De flesta opinionsundersökningar omedelbart efter debatten angav åter Zapatero som vinnare i debatten, även om de två partierna själva påstod att deras respektive ledare vunnit överlägset. Uppläggningen var identisk med den förra debatten, med undantag av programledaren Olga Viza och turordningen, där Zapatero inledde samtliga avdelningar, medan Rajoy fick sista ordet.

PSOE-ledaren inledde debatten med att presentera ett kompedium med all statistik, som han dels gav till programledaren och dels kungjorde att den finns att konsultera på Internet. Han ville på så vis föregå den kritik som följde efter första debatten och som ifrågasatte båda kandidaternas siffror. Zapatero presenterade en rad projekt, inte bara för de kommande fyra åren utan även fram till år 2020 och lovade bland annat två miljoner nya jobb under nästa mandatperiod.

Mariano Rajoy anklagade socialistregeringen för att inte ha tagit några ekonomiska initiativ, utan ha förlitat sig på de goda siffror som övertogs av den förra PP-regeringen. Återigen lät Rajoy invandringspolitiken dominera den sociala debatten och han presenterade den okontrollerade invandringen som ett hot för den spanska välfärden.

Inte oväntat ägnades ett flertal ordväxlingar åt terroristpolitiken och regeringens påstådda politiska förhandlingar med ETA. Zapatero kunde slutligen inte låta bli att jämföra mellan de drygt 250 dödsoffer som terrorismen skördade i Spanien under den förra mandatperioden och de fyra som dödats sedan PSOE kom till makten.
Båda kandidaterna anklagade varandra för att ljuga för allmänheten och den mest kontroversiella frågan gällde vilken som varit Mariano Rajoys första interpellation i parlamentet som oppositionsledare. Medan Rajoy hävdade att han talat om ekonomi vidhöll Zapatero att han ifrågasatte regeringens första dagar vid makten.

Den andra debatten mellan de två huvudkandidaterna på 15 år riskerade att ställas in, efter en anmälan samma dag från ett flertal andra partier, bland annat Izquierda Unida och CiU. De hävdade att tvåpartidebatten bryter mot partiernas rättighet till lika behandling inför valet. Högsta domstolen beslutade endast tre timmar före debatten att inte ingripa, med motiveringen att anmälan ej lämnats in med tillräcklig varsel för att möjliggöra en ordentlig granskning av ärendet.