Varken på Citron eller Lechuga är det direkt uppenbart att ägarna är svenskar. Den blågula flaggan och Toast Skagen lyser med sin frånvaro. Men när man kliver in känner man sig som svensk hemma. De starka färgerna på väggarna, inredningen, värmen, småsaker på menyn, atmosfären.
—Jag tror det handlar om en känsla av ordning och reda, att man blir vänligt bemött. Det är seriöst på nåt sätt, beskriver Nanna Tommola, ägare till Citron.

Att de båda restaurangerna påminner om varandra är inte så underligt. Nanna ligger bakom dem båda. Men efter några månader blev det lite för mycket med två nystartade restauranger. Malin Ström och Sara Fohgelberg jobbade då som servitriser på Citron, gick ihop med argentinskan Luciana Massoni och köpte Lechuga. Något de inte ångrat.
—Jag tror det är lättare att ha en restaurang här än i Sverige, säger Sara. Folk är ute på ett annat sätt, man lever mer på gatan.

Det sägs att spanjorerna har lite svårt att slita sig från sina tapas, att nymodigheter ofta behöver tid för att slå igenom. Men faktum är att både på Lechuga och Citron är majoriteten av gästerna spanjorer. Nanna tror att Málagaborna längtade efter något nytt.
—På senare tid har det öppnat många nya ställen i Málaga, säger Malin, Lechuga. Och det känns som om folk idag har lättare att acceptera det som är lite annorlunda.

Hon tillägger:
—Men visst finns det de som absolut vill ha sin caña (ett glas öl), queso (ost) och jamón (skinka). Men då skickar vi in dem till El Cortijo de Pepe här bredvid – en typisk tapasbar.

Tröttnade på ”bar de copas”
Redan när Nanna pluggade på universitetet i Málaga, startade hon och pojkvännen Javier baren Embassy, också den granne med Plaza de la Merced.
—När vi tröttnade på nattlivet och ”bar de copas” ville vi sadla om. Vi köpte lokalen som låg vägg i vägg med Embassy och som hade stått tom i flera år.

Nanna saknade ett riktigt café i Málaga. Hon ville dricka stora caffe latte och äta fräscha sallader i en varm och mysig miljö. Tanken var att Citron skulle bli ett sådant ställe.
—Men det blev så fint när det blev klart att vi ville göra nåt mer. Så det blev en restaurang istället.

Men de stora fräscha salladerna finns med på menyn, liksom asiatiskt. Woken går bäst. Och Dagens tips som kan vara alltifrån strutsfilé till sushi eller hemmagjord pasta.
—Beroende på vem i köket som känner sig inspirerad, säger Nanna. Vi har svenska, spanska och argentinska kockar så det kan bli ganska varierat.

Tapas i annorlunda tappning
Lechugas specialitet är sallader och tapas. Köket på två kvadratmeter mitt i lokalen begränsar möjligheterna till avancerade varmrätter.
—Vi ville bryta av, göra nåt annorlunda, säger Malin. Men ändå ha tapas på menyn. Idén är ju inte dum – traditionen att beställa smårätter som man delar sinsemellan.

Bland Lechugas tapas hittar man dock varken ”Boquerones” eller ”Ensaladilla rusa”. Däremot lax med ostkräm, päron och kanel, gratinerade ostar med lökmarmelad och kyckling med curry, äpple, lök och majonnäs.
—Vi har egentligen inget riktigt svenskt, säger Malin. Det skulle möjligtvis vara fläskfilé med potatisgratäng!
—Men vad är egentligen typiskt svenskt? Min mamma lagar både moussaka och couscous…

Mycket byråkrati
Att som svensk driva eget företag i Spanien har förstås även sina baksidor. Alla tre tjejerna vittnar om långsam byråkrati som stundtals har fått dem att känna sig väldigt frustrerade.
—Jag har mötts av nonchalans och okunskap, myndigheter som inte vill hjälpa till, säger Nanna. Det måste i ärlighetens namn till lite rövslickeri för att få igenom sitt ärende.

Saras tips är att alltid se till att få saker och ting på papper.
—Ibland kan det vara väl mycket ”palabra” (ord), säger hon och ler. Man kan lätt känna sig lurad om man inte skriver ner överenskommelsen.

Lechuga
Plaza de la Merced 1, Málaga.
Telefon: 610 391 494
Öppet: 13.30-00.30
Priser: Tapas 2,5 euro
Dyraste rätten på menyn 7,80 euro

Citron
Plaza de la Merced 10, Málaga
Telefon: 952 22 63 99
Öppet: 13.30-01.30
Priser: Dagens lunch 8,50 euro
Varmrätter mellan 8 och 16,50 euro