Det förekommer från tid till annan olika rykten - exempelvis att när testamente saknas, skulle en fastighet per automatik tillfalla den spanska staten. Det är ett absurt påstående, som bygger på rena felaktigheter eller missvisande beskrivning av det spanska rättssystemets påverkan på rättsförhållandet mellan personer som har sin hemvist i ett land med medborgarskap i ett annat, dessutom kanske egendom i ett tredje med mera.

Den första grundregeln är att vi som svenska medborgare omfattas av den svenska familje- och arvsrättsliga lagstiftningen. Det som komplicerar vid ett dödsfall är den spanska byråkratin och de spanska formkrav som gäller för genomförande av ett arvsskifte i Spanien enligt svenska regler. I övrigt finns det särskild lagstiftning som löser frågor rörande internationella familje- och arvsrättsliga frågor, exempelvis om en svensk och spansk medborgare ingått äktenskap i England så kan det lösas med dessa regler vid en kommande bodelning under såväl bestående äktenskap som vid dödsfall eller skilsmässa.

Denna artikel behandlar vad som gäller vid bodelning på grund av dödsfall. En grundregel är att man skall aldrig bör sköta en bodelning själv. Särskilt inte om man som svensk ska gå i närkamp med en annan byråkratisk kultur och därvid tolka och tillämpa främmande regler på spanska som även för en genomsnittsspanjor framstår som främmande och komplicerade.

Bodelning vid makes bortgång
Är den avlidne svensk medborgare skall svenska bodelningsregler tillämpas, vilket innebär att makarna först skall göra en bodelning enligt äktenskapsbalkens regler. Huvudregeln är att giftorättsgodset skall delas lika efter avdrag för skulder. Därtill har den efterlevande maken rätt att överta den gemensamma bostaden och bohaget efter vad som är skäligt efter omständigheterna.

Enligt äktenskapsbalkens regler har efterlevande make rätt att begära jämkning, alltså att vardera part behåller sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen. Dock skall en sådan begäran ske senast vid bodelningstillfället och medför i praktiken att någon delning inte skall ske.

Den efterlevande maken disponerar ensam över denna jämkningsmöjlighet. Genom att påkalla jämkning kan den efterlevande maken skydda sin egendom mot den avlidne makens särkullebarn och testamentstagare. Jämkning kan också påkallas i motsatt syfte för att ge den avlidna makens rättsinnehavare möjlighet att få överta all egendom efter den avlidna.

Det finns även en skyddsregel i ärvdabalken och den innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken få egendom som motsvarar fyra basbelopp (basbeloppet är för närvarande 39 400 svenska kronor, vilket ger make rätt att ur dödsboet få tillgångar för minst 157 600 kronor). Denna rätt är tvingande och går före laglott och testamente.

Arv
Är den avlidne svensk medborgare skall svenska arvsregler tillämpas vilket innebär att ärvdabalkens regler tillämpas och arvskifte sker efter svenska regler. Enligt den legala arvsordningen delas släktingar till den avlidne in i arvsklasser för att avgöra vem som har rätt till arvet och principen är att den avlidnes barn ärver framför föräldrar och syskon och finns inga av dessa så ärver farföräldrar, mostrar med mera. Vänner och avlägsna släktingar, exempelvis kusiner ärver inte. Då krävs testamente för att någon av dessa personer skall få ärva.

I första hand ärver alltid barn eller deras efterlevande och barnen har alltid rätt till halva kvarlåtenskapen, det vill säga sin laglott. Om efterlevande maka finns och barnen är gemensamma så sitter hon i orubbat bo. Det vill säga hon ärver sin make med rätt till så kallat efterarv för barnen. Om den avlidne efterlämnar barn, som inte är gemensamma, så kallat särkullebarn, har dessa rätt att få ut sin andel av arvet direkt vid arvskiftet.

Efterlevande make ingår inte i den legala arvsordningen men hon har ändå rätt till arv enligt särskilda regler, se ovan. Motsvarande gäller för sambo men den skillnaden att det saknas särskilda arvsregler, dock finns det en skyddsregel i sambolagen som ger rätt till två basbelopp (för närvarande 78 800 kronor ur dödsboet vid dödsfall.

Arvskifte i Spanien
Du skall aldrig själv genomföra ett arvskifte i Spanien utan att först ha stämt av med en jurist som är specialiserad på de regler som gäller på den ort där arvskiftet skall förrättas. Detta mot bakgrund av att det kan förekomma lokala särregleringar vad gäller arvskiften, bouppteckning eller omregistrering av egendom.

Upprätta en handlingsplan tillsammans med din jurist där du skriver ned vad du skall göra, vilka handlingar som skall upprättas, legaliseras och översättas samt en tidsaxel. Men en handlingsplan blir det effektivare att genomföra arvskiftet och övriga åtgärder, exempelvis omregistrering av egendom. Ett normalt arvskifte skall inte ta mer än ett år, men många arvskiften efter svenskar och andra utlänningar har ofta förvandlats till kostsamma surdegar som sakta mals ned i den spanska byråkratin på grund av missvisande eller felaktig information.

Enligt spanska regler skall dödsbodelägarna senast sex månader efter dödsfallet ha påbörjat bodelningsprocessen och inkommer ansökan efter utsatt tid så medför det regelmässigt ökade problem och kraftiga förseningar. I övrigt tillhandahåller svenska utrikesdepartementet skrifter vad gäller det praktiska förfarandet, vilka handlingar som skall upprättas med mera. Slutligen bör du alltid gå via en svensk familjerättsexpert som i sin tur får anlita lokala experter, detta förbilligar processen och ger klarare ansvarsfördelning. Därtill kan du utkräva ansvar betydligt enklare om något går fel – det är båda säkrare och billigare med en svensk jurist än spansk jurist!

Johan Levin
Jur kand, LL.M
http://www.levinjuristbyra.se