Livskvalitet, värme och värdighet. Joan Hunt återkommer ständigt till dessa ord. Hospicerörelsen startade på 1950-talet i England. Den grundläggande filosofin är att patienten är viktigare än sjukdomen. Det innebär att han eller hon får psykisk behandling, att symptomen och smärtan lindras så långt det är möjligt, men att lika mycket fokus ligger på att stötta familjen och att skapa en meningsfull tillvaro för den sjuka. Cudeca är varken sjukhus eller hotell, det är ett hem. Från en grupp dagpatienter klingar skrattet genom korridorerna.
—Livet på Cudeca är inte sorgligt, säger Joan.

Hundratals volontärer
Cudeca gör hembesök, tar emot patienter till sitt dagcenter och har totalt femton sängar för dem som inte längre kan vara kvar hemma. Varje rum har en egen liten terrass som vetter ut mot en vacker och fridfull trädgård. Dagpatienterna äter frukost, målar, får hjälp med bad och att ta hand om håret, gör yoga och thai chi. De stöttar varandra och har roligt tillsammans.

Cudeca har normalt hand om ungefär 140 patienter samtidigt, cirka 600 per år. Sedan starten har de vårdat 4 500 personer. Tre läkarlag, bestående av en läkare och en sjuksköterska, gör hembesök och hjälper patienterna med deras medicinska behov. Mer än 600 volontärer arbetar för stiftelsens secondhandbutiker längs med kusten, med insamlingsevenemang och med patientvård.

Tabubelagd
Cudecas patienter härstammar från mer än 30 olika länder. De allra flesta är dock spanjorer. Joan berättar att de spanska familjerna ofta har mycket svårare att tala om döden än till exempel nordeuropéerna. Hon respekterar det, men poängterar att på Cudeca talar de alltid sanning. Spansk sjukvårdspersonal tenderar att tala med de anhöriga men inte alltid med patienten, säger Joan. Familjerna försöker skydda sina sjuka och håller tyst om diagnosen. Patienten vet dock oftast mycket väl vad som pågår, men säger heller inget för att skydda familjen.
—Det är det svåraste med en sjukdom som inte går att bota, särskilt cancer, väldigt få vågar tala om det, säger Joan.
—Du har två parter som försöker skydda varandra. Det skulle vara mycket bättre för alla om de kunde tala om det.

Svår tid
Joan och hennes man flyttade från England till Costa del Sol i samband med pensionen. 1991 fick hennes man veta att han hade en hjärntumör. Han dog väldigt fort. Paret befann sig mitt i en process för att byta sjukförsäkring. De föll mellan stolarna och stod helt utan skydd. Joans man gick bort på Röda Korsets sjukhus i Málaga.
—Den sista tiden var han bedrövad och olycklig. Det var väldigt svårt för oss båda. När du älskar någon vill du att den ska få dö med värdighet, omgiven av värme.
—Även om de var väldigt duktiga på Röda Korset höll de fortfarande på att lära om palliativ vård. Det kunde ha varit bättre.

Livslångt åtagande
Joan ville ge Röda Korsets avdelning något särskilt som tack för den hjälp hon och hennes man hade fått. Tillsammans med vänner samlade hon in pengar och köpte gardiner för att göra enheten hemtrevligare. Men känslan av att det inte gjorde mycket skillnad hängde kvar. Joan ville starta ett riktigt hospice.
—Alla sade att det var omöjligt. Men jag frågade mig varför och bestämde mig till slut för att göra det möjligt.

Joan var inte främmande för att dra igång projektet. Vad som bekymrade henne var åtagandet. Tog hon det första steget ville hon vara säker på att kunna fullfölja det. Hon förverkligade drömmen och de senaste femton åren har Cudeca varit hennes liv.


Stiftelsen Fundación Cudeca bildades 1992. Joan öppnade ett bankkonto och gick ut i media. Konceptet var okänt i Spanien men många av utlänningarna på Costa del Sol visste mycket väl vad hospice var och hjälpte Joan med evenemang för att samla in pengar. Ryktet spred sig och medel började strömma in.

Cudeca öppnade en första secondhandbutik i Fuengirola. Nu har de elva butiker längs med kusten som alla drivs av volontärer. Dessa, tillsammans med donationer och olika evenemang, finansierar Cudecas verksamhet. Bland organisationens egna årligen återkommande evenemang kan nämnas Solroskampanjen i juni, en kalender och Walkathon i september. ”Voices för hospices” är ett världsarrangemang med konserter över hela jordklotet 6 oktober. På Costa del Sol arrangeras det i Nerja, Mijas Costa och Estepona. Läs mer på http://www.voicesforhospices.org

Volontärer välkomna
Marken där Cudecas hem ligger, var en gåva från tidigare borgmästaren i Benalmádena, Enrique Bolín. När de väl hade någonstans att bygga blev det också lättare att samla in pengar. 2000 flyttade de in i lokalerna. Dagcentret öppnade 2003, först två dagar i veckan och från och med i år fyra dagar i veckan.

På frågan vad svenskarna kan göra för att stödja Cudecas verksamhet, svarar Joan:
—Svenskarna är väldigt hjälpsamma och generösa. Föreningarna har vid ett flertal tillfällen hjälpt till att samla in pengar. Vi har också svenska volontärer.
Fler volontärer är alltid välkomna; till butikerna, insamlingsevenemang, som chaufförer och för patientvård.

Sydkusten Trophy
Till minne av Lars-Erik Björkman görs i samband med Jyske Bank/Sydkusten Trophy på La Cañada 18 oktober, en insamling till förmån för Cudeca. Det blir lottförsäljning samt auktion och tävlingsledningen avsätter även en del av startavgifterna till insamlingen. Om du vill stödja kampanjen kan du även sätta in pengar på konto 2098 0260 09 0132000597, Caja de Ahorros El Monte. Märk talongen ”Fundación Cudeca, Lars-Erik Björkman”.

Kontakta Cudeca på telefon 952 564 910, e-mail cudeca@cudeca.org. Läs mer på http://www.cudeca.org