I La Carihuela i Torremolinos ligger Playa House Beach, 150 solstolar med färgglada, storblommiga madrasser och parasoller.
—Namnet House Beach valde jag just för att du ska känna dig som hemma, säger José och ler stort.
Själv känner han sig väldigt hemma just här. Han tog över strandbiten efter sin farbror. Tillstånden går nämligen inte att komma över längre, utan går i arv. Det var för tolv år sedan. José hoppas dock att detta blir hans sista säsong. Åtminstone som han jobbar varje dag, helt tror han knappast han kan ge upp det.
Och han har ingen aning om vilket annat jobb som skulle ge honom det han får här. Närheten till havet och friheten.
—Jag jobbar hellre tio timmar om dagen utomhus, än fyra timmar på ett kontor, säger han. Jag skulle inte klara det.
—Jag har vant mig vid detta liv. Jag älskar att arbeta mycket under en tid och sedan vara helt ledig.
Bemötandet viktigt
Solstolar hyr han ut från slutet av februari till i början av oktober. Jobbet kombinerar han med en del andra extraknäck och att studera, just nu infrastruktur.
I början av säsongen är det mycket som ska fixas, målas om och rustas upp. Vissa år måste José investera i nytt material, han är egen företagare (autónomo). När skolorna slutar i juni och turisterna invaderar La Carihuela, handlar det mest om att vara på plats och att ta betalt. Och att vara trevlig förstås. Konkurrensen är ganska tuff mellan uthyrarna som ligger på rad efter varandra.
—En solstol är en solstol, sola kan du göra överallt, säger José. För att folk ska välja just Playa House Beach måste jag ge något mer.
—Det handlar om bemötande, att tänka sig in i vad kunden önskar och göra deras vistelse på stranden ännu lite bättre.
Flirtar inte
José skrattar mycket, han pendlar mellan att entusiastiskt berätta om sitt jobb till att plötsligt tystna och se lite blyg ut. Han vill inte jämföra, men säger med glimten i ögat att en del av de andra uthyrarna är ganska framfusiga. José har dessutom en fördel i att han talar både engelska och tyska. Varifrån kunderna kommer varierar under året. På sommaren, särskilt i augusti, är det nästan uteslutande spanjorer på stranden. Utlänningarna väljer juni och september, de bästa månaderna enligt José. Då är det mindre folk och precis lagom varmt. De flesta bor i lägenheterna ovanför stranden och det är mest familjer och lite äldre. I områden med hotell är medelåldern lägre. Flirtar han mycket? José brister ut i skratt.
—Nej... jag jobbar ju hela dagen. Det är nog som på vilket arbete som helst.
Han pratar med alla, många är stamkunder som kommer dag efter dag, år efter år. En del är nya, turister som passar på att ställa frågor om Torremolinos. Att hyra ut solstolar är också lite grand att vara turistguide.
Långa dagar
Det José njuter allra mest av är lugnet de första och sista timmarna på dagen. Med havet skvalpande på ena sidan och himlen som tak. Om det är något han tycker mindre om är att se hur alla andra har semester medan han måste arbeta.
Fast han låter inte ett dugg bitter när han säger det, trots att det är väldigt långa dagar. José är på plats redan vid halv åtta på morgonen för att förbereda och ställa i ordning, tolv, tretton timmar senare är han färdig att gå hem. Då har han inte mycket energi kvar för några avancerade fritidssysselsättningar utan längtar bara efter att få sätta sig ned och ta en öl i lugn och ro.
Under högsäsong har han en medhjälpare och ibland kan José lägga sig ned en stund för att vila. När han verkligen behöver komma ifrån tar han en luftmadrass och lägger sig i vattnet. Något som dock höll på att sluta riktigt illa en gång.
—Jag somnade, inte lång stund men när jag vaknade hade jag flutit ända bort till Los Álamos och jag befann mig rejält långt från land.
—Jag har aldrig blivit så rädd, vilken panik! Sedan fick jag gå hela vägen tillbaka. Nu försöker jag hålla mig vaken, säger José och ler.
Smörjer inte in sig
Josés arbetsuniform är ett par badbyxor. Överkroppen är bar och brunbränd. Hur står han ut i värmen och hur skyddar han sig mot solen?
—Det blir en vana. Men jag är dålig på att skydda mig, jag smörjer in mig först efteråt, med ”aftersun”. Jag vet att jag borde men tycker inte om det...
Enligt José är utlänningarna bättre på att smörja in sig med solskyddsfaktor än spanjorerna.
—Turisterna använder ofta faktor 40-50, som man bör. Förutom engelsmännen, de tycks alltid bränna sig. Spanjorerna gillar att glänsa och smörjer in sig med olja.
Namn: José Carbonero López
Ålder: 25 år
Yrke: Solstolsuthyrare på stranden (”hamaquero”)
Arbetsplats: La Carihuela, Torremolinos
Utbildning: Självlärd
Lön: Cirka 1 500 euro per månad (netto) i snitt under ett år
Semester: Fyra månader på vintern
Bostad: Lägenhet i La Carihuela
Familj: Dotter 9 år
Intressen: Studera och resa
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.