Luis Reina från socialistpartiet PSOE och Angeles Muñoz från Partido Popular är överens om att det politiska systemet har sina brister som borde rättas till för att skapa bättre stabilitet i kommunerna. Båda menar dock att det ofta handlar om enskilda personer, som låter sig styras av privata intressen istället för att agera för kommunens bästa. I vissa fall med inslag av korruption.

—Politik är komplicerat, särskilt på Costa del Sol, säger Luis Reina. Här handlar det mesta om stadsplanering, ett område inom vilken det rör sig mycket pengar. Det lockar vissa personer till ett beteende som varken gynnar provinsen eller politiken.
Han menar att en andra valomgång, om inget parti uppnått egen majoritet, skulle vara en lösning. Han föreslår också att ledamöter som lämnar sitt parti mister sin plats i fullmäktige, åtminstone sin rätt att lämna in en misstroendeförklaring.

—Att möjligheten till misstroendeförklaring finns är bra, säger Angeles Muñoz. Vad vi bör försöka förhindra är att den politiska stabiliteten hotas av en liten minoritets agerande. Vi behöver en djupstudie av hur vi skulle kunna uppnå bättre stadga och pålitlighet i den politiska administrationen.

Politisk härva i Marbella
I Marbella uppstod efter valet 2003 en politisk härva av sällan skådat slag. Ett antal utbrytare från GIL-partiet, PSOE och PA (Partido Andalucista) lämnade in en misstroendeförklaring mot majoritetspartiet sedan tolv år tillbaka, GIL. Efter en rad avhopp inom flera partier blir resultatet till slut en koalitionsregering, bestående av före detta medlemmar av GIL-partiet som valt att gå emot sin egen borgmästare Julián Muñoz, före detta medlemmar av PSOE som uteslutits ur sitt parti samt medlemmar ur PA.

Fler andalusiska exempel på kommuner där misstroendeförklaringar fällt sittande kommunledning är Ronda, Jeréz , Jaén, Motril (Granada), Níjar (Almería) och senast i slutet av januari i Camas (Sevilla).

Väljarna straffar ledamöterna
—Det finns två viktiga faktorer som måste uppfyllas för att en misstroendeförklaring ska vara befogad, säger Angeles Muñoz. Först och främst att man kan bevisa att kommunledningen inte representerar folkets intressen, inte uppfyller sina vallöften eller att det förekommer korruption. Helt enkelt att kommunledningen gör ett dåligt jobb. Samt att man kan presentera ett bra alternativ.

—Om man på ett vettigt sätt kan förklara detta för väljarna, då fyller misstroendeförklaringen sin funktion – att inte tvingas finna sig i en dåligt fungerande kommunledning under en hel mandatperiod.
När ovanstående kriterier inte uppfylls, om en ledamot sätter sina personliga intressen före kommunens, och därmed riskerar kommunens stabilitet, förtjänar han enligt Angeles Muñoz inte fortsatt förtroende. Oftast yttrar det sig också i färre röster i nästa val.

Andra valomgång
I Spanien röstar väljarna på ett parti, personvalsprincipen tillämpas inte. Något Angeles Muñoz gärna skulle ändra på. Om det saknas parti med egen majoritet måste två eller flera partier gå samman och bilda en pakt. Pakter som många gånger bryts, ibland innan de ens hunnit träda i kraft. Orsaken kan vara dispyter mellan partier eller mellan enskilda ledamöter som inte är nöjda med uppgörelsen.

Om minoritetspartiet inte får ut vad de förväntat sig av samarbetet, försöker de tillsammans med oppositionen hitta ett alternativ till sittande kommunledning. I fall där en enskild ledamot vill sätta käppar i hjulet för det egna partiet, lämnar de sitt parti, alternativt utesluts, och går samman med en oberoende grupp eller med oppositionen – så kallat överlöperi.

Precis som i Sverige behåller ledamoten sin plats i kommunfullmäktige eftersom den tillhör personen, inte partiet. Möjligheten att bilda en solid kommunledning har ruckats och en misstroendeförklaring lämnas in. Inom tio dagar genomförs en omröstning om huruvida kommunledning och borgmästare ska få sitta kvar eller inte.

Misstroendeförklaringar ovanligt i Sverige
Misstroendeförklaringar är betydligt ovanligare i Sverige. I Riksdagen har det genomförts fem omröstningar sedan 1974, men inte i något av fallen har regeringen bytts ut. På kommunnivå förekommer det inte alls. Det händer att förtroendevalda lämnar sitt parti men enligt Svenska Kommunförbundet sitter de oftast bara kvar mandatperioden ut.

Mer stabilitet genom pakt
År 2000 skrev de två största politiska partierna, PSOE och PP, under en överenskommelse för att förhindra att pakter ingås med ledamöter som lämnat sitt parti. Att detta var ett viktigt steg som i stort sett respekteras och lugnat ner situationen, hävdar både Angeles Muñoz och Luis Reina. Men det finns undantag när överenskommelsen bryts. Ofta beror det på rivalitet på det mer personliga planet.

—Personliga relationer påverkar tyvärr politiken mycket, särskilt i de små kommunerna, säger Angeles Muñoz. Det politiska systemet kan förbättras, men framför allt måste varje enskild politiker ta ansvar för sitt handlande och alltid sätta sina väljares bästa i första rummet. Så är det inte alltid.