt togs bort. I annonsen angavs att föreningschefen är underställd rektorn, trots att hen är styrelsens representant i skolledningen.

Föreningschefen representerar inte bara styrelsen, utan är även ansvarig för all icke-pedagogisk personal på skolan. Grundidén är att posten ska fyllas av en person med lokal förankring, som bland annat ska tala spanska. Detta gör varken Sanna Ahrens eller rektorn Maria Eneqvist, vilket är en av de omständigheter som framhävs av dem som är kritiska till den nuvarande situationen på skolan.

Sanna Ahrens säger till Sydkusten att hon har för avsikt att lära sig spanska, samtidigt som hon konstaterar att det blir svårare ju äldre man blir. I Sverige har hon bland annat arbetat som rektor och verksamhetschef inom komvux, där SFI (Svenskar för invandrare) är en del, och 2010 startade hon en egen skola som snabbt fick 900 elever. När hon efter tolv år sålde företaget hade de hand om mer än 6.000 elever.

Enligt Sanna Ahrens är Svenska Skolan på Costa del Sol fantastisk i mångt och mycket. Däremot var det något av en chock för henne att som nytillkommen delta i en av de stormiga stämmorna förra våren.

– Den ton som brukades av en del medlemmar mot rektorn och styrelsen är oacceptabel.

Den ställföreträdande föreningschefen har själv hamnat i hetluften och fått höra hur en medlem skrikit könsord mot henne inför ett flertal andra personer. Denna person har enligt styrelsen anmälts.

Ahrens har arbetat i mer än 20 år med invandrare och utbildade sig till god man för att ta hand om fyra minderåriga pojkar från Afghanistan. Till hennes förtvivlan blev tre av dem utvisade ur Sverige, men de har funnit en trygg plats i Schweiz, Tyskland och Frankrike, och hon har fortfarande kontakt med dem.

Även Maria Eneqvist har arbetat i områden med stor kulturell mångfald. Maria är utbildad i hedersrelaterad problematik och har dessutom under en period varit anställd på Migrationsverket. Eneqvist kampanjade personligen för att den algeriska flickan Haddile skulle få stanna i Sverige. Det var ett ärende som fick stor uppmärksamhet i media och bland annat kommenterades av det svenska kungaparet.

Mot denna bakgrund säger både rektorn och föreningschefen att de känt sig kränkta när Sydkusten skrev att Svenska Skolan riskerar att bli ”renrasig”. Bruket av detta ord och dess sammanhang har förklarats av undertecknad reporter i den tidigare nämnda artikeln. Uttrycket hänvisar till den segregation som riskerar att uppstå om skolan beslutar sig för att endast acceptera elever med svenskt medborgarskap.

– Vi är alla först och främst människor och det är oacceptabelt att vi utmålas som rasister, säger Sanna Ahrens.

Eneqvist och Ahrens har båda en gedigen erfarenhet från det svenska skolsystemet. Ordföranden Carl-Fredrik Morander uppger att det har saknats ett fungerande samarbete mellan skolledningen och styrelsen, och att den nuvarande rektorn och tillförordnade föreningschefen har fått ”lära upp” styrelsen de senaste månaderna. Det har varit enormt mycket information att ta in.

– Vi lyder under det svenska regelverket och det är viktigt att vi följer ”förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar” för att vara garanterade statsbidrag vilket också är en förutsättning för att kunna sätta betyg, poängterar han.

Det finns enligt skolledningen stort utrymme för förbättringar. Ett flertal ändringar har redan gjorts, bland annat genom att inkludera mer arbetsplatsförlagd tid. Denna syftar till att den pedagogiska personalen ska arbeta ett visst antal timmar med bland annat samordning, förutom att ge lektioner.

– Att lägga mer tid på att samordna undervisning, pedagogik med mera är en självklar förbättring, säger Morander.

Såväl skolledningen som styrelsen förnekar att de skulle vilja isolera Svenska Skolan från sin spanska miljö. Däremot menar de att det nuvarande tillståndet som en ”homologerad” skola gagnar ytterst få och utgör en begränsning för den övervägande majoriteten. Förutom att den spanska sektionen kostar mycket pengar, tvingas skolan ha avancerad spanskundervisning redan från förskolan. Ordföranden betonar samtidigt att beslutet om en eventuell ändring av tillståndet inte fattas varken av styrelsen eller skolledningen, utan av medlemmarna.

Carl-Fredrik Morander upprepar flera gånger att de som kritiserar den nuvarande styrelsen och skolledningen är en ytterst liten minoritet, ”runt 20 personer”. De uppges däremot vara väldigt högljudda och några till och med hotfulla.

– Vi har ett 50-tal anställda på skolan, ett tiotal av dem spanjorer, som känner sig ledsna och otrygga på grund av en del medlemmars uppförande, menar skolans ordförande.

Personligen är Morander upprörd över anklagelserna om att han skulle agera som en politiker, driva en tystnadskultur och ha en egen agenda för skolan.

– Jag har haft tre barn i skolan och ställt upp som ordförande när ingen annan ville bli det. Jag har ingen som helst strävan efter makt.

Ett av de påpekanden som skolstyrelsen och ledningen har framfört angående den information som publicerats i tidningen är uppgiften om antalet elever som för närvarande går i skolan. De är nämligen inte drygt 320, utan närmare bestämt 298. Carl-Fredrik Morander uppger att de ”kämpar lite” i dagsläget med elevantalet.

– Vi har en minskning av antalet elever, vilket bland annat kan bero på att konflikten avskräcker en del familjer. Dessutom har vi på inget sätt monopol på svenskundervisning på kusten numera, säger han.

Både styrelsen och skolledningen menar att situationen idag är mycket annorlunda jämfört med när Svenska Skolan skaffade sitt nuvarande tillstånd 1992. Sverige har sedan dess gått med i EU och det uppges vara både enkelt och kostnadsfritt att konvertera sina svenska betyg för den som önskar läsa vidare i en spansk skola eller på universitet. De vidhåller bestämt att det bara är en handfull elever som utnyttjat de möjligheter som det nuvarande tillståndet ger.

– Det är ingen elev som läser vidare på spanskt gymnasium och som mest 1–3 på universitet i Spanien, betonar styrelsens sekreterare Rose-Marie Wiberg.

Trots att den nuvarande integrationsmodellen ifrågasätts av den nuvarande skolledningen och styrelsen, betonar de att integration är viktigt.

– Vi vill absolut inte isolera oss. Det är fråga om vilken modell som är den bästa för skolan, säger rektorn Maria Eneqvist.

Ordföranden vill att skolan ska vara ett naturligt val för familjer som önskar att deras barn ska gå hela sin grundutbildning där.

– Som utvecklingen är idag är det allt fler svenska familjer som upptäcker fördelarna med att bo på Costa del Sol och som vill att deras barn ska kunna studera på en svensk skola, menar Carl-Fredrik Morander.

Sydkusten är inbjuden att närvara vid informationsmötet den 11 mars och kommer att fortsätta informera om debatten kring Svenska Skolans framtida tillstånd.